SE446248B - Sett vid formning av ett balkemne - Google Patents

Description

soneszs-3 2 Vid det vanliga valsningssättet såsom beskrivits ovan föreligger emellertid nackdelar enligt nedan. (1) Ökade antal stick kräves för att erhålla balkämnet 18 med utgångspunkt från götet 10. Vidare kräves ökat antal vändningar för kantvalsning i de rektangulära spåren 12-5, 14-5, vilket med- för sänkt valsningseffektivitet. (2) Ett högt reduktionsvärde för livdelen 18c krävas jämfört med reduktionsvärdet för flänsdelarna 18b, med resultatet att värdet på livets 18c förlängning blir större än motsvarande för fläns- delarna 48b och detta i avsevärd utsträckning, varvid en livtunga 18d visad i fig. 2 växer sig stor och bör kapas bort, vilket med- för sänkt utbyte. (5) Ett högt reduktionsvärde för livdelen lön kräves jämfört med reduktionsvärdet för flänsdelarna löb, med resultat att elimine- ríngen av ytfel såsom håligheter under ytan, ytdefekter och sido- sprickor genom valsning ej är tillräcklig vid flänsdelarna 18b, vilket sålunda kräver bearbetning för att avlägsna ytdefekterna i det färdiga balkämnet 48. Å andra sidan vid valsning av plåt eller liknande har man nyligen utvecklat ett förfarande, där götframställning -+ temperaturut- jämning-a götvalsning utelämnas och ai plattformat ämne för en plåt framställes genom kontinuerlig gjutning. Denna framställ- ning av platinen genom kontinuerlig gjutning kan erbjuda olika fördelar inkluderat besparing av värmeenergi, förbättrad inre kvalitet i materialet och även förbättrat utbyte och därför för att undvika de ovan beskrivna nackdelarna har ett sådant förfaran- de praktiserats för att genom kontinuerlig gjutning framställa ett balkämne med en sektion ungefär som enligt fíg. 1(E). Emel- lertid kräver detta förfarande höga installationskostnader för att uppfylla kravet pà framställning av olika tvärsektionsformer på balkämnena och därmed vid profilstål med identisk tvärsektion framställda i stora mängder kan man förvänta sig höga vinster, men vid balkämnen med varierande tvärsektíoner , där var och en framställes i mindre mängder såsom H-profiler med stora tvärsek- tioner, kan man förvänta sig lägre vinster. 8006525-5 3 Man har även föreslagit ett sätt, där ett platlnformat ämne, som lätt framställes genom kontinuerlig gjutning, valsas medelst ett götvalsverk i ett profilstålverk för att åstadkomma ett balkämne 18 enligt fig. 1(E).

Såsom visas i ett exempel i den japanska patentpublikationen 567/ 70 som ett sätt att valsa en plåtformad platin för att åstadkomma en H-profil har man föreslagit ett sätt, där reduktionen i bredd- riktningen på platinen (härefter omnämnd som "kantvalsningen") ge- nomföres på en plåtformad platin medelst arbetsvalsar, vilka var och en har ett kantspår, varvid sidobredningar alstras i motsatta änddelar på platinen i breddriktningen, för att därigenom åstad- komma ett balkämne av hundbenform i tvärsektion.

I allmänhet utföres å andra sidan, när det gäller kantvalsning, detta på i längd utsträckta material, för att förhindra materialet att falla ner eller bli snett beroende på kantvalsning och det i längd utsträckta materialet valsas ofta medelst rektangulära spår- former, där var och en har en bredd i spårets botten i huvudsak li- ka med bredden på materialet och ett stort djup. Om emellertid bredden på spåret minskas, regleras sidobredningen av materialets kärna och till följd därav kan man ej erhålla den nödvändiga bred- den på flänsen. Enligt förutnämnda japanaks patentpublikation 567/ 70 utföres kantvalsningen för att erhålla den nödvändiga bredden på flänsen genom att endast använda arbetsvalsarna, där var och en har ett par grunda kantningsspår. I detta fall är materialet som val- sas ej endast ostabilt i sitt läge utan materialet som sidobredes tvingas ut ur spåret och ger så orsak till övervalsningar.

