SE447302B - Kokapparat med temperaturindikeringsorgan - Google Patents

Description

447 302 .I ' ' 2 turkänsliga organet kopplar in varningsljuset. Man har därför anordnat hjälpelement för att minska tiden för svar från det temperaturkänsliga elementet, men därigenom blir konstruktionen komplicerad och dyr.

Långsamt tillslag kan förbättras genom att man anordnar det temperaturkänsliga elementet så att det utsätts för direkt värmeöverföring från ett ifrågavarande värmelement, men detta innebär inte att tempera- turen för inkoppling av varningsljuset överensstämmer med den aktuella temperaturen pa kokytan. Dessutom blir den första svarstiden fortfarande längre än som är önskvärt för noggrann överensstämmelse med temperatu- ren hos kokytan.

Av de ovan beskrivna utförandena påverkas endast det i' vilket varningsljuset tänds i direkt beroende av temperaturen hos det värmeele- ment till vilket det är direkt anslutet. Emellertid kan övriga utföranden också kopplas till ett flertal värmeelement, varvid omfånget och kostnaden för temperaturindikatorn vanligen begränsar antalet till ett per spis. Det kan därför inte ange precis vilket element som används och vilken del av spisytan som har nått farlig temperatur. Dessutom är elektroniska tid- givare och kopplingsorgan endast lämpliga om omgivningstemperaturen inte överskrider 7ÛOC, varför sådana anordningar måste installeras i speciellt kylda lägen inom spisen, vilket naturligtvis medför ökad kostnad.

För att eliminera sådana olägenheter avser föreliggande uppfin- ning en elektrisk kokapparat av det slag som anges i ingressen till det bifogade patentkravet l, vilken har kännetecken som framgår av något av de bifogade patentkraven.

Uppfinningen möjliggör därigenom ett Varningssystem, som är enkelt i utförande, säkert och pålitligt och som arbetar i direkt beroende av yttemperaturen hos kokytan. Ett varningsljus indikerar när temperatu- ren överstiger en viss temperatur, varvid denna lämpligen kan ligga i området från SO-6OOC. Utförandet gör det möjligt att varningsljuset blott släcks när temperaturen hos kokytan fallit till detta temperaturområde och kan göras obetydligt utrymmeskrävande, billigt och lättinstallerat.

Anordningen är speciellt lämpad för kokplattor med kokytor av keramikglas och med varje värmeelement som strålningselement. Elemen- tet eller varje element kan därvid vila på ett underlag av elektriskt öch' termiskt isolerande material, som är omgivet av en yttre kant, vilken likaledes är av elektriskt och termiskt isolerande material.

Vidare kan det hela vila på en kåpa av väl värmeledande material i form av en metallplatta, och det temperaturkänsliga organet 447 302 3 vara fäst vid denna metallplatta i värmeledande förbindelse.

I ett utförande enligt uppfinningen kan varje värmeplatta ha åtminstone tva, av en vägg av isolerande material fran varandra skilda värmeelement, sa att det bildas ett antal slutna kammare mellan undersi- dan av kokytan och kapan, varvid det i kapan för varje kammare finns en öppning, som är försedd med ett temperaturkänsligt organ.

Det temperaturkänsliga organet kan vara ett bimetalliskt ter- moelement, en termistor, en motstandstermometer eller en bimetallström- ställare, exempelvis en bimetallskiva som paverkar en strömställare. l sistnämnda fallet kan öppningen vara utformad i yttre kanten av kapan och ha en diameter av fran 2 till 16 mm, företrädesvis 7 mm, och det temperaturkänsliga organet vara fäst framför öppningen pa ett avstand av 1-10 mm, företrädesvis 2 mm, fran kapans yttre kant. Med detta arrange- mang kan strömställarens svarstid relateras till den aktuella yttemperatu- ren hos keramikglasplattan. Strömställaren ingar i en elektrisk krets med en varningslampa, som indikerar när ifrågavarande kokyta är för varm för beröring.

Det är särskilt fördelaktigt om varningslampan är anordnad omedelbart intill tillhörande kokyta nedanför den av keramikglas utförda hällen och varningslampan har sadan intensitet att den syns genom hällen när den är tänd. Det är emellertid klart att det ocksa är möjligt att anordna varningslampan pa annan lämplig plats, exempelvis pa spisens framsida, med lämplig indikation för identifiering av kokytan.

