SE447303B - Forfarande och anleggning for uppmetning av virkesstycken, vilka bearbetas maskinellt - Google Patents

Description

447 303 I _ efterhand som detta förskjutes genom rnätzonen.

Vid den inledande sâgningsoperation som utföres på tinmerstockar i ett sågverk frånsâgas vanligen två kantbräder, en pâ vardera sidan av stocken, så att det från kantsågen utrnatade virkesstycket - som nu benämnes block - avgränsas av två parallella plansidor, som bildar skärningar med de kvar- varande välvda råytorna och från vilka man har att utgå då blocket där- efter skall sönderdelas. Hur sågtimret hanteras i kantsågen och i vilka lägen plansidorna skäres är därför av stor betydelse för virkesutbytet.

Man har därför i många sågverk infört förfaranden och anordningar syftande till att vid inläggningsmomentet så orientera varje enskild stock i för- hållande till kantsågens klingor eller sågblad, att de sågsnitt dessa åstadkonïner fâr så fördelaktiga lägen som nöjligt. Härvid får hänsyn tas dels till stockens geometriska form och dimensioner, dels till det sönder- delningsalternativ (den postning) som sågverket för tillfället skall arbeta med och som bestänmer hur sågklingor eller -blad skall vara inbördes in- ställda på kantsåg och delningssåg.

En tumregel för stockinläggningen är att söka den orientering som resul- . terar i ett synmetriskt läge hos plansidorna i förhållânde till stockens mittplan, varvid med ideell cylindrisk form hos stocken plansidorna ju blir kongruenta. Att plansidorna får lika stor bredd och har likartad kon- figuration är väsentligt för att man vid blockets sönderdelning skall kunna minimera :längden spill och vankantade sidobräder. Att få snitten för plan- sidorna att gå symnetriskt längs igenom stocken betyder också vanligen att volymen av det material, som avskiljes i form av de båda kantbräderna och vilket till stor del går till spill, då blir den minsta möjliga. Även om man utnyttjar de allra bästa metoder och hjälpmedel som står till buds för stockinläggningen går det i praktiken ej att undvika att de såg- snitt som kantsågen ger komner att bli något sidoförskjutna eller snett liggande i förhållande till det tänkta föredelaktigaste läget i stocken.

Sådana avvikelser kan uppträda exv. på grund av en skada eller mekanisk förslitning i sågmaskinen, en felaktig inställning av sågklingor eller sågblad, ett elektriskt fel i ett system som styr inläggningen eller annat systematiskt fel. En annan orsak kan vara spik eller liknande, san gör att ett sågblad blir oskarpt och kan resultera i en sneddragning dvs att en stock inte bibehåller det läge i vilket den inlagts utan får en allt större sido- förskjutning . 447 303 Ett annat fel vid kantsågningen kan vara att blockhöjden, dvs avståndet mellan plansidorna, avviker från det mått som måste innehållas för att sönderdelningen skall bli riktig.

Om fel av nämnda slag uppträder under pågående automatisk inläggning och kantsâgning av ett timnerpartLkan ett avsevärt bortfall uppkomna, såvida inte den operatör som övervakar inläggning och kantsågning upptäcker felet vid besiktning av blocken och stoppar maskinen - en åtgärd som han för övrigt kan vara obenägen att vidtaga med hänsyn till den störning i produk- tionen som uppkomner vid ett stillestånd. Sannolikt resulterar därför ett fel av ovannämnda slag som uppträder under arbetets gång i en kantsåg i att en lång serie stockar sågas med osymnetriskt eller på annat sätt ogynn- samt orienterade sågsnitt och lägre utbyte från blocken som följd, innan felet kan rättas till. Även om avvikelsen från de tänkta ideella lägena för plansidorna ter sig obetydlig, mätt i millimeter på de enskilda blocken, kan stora ekonomiska förluster uppstå. föreliggande uppfinning, som utgår från insikten att det gäller att så tidigt som nvöjligt upptäcka och rätta till ett fel uppträdande i en an- läggning där kantsàgning av timmer till block utföres, har till ändamål att fraxnskaffa en metod och en anordning för att bestämma geometrien hos virkesstycken som i en sågverksxzxaskin framkonmer i form av block och att medelst härvid framtagna geometriska data för blocken övervaka att virkesstyckenas inläggning i maskinen och den därpå följande bearbetningen sker korrekt.