Föreliggande uppfinning har utvecklats för att undvika den tidiga- re teknikens nackdelar och avser ett sätt att forma ett balkämne och som hindrar att materialet slår ikull, underlättar materialets sidobredning och dessutom arrangerar formerna på flänsarnas yttre ändar och därmed effektivt och med högt utbyte åstadkommer ett balkämne av tillfredsställande kvalitet.

Föreliggande uppfinning omfattar åtgärderna att en plåtformad pla- tin reduktionsvalsas i breddriktningen i första lådkalibrer, vilka var och en i mitten är utformade med en utvidgning, där de första 8006323-3 4 lådkalibrerna har en bredd större än platinens tjocklek, så att sidobredningen framkallas i platinens Inotstående kanter i dess breddriktning, varvid ett hund- benformat äxnne erhålles, och utvidgningen uppvisar en spets, så att ett centre- rande spår formas för att lokalisera platinens motstående ändytor i dess bredd- riktning, att det hundbenfonnade ämnet vidare reduktionsvalsas i breddriktningen i andra lådkalibrer, var och en i mitten utformad med en utvidgning, passande till spåret, varvid de andra lådkalibrerna har en bredd större än det hundben- formade ämnets bredd för ett första stick i de andra lådkalibrerna, så att yt- terligare sidobredning alstras, att det hundbenfonnade ämnet däreftet reduktions- valsas i breddriktningen i slutliga lådkalibrer, var och en med i huvudsak slät botten, w-irvid de slutliga lådkalibrerna var och en har en bredd större än maxi- mibredden på det hundbenfornuade ämnet för ett första stick i de slutliga låd- kalibrerna, så att sidobredningen ytterligare fortskrider och att det sålunda reduktionsvalsade hmdbenformade ämnet slutligen valsas i balkäxmeskalibrer i en riktning för att klämna ihop motsatta sidor därav för att forma dess livdel och flänsar till sina former och åstadkomma ett balkälme med förutbestämd. tvär- sektionsform.

Det ovan beskrivna sättet att utföra kantvalsning av det plåtformade ämnet medelst arbetsvalsar ned lâdkaliber, som i sin mitt uppvisar en utbuktning, omfattar mera i detalj: ett första steg för att forma ett längsgående spår i platinens motstående ändytor i breddrikmingen, medelst lådkalibrerna ned utbuktningar i sin mitt, ett andra steg för att styra platinen mot kaliberns mitt gencm att inpassa lådka- liberns utbukming i spåren, som formats i platinen, genomföra en lätt kantvals- ning av platinen och generera sidobrednzíngarna i motstående änddelar av platinen i breddrilcmingen, under det att platinen under valsningen förhindras bli förvri- den genom att hindra platinens ändytor att i breddrildmingen röra sig i valsaxlar- nas riktning vid valsnillg tack vare utbuktningarna i kalibern, vilka gripit in i materialet och ett tredje steg att eliminera eller göra spåren grundare, som formats under före- gående steg i platinens ändytor i breddriktningen.