Det är ocksa möjligt att använda ett termoelement eller motstandstermometer som temperaturkänsligt organ, varvid termoelemen- tet eller motstandstermometern är anordnad pa samma sätt som bimetall- strömstâllaren enligt ovanstaende beskrivning i eller intill öppningen till det rum inom vilket vârmeelementet är anordnat och anslutet till en kopplingskrets för varningslampan.

I ett annat utförande enligt uppfinningen kan öppningen vara anordnad väsentligen vid mitten av kapans botten och leda till en andra kammare i eller pa undersidan av kapan, varvid denna andra kammare innehaller ett temperaturkänsligt organ i form av en termistor. F öreträdesz vis anordnas öppningen vid eller i närheten av en kant av denna andra kammare och den andra kammaren vara omsluten av en kapa som har ett pa avstand fran nämnda öppning liggande utlopp. Det är av fördel att det termiskt isolerade materialet och platskivan under stralningselementet är försedda med en urtagning för termistorn i omradet för öppningen fran den andra kammaren. Denna urtagning bör sträcka sig i sidled i närheten av 447 302 4 öppningen fran den andra kammaren, sa att termistorn inte utsätts för direkt stralning. Termistorn kan vara utförd av material med negativ temperaturkoefficient och ligga ungefär vid mitten av den andra kamma- ren, samt vara inkopplad i en elektrisk krets i serie med en varningslampa.

Alternativt kan termistorn vara utförd av material med positiv tempera- turkoefficient och ligga i en elektrisk krets parallellt med en varnings- lampa och denna parallellkoppling i serie med ett motstand till en spänningskälla.

När ett individuellt kokställe pa en spis har minst tva värme- element, kan en öppning förefinnas för vart och ett av dem, vilken leder till en separat andra kammare som väsentligen vid sin mitt har en termistor av material med positiv temperaturkoeffícient, varvid termisto- rerna för dessa minst tva värmeelement är anslutna i serie med varandra och parallellt med var sin varningslampa, samtidigt som ett motstånd är anordnat i serie med samtliga termistorer, vilket har ett sadant motstand att spänningsfallet över en varningslampa när tillhörande element är kallt ligger sa lagt att varningslampan inte lyser. Detta utförande är speciellt lämpligt för utföranden där kokytorna paverkas av flera strainingselement, exempelvis när en cirkulär eller rektangulär kokyta är förstorad genom ytterligare perifera värmeelement eller när en cirkulär kokyta förstoras sa att det bildas en oval kokyta genom inkoppling av ytterligare värmeele- ment anordnade pa sidan om den cirkulära ytan.

Uppfinningen framgår närmare av följande beskrivning i anslut- ning till de bifogade ritningarna, pa vilka fig. 1 är en stralningsvärmare g anordnad under en glaskeramikhäll hos en spis, fig. 2 är en vertikal tvärsektion genom den i fig. l visade stralningsvärmaren, anordnad under glaskeramikhällen, fig. 3 är en tvärsektion av en värmare i annat utföran- de, fig. 4 och 5 visar kretsdiagram för varningslampor för indikering av förhöjd temperatur hos kokytan och fig. 6 är ett diagram, som visar svarstiden hos en temperaturstyrd strömställare som funktion av storleken av öppningen i uppvärmningsenhetens periferiella kant.

Fig. l och 2 visar en stralningsvärmare 1, bestaende av en plattallrik 2, som innehaller ett av elektriskt och termiskt isolerande material bestående underlag 4 för ett värmeelement 6 i form av en bar trad i skruvlinjevindling. innanför plattallriken 2 ligger en periferiell kantring 8 ovanpa underlaget 4 och skjuter upp ett litet stycke ovanför plattallrikens 2 kant. Underlaget 4 bestar lämpligen av ett mlkroporöst isolationsmaterial, exempelvis kiseldioxid-aerogel, ett opakifieringsmedel och, om sa erfordras, arrneringsfibrer, exempelvis av aluminiumoxid eller 447 302 5 aluminiumsillkat. Kantringen 8 innehåller lämpligen keramiska fibrer.

Emellertid kan ocksa andra isolationsmaterial användas som underlag 4 och kantring 8. Själva värmeelementet 6 är anordnat i ett spar i underlagets 4 yta inom kantringen 8. Värmeelementet är utfört pa vanligt sätt och sa anordnat, att man far sa jämn värmefördelning som möjligt, exempelvis som enligt fig. 1 där elementet är anordnat i serpentinform.