Ett särskilt syfte med uppfinningen är att på basis av erhållna mätdata för ett block som just framkonmer eller har framkommit ur en kantsàg, kon- trollera om blockets båda plansidor otillåtet awiker från förutbestämda lägen och att, om så blir fallet, åstadkomna en indikering som för sâgverks- personalen visar att den pågående bearbetningen i kantsågen bör avbrytas.

En annan aspekt på uppfinningen utgår från att det för optimering av sön- derdelningen av virkesstycken är väsentligt att känna till konfigurationen hos de båda plansidorna hos virkesblock. Ett ytterligare ändamål för upp- finningen är därför att genom en avmätning av virkesstycken som bearbetats 447 zos till block i en primär operation i ett sönderdelningsprogram framtaga data som utvisar plansidornas inbördes form och läge och san genom att 2 utnyttjas vid den följande sönderdelningen av blocket kan möjliggöra et ökat utbyte i form av färdigt virke. ' Ovan angivna ändarnål och syfte uppnås enligt den föreliggande uppfinningen genom att förfarandet och anläggningen erhållit i patentkraven angivna kännetecken. u -unumm .. » Uppfinningen skall nu förklaras närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning, på vilken fig. 1 är ett principschexna över en anläggning enligt uppfinningen. Fig. 2-3 är en sidovy resp. ändvy av delar av anläggningen æh ett därigenom på högkant transporterat block. Fig. 4-5 visar på analogt sätt motsvarande delar i ett utförande vid vilket block transpor- teras liggande. I Den i fi_g. 1 illustrerade anläggningen förutsättes ingå såsom en station i ett sågverk i vilket timner sågas till bräder och andra trävaror. Eh prirnär operation i denna maskinella bearbetning är inläggning av timret i en kantsåg, i vilken stockarna en och en passerar två parallella såg- klingor eller huggskivor som avverkar yttre partier av stockarna. Virkes- styckena får härvid formen av block som i beroende av utgångsmaterialet kan ha starkt varierande grovlek men vilka är i stort sett likformiga i_ tvärsnitt. På ritningen betecknaråett block som är skuret ur en grov stock, medan g kan antas representera det minsta i anläggningen förekomnande blocktvärsnittet. Oavsett grovleken har blockens tvärsnitt två välvda råytor- 1 och 2 som vetter åt motsatta håll och är skrovliga och oregelbundna, sär- skilt om sågtiinret levereras obarkat. Med 3 och 4 betecknas de vid kant- sågningen erhållna snitten, i fortsättningen benämnda plansidorna. Vid korrekt genomförd kantsågning är plansidorna inbördes parallella och unge- färligen lika breda. Skärningslinjerna 5-8 mellan råytor och plansidor förlöper mer eller mindra oregelbundet samtidigt som de vanligen något di- vergerar, sett i vardera plansidans längdriktning, då som bekant tisrrn-er-f stockar inte är helt raka och cylindriska utan oftast har någon krökning eller annan avvikelse från den generellt något koniska grundformen.

Att bestärmra den geunetriska formen hos skärningarna 5-8 och därmed formen 447 303 hos de båda plansidorna är ett viktigt led vid uppfinningens realiserande.

Den ságverksstation san anläggningen enligt uppfinningen avses utgöra kan vara belägen mellan kantsågen och en delningssåg (ingendera visad på rit- ningen) och i sådana fall längsmatas blocken å, g av en transportör som i fig. 1-3 generellt betecknas 9 och på vilken blocken framkomner ett och ett. Alternativt kan stationen finnas inom kantsågens verksamna område, varvid virkesstyckena matas av sâgmaskinens egna drivorgan. I de fall man härvid avskiljer kantbräder från virkesstycket kan i detta alternativ sådana bräder fortfarande håriga fast vid virkesstycket på ömse sidor om blocket, då detta passerar stationen, utan att detta hindrar behand- lingen däri. Med "block" skall i sådant fall förstås den egentliga block- delen å, b jämte de båda på ömse sidor härom befintliga kantbräderna.

