SE448048B - Kombinerat kabelteve- och bildtelefonsystem - Google Patents

Description

448 048 för att överföra telefontjänster såsom beskrives i GB 1 414 127.En vidare utveckling av omkopplingssystem finns beskrivet i GB 1 306 367, vilket system ombesörjer, att televisionssignaler, som alstras av abonnenten, återledes till centralväxeln och påläggs en av de vanliga sanflingsskenorna för distribution till vilken som helst av de abonnen- ter, som är kopplade till den samlingsskenan.

De ovan beskrivna systemen kan tillhandahålla ett stort antal tjänster och är genom sin utformning mer flexibla än system, vid vilka alla signaler i systemet överförs via en enda koaxialkabel med begrän- sad kanalkapacitet. En önskvärd tjänst, som emellertid ej tillhanda- hålles, är den som bildtelefon, dvs. en tvåvägsfunktion, som kan sam- mankoppla två abonnenter såväl med bild som med ljud.

Med systemet enligt GB 1 414 127 är det möjligt för en abon- nent att pålägga en programsignal till en av systemets samlingsskenor och sedan medelst telefon kontakta en annan abonnent, för att instrue- ra honom att välja den skenan, så att en visuell envägskommunikation uppkommer. Den sändande abonnenten kan inte se den mottagande abonnen- ten, eftersom den mottagande abonnenten inte kan återsända en program- signal till växeln, ity hans apparat är upptagen med att ta emot sig- nalerna, som kommer från den sändande abonnenten. Om de sändande och mottagande abonnenterna alstrar signaler med olika frekvenser, kan de två av abonnenterna alstrade signalerna läggas på en kanal utan stör- ningar, dvs. en abonnent kan välja en speciell samlingsskena, sända en signal av en första frekvens, och ringa upp en andra abonnent per te- lefon och instruera honom att välja samma samlingsskena och sända på en andra frekvens. På detta sätt uppkommer en audio-visuell tvåvägs- kommunikation. Olyckligtvis skulle varje abonnent till ett sådant sys- tem behöva en omkcpplingsbar tvåfrekvenstelevisionsenhet för mottag- ning, samt en omkopplingsbar tvåfrekvenssändare för alstring av tele- visionssignaler. Dessutom skulle de två abonnenterna vara tvungna att korrekt ställa in de olika systemkomponenterna, innan de upprättar visuell kommunikation. Därigenom måste systemoperatören inte endast tillhandahålla en relativt komplex och därför dyr utrustning, utan 448 048 dessutom måste systemabonnenterna utföra relativt komplexa och tråkiga procedurer för att genomföra de önskade bildtelefonsamtalen.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sändarsystem, som kan tillhandahålla televisionsdistribution och bild- telefontjänster av hög kvalitet och som består med dessa tjänster på ett sätt, som möjliggör för dessa båda tjänster att till fullo använda basdistributionsnätet.

Det har överraskande framkommit, att dessa båda ändamål kan tillgodoses genom att varje abonnent får möjlighet att motta signaler av en första frekvens och sända signaler av en andra frekvens, och genom att tvåvägsomkopplingar genomförs vid ett centralt ställe för att omvandla de abonnent-alstrade, överförda signalerna av den första frekvensen till den andra frekvensen för mottagande av den andra abon- nenten eller de andra abonnenterna.

I överensstämmelse härmed avser föreliggande uppfinning ett kabeltevesystem, som omfattar ett antal abonnentstationer, som var och en är ansluten till en central växel via var sin överföringskabel, ett antal samlingsskenor vid den centrala växeln, ett antal programkällor för att lägga televisionssignaler av en första frekvens på var sin samlingsskena, ett antal omkopplare vid den centrala växeln, för att selek- tivt ansluta varje abonnentkabel till någon av samlingsskenorna, och åtminstone en mottagare vid varje abonnentstation för att motta signaler av den första frekvensen, vilka samtliga mottagarsta- tioner är försedda med organ för att styra omkopplarna och av vilka abonnentstationer åtminstone två är utrustade med organ för att alstra televisionssignaler av en andra frekvens och för att lägga de alstrade signalerna på kablarna, att åtminstone ett par av samlingsskenorna är sammankopplade av en tvåvägsfrekvensomvandlare, som är anordnad att omvandla signaler av den andra frekvensen på någon av de i paret in- gående samlingsskenorna till signaler av den första frekvensen och att lägga den omvandlade signalen till den andra i paret ingående ..-=.u..n:_...-.. 448 048 Samlingsskenan, varigenom tvåvägsbildkommunikation kan upprättas mellan åtminstone de två abonnentstationerna via frekvensomvandlaren.

