SE447778B - Signalbehandlare for stralavsokningshastighetsmodulering vid ferg-tv-apparater - Google Patents

Description

447 778 2 man säkerställer att skärpeökning erhålles för långsamma transien- ter, medan följden av "paring“ i klippningen utesluter att allt- för stor kompletterande strålavböjnlng förekommer då det gäller snabba transienter. Genom den verkan av "coring“ som erhålls genom att begränsaren har tröskelvärden kommer sannolikheten för att man iakttar brus resp. att underbärvàgens punktutformning ökas att bli betydligt mindre.

I enlighet med en fördelaktig utföringsform av föreliggande uppfinning inkluderar den dubbeländade begränsaren en första» differentialförstärkare med första och andra transistorer med~ sammankopplade emitterelektroder resp. en andra differentialför- stärkare med tredje och fjärde transistorer med sammankopplade emitterelektroder. Utgàngssignalen från videosignaldifferentiee ringskretsen matas gemensamt till baselektroderna hos de första och tredje transistorerna, under det att den gemensam utgångs- krets är kopplad till kollektorelektroderna hos de andra och fjärde transistorerna. De respektive baselektroderna hos de första och andra transistorerna har sådan differentiell förspänning att den första transistorn spärras om ingen ingångssignal finns, medan de respektive baselektroderna hos de tredje och fjärde transisto- rerna har sådan differentiell förspänning att den fjärde transis- torn spärras om ingen ingångssignal finns.

Såsom ett exempel kan avsökningshastighetsmodulerings- anordningen innefatta ett par tryckta hjälpavböjningsspolar som omsluter halsen hos ett färgbildrör i området för strålingångs- änden hos ett huvudavböjningsok, varjämte utgångssignalen från den dubbeländade begränsaren kan tillföras via en kondensator som är seriekopplad med hgälpavböjningsspolarna. Kondensatorn bildar härvid en impedans för horisontalsvepåtergångspulser (som på ett icke önskvärt sätt kopplas till nämnda hjälpavböjningsspolar frànc' nämnda ok), varvid denna impedans är tillräckligt stor för att hindra spoldrivsteget frårlatt störas av pu-l-ser. För att man skall erhålla förbättrad ngaipavßögningskäneiignèt kan koppiingskonaen- satorn och hjälpavböjningsspolarna lämpligen förete serieresonans vid en videomittbandsfrekvens (som twex. kan ligga mellan l och 2 MHz).

På bifogade ritning åskådliggör den enda figuren dels i form av ett kopplingsschema, dels i form av ett blockschema, ett bildpresentationssystem, i vilket ingår ett strálavsölmings- A., 447 778 3 . hastighetsmoduleringssystem i enlighet med en utföringsform av föreliggande uppfinning. _ H Enligt bifogade ritning tillför en källa ll för en samman- satt färgvideosignal (vilken källa såsom ett exempel kan utgöras av videodetektorn i en färgtelevisionsmottagare) en sammansatt färgvideosignal,som inkluderar en bredbandluminanssignaldel och en krominanssignaldel i form av modulerade färgunderbärvâgor, till ett bandpassfilter l4 och en färgunderbärvâgfälla 13. Band- passfiltret 14, som har ett passband som är begränsat till ett frekvensband som upptas av krominanssignalen, tillför krominans- signalinformation till en krominanssignalbehandlare 16. Krominans- signalbehandlaren 16 inkluderar kretsar för alstring av ett par färgdifferenssignaler (t.ex. R-Y och B-Y) ur den mottagna kromi- nanssignalen. Färgdifferensutgångssignalerna från behandlaren 16 matastill en matris 19. 6 Färgunderbärvågfällan 15 har ett kassationsband som är centrerat kring frekvensen hos den mottagna krominanssignalens färgunderbärväg. Utgångssignalen fràifällan 15, som innefattar luminanssignaldelen i den sammansatta signalen, vars krominans- signaldel, som dämpas kraftigt av fällan, blir förhållandevis utesluten, matas via en fördröjningsledning 15 till en luminans- signalbehandlare l7. Luminansutgängssignalen från luminanssignal- behandlaren 17 matas till matrisen 19 för att därvid kombineras med färgdifferensutgàngssignalerna från behandlaren 16 under bildande av tre färgsignaler (rött, grönt och blått) vid de respektive matrisutgångsuttagen R, G och B.