På ritningen är 10 ett referensplan, vilket är parallellt med plansidorna 3, 4 på blocken då dessa längsmatas pà transportören 9 och vars riktning sammanfaller med transportören. I ett läge utefter denna befinner sig en mätzon 11 som generellt är ett smalt, i vinkel mot transportriktningen och referensplanet 10 beläget område, genom vilket blocken passerar och vilket innehåller två mätplan 12, 13 så riktade' ätt deras skärningar med referens- planet 10 och därmed med sidorna 3,.4 blir vinkelräta mot transportriktningen.

I fig. 1 sanrnanfaller båda mätplarxen med ritningsplanet.

För avnätning av varje block san framnatas genom mätzonen har anläggningen ett fotoelektriskt verkande rnâtsystexn anfattande tvenne kameror 14 och 15, san var och en arbetar i ett av lnätplanen 12, 13 och är riktad mot resp. plansida på blocket. Kamerorna, som kan vara av den välkända typ som har en array av fotodioder och vars konstruktion och verkningssätt därför inte behöver beskrivas närmare, åstadkomner var och en i en snabb, upprepad mätsekvens en på elektronisk väg avläsbar linjär avbildning av det föranàl san kameran för ögonblicket "ser" inom det område den avsöker, vilket i fig. 2 illustreras med 16. Med inbördes täta avstånd avbildar således mät- systemet tvärställda segment av blocket efterhand som detta franmatas genom mätzonen. Mätsignalerna från kamerorna avges till en elektronikenhet 17 där det sker en behandling av de mätdata san representerar de nämnda segmenten.

Med mätsystenuet samverkar ett system av strâlningskällor som är inrättade att på ett sätt som är förrnânligt för avmätningen bestràla den del av 'blocket i \ i 1 | 1 l . i n» one-aa 447 303 I _ san befinner sig i mätzorxen 11. Enligt ett primärt kännetecken för upp- finningen ingår i anläggningen två motriktade strålningskällor 18 och 19 som är anbringade på motsatta sidor an transportören 9 och så anordnade att deras strålknippen 20 och 21 faller utefter referensplanet 10, dvs. i huvudsak parallellt med blockets plansidor 3, 4. Härvid blir de båda råytor- na 1, 2 på blocket __i mätzonen starkt bestrålade och avger reflekterat ljus som rnottages av kamerorna 14, 15. De båda plansidorna blir däremot obestrå- lade eller endast svagt bestrålade av strålningskällorna, varför plansidorna karmer att reflektera i huvudsak endast det svaga ljuset från omgivningen.

Resultatet härav blir att de båda råytorna karmer att i vardera kameran framträda i kontrast mot den plansida som vetter mot kameran. Detta leder i sin tur till att i det avsökta området 16 konmer det att finnas två po- ' sítioner där den mottagna strålningen utvisar en kraftig, av elektronik- enheten lätt indikerbar minskning resp. ökning. Nbtsvaraxfie punkter uppträ- der givetvis i den andra kamerans avsökta område, dock i positioner som .här kan vara annorlunda beroende på den kantsågade tinmersbockens oregel- bundna form, samt ev. fel vid kantsågningen. De fyra nu nämnda flitionerna representerar punkter på skärningslinjerna 5-8 mellan råytor och plansidor.

Enligt uppfinningens särdrag ingår i anläggningen också medel för att läges- bestämma de båda plansidorna 3, 4 i förhållande till kamerorna14, 15.

I de visade utföringsexemplen utgöres nämnda medel av lasersärxdare 22, 23, en för varje kamera och anbringade så att deras lobriktningar faller utifrån snett in mot mätzonen och i de till resp. kamera hörande mätplanen 12, 13.