Fig. 2 visar stralningsvärmaren 1 anordnad under en häll 10 av glaskeramik hos en spis pa sadant sätt att kantringen 8 ligger i kontakt med hällens undersida, sa att det bildas ett slutet rum 11 mellan värmeelemen- tet 6 och hällen 10.

Hällen 10 bildar den jämna kokyta hos spisen, inom vilken uppvärmningsomraden astadkoms av stralningsvärmare 1, som är arrange- rade under den genomskinliga hällen.

Ovanför värmeelementet 6 och inom det slutna rummet 11 ligger en övertemperaturbrytare 12, som sträcker sig genom kantringen 8 till en brytare 14, som bryter strömmen till elementet 6 vid överhettning.

Värmeelementet 6 tillförs ström via en kopplingsdosa 7.

Stralningsvärmare av detta slag är kända och tillverkas exem- pelvis av Ceramaspeed Limited, Hadzor Hall, Hadzor, Droitwich, Wor- _ cestershire WR9 7DJ, Storbritannien.

Den i figurerna visade stralningsvärmaren 1 har enligt uppfin- ningen en kanal 19, som sträcker sig genom kantringen mellan det slutna rummet 11 och omgivningen under hällen 10, som bäst framgar av fig. 2.

Utanför stralningsvärmaren och omedelbart framför kanalens öppning sit- ter en temperaturkänslig strömställare 16 pa en metallbygel 18. Strömstäl- laren har ett temperaturkänsligt element i form av en bimetallskiva 17, som ligger framför öppningen hos kanalen 19. Luft som värmts i det slutna rummet 11 kan avga genom kanalen 19 mot skivan 17 och vidare kan värme överföras till bimetallskivan via metallbygeln 18. Metallbygeln haller strömställaren 16 sa att bimetallskivan kommer att ligga pa ett avstand av ungefär 2 mm fran den närbelägna periferiella väggen pa plattallriken 2.

Lämplig diameter pa kanalen 19 är omkring 7 mm när tjockleken hos kantringen B är omkring ll mm. För ändamalet lämpliga strömställare_l6' ken man fa exempelvis fran Therm-O-Disc Inc., Mansfield, Ohio, USA.

När stralningsvärmaren 1 far ström riktas avgiven energi före- trädesvis mot undersidan av hällen 10, sa att denna upphettas och därmed värmer ett kokkärl som star pa den. Samtidigt passerar stralningsvärme genom kanalen 19 mot strömställarens 16 bimetallskiva 17. Blotta strai- ningsvärmet är emellertid inte tillräckligt för värmning av skivan 17 sa 447 302 f ° 6 snabbt att strömställaren 16 påverkas vid den tidpunkt da hällen i omradet för stralningsvërmaren natt en temperatur, som kan orsaka brännskada om man berör den. Enligt uppfinningen är därför diametern hos kanalen 19 och läget hos strömstâllaren 16 valda så att den luft som värms av elementet 6 i det slutna rummet ll expanderar och strömmar ut genom kanalen 19 mot bimetallskivan 17 och därmed påverkar strömställaren, sa att en till denna ansluten varningslampa eller annat ekvivalent indikatororgan påverkas, sa att användaren kan se att ifrågavarande kokyta är het.

Under den tid som stralningsvärmaren är inkopplad, tillförs plattallriken 2 värme genom det isolerande materialet i detaljerna 4 och 8.

Om strömmen till värmeelementet 6 bryts och stralningsvärmaren kallnar, faller plattallrikens 2 temperatur langsamt och pa grund av den värmele- dande förbindelsen mellan plattallriken och strömställaren 16 via metallby- geln 18 överförs tillräckligt mycket värme till bimetallskivan 17 för att strömställaren skall förbli i påverkat tillstànd och därmed varningslampan vara tänd under en övergangstid. Systemet är sa samordnat att strömstäl- laren 16 släcker ljuset efter tillräckligt lang tid för att kokytan i hällen skall ha natt tillräckligt lag temperatur som är säker för användaren.

