SE448741B - Forfaringssett och anordning vid avsvavling av tackjern i torped - Google Patents

Description

448 741 2 Omröringen bör ske vid ett omagnetiskt "fönster" utmed varje omrörares arbets- area. Denna omröring utnyttjas då för att effektivisera kontakten mellan av- s-vavlingsreagens och smälta vid svavelrening, där reaktionsmedlet injiceras i torpeden, varvid reagensutbytet ökar och en väsentlig minskning uppnås i be- handlingkostnaden per ton smälta. Man motverkar härigenom också nämnda påbygg- nad av slagg och järn inuti torpeden. Dylika påbyggnader har tidigare minskat den effektiva volymen av torpeden och gett ojämn. foderförslitning och försämrat strömningsförhâllande inuti torpeden, framför allt vid ovan nämnda svavelrenings- behandling.

Uppfinningen avser även en anordning för utförande av detta förfaringssätt, och det som kännetecknar denna anordning framgår närmare i nedanstående patentki-av "7~ i šr/ Sättet och anordningen enligt uppfinningen är närmare exemplifierade i bifogade figurer, av vilka fig 1 visar ett principschema enlig-t uppfinningen och fig 2 och 3 placering av omrörare sedda från sidan respektive uppifrån samt alterna- tiva placeringar.

I fig 1 visas hur man i princip vill anordna omrörarna., vilka vid en torped 11 för tackjärn, vilka omrörare skall anordnas så., att en strömning A av material erhålles fram till reaktinnszonen 12 eller i omvänd riktning. Torpeden 11 är här visad i längdsektion och pilen A visar smälterörelsen då. den föres mot reaktionszonen 12, i vilken även medelst en lans eller på annat sätt 15 in- blåses reagensmedel. Man ser vid de streckade delarna 14, 15 vanliga ställen för påbyggnader, där smältans strömming är långsam. Hjulen under torpedhöljet 16 visar möjligheten att transportera torpeden 11 till eller från omrörarna.

En eller flera induktiva omrörare placeras mot torpedhöljet på. sådant sätt, att. man får dels största möjliga. materialflöde av metall fram till reaktionszonen 12 vid injektion (via 13), dels omröring vid sådana kända positioner där på,- byggnader kan förhindras.

I fig 2 och fig 5 visas lämpliga placeringar av omrörarna. Dessa kan antingen placeras inom området vid siffra 1, längs ena sidan (se fig 2) eller på båda. sidorna av torpeden. I fig 2 ses torpeden från sidan och i fig 3 ses den upp- ifrån. Man kan även placera omrörarna enligt 2 (se fig 2), dvs under torpeden.

Omröraren kan då sträcka sig under och upp längs de båda. sidorna.

En annan omrörarplacering visas i fig 5, där man visar placering 3 ovanpå ytter- 3 448 741 I konerna på torpedens översida. Här framgår även fältet inom vilket en sido- placerad omrörare kan inrymmas. De två. omrörarna 5 kan givetvis ersättas med endast en omrörare i endera av dessa två visade placeringar. I fig 2-3 visas sålunda olika anordningar för utförande av förfaringssättet. ' Vid svavelrening i torped, vilket tonnagemässigt har mycket stor utbredning idag, har man normalt följande nackdelar: Kärlets (torpedens) form är ognnsam beträffande möjligheten att erhålla en tillräckligt god omröring i smältan så att kontakten mellan avsvavlingsreagens och smälta blir acceptabel. För att förbättra omröringen har man hittills åstad- kommit omröring medelst impulsen från injicerad gas plus pulver genom lans- spetsen, exempelvis vid lansen 15 enligt fig 1, och härvid användes exempelvis pulvertillsatser, som ger ökad omröring genom gasutveckling, speciell lans- utformning såsom dubbla eller korslagda lansar, lodräta lansar med två motrik- tade öppningar, lcrökta lansar osv. En lans har även provats vid varje kortända av torpeden, och man ordnar ibland även extra gasspollansar eller gasspolstenar.