Iasersändarna avger strållober 24 med smalt tvärsnitt och var och en proj i- cerar därför en liten ljusfläck 25 då strålningen, såsan tydligast framgår av fig. 1 träffar ett i mätzonen inkannet block. Ljusfläckarna faller på de i huvudsak obestrålade plansidorna 3, 4 och kan därför lätt detekteras av mâtsystearxets kameror och elektronik.

Det inses att med det stora blocktvärsnittet g karmer ljusfläckarna .25B i fig. 1 att falla relativt högt upp på plansidorna, medan vid minskande grovlek på blocket fläckarna träffar blocket i en an: lägre position ' i mätzonen. Genom lämplig inriktning av lasersändarna kan man dock uppnå att loberna även vid det minsta blocktvärsnittet g faller på de mot kamerorna vettande bearbetade ytorna på blocket, nu i punkterna 25b . Härav följer .ag-w 447 303 ......... -.\.....-«.u.»- att ljusfläckarnas position inom det av vardera kameran avsökta omrâdet 16 ' kornmer att stå i ett linjärt förhållande till ytans läge, dvs det vinkel- I räta avståndet mellan referensplanet 10 och resp plansida 3 eller 4. Posi- Z tionerna utgör därför ett noggrant mått på avståndet mellan ifrågavarande i plansida och kamerans fokalplan F (se fig. 3 och 5) där fotodiodarrayen är belägen.

För varje mätsekvens får alltså :nätsysterlnet tillgång till en för det just avsökta blocksegmentet unik kombination av sex positioner i kameraarrayerna, _ nämligen de fyra ovannämnda positioner, som svarar mot de detekterade punkter- na på skärningarna 5-8, och de två positioner som svarar mot de detekterade laserljusfläckarna 25. Genom en konventionell beräkningsmetod, som är implementerad i elektronikenheten 17, blir det således möjligt att bestämma koordinaterna i mätplanen 12, 13 för de fyra skärningspunkterna. En rnätnog- grannhet av 1/10 nm är härvid möjlig. i 'fill elektronikenheten inmatas också data utvisarxde hur blocket är beläget i mätzonen 11 i sanma ögonblick son en mätsekvens utföres. Dessa data kan erhållas på basis av en pulssignal, som avgives från en till transportören 9 kopplad pulsgivare 26, och en fotocellsignal som alstras då blockets främre ände skär mätplanen 12, 13. Då blocket i sin helhet passerat mät- zonen och alltså blivit i sin helhet avmätt har mätsystemet således all information för att i ett treaxligt koordinatsystem göra en fullständig och noggrann bestämning av geometrien hos virkesstyckets båda plansidor 3 och 4. Plansidornas inbördes läge är därmed också bestämd, dvs. måttet på blockhöjden kan enkelt Eramtagas i olika punkter längs blocket och sådana mått kan block för block framvisas på ett till mikrodatorn inkopp- lat presentationsorgan 27, alternativt registreras centralti en överordnad dator 28.

I enlighet med uppfinningens primära ändamål att övervaka hur väl de vid kantsågningen erhållna blocken till formen överensstämmer med de härför gällande kraven kan på basis av den gjorda geometriska bestäm-r ningen för Plansidorna göras en kontrollräkning som visar det läge i vilket dessa skurits och huruvida det kan accepteras eller ej. Kontroll- räkningen kan utföras på rnànga olika sätt och följer lämpligen en algoritm som också kan vara ixnplementerad i elektronikenheten. 447 303 f - e Ett föredraget sätt är att på basis av värden på den genomsnittliga bredden på plansidorna fastställa den snedinläggning som förekonmit vid kantsâg- ningen, dvs den eventuella osynmetri som man kan konstatera finns mellan ett blocks plansídor och stockens ursprungliga geometriska mittplan. Här- vid kan länpligen först framtagas värden på den genomsnittliga bredden; räknat på olika förutbestämda delsträckor av blocklängden, varefter med hjälp av erfarenhetsvärden på stocktvärsnittens krökning och de framtagna breddvärdena beräknas vilken osynmetri som förekommer, delsträcka för del- sträcka. De erhållna värdena på snedinläggningen får sedan relateras till gällande krav, som kan uttryckas i form av gränsvärden. Enligt ett alter- nativt kontrollförfarande beräknas kvoten mellan de båda plansidornas medel- bredd, varefter kvottalet som kan sägas vara ett mått på snedinläggningen, block för block jämföres med ett gränsvärde.

