SE445577B - Delbeleggskivbroms med bromsberare och en svevande bygel - Google Patents

Description

8004879-6 fastsatt vid fordonet, samtidigt som säker styrning och uppbärning ' av bromsbackarna och av den svävande bygeln säkerställs.

I syfte att uppnå det uppställda målet ser man enligt föreligg- ande uppfinning till att pà bygelns baksida är den yttre bromsbacken avlyftbar radiellt utát frán den uppbärande delen hos bromsbäraren.

Det har visat sig vara särskilt fördelaktigt om på bygelns baksida är den yttre bromsbacken avlyftbar radiellt utåt från den uppbärande eller fasthållande delen hos bromsbäraren. Det utgör ytterligare en fördel om den yttre bromsbacken är på bygelns framsida också uppburen radiellt inåt vid bromsbärarens uppbärande del. Med framsida menas i detta sammanhang inloppssida och med baksida menas utloppssida.

Kärnan hos uppfinningen består således i det förhållandet att man genom det skilda kinematíska arrangemanget med den svävande bygeln och den yttre bromsbacken resp. den icke-vridbara förbindelsen mellan de båda delarna åstadkommer en positiv förbindning mellan den svävande bygeln och bromsbacken i radiell riktning. Sálänge den yttre bromsbaoken står i förbindelse med den svävande bygeln, varvid styr- bultarna är inskruvade i bromsbäraren, kommer den svävande bygeln att hindra bromsbackarna från att vrida sig kring sin styrdel på bygelns framsida. Den erforderliga uppbärningen av bromsbackarna i radiell riktning kommer således också att utföras med hjälp av den svävande bygeln. Å andra sidan kommer den yttre bromsbacken, tack vare att den är uppburen vid bromsbäraren i båda radiella riktningar- att styra den svävande bygeln på den i förhållande till manöver- H8., ämte den kommer att cylindern fjärrbelägna sidan av bromsskivan, varj hindra den svävande bygeln från att luta kring en axel som förlöper vinkelrätt mot styrbultarna. Gummibussningar kan företrädesvis vara anordnade i slingorna och införda mellan den svävande bygeln och styr- bultarna, och de kommer således endast att utsättas för en vertikal påkänning i riktningen för sin längdaxel men kommer inte att behöva absorbera eventuella pàkänningar som uppstår såsom följd av att broms- bygeln lutar.

Vidare kan den inre bromsbacken företrädesvis vara anordnad vid anslagsdelarna eller de uppbärande delarna på samma sätt som den yttre bromsbacken.

Ytterligare en fördelaktig utföringsform utmärkas av att broms» backarna är försedda med ett spår på bygelns framsida och en urtag- 8004879-6 3 ning på bygelns baksida, varvid nämnda urtagning är sluten radiellt utåt men öppen i riktning inåt. Med nämnda spår resp. nämnda urtag- ning görs ingrepp från motsatta sidor medelst ett korresponderande listliknande utspràng hos den angränsande uppbärande delen under glid- passning, varvid nämnda utspràng pekar väsentligen i riktningen för skivans huvudkorda och gör ingrepp med spåret resp. urtagningen ned till dessas botten.

Enligt uppfinningen utförs den fastklämmande eller låsande omslutningen med avseende på de axiella styrdelarna medelst rygg- plattorna enbart på bygelns framsida, medan på bygelns baksida rygg- plattan omsluter styrutsprånget vid de bromsbäraren uppbärande delarna endast uppifrån och i omkretsriktningen. På detta sätt blir det sedan styrbultarna har avlägsnats möjligt att borttaga enheten som består av svävande bygel och bromsbackar utan några ytterligare svårigheter från bromsbärarensoch bromsskivans sidor genom att man lyfter nämnda enhet på bygelns baksida, dvs. genom att manlhtar den kring styrdelen på bygelns framsida samt därefter för ut den väsent- ligen i skivans vridningsriktning. Hopmontering sker på exakt motsatt sätt. Icke desto mindre kommer vridmomenten som uppstår vid broms- backarna kring kolvaxeln vid framdrivning att absorberas helt och hållet av styrytorna vid de uppbärande delarnas utsprång, vilka styr- ytor verkar i radiell riktning.