Vid det första steget, då man fonrat spåren exakt i mitten på ändytorna i de kor- tare sidorna av platinen för att förhindra förvridning, bör bredden på lådkalibern tagas nära i dinension till platinens tjocklek för att förhindra ändytorna i pla- f tineri att i breddrilctrxingen röra sig i valsaxlarnas riktning. Eftersom emellertid de motstående änddelarna på platinen i breddriktningen har sidobredning under form- ning av spåren, kan kaliberns bredd tages något större i dimension än platinens tjocklek. On emellertid bredden på kalibern överstiger platinens tjocklek med 50 mm eller Irera, kan variationerna i spårens placering från mitten på 5 8006323-3 ändytorna bli större, varigenom graden av obalans i sidobredning- en i sídoriktningen under valsning därefter blir större och ma- terialets stabilitet i sitt läge under valsningen i efterföljande steg blir sämre. Å andra sidan hindras sidobredningen under det andra steget, då man kantvalsar platinen och genererar sidobredningen i motsatta änddelar av platinen i breddriktningen, om materialet kommer i anliggande beröring med kaliberns sidoväggar. Därför bör kali- berns bredd vara så stor som möjligt. För att emellertid arran- gera delarna av balkämnet, som svarar mot flänsarnas änddelar, föreslås ett sätt, där valsningen utföres så att i ett visst läge ämnet bringas i anliggande kontakt med sidoväggarna för att arrangera delarna, som svarar mot flänsarnas yttre delar i balk- ämnet och därefter användes lådkalibrer, som var och en har en ännu större bredd för valsningen. Vid detta steg blir materia- lets sidoytor ej instängda, men platinens ändytor förhindras emellertid att röra sig i valsaxlarnas riktning genom kaliberns utbuktningar, som har bitit sig in i platinens ändytor i bredd- riktningen, så att en stabiliserad valsning kan genomföras. I detta steg utföres ett flertal stick, under det att mellanrummet mellan den övre och nedre valsen minskas stick efter stick. Ju mindre reduktionsvärdet är per stick, ju mindre sträcker sig valsreduktionskraften mot centrum pà platinen i breddriktningen, varvid endast de motstàende änddelarna av platinen deformeras i breddriktningen, varigenom värdena på sidobredningen ökas. Dess- utom förekommer en sådan fördel, att värdena för sidobredningarna i de motsatta änddelarna av platinen i breddriktningen vid kant- valsningen och användning av làdkalíbrer med utbuktningar är större än sidobredningen för làdkalibrer utan utbuktningar under i övrigt lika reduktionsvärden.

Vid det ovan beskrivna steget bildas spåren i mitten på platinens ändytor i breddriktningen stick efter stick. Dessa spår svarar mot valsgapets öppning i balkämneskalibern i valsningssteget ge- nom att använda arbetsvalsar med balkämneskalibrer. Till följd härav för att hindra fenbildning i valsgapet under valsning genom att använda arbetsvalsarna med balkämneskalibrer är närvaron av dessa spår värdefull. 'Om emellertid spårens djup är alltför stort, kan övervalsníngar inträffa under valsning vid användande av ar- 8006323-5 6 betsvalsar försedda med balkámneskaliber. Kantningen utföres därför i efterföljande steg på platinen medelst valsar, som var och en har en plan botten eller valsar, som uppvisar làdkalibrer med en låg utbuktning för att därvid minska spàrens djup.

I ovan beskrivna steg vid valsning av den plàtformade platinen till ett ämne av hundbenform, anordnas platinen i upprätt läge och vändes aldrig, så att valsningseffektiviteten kan vara mycket hög, De längre sidorna på platinen reduktionsvalsas aldrig, med resultatet att sådana möjligheter föreligger, att ansvällningarna som bildas på detta sätt, skiljer sig till formen och ytdefekter- na på platinen härrörande från ràmaterialet förblir som de är.

Till följd därav utför man vid valsning med arbetsvalsar med balkämneskalibrer valsningen i platinens tjockleksriktning för att åstadkomma ett förutbestämt balkämne.

Ovan beskrivna särdrag och ändamål med föreliggande uppfinning kommer att framgå tydligare genom hänvisning till följande be- skrivning i anslutning till de bifogade ritningarna, där lika hän- visningsbeteckningar betecknar lika element och där: Fig. 4 visar ett flödesschema, där sättet vid valsning av balk- ämnet enligt det konventionella sättet framgår; Pig. 2 en perspektivvy visande den tungformade snoppänden vid den främre och bakre änden på balkämnet, som framställts enligt det konventionella sättet; " Fig. 5 ett flödesschema över förfarandena vid valsning i en ut- föringsform av sättet att forma balkämnet enligt föreliggande uppfinning; Fig. 4 ett grafiskt diagram Visande förhållandet mellan höjden och tjockleken på livet och bredden på flänsen i ovanstående ut- föringsexempel; Fíg. 5 ett grafiskt diagram vigande fördelningen i längsgående valsriktningen på maximala bredden på flänsen i det hundbenforma- de ämnet i exemplet; Fig. 6 ett grafiskt diagram visande fördelningen i längsgående 7 sooezzs-3 valsriktningen av flänsens bredd på balkämnet i exemplet; Fíg. 7(A) en schematisk sidovy av det hundbenformade ämnet i exemp- let; Fig. 7(B) en schematisk sidovy av balkämnet i exemplet, och Fig. 8 visar slutligen ett grafiskt diagram över ändringsförhål- landet i längden på livtungan under valsning från platin till balkämne i exemplet.