Med normalt förekorrmande kvalitet på sågtimret får man tolerera att plan- sidornas medelbredd och därmed de beräknade värdena på snedinläggningen varierar och att avvikelser upnträder från den ideella blockforxnen. Nämnda gränsvärden väljes därför i det enskilda fallet så, att de skiljer ut de avvikelser i blockformen som påverkar utbytet vid den följande sönder- delningen. Statistisk bearbetning av snedinläggningsvärdena kan vidare visa om maskinutrustningen är behäftad med systematiska fel och om dess kvalitet och status förändras.

Ett annat sätt att utnyttja de vid blockens avmätning erhållna koordinaterna ' är att kontrollera blockhöjden, dvs avståndet mellan plansidorna, vilket mått är grundläggande för blockets sönderdelning; Vid anläggningen enligt uppfinningen kan man, lämpligen med hjälp av en knappsats 29 vid presentationsorganet, styra den automatiska övervakningen av anläggningen genom att till ett minne i elektronikenheten inläsa de toleransvärden, som skall gälla för de olika postningsalternativ som kan förekomma och av vilka ovannämnda gränsvärde är ett, medan ett annat tolerans- värde kan visa tillåtna máttavvikelser i blockhöjden. Med dessa inlästa, toleransvärden som grund framräknar elektronikenheten i takt med att blocken transporterats genom nnätzonen data utvisande hur de för kantsàgníngen gäl- lande noggrannhetskraven uppfylles. Dessa data kan en operatör följa på presentationsorganet 27. 447 303 .I _ .....A...l....._..:..._._J I händelse av att kontrollen visar att otillåtna avvikelser börjar upp- träda blir således operatören varskodd och kan snabbt inskrida genom att stoppa arbetet i kantsâgen. En ännu större säkerhet för att operatören skall uppmärksamma felet och härigenonn förhindra att onödigt många stockar blir felaktigt inlagda eller bearbetade i maskinen, vinnes genom att I enligt ett särskilt kännetecken för uppfinningen låta elektronikenhetgen 17 avge en varningssignal då ett gällande 'coleransvärde överskrides. varnings- signalen föres via en ledning 30 till en från nätet matad enhet 31, som kontrollerar strömförsörjningen till anläggningens stràlningskällor och laserprojektorer och som också utlöser en optisk eller akustisk alarman- ordning 32 då varningssignalen uppträder. De må här påpekas att denna i alarmfunktion bör utlösas först då elektroniksysteznet indikerar att den otillåtna avvikelsen inte var tillfällig utan uppträder likartat för en följd av block. Att enstaka felaktiga block framkonmer kan ju ha annan orsak än maskinfel eller snedinläggning och kan exv. bero på en onormal geometrisk form hos en timmerstock.

I ritningsfigurerna 2-5 användes sanma beteckningar som i fig. 1 för delar som är lika och beskrivits ovan. Transportören 9 kan då anläggningen utföres enligt fig. 2-3 innefatta en medbringarkedja 33 som är belägen i referens- planet 10 och är smal i förhållande till minsta blocktvärsnittet b, så att den inte hindrar att den undre ràytans 2 yttre delar blir bestrålade och skärningarna 7 och 8 blir detekterbara. Till transportören hör ett flertal klämrullar 34 som hållas i anliggning not den övre râytan 1 på blocken och har en konkav profil som fig. 3 visar, varigenom klämrullarna styr blocken urader avmätningen så att plansidorna 3, 4 blir åtminstone i huvud- sak vertikala.