Signalerna som erhålls vid uttagen R, G och B matas till bildrördrivkretsar 20 som driver de respektive röd-, grön- och blàelektronkanonerna hos ett färgbildrör 21. Färgbildröret 21 är tilldelat ett huvudavböjningsok 23 som innefattar horisontal- avböjningslindningar resp. vertikalavböjningslindningar, vilka kan magnetiseras av respektive horisontal- och vertikalavböj- ningskretsar (icke visade) så att man erhåller ett raster av av- sökningslinjer på färgbildrörets 21 bildskärm. Kompletterande avböjning av de respektive strålarna i färgbildröret 21 åstad- kommes medelst hjälpavböjningsspolar 25, 25', vilka omsluter färgbildrörets hals i omrâdet för strålingångsänden hos avböj- ningsoket 23. Hjälpavböjningsspolarna 25, 25' magnetieeras medelst 447 778 4 utgångssignalerna från kretsar som nu kommer att beskrivas.

I den på bifogade ritning visade anordningen gör en in- gångsvalomkopplare 30 det möjligt att välja mellan alternativa videosignalkällor då det gäller ingångssignalen till hastighets- moduleringssignalbehandlaren. Exempelvis är ingångsvalomkopplaren 30 visad såsom en enpolig tvåvägsomkopplare. I det ena omkopplar- läget (visat med heldragna linjer på ritningen) är omkopplarut- gångsuttaget 33 anslutet till omkopplaringångsuttaget 31, som är anslutet för mottagning av luminansutgångssignalen från fördröj- ningsledningen 15. I det alternativa omkopplarläget (visat med streckade linjer på ritningen) är omkopplarutgángsuttaget 33 an- slutet till omkopplaringångsuttaget 32, som är anslutet till en alternativ videosignalkälla som kommer att beskrivas nedan.

Omkopplarutgångsuttaget 33 är via kondensatorn 43 kopplat till baselektroâen hos en NPN-transistor 50, vilken är anordnad i en gemensam emitterförstärkarkoppling. Transistorns 50 emitter är återförd till en referenspotentialpunkt (t.ex. jord) via serie- 3 kombinationen av motstånden 51 och 52. Motståndet 52 är förbi- kopplat av en kondensator 53.

Utgångssignalen från den av transistorn 50 bildade in- gångsförstärkaren uppträder över ett belastningsmotstånd 54 som är inkopplat mellan kollektorelektroden hos transistorn 50 och ett uttag V2 för positiv matningspotential. En filterkondensator 41 är inkopplad mellan uttaget V2 och jord. Förspänning för tran- sistorns 50 bas erhålls från en spänningsdelare som är bildad av motstånden 45 och 47, vilka är seriekopplade mellan uttaget V2 för matningspotential och jord, varvid basen är direktansluten till förbindningspunkten mellan motstánden 45 ooh 47. _En kondensator 55 är inkopplad mellan kollektorelektroden hos transistorn 50 och de§respektive baselektroderna hos NPN- -transistorerna 61 och 71. Transistorn 61 är inkopplad i en diffe- rentialförstärkarkoppling med NPN-transistorn 63, varvid transis- torernas 6l och 63 emitterelektroder är direkt sammankopplade; Såsom källa med väsentligen konstant ström för de båda samman- kopplade emittrarna tjänstgör en NPN-transistor 65, vars kollek- torelektrod är direkt förbunden med de sammankopplade emittrarna hos transistorerna 61 och 63, varjämte transistorns 65 emitter- 447 778 5 elektrod är återförd till jord via ett motstånd 67Å"Transist6rnW 71 är ansluten i en differentialförstärkarkoppling med NPN-tran- sistorn 73, varvid transistorernas 71 och 73 emitterelektroder är direkt sammankopplade. Såsom källa med väsentligen konstant ström för de sammankopplade emittrarna hos transistorerna 71 och 73 tjänstgör NPN-transistorn 75, vars kollektorelektrod är direkt förbunden med de sammankopplade emittrarna hos transistorerna 71 och 73, varjämte transistorns 75 emitterelektrod är återföra till jord via ett motstånd 77.

Transistorernas 61 och 71 kollektorelektroder är direkt förbundna med uttaget V2 för positiv matningspotential. En gemen- sam utgångskrets för de båda differentialförstärkarna är bildad av ett gemensamt belastningsmotstånd 79 som är inkopplat mellan uttaget V2 och de respektive kollektorelektroderna hos transisto- rerna 63 och 73.