Detta ingår i teknikens ståndpunkt, och gemensamt för dessa fall är, att prak- tiska problem genast uppstår, så att strömningsbilden är svår att påverka eller att förutse. Man störs t ex kraftigt av påbyggnader inuti torpeden. Det är f ö svårt att med gas åstadkomma den önskade omröringsriktningen t ex A enligt fig 1.

Uppfinningen går bl a ut på ett förfaringssätt, där man genom anbringande av induktiv omröring med omröringsriktning, exempelvis enligt A (fig 1), får en betydligt effektivare strömning, som är riktad och dessutom reproduoerbar, och minst känslig för ovan nämnda störningar. Problemets kärna är, att reak- tionszonen under svavelreningen blir alltmer utarmad på svavel genom att om- sättningen mellan reaktionszon och övriga delar av smältan är för låg. Efter- som det är svårt att minska flödet av avsvavlingsreagens helt i relation till detta, borde egentligen med sjunkande svavelhalt under behandlingens gång allt större mängd, mer eller mindre obehandlad smälta tillföras reaktionszonen 12.

Detta sker emellertid ej, och avsvavlingsmedlets verlmingsgrad komer vanligt- vis att sjunka allt snabbare med minskande svavelhalt. Dessutom flyter en viss initialtid från injektionens start till dess att impulsen från lansspetsen fått igång en viss rörelse hos smältan, vilket ytterligare minskar reagensets ut- byte.

Genom att röra om smältan induktivt enligt uppfinningen med början strax före

Claims (5)

10 448 741 4 injektionens start ökas omsättningen mellan reaktionszon och övriga smälta, varigenom utarmningen av svavel i reaktionszonen motverkas. På så sätt ökar verlmingsgraden betydligt hos avsvavlingsreagenset, varigenom förbrukningen av detta kan minskas, vilket är av stor betydelse för behandlingskostnaden. Avsvavling till speciellt låga svavelhalter (ca 0,005 %) görs idag allt oftare men med motsvarande lägre verkningsgrad hos avsvavlingsreagenset. sistnämnda underlättas väsentligt med induktiv omrörixxg enligt uppfinningen. Vid tölnning av torped i överföringsskäxik kan även omrörare användas för att hindra slagg att följa med i denna skänk. Detta ökar precisionen väsentligt i t ex efterföljande sygaskonverterblåsning. Eventuellt kan slaggdragxxing av överföringsskänken uteslutas. Uppfinningen kan varieras på mångahanda sätt inom ramen för nedanstående pat entkrav . PATENTKRAV

1. Förfaringssätt vid svavelrening av tackjärn i torped i och för ökning av avsvavlingsreagensets verkningsgrad genom förbättrad omröring i smältan, k ä n n e t e c k n a. t därav, att en eller flera elektromagnetiska omrörare (1-3) anbringas mot tørpeaens (11) ytfernalje på så satt, att smärtan får en rörelseriktning i torpedens längdriktning (A) i kombination med omröríngs- riktning tvärs längdriktningen.

2. Förfaringssätt enligt patentkzrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att vid tömning av torpeden omröringlsfältet riktas så, att slagg hindras med- följa ner i tappskänken.

3. Anordning för utförande av förfaringssättet enligt petentkrav 1 eller 2, vid vilket vid någon eller några av torpedens sidor är placerade en eller flera elektromagnetiska omrörare, k ä n n e t e c k n a. d därav, att om- röraren/omrörarna är placerade vid omagnetiska delar ("fönster") av torpeden.

4. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a. d därav, att åt- minstone någon av omrörarna (1-3) är rörlig och/eller vridbar i och för er- hållande av förändrad omröringariktning och/eller lämpligaste omrörarplace- ring mot torpedhöljet. v *41 448 741 ,

5. Anordning enligt patentkrav 3 och eventuellt 4, k ä n n e t e c k n a å därav, att omrörarna (1-3) är fasta och att torpeden är flyttbar till eller från deasa.