Det inses att en lutande plansida medför att koordinatbestänmingen av dess skärningar 5, 7 eller 6, 8 blir behäftad med fel och att dessa bör kompen- seras före det att mätresultatet utnyttjas. I utföringsformen av uppfinningen enligt fig. 2-3 projiceras därför från laserenheterna 22, 23 två par av strållober 35' och 35" med strålloberna i varje par i huvudsak parallella och inbördes något sidoförskjutna i :nätplanens 12, 13 riktning, varvid det vid inriktningen av laserenheterna tillses att det på vardera plansidan 3, 4 oavsett blockets grovlek alstras två ljusfläckar 36' och 36", den ena rakt ovanför den andra. I analogi med vad ovan sagts angáende anlägg- ningen i fig. 1 och avmätningsförfaraxfiet däri konmer de fyra positioner 447 303 f _ 10 i arraykamerorna som :motsvaras av ljusfläckarna att bli registrerade av rnätsysteznet och eftersom detta har exakta informationer om lutningen och det inbördes avståndet för laserloberna i varje par blir det, oavsett vilket avståndet är mellan kamera och plansida, rnöjligt att genom en jämförande analys av de avståndsvärden som svarar mot nämnda fyra positioner beräkna om, och i så fall hur mycket, plansidorna 3,4 lutar relativt referensplanet 10 då blocket passerar mätzonen. sträiningskäiiarna 1a,19 kan :Liksom i varianten i fig. 4-5 bestå av parvis anordnade lampor med var sin reflektor för att få god parallellitet i be- strålningen.

I utföringsformen enligt figA-S sker transporten medelst band eller liknande breda drivorgan som frarrmatar blocken med dessa liggande på den ena plan- sidan, varvid referensplanet 10 alltså blir horisontellt. För att möjliggöra awnätning underifrån utföres transportören i två enheter 37 och 38 som är inbördes åtskilda i rnatningsriktningen, så att den ena kameran 39 och den i i dess mätplan 40 verkande laserprojektorn 41 kan arrangeras under transpor- tören medan motsvarande komponenter för blockens avmätning uppifrån kan vara anordnade i ett vertikalt :nätplan 42. Detta bör skära referensplanet 10 på samna ställe som detta skäres av det undre mätplanet 40. Det är dock accep- tabelt att som fig.4 visar anordna det sistnämda planet lutande, varvid man medelst en skärm 43 kan skydda de båda snett uppåt riktade kornponenterna 39 och 41 från damn och liknande försmutsning. På rnotsvararxde sätt bör en skyddsskärm 44 anbringas i utförandet enligt fig.2-3 för att tillförsäkra de på högkant transporterade blocken en effektiv bestrålning underifrån.

Det inses av det föregående att förfarandet och anläggningen enligt uppfin- ningen öppnar en möjlighet till en effektiv övervakning av arbetet i en kantsåg samt vid ett oacceptabelt fel i form avsnedinläggning eller sidoför- skjutning av sàgsnitten 'möjliggöra ett snabbt inskridande och avhjälpande av felet. uH-.uu-.ffl- ~ 447 30.3 Uppfinningen kan också utnyttjas för den efter kantsågningen förekonmande sönderdelningen av blocken. Sedam man i anläggningen på ovan beskrivet sätt fått en elektriskt avläsbar bestämning av blockgeometrien kan genom fortsatt databehandling i den överordnade datorn utföras en närmare analys som kan läggas till grund för styrningen av delningssågen. Härvid kan exv. framräknas till hur stor del plansidorna är inbördes överlappande eller förskjutna i planet, eller om plansídorna har sådan krökníng som motiverar att s.k krok- sågning utföres. Koordinatbestärmíngen av blocken enligt den föreliggandeupp- f inningen kan alltså även på så sätt bidra till ett bättre utnyttjande av virket.