Kanalen 19 kan vara anordnad parvilket lämpligt ställe som helst i kantringen 8, men kan ocksa anordnas genom värmeelementets underlag 4 och strömställaren 16 salunda under stralningsvärmaren. Detta alternativa arrangemang inverkar inte pa arbetssättet hos anordningen, som är beroende av att strömställaren 16 paverkas tillräckligt snabbt under upphettningsfasen för bimetallskivan 17 och att kylningsfasen tills ström- ställaren 16 bryter far erforderlig längd pa grund av restvärmet i stral- ningsvärmaren. Påverkan av strömställaren 16 bestäms sa att en varning visar att ifrågavarande kokyta har farlig temperatur när kokytans tempera- tur nar 50-6000. Påverkan av strömställaren är beroende av_ diametern hos kanalen 19, avståndet mellan kanalens mynning och bimetallskivan 17 och av storleken hos stralningsvärmaren. Emellertid kan dessa detaljer be- stämmas genom experiment, vilka inte kräver uppfinningsmässig verksam- het.

Ett annat utförande enligt uppfinningen visas i fig. 3, i vilken en kanal 20 sträcker sig genom värmeelementets underlag 4. Detta underlag li' kan typiskt ha en tjocklek av 15 mm och diametern hos kanalen 20 kan exempelvis vara 5 mm. Vid yttre änden av kanalen 20, dvs nära plattall- riken 2, har kanalen större diameter, sa att det bildas en urtagning, som exempelvis kan vara 12 mm i diameter och 6 mm djup. Det är klart att e öppningen i metallplaten ocksa är pa motsvarande sätt förstorad. Urtag- 447 302 7 ningen är täckt av ett lock 23, sa att det bildas ett andra rum 21 i värmeelementets underlag 4. Locket 23 är försett med ett utlopp 24, som är förskjutet i sidled sa langt som möjligt fran kanalens 20 öppning till det andra rummet 21. Utloppsöppningen i locket kan vara anordnat intill en kant av det andra rummet 21, medan kanalens 20 öppning kan ligga nära kanten pa det andra rummet 21 väsentligen diametralt motsatt öppningen i locket. Locket är utfört av ett högtemperaturbeständigt isolationsmate- rial, exempelvis glimmer eller keramiskt material. öppningen 21: i locket har i typfallet ungefär samma diameter som diametern hos kanalen 20, men kan ocksa vara större eller mindre om det av nagon orsak skulle vara nödvändigt eller önskvärt. l utförandet enligt fig. 3 är ett temperaturkänsligt element, exempelvis en termistor 22, anordnad i det nämnda andra rummet 21. Om man använder en termistor, bör denna vara utförd av keramiskt material, vars resistans har positiv (PTC) eller negativ (NTC) temperaturkoefficient.

Termistorer har en temperaturtröskel, ovanför vilken materialets egenska- per ändras. Av denna orsak maste en termistor 22 vara anordnad i det andra rummet 2 irett sadant läge, att termistorn inte utsätts för överhett- ning. Det har i praktiken visat sig att den kritiska temperaturtröskeln för sadana termistorer är omkring 30000, varför termistorn inte far utsättas för direkt stralningsenergi fran värmeelementet 6. Detta uppnas i utföran- det enligt fig. 3 genom att termistorn 22 placeras inom det andra rummet 21 pa sadant sätt att den är förskjuten i sidled i förhållande till kanalens 20 öppning. Pa detta sätt kommer den heta luft som kommer in i det andra rummet 21 fran det slutna rummet ll genom kanalen 20 att strömma kring termistorn 22 och ut genom öppningen 24. De nödvändiga elektriska anslutningarna till termistorn 22 är inte visade, men gar genom locket 23 och kan utnyttjas för att bära termistorn och halla den i läge i det andra rummet 21. När stralningsvärmaren l inkopplas, värms luften i det slutna rummet ll och utvidgar sig, sa att en varmluftström kommer att flyta förbi termistorn 22 och värma denna mycket snabbt.

Om termistorn 22 är ett NTC-element, blir det elektriska kretsarrangemanget som visat i fig. 4. [ermistorn 22 ingar i en elektrisk krets i serie med en varningslampa, vars glödtrad har en förutbestämd elektrisk resistans och kretsen är anslutentill en strömkälla, exempelvis 12 V växelström. Resistansen hos termistorn 22 är tillräckligt hög (exem- pelvis 4700 ohm) sa att den ström som gar genom kretsen när stralningsvär- maren är kall är tillräckligt lag för att lampan 25 inte skall lysa.