Av de bifogade figurerna visar fig. 5 valsningssättet enligt fö- religgande uppfinning, där för att genomföra kantvalsníngen på platinen ett flertal làdkalibrer användes, i stället för de breda rektangulärspåren enligt den tidigare kända tekniken.

Vid valsning av balkämnet enligt föreliggande uppfinning kapas en plåtformad platin framställd genom kontinuerlig gjutning till en förutbestämd längd, sättes in i en varmgrop eller en omvärmnings- ugn för att omvärmas till förutbestämd temperatur och därefter valsas densamma genom användning av valsar med kalibrer, som vi- sas i fig. 5. En sådan platin med någon lämplig bredd i enlig- het med storleken pà balkämnet, som skall framställas, kan an- vändas. Fig. 5(A) visar förhållandet, då en platin 20 med en tjocklek to uttagen från varmgropen eller omvärmningsugnen under- kastas kantvalsning genom att använda làdkalibrer 22-1, 24-1 upp- tagna i arbetsvalsar 22, 24. Dessa làdkalibrar 22_1, 24-1 är ut- formade med utbuktningar 22-1a, 24_1a, respektive, i sin mitt, för att hindra platinen 20 från att förvridas under kantvalsníng och stabilisera införandet av platinen 20 i kalibrerna. Under den första kantvalsningen bildas centreringsspàr för lägesbestäm- ning i motsatta änddelar av platinen 20 í breddriktningen genom att använda utbuktningarna 22_1a, 24_1a. Bredden lq i botten på làdkalibrerna 22-1, 24-1, som breddas inom ett område understi- gande 50 mm över platinens tjocklek to, är verksam för stabilise- rad valsning med spårbildning genom att använda utbuktningarna 22-la, 24-la i initialskedet av kantvalsningen, där förhållandet B/Wnn mellan bredden B på platinen och den maximala bredden Wnn (vid det första sticket Wnn = W11 = to) på flänsen av det hundben- formade ämnet, som successivt formas, är stort, vilket möjliggör 8006323-3 att man kan förhindra att en förvridning sker. Formen och dimen- sionerna pà utbuktningarna 22-1a, 24-la är konstruerade inom ett område, så att införandet av platinen 20 under kantvalsning sta- biliseras och bör ej begränsas till särskilda värden. Det är emellertid lämpligt att bredden 14' på utbuktningarna är 1/2 till 1/5 av bredden 11 pà lådkalibern och man föredrager att maximala höjden kq på utbuktningarna ligger inom omrâdet 1/2 14' till 1/5 l4'. På ritningen visas streckade delar A, där sidobredning- en alstras i platinen genom kantvalsning och ett flertal stick ut- föres genom att använda utgángslàdkalibrarna 22-l, 24-1 till dess att bredden Wqn på flänsen i det i sektion hundbenformade ämnet bildat genom sidobredningarna blir i huvudsak lika med bredden lq i kalibrarna. Därefter, såsom visas i fig. 5(B), genomföres ett flertal stick genom att använda lådkalibrer av andra ordning- en 22-2, 24-2 till dess att bredden Wzn pà flänsen i det hundben- formade ämnet blir i huvudsak lika med bredden 12 i dessa andra lådkalibrar 22-2, 24-2.

Valet av antalet lådkalibrar från 22-2, 2%-2 till 22-(n-1), 24-(n-4) kan göras inom den gräns, som erhålles genom längden på de använda valsarna i överensstämmelse med bredden, tjockleken på den använda platinen och livhöjden, samt flänsbredden på balk- ämnet. Valet av bredden i kalibrarna från 12 till ln-1 kan före- trädesvis göras omkring 50 till 450 mm större än maximala bredden W21 ungefär lika med W(n-4), för det hundbenformade ämnet 26, som införes i ett första stick i kalibern, och sålunda effektivt förhindra vridning under kantvalsningen. Då kalibrarna fortgår från 22-2 mot 22-(n-1), blir ett förhållande B/W mellan höjden B på det hundbenformade ämnet och bredden W på flänsen i samma äm- ne givetvis mindre, varvid vridningar sällan äger rum, så att en maximal skillnad ln - Wnq mellan keliberns bredd och flänsens bredd på ämnet, som inträder i första stick i kalibern, kan ökas i enlighet därmed.