Claims (1)

1. 447= 3-03 'i Patentkrav Förfarande vid maskinell bearbetning av långsträckta virkes- stycken, varvid framkommer block, vilka har ett tvärsnitt (Q, EQ omfattande tvâ välvda, åt motsatta håll vettande råytor (1,2) och tvâ bearbetade plansidor (3,4), som är i huvudsak parallella och med råytorna bilda skärningar (5-8) som förlöper oregel- bundet längs utefter blocket, vid vilket förfarande blocken ett och ett längsförskjutes utefter ett referensplan (10), som går genom blocket och är i huvudsak parallellt med plansidorna, varvid blocket passerar genom en mätzon (11) som sträcker sig i tvärled relativt referensplanet och i vilken tvärsnitts- dimensioner hos blocket kan, efterhand som det förskjutes genom mätzonen, upprepat avmëtas medelst ett fotoelektriskt verkande mätsystem som avsöker mätzonen, och varvid blocket i mät- zonen (11) bestrâlas medelst två motriktade utefter referens- planet (10) fallande strålkníppen (20,21), vilka vart och ett projiceras mot en av råytorna (1,2), så att de båda råytorna blir starkt bestrålade medan de båda plansidorna (3,ä) får ingen eller endast svag bestrålning mot plansidorna, k ä n n e- t e c k n a t därav, att strålning som härrör från strålknippena och reflekterats från råytorna (1,2) mottages av tvâ motvända, på var sin sida om referensplanet (10) belägna kameror (14, 15;39,42), som tillhör mätsystemet, så att vardera kameran medelst den mottagna strålningen detekterar skärningarna (5,7;6,8) mellan den ena av blockets plansidor (3,4) och de båda råytorna (1,2), att de båda avstånden mellan resp. kamera och den av kameran avsökta delen av plansidan bestämmas, och att medelst data för de detekterade skärningarna och de nämnda avstånden koordinaterna för de båda plansidorna (3,ä) bestämmas. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t - 1 därav, att de båda kamerorna (14,15;39,42) avsöker linjärt och inom mätplan (12,13;40,44) som i mitt emot varandra belägna ställen skär plansidorna (3,4) vinkelrätt eller i huvud- sak vinkelrätt mot blockets längdriktning. t, ..........._ -._'...__..._...._. 3. 447 303 Förfarande enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t därav, att utgående från koordinaterna för plansidorna (3,4) göres i en beräkningsenhet (17) en kontroll av plan- sidornas inbördes storlek, företrädesvis genom att jämföra deras genomsnittliga bredd, och att då kontrollberäkningen visar att plansidorna avviker inbördes hos det avmätta blocket eller en följd av block avges en signal för utlösning av larm, så att fortsatt bearbetning till block med sådana av- vikelser kan förhindras. Förfarande enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a t därav, att utgående från koordinaterna framtages i en dator (28) genom en optimeringsberäkning data utvisande för- delaktigaste läge och form för blocket sönderdelande sågsnítt, varefter genereras på sådana data baserade signaler som får styra en delningssåg i vilka dessa sågsnítt utföres. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att smala strållober (24;3S), företrädesvis laserlober, som sträcker sig längs mätplanen (12,13;40,44) i sned vinkel mot referensplanet (10), projiceras mot plansidorna (3,4) och att de nämnda avstånden bestämmas genom att kamerorna (14,15;39,42) mottager strålning, som reflekterats från de fläckar (25;36) på plansidorna (3,4) där strålloberna (24;35) infaller, och alstrar för fläckarna gällande lägessignaler. Förfarande enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a t där- av, att mot vardera plansidan (3,4) projiceras två i huvudsak parallella och i mätplanet inbördes sidoförskjutna strållober (35',35"), så att det på vardera plansidan alstras två fläckar (36',36“), och att varje fläcks avstånd till kameran (1&,1S)- , bestämmas, så att härigenom data kan erhållas utvisande om och hur mycket plansidorna lutar relativt referensplanet. .,-. ..-,-_.-....-_.-.c...-.-.~..._..._=_V.