Allteftersom stralningsvärmaren värms, värms ocksa termistorn pa grund 447 302 I 8 av utströmningen av varmluft, varför dess resistans minskar och strömmen i kretsen ökar. När temperaturen ökar, faller termistorns resistans progressivt, sa att lampan till att börja med avger svagt ljus, men ljusíntensiteten ökar allteftersom temperaturen ökar. När stralningsvär- maren natt en stabil temperatur, kommer lampan 25 att lysa med konstant intensitet. Resistansen i den elektriska kretsen bestäms genom rutinex- periment, sa att lampan 25 kommer att avge synligt ljus och tjäna som varning när en yttemperatur pa omkring SO-GOOC har natts pa översidan av hällen.

När värmeelementet 6 ställts av, är det värme som gar genom isolationsmaterialet 4 tillräckligt för att fördröja kylningen av termistorn 22, varför resistansen hos termistorn nar en sadan niva att ljuset inte längre är synligt när temperaturen hos hällens översida fallit till omkring su-eo°c. mot temperaturen pa hällens översida i omradet för ifrågavarande strai- Ljusintensiteten hos lampan 25 är salunda direkt proportionell ningsvärmare l.

F ig. 5 visar ett alternativt arrangemang av termistorkretsen.

Termistorn bestar här av PTC-material och är parallellkopplad med en gasurladdningslampa, exempelvis en neonlampa. Den i fig. 5 visade kretsen är speciellt att föredra när man använder stralningsvärmare med mer än ett värmeelement, som salunda innebär användning av mer än en termistor för varje stralningsvärmare, ehuru det i vissa applikationer under alla förhallanden kan vara att föredra att inte använda glödtradslampor. När stralningsvärmaren är inkopplad och temperaturen ökar, ökar ocksa termis- torns resistans, sa att spänningsfallet över neonlampan 26 ökar och när spänningsfallet blir omkring 180 volt tänder lampan. Under avsvalningen minskar termistorns resistans, varvid neonlampan slocknar när spännings- fallet över termistorn blir mindre än lampans tändspänning (omkring 150 volt). genom lampan när den är tänd och ett motstand 28 i serie med termistorn Kretsen innehaller ett motstand 27 för begränsning av strömmen 22 för att inte strömmen genom termistorn skall bli för hög när termistorn är kall. varför urladdningslampor av vanligt slag kan användas. Resistanserna hps Kopplingskretsen enligt fig. 5 är ansluten till växelströmkälla, strömbegränsningsmotstanden 27 och 28 är valda sa, att strömmen i kretsen far lämpligt värde, samtidigt som lampan kommer att tända när översidan av hällen blir het.

F ig. 3 visar en stralningsvârmare l med ett enda värmeelement 6. mer än ett värmeelement. Stralningsvärmare av detta slag beskrivs i Emellertid är uppfinningen tillämplig även vid stralningsvärmare med J' 447 502 9 beskrivningen till SE-PA 8000898-0. Dessa stralningsvärmare har ett flertal värmeelement som är sa anordnade och kopplade att minst ett av dem kan inkopplas oberoende av det eller de övriga och att de kan kombineras sa att man far större kokytor. Ökningen av kokyta kan åstadkommas genom att man omger ett mindre, cirkulärt värmeelement med ett eller flera ringformade element eller genom att ett eller tva manskäreformade element anordnas vid sidan av ett cirkulärt element, sa att det bildas en oval kokyta. Eftersom de olika värmeelementen är skilda fran varandra av skiljeväggar, bildas ett antal slutna kammare mellan stralningsvärmaren och hällen. Därigenom blir det möjligt att för varje enskilt värmeelement anordna en tillhörande temperaturkännare, sa att tillhörande varningslampa indikerar förhöjd temperatur hos kokytan när ett eller flera av elementen är inkopplade. Det är lämpligast att kanalen för det centralt anordnade värmeelementet sträcker sig genom underlaget 4 och att kanalen för de värmeelement, som omger det centrala elementet, gar genom kantringen 8. När man använder en termistor eller liknande, anordnas ett motsvarande andra rum 21 i kantringen 8. Emellertid är det ocksa möjligt att anordna en bimetallbrytare pa kantringen och kombinera den med annat termiskt paverkbart element, exempelvis en termistor. Ur teknisk synpunkt är det dock lämpligast att alla temperaturkännare i en stralningsvärmare med flera värmeelement är av samma typ.