Lämpligen omfattar frekvensomvandlaren två delar, som var och en är ansluten till var sin riktningskopplare och två míxerkretsar, som sammanbinder riktningskopplarna. En oscillator bidrar med en stabil fix frekvens till varje mixer för att upprätta det lämpliga frekvensbytet. Filterkretsar i serie med mixrarna undertrycker den oönskade första frekvensen, som uppträder vid mixeringångarna.

Omvandlarna har lämpligen formen av en "crosspoint“ (kors- ningspunkt) omvandlarmatris, vilka omvandlare t.ex. är utförda som en stiftdiod, "T"-omvandlare eller tungomvandlare. Dessa samlingsskenor, som är sammankopplade medelst frekvensomvandlare, är kopplade till en mikroprocessor, så att mikroprocessorn kan konstatera vilka samlings- skenor som är tillgängliga för användande, när en abonnent indikerar en önskan att genomföra ett bildtelefonsamtal. Mikroprocessorn väljer då ut ett tillgängligt par sammankopplade samlingsskenor och kopplar den uppringande (sändande) och uppringda (mottagande) abonnentstatio- nen till var sin samlingsskena i paret. Som ytterligare en fördel kan mikroprocessorn vid behov anordnas att pålägga en abonnentalstrad signal till en av ett par sammankopplade samlingsskenor och därefter tillåta åtkomst till den andra samlingsskenan i paret för andra av systemets abonnenter. På så sätt kan en abonnent alstra en signal, som sedan kan göras åtkomlig som ett alternativt program för abonnen- ter på det normala sättet.

Det är önskvärt att upprätthålla gynnsamma synkroniserade eller förskjutna förhållanden mellan de bärvågsfrekvenser som uppträ- der i systemet och därigenom minimera översyn mellan olika kanaler.

För detta ändamål kan en mikroprocessor kopplas in för att övervaka de oscillatorfrekvenser som läggs på individuella frekvensomvandlare att avpassa dessa oscillatorfrekvenser så att optimala bärvågsförhållanden uppnås.

Ett utföringsexempel på uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas med hänvisning till bifogade ritningar, varå fig. 1 448 048 Schematiskt visar ett korsningspunktomkopplarsystem, som är placerat vid en central växelenhet enligt ett utförande av uppfinningen, fig. 2 visar schematiskt en duplex tvåvägsfrekvensomvandlare, som ingår i om- vandlarsystemet enligt fig. 1, fig. 3 visar mer detaljerat och schema- tiskt frekvensomvandlaren enligt fig. 2, fig. 4 visar schematiskt en korsningspunktomkopplarenhet och ett adresseringssystem för omvandlar- enheten, fig. 5 visar kretsar för låsning av bärvågsfrekvenserna i systemet och fig. 6 visar schematiskt den utrustning, som tillhanda- hålles för en abonnent till systemet.

De vertikala kolumnerna i fig. 1 i den i samma figur visade korsningspunktsmatrisen representerar ledande gångar, som medelst ka- bel via balanseringskretsar eller balanseringsenheter är anslutna till respektive systemabonnent. Endast åtta ledande gångar har visats för enkelhets skull, vilka var och en leder till en av abonnenterna 1 - 8.

De horisontella linjerna representerar samlingsskenor, till vilka var- je abonnent kan koppla sin utrustning genom att styra omkopplare (ej visade), som är placerade vid varje korsningspunkt. För enkelhets skull visas endast elva samlingsskenor 9 - 19, men det är möjligt att använda så många sanflingsskenor som det är nödvändigt för att bemöta de speciella kraven på systemet. Samlingsskenorna 9 - 16 är kopplade i par medelst frekvensomvandlare 20 och är dessutom anslutna till en mikroprocessor som beskrivs nedan. Samlingsskenorna 17 till 19 överför konventionella televisionsprogram av en enda frekvens, t.ex. 8,9 MHz.