Förspänningar för baselektroderna hos transistorerna 61, 63, 65, 71, 73 ooh 75 erhålls från en spänningsdelare som är bildad av seriekombinationen av motstànden 80, 81, 82, 83 och 84 samt dioden 85, vilka är seriekopplade i den nämnda ordningen mellan uttaget V2 och jord. En förspänning för haselektrodkälltransisto- rerna 65 och 75 påläggs via en direktförbindelse mellan dessa bas- elektroder och förbindningspunkten för spänningsdelarmotstånden 83 och 84. En förspänning för baselektroderna hos de respektive ingångstransistorerna 61, 71 i de båda differentialförstärkarna påläggs via motståndet 86, som är inkopplat mellan dessa bas- elektroder och förbindningspunkten M för spänningsdelarmotstânden 81 och 82. En signalförbikoppling till jord erhålls medelst en kondensator 89, som är inkopplad mellan förbindningspunkten M och jord. En förspänning som är förskjuten i positiv riktning från förspänningen vid förbindningspunkten M pàläggs baselektroden hos transistorn 63 via motståndet 88 som är inkopplat mellan sist- nämnda baselektrod och förbindningspunkten H för spänningsdelar~ motstånden 80 och 81. En förspänning som är förskjuten i negativ riktning från förspänningen vid förbindningspunkten M påläggs baselektroden 73 via ett motstånd 87 som är inkopplat mellan sist- nämnda baselektrod och förbindningspunkten L för spänningsdelar- motstånden 82 och 83. 447 778 6 Den kombinerade utgângssignalen från de båda differential- förstärkarna, vilken uppträder vid de sammankopplade kollektorerna hos transistørerna 63 och 73, matas direkt till baselektroden hos en NPN-transistor 90, som är ansluten i emitterföljarkoppling.

Transistorns 90 kollektor är direkt förbunden med ett positivt matningsuttag V1 (med högre positiv potential än uttaget V2, med vilket den är förbunden via reduceringsmotståndet 40). Emitter- följarutgångssignalen erhålls över ett motstånd 91 som är inkopp- lat mellan transistorns 91 emitterelektrod och jord.

En mottaktkopplad utgångsförstärkare av komplementär symmetrityp för moduleringssignalkanalen utnyttjar en PNP-tran- sistor 100 och en NPN-transistor 102, varvid transistorernaslO0 och 102 kollektorelektroder är gemensamt anslutna till ett ut- gângsuttag 0. Transistorns 100 emitterelektrod är förbunden med matningsuttaget V1 via ett motstånd lOl, under det att transis- torns 102 emitterelektrod är återförd till jord via ett motstånd 103.

Förspänningar för baselektroderna hos utgångstransistorerna 100 och 102 erhålls från en spänningsdelare som är bildad av seriekombinationen av motstånden 93, 94, 95 och 96, inkopplade i den nämnda ordningen mellan uttaget V1 och jord. Transistorns 100 baselektrod är direkt ansluten till förbindningspunkten för spänningsdelarmotstånden 93 och 94, medan transistorns 102 bas- elektrod är direkt ansluten till förbindningspunkten för spännings- delarmotstånden 95 och 96. Seriekombinationen av motstånden 94 och 95 är förbikopplad för signaler medelst en shuntkondensator 97 som är ansluten mellan de respektive utgångstransistorbas- elektroderna. En likströmstabiliseringsåterkoppling för utgångs- transistorerna erhålls via ett gemensamt återkopplingsmotstånd 99 som är anslutet mellan utgångsuttaget O och förbindnings- punkten för motstånden 94 och 95, varvid denna förbindningspunkt är förbikopplad till jord för signalfrekvenser medelst en konden- sator 98. I Ingångssignalen till det mottaktkopplade utgångsförstärkar- steget tillförs via en kondensator 92 som är inkopplad mellan transistorns 90 emitter och transistorns 100 bas. Utgångssignalen från moduleringssignalkanalen tfllförs till en belastning som är ff 447 778 7 bildad av seriekombinationen av en kondensator lO5 och de serie- kopplade hjälpavböjningslindningarna 25, 25', varvid denna serie- kombination är ansluten mellan moduleringssignalkanalutgångsut- taget O och jord. _ Då den beskrivna kretsen är i drift utsätts videosignaler, som är förstärkta av transistorn 50, för differentiering medelst CR-kretsen som är bildad av kondensatorn 55 och motståndet 86, varvid den differentierade utgàngssignalen tillförs gemensamt till baselektroderna hos transistorerna 61 och 71 i de respektive differentialförstärkarna 61, 63 och 71, 73.