Fig. 6 är ett diagram som visar relationen mellan svarstiden för en temperaturkänslig strömställare med bimetallskiva, diametern hos kana- len i det värmeisolerande materialet och strömställarens läge. I en spis med glaskeramikhäli nar översidan av hällen temperaturen S5°C pa om- kring 15 s, vilket är den temperatur, vid vilken varningslampan bör tända som varning. Punkten A representerar svarstiden för en strömställare när det inte finns nagon kanal in till stralningsvärmarens slutna rum och värmetransmissionen till strömställaren sker uteslutande genom plattall- riken.

Kurvan B visar svarstiden hos strömställaren som funktion av kanalens diameter när kanalen är täckt av en genomskinlig glimmerskiva.

Kurvan C visar svarstiden med öppen kanal och med strömställaren , anordnad pa kort avstand framför kanalen, sa att den varma luft som strömmar ut ur kanalen, träffar bimetallskivan och värmer den. Kurvan D visar svarstiden när kanalens utloppsöppning är nästan tillsluten av ström- ställarens bimetallskiva. Av figuren framgar att kanalens diameter för praktiska ändamål inte bör vara större än 12 mm. Om strömställaren anordnas pa kort avstand framför kanalens öppning, exempelvis mellan 2 447 302 .- ._ 10 och 4 mm, är diametrar pa 5 till 10 mm tillräckliga för att strömstëllaren skall svara sa att tillhörande varningslampatänder när översidan av hällen nar temperaturen SSUC. Om strömställaren ligger pa mycket kort avstand framför kanalens öppning, exempelvis sa att öppningen täcks av bimetall- skivan, är i motsvarande man mindre diametrar tillräckliga för att en önskad, kort svarstid, vilken bör ligga i trakten av 15 s. Å andra sidan bör platsen för det temperaturkänsliga elementet väljas sa att fördröjningen vid avsvalning blir tillräcklig, men inte för stor, och att varningsljuset släcks när temperaturen hos hällens översida faller under SSOC.

Kurvor som liknar de i fig. 6 för en temperaturkänslig ström- ställare med bimetallskiva visade, kan tas fram i samband med användning av termistorer. I sadana fall bör termistorns storlek och dess läge eller storleken av det rum i vilket termistorn är anordnad, upptas bland parametrar av betydelse. Emellertid är det viktigt att storleken av öppningarna väljs sa att man far tillräckligt snabb värmeövergang fran den heta luft som strömmar förbi termistorn, sa att denna svarar tillräckligt snabbt vid uppvärmningsfasen och sa att värmeövergangen fran omgivning- en under avsvalningsfasen ger den önskade fördröjningen. Det har i praktiken visat sig att öppningarna kan ha diametrar fran 2 till 12 mm och att det utrymme, i vilket terrnistorn är anordnad, kan ha ett djup av fran 10 till 15 mm och en diameter fran 15 till 30 mm.

... A..

Claims (15)