Såsom skall beskrivas i det följande förses varje abonnent med mottagarutrustning, som kan ta emot högfrekventa televisionssigna- ler av 8,9 MHz (givetvis kan andra frekvenser användas och de frekven- ser som refereras till här, utgör endast exempel). De abonnenter som önskar dra nytta av bildtelefontjänster, förses dessutom med utrust- ning, vilken alstrar televisionssignaler och beskrives nedan. Denna utrustning gör det möjligt för abonnenten att alstra signaler av 17,8 MHz för återsändning till korsningspunktomkopplarmatrisväxeln, vilken 17,8 MHz ljusbärvågssignals mottagarnivås effektivvärde är approxima- tivt 20 mV. Sändarnivån till samlingsskenorna är approximativt .k- 448 048 200 mV. Signaler av 17,8 MHz som läggs på någon av samlingsskenorna 9 till 16,omformas till 8,9 MHz av en till samlingsskenan ansluten frek- vensomvandlare 20 och läggs på den andra samlingsskenan av det par sanflingsskenor som sammankopplas av frekvensomvandlaren.

Om en abonnent önskar se ett av de program som är tillgäng- liga på samlingsskenorna 17, 18 och 19, styr han medelst fjärrkontroll den omkopplare som är placerad på rätt korsningspunkt för att slutas.

Om t.ex. abonnent 3 vill se programmet på samlingsskenan 18, sluter han omkopplaren vid korsningspunkten 21. Om abonnenten däremot önskar få visuell kontakt med en annan systemabonnent, är det endast nödvän- digt att ansluta hans utrustning till en av samflingsskenorna 9 - 16, som ej är upptagen, t.ex. sanflingsskenan 9, och sedan koppla den abon- nent man vill kontakta till samlingsskenan 10. Samlingsskenorna 9 och är samnankopplade medelst en av frekvensomvandlarna 20. Abonnenten 4 kan t.ex. kopplas till samflingsskenan 9 genom att omkopplaren vid korsningspunkten 22 slutes, och därefter kan abonnent 5 kopplas till samlingsskenan 10 genom att omkopplaren vid korsningspunkten 23 slutes. Televisionssignaler, som alstras av abonnenten 4, kan därefter överföras vid 17,8 MHz via korsningspunkten 22 till frekvensomvandla- ren 20. Dessa signaler omvandlas sedan till 8,9 MHz och överföres till abonnenten 5 via korsningspunkten 23. Programsignaler av 17,8 MHz, som alstras av abonnentemâ, kan överföras i motsatt riktning till abon- nenten 4. På så sätt erhålles en fullständig bildtelefontjänst. Om en abonnent önskar bidra med lokalt alstrade programsignaler för allmänt utsändande, kan dessa signaler läggas på någon av samlingsskenorna 9-16, varefter vilken intresserad abonnent som helst kan välja denna programsignal på normalt sätt. Till exempel kan abonnent 3 lägga en signal på samlingsskenan 14 via korsningspunkten 24 och abonnenterna 2, 5 och 7 kan ta emot denna signal via korsningspunkterna 25, 26 och 27. Naturligtvis kan exakt samma resultat erhållas, om signalen läggs på sanflingsskenan 13 via korsningspunkten 28 och mottas från samlings- skenan 14 via korsningspunkterna 29, 30 och 31. 448 048 Det framgår av ovanstående, att ett centralt omkopplat kabel- tevenät, som tillhandahåller enkelt centralt programval (dvs. val från samlingsskenorna 17, 18 och 19), lätt kan utökas genom att tillägga extra samlingsskenekapacitet vid den centrala växeln för tillhandahål- lande av fullständig duplex visuell kommunikation mellan vilken abon- nent som helst med vilken annan abonnent som helst eller vilka andra abonnenter som helst.