När förspänningen på transistorns 73 bas är negativt för- skjuten i förhållande till förspänningen på transistorns 7l bas spärras transistorn 73 om inga ingàngssignaler finns. Transistorn 73 förblir i detta spärrade tillstånd under positiva utsvängningar hos den differentierade signalen, och differentialförstärkaren 71, 73 ger således inte bidrag i form av signalvariationer till be- gränsarutgången under sådana positiva utsvängningar.

Om förspänningen på transistorns 73 bas är positivt för- skjuten i förhållande till förspänningen på transistorns 61 bas är transistorn 61 spärrad om inga ingångssignaler förekommer.

Transistorn 61 förblir i detta spärrade tillstånd under negativa utsvängningar hos den differentierade signalen, och differential- förstärkaren 6l, 63 ger således inte bidrag i form av signal- variationer till begränsarutgången under sådana negativa utsväng- ningar. - För att en negativ utsvängning hos den differentierade signalen skall inverka på begränsarutgàngen måste utsvängningen vara tillräckligt stor för att transistorn 73 skall föras ut ur sitt normalt spärrade tillstånd. Begränsaren ger således inte gensvar på negativa utsvängningar hos den differentierade signalen med en storlek under ett tröskelvärde som är bestämt av förskjut- ningsförspänningen som är bildad över förspänningsdelarmotstàndet 82. _ För att en positiv utsvängning hos den differentierade signalen skall inverka på begränsarutgången måste nämnda utsväng- ning vara tillräckligt stor för att transistorn 61 skall föras ut ur sitt normalt spärrade tillstànd. Begränsaren ger således inte 447 778 8 gensvar på positiva utsvängningar hos den differentierade sig- nalen med en storlek under ett tröskelvärde som är bestämt av förskjutningsförspänningen som är bildad över förspänningsdelar- motst åndet 81 . I Strömkretsparametrarna för ingângsförstärkaren och diffe- rentialförstärkarna är så valda, att de respektive positiva och negativa signalsvängarna hos differentieringskretsutgångssignalen, vilka signalsvängar alstras såsom gensvar på videosignaltransien- ter inom ett stort intervall av transienthastigheter, är tillräck- ligt stora för att driva begränsarutgångssignalen till de respek- tive klippningsnivåerna, varvid transienter inom samma intervall ger samma storlek i kompletterande strålavböjning. Bruskomposenter med liten amplitud och kvarstående rester av färgunderbärvågdelar avlägsnas emellertid medelst den "coring"-verkan som begränsarens tröskelvärdeskretsar har, varigenom dessa komponenters resp. delars icke önskvärda ökning medelst avsökningshastighetsmodulerings- systemet hindras.

Emitterföljaren 90 kopplar begränsarens utgångssignal av typen "pared" resp. "cord" till utgångssteget l0O, 102, vilka tillför den önskade avsökningshastighetsmoduleringsströmmen till hjälpavböjningsspolarna 25, 25”. .

Utgångsstegets utgångsuttag 0 kopplas till hjälpavböj- ningsspolarna 25, 25' via en kopplingskondensator 105 som har ett kapacitansvärde som är så valt, att det erbjuder en tillräcklig impedans för horisontalsvepåtergångspulser (som kan kopplas induk- tivt till hjälpavböjningsspolarna från huvudavböjningsokets 23 horisontalavböjningslindningar). varigenom en mera betydande stör- ning av utgångssteget medelst nämnda pulser förhindras. Detta .kapacitansvärde bör företrädesvis stå i ett sådant samband med hjälpavböjningsspolarnas induktansvärde att seriekombinationen av kondensatorn 105 och de seriekopplade hjälpavböjningsspolarna företer serieresonans vid ett mittbandsfrekvensläge inom det av videosignalen upptagna frekvensintervallet, varigenom kraven vid drivning av avsökningsmoduleringssystemet blir mindre. Ett såsom exempel valt läge för resonansfrekvensen ligger mellan l och 2 MHz.