Vidare kan lådkalibrarna från 22-2, 24-2 till 22-(n-1), 2%-(n-1) förses med utbuktningar, om nödvändigt, såsom de första lådkalib- rarna 22-1, 24-1 är, Detta val bestämmes för att säkra stabili- tetenpå ämnet i kalibern under kantvalsning, under hänsynstagande till dimensionerna på den platin som användes, önskade dimensio- ner på det balkämne, som skall framställas, och önskad valsnings- 8006323-3 effektivitet.

Fig_ 5(C) visar valsningsförhållandena vid användning av slut- làdkalibrarna 22-n, 24-n (i fig. 5, 22-5, 24-5), där kantvals- ningen utföres på platinen. Här upprepas kantvalsningen till dess att maximala bredden Wšn på flänsen i det hundbenformade ämnet blir i huvudsak lika med bredden lö i kalibern. S1utkalib~ rarna 22-n, 24-n för att genomföra kantvalsningen, som ej har några utbuktningar, är verksamma för att förstora bredden på flänsen i det hundbenformade ämnet, så att dessa blir ytterliga- re sidobreddade. Emellertid om fenbildningarna 26a på de yttre ytorna av flänsen såsom visas i rig. 5(D) erbjuder problem vid den vidare kalibervalsningen, kommer anordnandet av utbuktningar att eliminera nödvändigheten att utföra kantvalsningen för att avlägsna fenorna som alstrats vid balkämnesvalsningen.

Den plåtformade platinen med rektanguknrivärsektion underkastas upprepad kantvalsning medelst arbetsvalsarna 22, 24 med ovan be- skrivna lådkalibrar till dess att platinen har en höjd B5 (B5 14) i det hundbenfermede ämnet, sem 'er införbert i en bredd 14 i balkämneskalibrarna 22-4, 24-4 såsom visas i rig. 5(D) för att formas till det hundbenformade ämnet 26.

Fig. 5(D) visar formningsförhällandena för det hundbenformade äm- net 26 till ett önskat balkämne genom att använda balkämnes_ kalibrarna 22-4, 24_4_ Som ett exempel på valsningssättet enligt föreliggande uppfinning, beskrivet i det föregående, kommer ett särskilt exempel att vi- sas nedan, där en plåtformad platin med en platinbredd B av 1500 mm och en platintjocklek to på 510 mm valsas för att åstadkomma ett balkämne med en livhöjd av 915 mm, flänsbredd på 440 mm och en livtjocklek av 140 mm för att valsa ett stål med H-profil med en höjd av 700 mm och en flänsbredd av 500 mm. Tabell 1 nedan ger data för dimensionerna på den grupp av kalibrer, som används och tabell 2 nedan visar stickföljderna respektive. 8006323-3 10 Tabell 1 Kaliber Kaliber- Kalíberdjun Utbuktning Utbuktning bredd mm mm bredd djup nr mm ln f mm mm ln ln Kn 1 560 150 - 140 50 2 450 150 - 200 70 5 570 100 - 0 0 4 915 170 20 _ _ Tabell 2 Stick Kali- Reduk- Reduktions- V Stick Kali- Heduk- Reduk- ber tion förhållande ber tion tíons- nr nr mm % l nr nr mm förhål- | lande g % 1 1 20 1,55 15 l 50 2,78 2 20 1,55 U 16 5 50 2,86 5 50 2,06 §É 1? 40 5,92 -u 50 2,10 Ii 15 40 0,00 'i 5 2 50 2,14 5 19 X H 40 4,26 H 6 50 2,19 20 L, 50 9,66 7 50 2,24 21 1. 50 '10,v1 e 50 2,29 g; '52 Ku 50 12,00 i! 9 40 5,15 ¿-[ 25 5 - 40 \ 40 5,25 24 4 50 15,61,- 11 5 50 2,50 E; 25 u 29 15,16 12 50 2,56 26 4 '15 9,09 15 0 2,65 ä? 4 10 6,67 64 50 2,70 I tabell 2 betecknar X vändningen.