I fig. 2 visas en frekvensomvandlare 20 schematiskt. Frek- vensomvandlaren omfattar två grindar 32, 33, vilka var och en är kopp- lad till var sin riktningsomkopplare och mixerkrets 34. Grindarna 32, 33 är via 75-/L ledningar anslutna till programsamlingsledningar såsom framgår av fig.1. Kretsarna 34 är sammankopplade medelst diod eller integrerade kretsmixrar 35, som var och en mottar utsignaler från en gemensam oscillator 36. Mixrarna 35 omfattar lämpligen balanserade fyrdiodsmodulatorer, vilka används som frekvensomvandlare för högfrek- vensbärvågor av 17,8 MHz (med övre sidoband) till 8,9 MHz (med lägre sidoband). Den nominella utgångsfrekvensen hos oscillatorn 36 är 26,7 MHz. Oscillatorn 36 är försedd med två utgångar för att driva två frekvensomvandlare och är styrd av en varaktor på konventionellt sätt, vilken varaktorstyrning ej visas. På så sätt kommer en signal av 17,8 MHz som läggs på frekvensomvandlarens ena grind att uppträda vid den andra grinden med en frekvens av 8,9 MHz. Utnyttjandet av en gemensam oscillator tillåter självlåsande utformning av abonnenttvå-vägsutrust- ningen såsom beskrives i det följande.

I fig. 3 visas frekvensomvandlaren mera i detalj och hur den omfattar isolerande transformatorer 37, vilka svarar mot riktnings- kopplarna 34, som bidrar med 40 dB ingångs-/utgångs-isolering, hög- passfilter 38 och högfrekvensförstärkare 39. Filtren 38 åstadkommer en -3 dB dämpning vid 15 HMz, -40dB vid 8,9 MHz. Förstärkarna 39 är hög- förstärkarversioner av TRN CA.2818 linjära hybridförstärkare, som ger en 32 dB förstärkning och ett linjärt svar från 3 - 10MHz. Omvand- lingsförlusterna från 17, 8 till 8,9 MHz är två gånger 3 dB vid rikt- ningskopplarna 37 och 6 dB vid mixrarna 35. Förstärkningen på 32 dB 448 048 minskat med förlusterna på 12 dB ger en sammanlagd förstärkning på 20 dB, dvs. skillnaden mellan mottagarnivån på 20 mV och sändarnivån på 200 mV.

Med hänvisning till fig. 4 skall styrkretsarna för korsnings- punktsomkopplarna beskrivas mer detaljerat. I huvudsak utövas en styr- ning genom att abonnenten lägger "uppringnings-" och “nollställnings"- styrpulser på en kabel med fyra ledare, vilken kabel förbinder hans utrustning med växel. Det sätt, på vilket dessa pulser alstras och be- handlas, är känt för en fackman med kunskaper om telefoni och liknande och kommer därför ej att här beskrivas i närmare detalj. De allmänna principerna finns beskrivna i DE P 27 48 661.9 (som motsvarar US 4 153 847) och DE P 27 48 662.0 (som motsvarar GB 1 567 455).

I fig. 4 visas en dubbelriktad korsningspunktsomkopplare 40, som omfattar dioder i serie med signalvägen. En transistor 42 kan sty- ras av ett skiftregister 43 för att antingen leda (slås på) eller ej leda (slås av). När transistorn 42 ej leder, är båda dioderna 41 så belastade, att televisionssignaler kan passera i båda riktningarna mellan terminalen 44, som är ansluten till en av samlingsskenorna (fig. 1), och en kopplingspanel 45, till vilken abonnenten är ansluten medelst fyrledarkabeln 46. Kopplingspanelen 45 har som funktion att separera uppringnings- och nollställningsstyrpulser som genererats av abonnenter från högfrekventa televisionssignaler för påläggande på ledningen 47 till skiftregistret 43. Kopplingspanelen 45 omfattar en balanseringsenhet (ej visad) för att överföra uppringnings- och noll- ställningspulserna till skiftregistret och för att omvandla den oba- lanserade 75./x. ledningsimpedansen hos omkopplaren 40 till en 140.r\_ balanserad signal för påläggning på abonnentmatarkabeln. Skift- registret 43 är naturligtvis anslutet till varje korsningspunkt som kan styras av den berörda enstaka abonnenten, och dessutom är panelen 45 kopplad för att motta signaler som görs tillgängliga via vilken som helst av dessa korsningspunktsomkopplare. å! 448 048 När en abonnent önskar se en vanlig, utsänd televisionssig- nal, dvs. ej begär tvåvägskommunikation med en annan abonnent, påver- kar han sin väljare till att lägga på det rätta antalet pulser via sin kabel och panel 45 på skiftregistret 43. Skiftregistret sluter där- efter den lämpliga korsningspunktsomkopplaren för att ansluta abon- nentkabeln till den valda av sanflingsskenorna 17, 18 och 19. Kors- ningspunktsomkopplaren för val av en vanlig tevesignal är av den typ som beskrivs i ovannämnda tyska patentskrift, som också beskriver alstrandet och behandlandet av uppringnings- och nollställningspulser genom användning av ett skiftregister.