Enbart vid bromsning med drivning bakåt kommer ingen inre radiellt verkande styryta att finnas på den korresponderande fram- sidan på bygeln, och i detta fall kommer således de motsvarande lut- ningskrafterna att delvis behöva överföras till bromsbäraren via den svävande bygeln och styrbultarna. Eftersom emellertid bromsning in- träffar relativt sällan vid drivning eller körning bakåt och eftersom de därvid uppstående omkretskrafterna kommer att bli mindre godtas avsiktligt de berörda förhållandena enligt uppfinningen för att man skall kunna uppnå mycket god ekonomi vid tillverkningen, särskilt då det gäller massproduktion. Det blir också betydligt lättare att ut- föra underhållsarbeten på bromsen tack vare utformningen enligt upp- finningen.

Enligt uppfinningen uppbär således båda bromsbackarna sig själva direkt vid bromsbäraren via ryggplattorna medelst en prismatisk styrbana, varvid ett radiellt positivt ingrepp uppnås på framsidan (dvs. den vanliga rörelsen i riktning framåt) både utåt och inåt, 8004879-6 4 medan på baksidan ett positivt ingrepp endast kommer att erhållas inåt. Vidare erhålls ett positivt ingrepp i båda omkretsriktningarna.

Spåret och urtagningen kan med fördel ha glidytor anordnade i rät vinkel mot varandra och förlöpande parallellt med resp. vinkelrätt mot bromsskivans puvudkorda. Bromsskivans huvudkorda definieras såsom den korda hos huvudskivan som förlöper symmetriskt med avseende på kolvens centrum och som förbinder de båda utsprången hos bromsbärarens anslagsdelar eller uppbärande delar, vilka är belägna mittemot var- andra i omkretsriktningen.

Montering och demontering underlättas ytterligare av det för- hållandet att utsprånget som gör ingrepp med spåret har en avrull- ningsändyta. Denna ändyta kan företrädesvis vara väsentligen cylind- risk med cylinderaxeln förlöpande i axiell riktning. Närmare bestämt skall cylinderaxeln vara belägen väsentligen på samma nivå som spårets inre glidyta. Mellan utsprångets ändyta som är belägen i omkrets- riktningen och spårets botten bildas således en kilformig del som ger det erforderliga spelet för att enheten som består av den svävan- de bygeln och bromsbackarna skall kunna lutas inåt och utåt. Icke e säkerställs en korrekt överföring av alla krafter vid bromsning vid drivning framåt, eftersom två plana och parallella ytor hos utsprånget resp. ryggplattan anligger mot varandra pà bygelns ten mellan utsprånget och desto mindr baksida i omkretsriktningen. Linjekontak spårets botten på bygelns framsida behöver inte överföra några väsent- liga krafter då bromsning sker vid drivning eller körning framåt.

Det är vidare särskilt fördelaktigt om vid spårets yttre glid- yta det endast finns enlontakt i form av en axiell linje. För-den skull är utsprångets utsida fasad inåt i förhållande till spårets yttnglidyta, företrädesvis i riktning mot bromsskivans vridnings- riktning.

Punktkontakten .på utsidan är till problem kommer att motverkas på så sätt. Vidare kan med som uppgår till exempelvis mellan 0,4 och 0,7 mm, finnas fördel, eftersom korrosions- fördel ett visst spel, mellan utsprånget och spårets radiellt verkande väggar. kså viktigt att den inre glidytan hos utsprånget på 'kordan och spårets inre glid- Det är oc framsidan skall löpa parallellt med yta, eftersom vridmoment hos bromsbackarna måste absorberas vid denna punkt då bromsning sker vid körning framåt.

Styrbultarna kan med fördel vara förda genom elastiska gummi- bussningar i slingorna för att bygeln skall få en viss elastisk rör- 8004879-6 lighet sa att den avlastas från bromsvridmoment och andra krafter.

Den yttre bromsbacken är företrädesvis icke-vridbart förbunden med den svävande bygeln pà ett löstagbart sätt, ochden inre broms- backen kan likaså vara förbunden med den svävande bygeln på ettlös~ tagbart sätt. Den inre bromsbacken kan vara ansluten till bromskolven medelst en klofjäder som har en kraft som är riktad mot hjulets centrum.

Det är särskilt fördelaktigt om utsprånget på bygelns baksida är radiellt längre än utsprànget på bygelns framsida. Härigenom und- viks på ett tvàngsartat sätt felaktig montering av enheten som består av den svävande bygeln och bromsbackarna.