Fig. 4 visar sidobredningens fortskridande (i flänsbredden) och ändringen i livtjockleken avsatt mot reduktionsvalsningen av plä- tinbredden ( ändringen i livhöjden) under valsning genom att ané vända respektive kalibrer i detta exempel. Av ritningen framgår det, att mycket små reduktionsvalsningar såsom 1,5 till #,5 % TG- f - -- ~-» ----~ .,__..,- V, n, sooe32z~s sulterar i mycket stora sídobredningar. Fig. 5 visar fördelning- en i längdriktningen av den maximala bredden på flänsen i det hundbenformade ämnet efter fullbordad valsning genom att använda làdkalíbrarna 22-5, 24-5. Såsom framgår av ritningen är sido- bredningarna små till sitt värde inom områdena 700 mm från främre och bakre ändarna vid valsning, varvid bredden på flänsarna av- tager. Fig. 6 visar fördelningen i längdriktningen för flänsens bredd i balkämnet, som det hundbenformade ämnet slutvalsas till genom att använda balkämneskalibrarna 22-4, 24-4. Såsom framgår av ritningen blir de delar, som är smala i flänsbredden enligt fig. 5, avsevärt avkortade, varigenom det är möjligt att erhålla en tillfredsställande form. I det hundbenformade ämnet är livet såsom visas i fig. 7(A), under det att i balkämnet livet har for- men enligt fig. 7(B), vilket möjliggör erhàllandet av en till- fredsställande form_ Detta beror på, såsom framgår av förhållan- det mellan livhöjden och livtunglängden l, såsom visas i fig. 8, när det gäller lådkalibrarna, att reduktionsvalsningen endast ut- föres på flänsarna och när det gäller balkämneskalibrarna, reduk- tionsvalsningen utförd på livet i det hundbenformade ämnet, ökas, och sådana förbättringar kan uppnås i de främre och bakre tung- ändarna i flänsbredden, såsom visas i fig. 6, så att då livet reduktionsvalsas medelst balkämneskalibrarna, har de främre och bakre tungënddelarna på platinen, som fritt deformeras, en ten- dens att fylla upp flänsarna i balkämneskalibrarna.

I denna utföringsform, då man använder sig av en platin med plan och rektangulär form i tvärsektion kontinuerligt gjuten med ut- märkta ytegenskaper och uppvisande färre ytdefekter, såsom blås- hål, hudhål eller tvärsprickor än ett vanligt göt, minskas yt- felen på balkämnet i antal och bearbetningen för att avlägsna yt- felen,dà man kommer fram till balkämnet,kan undvaras.

Enligt vanligt framställningssätt, då platiner valsas till balk- ämnen utan att avlägsna ytfelen, är kassationsgraden beroende pà ytfel pá H-profiler med en höjd av 700 mm och en flänsbredd av 500 mm 0,8 % och graden av erforderligtavlägsnande av ytfel 26,5 %. Enligt föreliggande utföringsform är kassationsgraden 0,05 % beroende pà ytfel och graden av erforderligt avlägsnande av ytfel är 4,5 %. Som resultat har man uppnått avsevärd minsk- ning i båda fallen. Genom detta har det varit möjligt att införa 8006323-5 12 s.k. varm charge eller direkt velsning, där en varm platin över- föras till valsningen som den är, vilket i hög grad bidrar till att spara värmeenergi. Platinen med plan och rektangulär form i tvärsektion, som användes vid föreliggande uppfinning, är emellertid ej begränsad till den kontinuerligt gjutna platinen.

Det behöver ej sägas, att en platin formad på vanligt konventio- nellt sätt från ett göt är användbar.

Vid denna utföringsform, då en platin med plan och rektangulär form i tvärsektíon formas till ett hundbenformat ämne, genomföras reduktíonsvalsning på ett sådant sätt, att platinen successivt införes från en kaliber med en smalare bredd till en kaliber med större bredd genom att arbetsvalsarna har làdkalibrar- na olika i kaliberbredd och reduktionsvalsningen i platinens bredd- riktning upprepas, varigenom vridning och förvridning vid kant- valsningen kan säkert undvikas. Dessutom är det även möjligt att utföra reduktionsvalsningen genom att använda lådkalibrar av en och samma typ i beroende av förhållandena vid valsning av hundben- formade former.