När en abonnent önskar få direktkontakt med en annan abon- nent, ringer han först upp kanal "N+1", där N anger det totala antalet tillgängliga sanflingsskenor vid växeln. Detta får registret att alstra en “överförings"-utsignal på terminalen 48, som är ansluten till en mikroprocessor 49 (mikroprocessorns terminaler 50 är anslutna till överföringsutgångarna på systemets samtliga skiftregister och repre- senterar "uppringande“ abonnentingångsledningar till mikroprocessorn).

Därefter slår abonnenten numret till den abonnent han önskar kontakta och de resulterande uppringningspulserna förs till mikroprocessorn via skiftregistrets överföringsutgång 48. Mikroprocessorn 49, vilken mot- tar indata Ska, som indikerar vilka av frekvensomkopplarna 20 som är upptagna, därefter väljer ut ett par oanvända samlingsskenor, vilka är hopkopplade medelst en frekvensomvandlare och vilka kopplar den sän- dande och den mottagande abonnenten till var sin i paret genom att lägga lämpliga signaler på utgångarna Slb, som i sin tur är kopplade till var sitt abonnentskiftregister. Signalerna på utgängarna 512 ställer den uppringande och den uppringde abonnentens skiftregister till de dubbelriktade korsningspunkter, som är kopplade till den till- delade omvandlaren 20. Fullständig två-vägs audio/visuell kommunika- tion är sålunda etablerad.

Mikroprocessorn 49 kan vara en SBP 9900A från Texas Instruments(>. Denna är efter tillverkning programmerad till att utföra följande funktioner: 448 048 A. Att undersöka uppringningspulsföljden från abonnenten, vilken puls- följd i detta exempel är en Strowger nummersekvens av standardtyp, och att från den sända nummerserien utröna om abonnenten endast söker tillträde till en normal televisionsutsändningskanal eller om han för- söker upprätta en två-vägs bildtelefonförbindelse med en andra abon- nent.

B. Om det rör sig om en begäran om en två-vägs bildtelefonförbindelse, lägga en av mikroprocessorn 49 alstrad anropssignal på linjen Slg, via kopplingspanelen 45 och två av de fyra ledningarna i den anropade abonnentkabeln. Det finns en linje 5l§ för varje abonnent.

C. Att avläsa från ledningen 48 en Strowger nummerkod, som automatiskt sänts från den uppringda abonnenten, när han erkänner mottagandet av ringsignalen genom att t.ex. lyfta mikrofonluren i fig. 6.

D. Att undersöka ansanflingen av tvåvägsomvandlaren 20 för att finna en som ej används för tillfället, vilket listas av lokala oscillator-36- -adresser från ytterligare en mikroprocessor 61 (fig. 5).

E. Upptaga mottagningserkännande och läge av en oanvänd omvandlare 20, att magnetisera en dubbelriktad korsningspunkt 40, som är ansluten till den oanvända omvandlaren 20 vid den "uppringande" och den "upp- ringde" abonnentens växelutrustning.

F. Att frigöra omvandlaren 20, när antingen den uppringde eller den uppringande abonnenten avslutar tvåvägslänken (genom att lägga på telefonluren).

När en abonnent önskar göra sina lokalt alstrade signaler allmänt tillgängliga i stället för att endast kommunicera med en annan abonnent, slår han på nytt efter kanal "N+1“ för att få tillträde till mikroprocessorn men slår sedan ett kodnummer för att indikera, att han önskar tillhandahålla signaler för allmän utsändning. Mikroprocessorn u 448 048 11 identifierar detta kodnummer, väljer ut ett oanvänt par samlingsskenor och ansluter den signalalstrande abonnenten till en av de paret utgö- rande sanflingsskenorna. Information som indikerar tillgängligheten av abonnentalstrade program, sänds sedan ut under styrning av en mikro- processor på en alfanumerisk "inverteringskanal", som överför program- information och som är direkt tillgänglig för abonnenterna. På så sätt kan en abonnent, som konsulterar inventeringskanalen, se att ett abon- nentalstrat program är tillgängligt och direkt välja detta program genom att ansluta sin utrustning till den andra samlingsskenan i paret.