Såsom ett alternativ till den ovan beskrivna härledningen av ingångssignalen för avsökningshastighetmoduleringssystemet -wsw-...mfl-...w .. ...__- 447 778 9 . från fördröjningsledningens 15 luminansutgångssignal kan man här- leda en sådan ingångssignal från en kombination av färgsignalerna som används för att driva färgbildröret. Då ingångsvalomkopplaren 30 står i sitt andra läge (det med streckade linjer visade läget) förlitar man sig på en sådan källa. För att en dylik källa för kombinerade färgsignaler skall erhållas är tre motstånd 34, 35, 36 inkopplade mellan var sin av de respektive matrisutgångsuttagen R, G och B och ett gemensamt uttag, som återföra till Jord via ett summeringsmotstånd 37. Det gemensamma uttaget är direkt förbundet med ingångsuttaget 32 hos ingångsvalomkopplaren 30. Då mottagaren är försedd med en grupp färgsignalingängsuttag, såsom VR, VG och VB, vilka är anslutna till var sitt av matrisutgångsuttagen R, G och B, för att till presentationssystemet ingångskoppla hjälp- färgpresentationsinformationskällor, såsom en teletextavkodare, medger härledning av ingångssignalen till avsökningshastighets- moduleringssystemet på det sistnämnda sättet ökning av skärpan under dessa hjälparbetssätt i mottagarens drift.

I nedanstående sammanställning finns parametervärden åter- givna, vilka medför tillfredsställande drift av en såsom exempel tjänande utföringsform enligt föreliggande uppfinning: Kbndensatorn 41 100 mikrofarad Kbndensatorn 43 l nanofarad Kbndensatorn 53 0,1 mikrofarad Kondensatorn 55 39 pioofarad Kondensatorn 89 0,1 mikrofarad Kbndensatorn 92 470 u uF Kondensatorn 97 47 nanofarad Kondensatorn 98 0,1 mikrofarad Kondensatorn 105 3,3 nanofarad Motstånden 34, 35, 36 6,8 kohm Motståndet 37 l kohm Motståndet 40 330 Ohm Motståndet 45 0 39 kohm Motståndet 47 22 kohm Motståndet 51 100 ohm Motståndet 52 470 ohm Motståndet 54 560 ohm Motstànden 67, 77 , 270 ohm ..V...__..._-____._..... _ ......_.... ..._ ___-_.- 447 778 10 Motståndet 79 820 ohm Motståndet 80 Ä,7 kohm Motståndet 81 68 ohm Motståndet 82 56 ohm raøtst ànaet 83 1 ,5 kom Motståndet 84 680 ohm Motståndet 86 680 ohm Motstånden 87, 88 1,2 kohm Motstånden 93, 96 1 kohm Motstånden 9Ä, 95 18 kohm Motståndet 99 ' ÄTO Ohm Motstånden 101, 103 10 Ohm Transistorerna 61, 63, 65, 71, 73: 75 Typ CA §102 IC Transistorn 101 Typ BC 527-25 Transistorn 102 Typ BC'337-25 Potentialen V1 +50 volt Potentialen V2 +15 volt Då den såsom exempel tjänande utfiöringsformen utnyttjades i praktiken visade sig induktansen som erhölls i seriekombinationen av hjälpavböjningsspolarna 25, 25' uppgå till 5 uH. Hjälpspolarna, omfattade ett par kopparspolar med sju varv tryckta på ett gemen- samt mylarsubstrat med tjockleken 100 um, längden 9Ä mm och bredden 20 mm, varvid kopparlinjetjockleken uppgick till 55/um, koppar- linjebredden var 0,5 mm och avståndet mellan kopparlinjerna upp- gick till 0,25 mm.

Claims (7)

447 778 ll Patentkrav

1. l. Anordning i ett bildpresentationssystem inkluderande en källa för bildrepresentativa signaler, vilken anordning innefattar ett bildpresentationsorgan med en presentationsskärm och ett elektronkanonaggregat för att rikta åtminstone en elektronstråle mot nämnda presentationsskärm, organ för att åstadkomma strålav- böjning på så sätt att nämnda elektronstråle bringas att upprepat svepa ett raster av avsökningslinjer på nämnda presentationsskärm, och organ för att modulera hastigheten med vilken nämnda linjer aveöks, vilken anordning är k ä n n e t e c k n a d av organ som är kopplade till nämnda källa för att differentiera de bild- representativa signalerna, dubbeländade begränsarorgan som är pà- verkbara i beroende av den differentierade utgångssignalen från nämnda differentieringsorgan och som är anordnade att vid dylik påverkan bilda en klippt utgångssignal, i vilken utgångssignal svängningar i den ena riktningen klipps vid en första förutbestämd nivå och utgângssignalsvängningar i den motsatta riktningen klipps vid en andra förutbestämd nivå, varvid nämnda begränsarorgan inkluderar första tröskelvärdesupprättande organ för att utesluta att nämnda begränsarorgan ger gensvar på utsvängningar hos den differentierade signalen med en första polaritet och med en stor- lek under ett första tröskelvärde resp. andra tröskelvärdesupp- rättande organ för att utesluta att nämnda begränsarorgan ger gensvar på utsvängningar hos nämnda differentierade signal med en andra polaritet och med en storlek under ett andra tröskelvärde, och organ för att tillföra nämnda klippta utgångssignal till nämda avsökningshastighetsmoduleringsorgan.

2. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda begränsarorgan innefattar en första differentialför- stärkare med första och andra transistorer, av vilka vardera har bas-, emitter- ooh kollektorelektroder, vidare en till de första och andra transistorernas emitterelektroder kopplad strömkälla, och organ för att tillföra nämnda differentierade utgångssignal från differentieringsorganen till baselektroden hos den första transistorn; en andra differentialförstärkare med tredje och fjärde transistorer, vilka har var sin bas-, emitter- och kollektor- elektrod, varvid en strömkälla är kopplad till de tredje och fjärde 447 778 12 e transistorernas emitterelektroder, varjämte organ är anordnade att tillföra den differentierade utgångssignalen från nämnda differentieringsorgan till den tredje transistorns baselektrod; och en till kollektorelektroderna hos de andra och fjärde tran- sistorerna kopplad gemensam utgångskrets, varvid nämnda första tröskelvärdesupprättande organ innefattar organ för att differen- tiellt ge förspänning åt de respektive haselektroderna hos de första och andra transistorerna på så sätt att nämnda första tran- sistor spärras när nämnda bildrepresentativa signaler saknas; var- jämte nämda andra tröskelvärdesupprättande organ innefattar organ för att differentiellt åstadkomma förspänning för de respektive baselektroderna hos de tredje och fjärde transistorerna på så sätt att den fjärde transistorn spärras då nämnda bildrepresentativa signaler saknas.

3. Anordning enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en förspänningskälla, en över nämda förspänningskälla inkopplad spänningsdelare med ett mellanuttag, ett första spänningsuttag förskjutet från nämnda mellanuttag i en första riktning, och ett andra spänningsuttag förskjutet från nämda mellanuttag i en andra riktning som är motsatt nämda första riktning, varvid förstnämnda förspänningsorgan innefattar en direkt strömledningsförbindelse mellan den första transistorns baselektrod och nämnda mellanuttag samt en direkt strömledningsförbindelse mellan nämnda andra tran- sistors baselektrod och nämda första spänningsuttag, varjämte nämnda andra förspänningsorgan innefattar en direkt strömlednings- förbindelse mellan den tredje transistorns baselektrod och nämnda mellanuttag samt en direkt strömledningsförbindelse mellan den fjärde transistorns baselektrod och nämnda andra spänningsuttag.

4. Anordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e e k n a d därav, att nämnda bildpresentationsorgan innefattar ett bildrör med en hals som omsluter nämnda elektronkanonaggregat, att nämda organ för att åstadkomma strålavböjning innefattar ett avböjnings- ok som omsluter nämnda bildrörshals, att nämda avsökningshastig- hetsmoduleringsorgan innefattar ett par hjälpavböjningsspolar som omsluter nämnda hals i området för strålingàngsänden hos avböj- ningsoket, och att nämda matningsorgan innefattar en kondensator som är seriekopplad med nämnda hjälpavböjningsspolar. 447 778 15

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda avböjningsok inkluderar horisontalavböjningslindningar, över vilka uppträder svepåtergångspulser som återkommer i avsök- ningslinjernas upprepningstakt, varvid nämda hjälpavböjnings- spolar är utförda i form av tryckta kretsar på ett gemensamt under- lag av isolerande material, och att nämnda kondensator erbjuder en stor impedans för svepåtergångspulser med nämnda upprepningstakt.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att de bildrepresentativa signalerna upptar ett givet band av frekvenser och att nämnda kondensator och nämnda hjälpavböjnings- spolar företer serieresonans vid en frekvens som ligger inom nämnda givna band av frekvenser.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att den frekvens vid vilken nämnda serieresonans företes ligger mellan l och 2 MHz.