Enligt experiment som utförts av uppfinnarna varïlödskalförlusten 2,0 % och snoppningen 6 % vid valsning enligt den tidigare kända tekniken, under det att vid föreliggande sätt enligt uppfinningen gfiñskalförlusten minskade till 1,5 % och snoppningen minskade till 0,7 %. Utbytet vid den tidigare kända tekniken var 92,0 %, under det att utbytet vid föreliggande sätt enligt uppfinningen är 97,8 %, varigenom man sålunda uppnått en ökning i utbytet med 5,8 % och detta huvudsakligen på grund av att de snoppade delarna minskats i avsevärd grad, såsom visas i fig. 7 och 8.

Vidare när det gäller valsningseffektiviteten i motsats till den tidigare kända tekniken enligt exemplet för föreliggande uppfin- ning i tabell 2 kan antalet stick och antalet vändningar minskas i avsevärd grad, så att man kan öka valsningseffektiviteten med omkring 45 %_ Av föregående beskrivning framgår det för en fackman inom.tekniken, att ovan beskrivna utföringsform är endast en av flera möjliga utföringsformer, som kan representera tillämpningar av föreliggande uppfinnings principer. Ett stort antal och varierade andra arrange- mang kan lätt företagas av fackmännen inom tekniken utan att fràngá föreliggande uppfinnings tanke.

Claims (4)

10 15 20 30 _ -. .........._--..-_..~._._ --------- -- 8006323-3 Bâšåflšššâä

1. Sätt vid formnínq av ett balkämne med ett liv och flânsar medelst horisontella arbetsvalsar. försedda med kalibrer att användas så att i efterföljande valsverk en slutprodukt av format stål erhålles. k ä n n e t e c k n a t av att en plâtformad platin reduktionsvalsas i breddriktningen i första lådkalibrer, vilka var och en i mitten är utformade med en utvidgning, där de första lådkalibrerna har en bredd större än platinens tjocklek. så att sidobredníngen framkallas i plati~ nens motstående kanter i dess breddriktninq. varvid ett hund- benformat ämne erhålles. och utvidgningen uppvisar en spets, så att ett centrerande spår formas för att lokalisera plati- nens motstående ändytor i dess breddriktning. att det hundbenformade ämnet vidare reduktionsvalsas i breddriktningen i andra lådkalibrer, var och en i mitten utformad med en utvidgning. passande till spåret. varvid de andra lådkalibrerna har en bredd större än det hundbenformade ämnets bredd för ett första stick i de andra lådkalibrerna, så att ytterligare sídobredning alstras, att det hundbenformade ämnet därefter reduktíonsvalsas i breddríktningen i slutliga lådkalíbrer. var och en med i huvudsak slät botten. varvid de slutliga lâdkalíbrerna var och en har en bredd större än maxímíbredden på det hundbenformade ämnet för ett första stick i de slutliga lâdkalíbrerna. så att sidobredníngen ytterligare fortskrider och att det sålunda reduktíonsvalsade hundbenformade ämnet slutligen valsas i balkämneskalibrer i en riktning för att klämma ihop motsatta sidor därav för att forma dess livdel och flänsar till sina former och åstadkomma ett balkämne med för- utbestämd tvärsektionsform. 1 10 15 8006323-3

2. , Sätt enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att de slutliga lâdkalibrerna var och en har en botten i vars mitt en utbuktning med låg höjd är utformad.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2. k ä n n e t e c k n a t av att varje utbuktning i de första och andra kalíbrerna har en bredd av en 1/Z till en 1/3 av lâdkaliberns bredd och en maxi- miutbuktníngsnöjd av en 1/2 till 1/3 av utbuktníngens bredd.

4. Sätt enligt något av de föregående kraven, k ä n n e - av att bredden på de första lâdkalíbrerna över- stiger tjockleken på den plåtformade platinen med 50 mm eller mindre och att bredden på de andra och de slutliga lådkalib- rerna är 50 till 150 mm större än maximibredden på det hund- benformade ämnet, som införes i respektive kalibrer. t e c k n a t .. -..ígp-fi-qq-q-...ww-fl-uen» f rql-v-n-a-.fi