I fig. 5 visas schematiskt ett system för låsning av bärvågs- frekvensen i systemet. Ingångar 52 är medelst lågpassfilter 53 anslut-- na till en sekvensgrindenhet 54. Ingångarna 52 är via emitterföljkret- sar (ej visade) kopplade till samlingsskenorna 9 till 19 (fig. 1) och överför sålunda alla 8,9 MHz och 17,8 MHz signaler, som uppkommer i systemet. Emitterföljarna består med en hög ingångsimpedans och isole- rar filtrerna 53. Lågpassfiltren 53 tar bort 17,8 MHz signalerna och därför omfattar utgången 55 av grindenheten 54 en serie nominella 8,9 MHz signaler, som uttages från ingångarna 52. Lågpassfiltren förorskar en förlust på 3 dB vid 10 MHz och en förlust på åtminstone 30 dB vid 17,8 MHz.

Sekvensgrindenheten 54 omfattar en serie korsningspunktsom- kopplare av den typ som används för att ansluta abonnenter till van- liga televisionsprograms samlingsskenor 17, 18 och 19 (fig. 1).

Utsignalen 55 jämförs i en komparator 56 med en referenssig- nal kopplad antingen från källan 57 via omkopplaren 58 eller från käl- lan 59 via omkopplaren 60. Båda de två källorna bidrar med 8,9 MHz signaler, som är förskjutna relativt varandra med halv linjefrekvens, dvs. 8,863281 MHz och 8,855469 MHz. Omkopplarna 58 och 60 styrs av en mikroprocessor 61, som styr även grindenheten 54 och mottar utsignalen 62 från komparatorn 56. Pulserna från mikroprocessorn 61 stegar om- kopplarna i grindenheten 54 till att cykliskt gå igenom alla samlings- skeneingångar på 8,9 MHz kontinuerligt. 448 048 12 - ' Komparatorn 56 fungerar som en digital fasdetektor med oänd- lig infångningsbandbredd. En lämplig komparator beskrives i I.E.E.

Proc. Vol 127 P+H Nr. 2, April 1980. Utbrott av 8,9 MHz från varje sanflingsskenelinje läggs i tur och ordning via grindenheten 54 på en ingång och jämföres med referensutbrott av 8,9 MHz från en kristall- styrd masteroscillator. Utbrotten av 8,9 MHz bärvåg från grindenheten läggs via ledningen 55 på komparatorn och via en detektor 553 på mikroprocessorn 61.

Systemet jämför varje 8,9 MHz signal som uppträder vid ut- gången 55 med båda de signaler, som uppträder vid källorna 57 och 59.

Mikroprocessorn 61 fördelar sedan bärvågssignaler till samlingsskenor- na och abonnentledningarna, som är antingen synkroniserade eller halv- linjeförskjutna för att uppnå otimala resultat. Kriterierna för att uppnå optimala resultat beskrivs i GB 1 522 033. Efter att ha genom- fört den riktiga fördelningen, styr mikroprocessorn 61 frekvensomvand- larnas 20 (fig. 1) lokala oscillatorer 36 via varaktorkontrolledningen Gla så, att de nominella 26,7 MHz utsignalerna från dessa lokala oscillatorer får de av systemet överförda 8,9 MHz signalerna att ha de dem tilldelade förhållandena till varandra .

' Mikroprocessorn 61 kan vara en SBP 9900A som är en 16 bit mikroprocessor med en hastighet av 3 MHz. Den är programmerad att ut- föra följande funktioner: ~ A. Ställa omkopplaren 58 för att lägga utdata från 57 på komparatorn 56.

B. Ställa grindenheten 54 till den första programledningen och tillåta ett utbrott av 8,9 MHz bärvåg in i komparatorn 56.

C. Lägga märke till att detektorn Såa bekräftar, att den första pro- gramlinjen är magnetiserad och låter utbrottet fortsätta under 10 ps.