-._.._ . ..._- 14 447 303 7. Anläggning vid maskinell bearbetning av långsträckta virkes- stycken i vilken framkommer block, vilka har ett tvärsnitt Qâ,b) omfattande tvâ välvda, åt motsatta håll vettande rå- ytor (1,2) och två bearbetade plansidor (3,4), som är i huvud- sak parallella och med râytorna bildar skärningar (5-8) som förlöper oregelbundet längs utefter blocket, vilken anläggning omfattar organ (9) för att längsförskjuta blocken ett och ett utefter ett referensplan (10) som går genom blocket och är i huvudsak parallellt med plansidorna (3,4), en mätzon (11) som sträcker sig i tvärled relativt referensplanet så att blocket vid förskjutníngen passerar därigenom och vid vilken finnes ett fotoelektrískt verkande mätsystem inrättat att avsöka mät- zonen och med vilket tvärsnittsdimensioner hos blocket kan upprepat avmätas efterhand som detta förskjutes genom mät- zonen, och två motriktade strålningskällor (18,19), vilka är inrättade att bestråla ett blocks i mätzonen belägna râytor (1,2) så att dessa blir starkt bestrålade medan blockets båda plansídor (3,4) blir obestrålade eller endast svagt bestrålade och råytorna härigenom framträder i konstrast mot plansidan, k ä n n e t e c k n a d därav, att mätsystemet omfattar två motvända, på var sin sida om referensplanet belägna kameror (14,1S;39,42), som är inrättade att var och en medelst den mottagna strålningen detektera skärningarna (5,7;6,8) mellan den ena av blockets plansidor (3,4) och de båda råytorna (1,2), och en anordning (22,23;41,43) med vars hjälp de båda av- stånden mellan resp. kamera och den av kameran avsökta delen av plansidan kan bestämmas, varjämte anläggningen har beräk- ningsorgan (17) för att ur data som erhålles från kamerorna och avser nämnda skärningar och avstånd bestämma koordinaterna för de båda plansidorna (3,4). 8. Anläggning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att kamerorna (14,15) har en linjär array av fotodetektorer med vilka de avsöker plana mätområden, som i 10. 11. 447 BUS mitt emot varandra belägna ställen hos ett block i mätzonen skär dess plansídfir (3,4) vinkelrätt eller i huvudsak vinkel- rätt mot förskjutningsriktningen och därmed mot blockets längd- riktning. Anläggning enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e t e c k- n a d därav, att beräkningsorganet (17) är inrättat att medelst koordinaterna för plansidorna (3,4) utföra en kont- rollberäkning avseende deras inbördes storlek, företrädesvis genom att jämföra plansidornas genomsnittliga bredd, samt bilda en kontrollsignal utvisande om plansidorna avviker inbördes hos det avmätta blocket eller en följd av block, och att beräkningsorganet (17) är operativt förbundet med presentations- och/eller alarmorgan (27,32) som mottager kontrollsignalen, så att fortsatt bearbetning till block med sådana avvikelser kan förhindras. Anläggning enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e t e c k- n a d därav, att beräkningsorganet (17) är förbundet med en överordnad dator (28), som är inrättad att utgående från koordinaterna för plansidorna (3,4) framräkna data utvisande fördelaktigaste läge och form för blocket sönderdelande sågsnitt samt generera på sådana data baserade styrsignaler vilka kopplas till en delningssâg, för utförande av dessa sâgsnitt. Anläggning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att anordningen med vars hjälp avståndsbestämningen sker innefattar sändare för avgivning av smala strållober (20;35), företrädesvis lasersändare (22,23;&1,43), vilka strållober sträcker sig längs vardera kamerans mätplan (12,1};40,üh) i sned vinkel mot referensplanet (10) och är så riktade, att de infaller mot plansidorna (3,4) och de fläckar (2S;36) på dessa där strålloberna (24;35) infaller kan lägesbestämmas genom _ detektering i kamerorna (14,15;39,42). Ié 447 303 12. Anläggning enligt patentkravet 11, k ä n n e t e c k n a t därav, att det på vardera sidan om referensplanet (10) finnes två sändare som är riktade i huvudsak parallellt och är sido- Förskjutna i mätplanet (12,13), så att det på vardera plan- sidan (3,4) alstras tvâ ljusfläckar (36',36"), och att kameran (14,15) är inrättad för lägesbestämning av båda dessa fläckar, varigenom data om eventuell lutning hos plansídorna kan erhållas. ma. .. .4...._.a.- _. m1... »v- n- - -nm