1. 447 302 11 PATENTKRAV l. I Kokapparat innefattande en häll (10), ett eller flera, vid hëllens undersida anordnade upphettningsorgan, vilka vardera har ett värme- element (6), vilket är anordnat i ett hölje, som bildas av ett underlag (4) och en fran underlaget uppskjutande ytterkant (8), vars översida ligger an mot hällens undersida, sa att det bildas ett slutet rum (ll) mellan hällens undersida och höljet, ett temperaturkänsligt element (17) i värmeöverfö- rande förbindelse med upphettningsorganet respektive upphettningsorganen och organ (25, 26) för indikering när det temperaturkänsliga elementet har en temperatur vid eller över en förutbestämd temperatur, kän n e- t e c k n a d av att en öppning (19) är anordnad i höljet som förbindelse mellan det slutna rummet (ll) och upphettningsorganets omgivning, och att det temperaturkänsliga elementet (16, 17) är anordnat utanför det slutna rummet och i närheten av eller inom öppningen (19), sa att det temperatur- känsliga elementet värms av varmluft som utströmmar fran det slutna rummet när värmeelementet (16) är inkopplat till strömkälla.
2. 2. Kopapparat enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att hällen (10) är utförd av glaskeramik och att upphettningsorganet respektive varje upphettningsorgan (1) är en stralningsvärmare.
3. 3. Kokapparat enligt nagot av föregaende krav, k ä n n e t e c k - n a d av att upphettningsorganet respektive varje upphettningsorgan (1) har en termiskt ledande yttre kapa (2) av metall, vid vilken det tempera- turkänsliga elementet (16, 17) är fäst i värmeöverförande förbindelse.
4. 4. Kokapparat enligt nagot av föregaende krav, k ä n n e t e c k - n a d av att underlaget (4) för upphettningsorganet respektive för varje upphettningsorgan bestar av elektriskt och termiskt isolerande material, som bär värmeelementet (6).
5. 5. Kokapparat enligt nagot av föregaende krav, k ä n n e t e c k - n a d av att ytterkanten hos varje upphettningsorgan (1) bildas av en periferiell kantvägg (8) av elektriskt och termiskt isolerande material.
6. 6. Kokapparat enligt nagot av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d av att upphettningsorganet respektive varje upphettningsorgan är försett med minst tva värmeelement (6) och att dessa värmeelement är » skilda fran varandra av en av värmeisolerande material utförd skiljevägg, sa att det bildas ett antal slutna rum mellan hällens undersida och höljet, varvid höljet för varje rum har en öppning, vid vilken ett temperaturkäns- ligt element är anordnat.
7. 7. Kokapparat enligt nagot av föregaende krav, k ä n n e t e c k - n a d av att det temperaturkänsliga elementet innefattar ett bimetalliskt 447 302 f _ 12 termoelement, termistor, resistanstemperaturkännare eller bimetallström- ställare.
8. 8. Kokapparat enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att det temperaturkänsliga elementet bildas av en i närheten av öppningen (19) anordnad bimetallskiva (17).
9. 9. Kokapparat enligt nagot av föregående krav, k ä n n e t e c k - n a d av att öppningen (19) är anordnad i höljets ytterkant och har en diameter av fran 2 till 16 mm och att det temperaturkänsliga elementet (16, 17) är anordnat framför öppningen pa ett avstand av 1 till 10 mm fran höljets ytterkant. lÛ.
10. Kokapparat enligt kravet 9, k ä n n e t e c k n a d av att öppningen har en diameter av väsentligen 7 mm och att det temperatur- känsliga elementet är fäst framför öppningen pa ett avstand av väsentligen 2 mm fran höljets ytterkant.
11. ll. Kokapparat enligt nagot av kraven l-6, k ä n n e t e c k n a d av att öppningen (19) är anordnad väsentligen vid mitten av höljets botten och mynnar i ett andra rum (21), anordnat pa eller i höljets undersida, samt att ett temperaturkänsligt element i form av en termistor (22) är anordnat i detta andra rum. _
12. 12. Kokapparat enligt kravet ll, k ä n n e t e c k n a d av att öppningen (19) är anordnad vid eller i närheten av en kant i det andra rummet och att det andra rummet är slutet av ett lock (23), vilket är försett med ett utlopp (24) pa avstand fran öppningen (19).
13. 13. Kokapparat enligt kravet ll eller 12, k ä n n e t e c k n a d av att termistorn (22) bestar av ett NTC-material och är anordnad i närheten av det andra rummets (21) mitt, varvid termistorn ingar i en elektrisk krets i serie med temperaturindikerande organ i form av en lampa (25).
14. 14. Kokapparat enligt nagot av kraven ll och 12, k ä n n e t e c k - n a d av att termistorn (22) bestar av PTC-material och är anordnad i närheten av det andra rummets (21) mitt, varvid termistorn ingar i en elektrisk krets i parallellkoppling med temperaturindikerande organ i form av en varningslampa (26), och denna parallellkoppling är ansluten till matningsspänningskälla för värmeelementet (6) via ett strömbegränsnings- motstand (27). ,
15. 15. Kokapparat enligt kravet 14, k ä n n e t e c k n a d av att ett upphettningsorgan har minst tva värmeelement och minst tva öppningar, vilka vardera mynnar i ett separat andra rum, vilket väsentligen vid sin mitt har en termistor (22) bestaende av PTC-material, varvid dessa termistorer är anslutna i serie med varandra parallellt med varningslampan .n- 447 302 13 (26) och denna parallellkoppling ligger i serie med ett motstånd (28) med sadan resistans att spänningsfallet över varningslampan blir tillräckligt lag för att varningslampan inte skall lysa när värmeelementen är kalla.