D. Koppla utången från komparatorn 56 till oscillatorns 36 varaktor- styrlinje via linjer 62 och den motsvarande utgångsledningen 623. fu 448 048 13 Funktiflnerfla A, B, C, D uppträder samtidigt, men om ingen 8, 9 MHz bärvåg är närvarande på den första programsamlingsskeneled- ningen, stegar mikroprocessorn 61 grindenheten 54 omedelbart till nästa samlingsskeneledning. Alla samlingsskeneledningar undersöks i tur och ordning men för att säkerställa, att angränsande samlings- skeneledningar överför 8,9 MH; bärvågor, som är interfolierade av de förskjutna frekvenserna från källorna 57 och 59, stängs omkopplaren 58 för udda ledningar och omkopplaren 60 för jämna ledningar. Mikropro- cessorn utför kontinuerligt samflings- och jämförelsefunktionen, och styrspänningarna som påläggs oscillatorerna 36, bibringar varje oscil- lator den önskade 26,7 MHz svängningsfrekvensen. Det är viktigt att 'notera att åtminstone några programlinjer kommer att överföra vanliga televisionsprogramsignaler, vilka redan är låsta till källorna 57 och 59, antingen tack vare den "off-air" fastlåsta frekvensens byte av verkningssätt eller p.g.a. att lokala alstringsmodulatorer är direkt drivna av huvudgeneratorer, som matar källorna 57 eller 59. Dessa programkällor kan bli korrekt tilldelade med avseende på bärvågsdriv- signaler från källorna 57 eller 59 genom att anordna så, att mikropro- cessorn manövrerar ytterligare omkopplare (ej visade) av 58 eller 60 typ beroende på om utdatan från komparatorn är noll eller ej under sanflingsprocessen. Det bör påpekas att för att säkra läsningen av 8,9 MHz bärvågorna, som uppträder på sanflingsskenor efter omvandling från abonnentalstrade bärvågor av 17,8 MHz, producerar styrningen av respektive lokala oscillator 36, som fungerar vid 26,7 MHz, automa- tiskt den önskade och korrekt låsta 8,9 MHz bärvågen. Det förhållan- det, att den sändande abonnenten framställer de 17,8 MHz bärvågorna lokalt från den andra övertonen av sin mottagna 8,9 MHz bärvåg, till- försäkrar att de 17,8 och 8,9 MHz bärvågorna automatiskt låses till- sammans och synkroniseras för att behärska 8,9 referensbärvågor.

Utdata 61b från mikroprocessorn 61 identifierar adresserna till de oanvända oscillatorerna 36 och läggs på mikroprocessorns 49 ingångar 51¿_(fig. 4). 448 048 J _ 14 3 I fig. 6 visas schematiskt en abonnentutrustning. Abonnenten förses med en konventionell UHF televisionsmottagare 63, en kamera 64, en mikrofon 65, som normalt bärs upp av ett mikrofonstativ 66 och programväljarutrustning 67 (t.ex. knappar på ett tangentbord) för att lägga styrpulser på 140-/'L på kabeln 68, som sträcker sig mellan abonnenten och växeln.

Inkommande televisionssignaler av 8,9 MHz förs till mottaga- ren 63 via en riktningsomkopplare 69, som åstadkommer en 40 dM grind- isolering, ett lågpassfilter 70 och en konventionell inverterare 71, som omvandlar 8,9 MHz signalerna till en frekvens, som är lämplig för mottagande av den konventionella mottagaren. Filtret 70 har -3dB dämp- ning vid 10 MHz, -30 dB dämpning vid 17,8 MHz. Utgående signaler alst- ras genom modulering av utdata från kameran 64 och mikrofonen 65 på en 17,8 MHz bärvåg i bild- och ljudmodulatorerna 72 och 73. Bildmodula- torn kan vara en M0 105, ljudmodulatorn en M0 103. 17,8 MHz utsignalen från modulatorerna läggs på kabeln 68 via riktningskopplaren 69. 17,8 MHz bärvågen från en oscillator 74 är den andra översvängningen från den inkommande 8,9 MHz signalen, som läggs på oscillatorn via en be- gränsare 75, vilken tar bort bildmodulationen, och en komparator 76.

En återkopplingsslinga finns mellan komparatorn och oscillatorut- gången, som styr en varaktor (ej visad) för att tillförsäkra, att de önskade fasförhållandena mellan bärvågorna i systemet upprätthålls.

Referenser, som gjorts till kabel tevesystem kan också omfatta system, i vilka hela eller delar av överföringsnätet omfattar optiska i stället för elektriskt ledande överföringsvägar.

Det beskrivna systemet är också användbart för FM-modulerade bärvågor av bildsignaler. I ett sådant fall är de två signalerna, dvs. den av abonnenten alstrade signalen och den signal som sänds från växeln, i ett fast frekvensförhållande under överföringen av synkroni- serade pulser och frekvenslåsning sker under synkroniseringsinterval- let. ' Det beskrivna systemet är ej begränsat till ett programväl- jarsystem av “Strowger“~typ utan kan lätt anpassas för användning tillsammans med binärkodade decimala siffror (b.c.d.) eller "tryck- knapps"-ringsystem. Skiftregistret 43 i fig. 4 kan för b.c.d. eller "tryckknapps“-system omfatta en lämplig dekoder och ett lämpligt min- ne, från vilka utdata förs, såsom visas i fig. 4, till varje kors- ningspunkt 40. '

Claims (7)

4480548 P a t e n t k r a v

1. Ett kabeltevesystem omfattande ett antal abonnentstationer, som var och en är ansluten till en central växel via var sin överföringskabel (1-8), ett antal samlingsskenor (9-19) vid den centrala växeln, ett antal programkällor för att lägga televisionssignaler av en första frekvens på var sin samlingsskena, ett antal omkopplare (40) vid den centrala växeln, för att selektivt ansluta varje abonnentkabel (1-8) till någon av samlings- skenorna (9-19), och åtminstone en mottagare (63) vid varje abonnentstation för att motta signaler av den första frekvensen, vilka mottagarstationer samtliga är försedda med organ (67) för att styra omkopplarna (40) och av vilka abonnentstationer åtminstone två är utrustade med organ för att alstra televisionssignaler av en andra frekvens och för att lägga de alstrade signalerna på kablarna, k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v, att åtminstone ett par av samlingsskenorna (9-19) är sammankopp- lade av en tvåvägsfrekvensomvandlare (20), som är anordnad att omforma signaler av den andra frekvensen på någon av de i paret ingående sam- lingsskenorna till signaler av den första frekvensen och att lägga den omformade signalen till den andra i paret ingående sanflingsskenan, varigenom tvåvägs bildkommunikation kan upprättas mellan de åtminstone två abonnentstationer via frekvensomvandlaren.

2. Kabeltevesystem enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att frekvensomvandlaren (20) omfattar två delar, som är anslutna till var sin riktningskopplare (34) och två mixerkretsar (35) som sammankopplar riktningskopplarna.

3. Kabeltevesystem enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a t a v en oscillator (36), som avger en stabilt fixerad frekvens till varje mixer (35) för att upprätta det lämpliga frekvensbytet, och filterkretsar (38) i serie med mixrarna för att undertrycka den oöns- kade första frekvensen, som uppstår vid mixeringångarna. 448 048 16

4. Kabeïtevesystem en1igt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a t d ä r a v, att omkoppiarna (40) är formade som en korsningspunktsomkoppïarmatris, vilka omkoppïare är utformade som stiftdioder, "T"-omkoppïare e11er tungomkopplare.

5. Kabeïtevesystem enïigt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a t d ä r a v, att de samïingsskenor (9-19), som är sammankoppïade av frekvensomkoppïarna (40), är ansiutna ti11 en mikro- processor (49), så att mikroprocessorn kan utröna viïka samïingsskenor som är tiïïgängïiga för användning, när en abonnent indikerar en önskan att genomföra ett bildteïefonsamtaï, varigenom mikroprocessorn kan väïja ett ti11gäng1igt par sammankoppïade samiingsskenor för att ans1uta den uppringande och den uppringde abonnenten ti11 var sin sam- Iingsskena i paret. '

6. Kabeïtevesystem en1igt kravet S, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att mikroprocessorn (49) är anordnad att på begäran påiägga en abonnentaïstrad signa) tiil en av ett par utgörande, sammankoppïade sanflingsskenor, och därefter tiïlåta tiïlträde ti11 den andra skenan av paret samïingsskenor för andra abonnenter ti11 systemet, varigenom en abonnent kan aïstra en signaï som görs ti11gäng1ig som ett alterna- tivt program för abonnenter.

7. Kabeïtevesystem enïigt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a t a v en mikroprocessor (61), som är anordnad att övervaka de oscilïatorfrekvenser som påïäggs oïika frekvensomkoppïare (40) och att anpassa dessa osciïïatorfrekvenser för att uppnå optimaïa bärvågsför- håïïanden.