En konstruktivt särskilt gynnsam utföringsform erhålls om spåret resp. urtagningen bildas vid förlängningar som avgrenas i vinkel i sidled i ryggplattornas övre parti. Härigenom kan man uppnå att den svävande bygelns krökning, som är anpassad till bromsskivans krökning, kommer att via de respektive förlängningarna jämnt övergå till en krökning hos bromsbärarens uppbärande delar. Konstruktionsutrymmet som står till buds i hjulet kommer härigenom att utnyttjas på ett opt imalt sätt .

Uppfinningen kommer nu att beskrivas med hjälp av ett exempel och under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. 1 visar en delvis sektionerad axiell vy av en enligt uppfinningen angiven delbeläggskivbroms, fig. 2 visar en i större skala utformad vy av en del av den yttre bromsbacken och av bromsbäraren motsvarande partiet II i fig. 1, fig. 3 visar en radiell sektion av den enligt uppfin- ningen angivna delbeläggskivbromsen, och fig. 4 visar en längs linjen IV-IV i fig. 3 tagen vy.

Enligt ritningen är bromsbäraren 16 i en delbeläggskivbroms fixerad på sedvanligt men inte visat sätt vid styrarmen eller någon annan motorfordonsdel som är fixerad vid fordonet. Fig. l visar en axiell vy av bromsens insida, mot vilken huvuddelen av bromsbäraren 16 vilar. Två armar 16' hos bromsbäraren 16 sträcker sig approxima- tivt radiellt utåt till omedelbart före kanten på bromsskivan 14.

Vid dessa ändar är de försedda med en axiell gänga, i vilken styr- bultarna 13 kan inskruvas från insidan.

Utspràng l6“a och l6"b på bromsbäraren 16, vilka är belägna längre utåt; sträcker sig radiellt förbi bromsskívans 14 omkrets på både framsidan och baksidan hos bygeln och är försedda med anslags- 8004879-6 6 delar eller uppbärande delar l5a resp. l5b, vilka sträcker sig i axiell led något förbi bromsskivan 14. De uppbärande delarna l5a, l5b är försedda med utspràng 19 resp. 22, vilka enligt uppfinningen sträcker sig i kordans 20 riktning och vilka likaledes är belägna utanför bromsskivans ytterkant samt sträcker sig fram till och förbi bromsskivan lä.

De ovan beskrivna bromsdelarna kan vara integrerade i fordonet redan fràn början då detta tillverkas, under det att bromselementen som nu kommer att beskrivas kan monteras såsom en enhet efteråt.

Enligt ritningen omsluter en svävande bygel ll med knytnävs- liknande eller tångliknande utformning bromsskivan lä. På insidan är bromscylindern 29 med den däri anbragta bromskolven 28 anordnad vid den svävande bygeln ll. Medelst en klofjäder 27 (jämför fig. 5) är den inre bromsbacken 30a fäst vid bromskolven, varvid nämnda broms- back §Oa är bildad av en ryggplatta l7a och bromsbelägget 28a. Tack vare förbindningen mellan bromsbacken 30a och kolven medelst klo- fjädern 27 hindras kolven från att luta eller vippa.

Vid den del av den svävande bygeln ll som är belägen på utsidan är den yttre bromsbacken 50b fixerad pà insidan, varvid nämnda broms- back }Ob innefattar en ryggplatta l7b med samma utformning som rygg- plattan l7a och ett bromsbelägg 28b. Enligt fig. 3 och 4 ingriper vid de båda ändpartíerna hos ryggplattan l7b, vilka är belägna i omkrets- riktningen, bultar 31, som svarar mot korresponderande borrningar 52 vid den svävande bygelns ll yttre arm, som omsluter bromsskivan 14.

Tack vare detta ingrepp säkerställs en icke-vridbar förbindelse mellan bromsbacken jOb och den svävande bygeln ll. En bladfjäder 33 kan ytterligare säkerställa god fixering av den yttre bromsbacken 30b vid den svävande bygeln ll.

Enligt fig. l har slutligen den enligt uppfinningen angivna en- heten som innefattar den svävande bygeln ll och bromsbackarna 30a resp. 30b slingor eller öglor 12 anordnade i sidled bredvid cylindern 29, varvid nämnda öglor l2 är försedda med gummibussningar 25. Av- ståndet mellan öglorna 12 svarar mot avståndet mellan styrbultarna som skall skruvas in i bromsbärarens utspràng l6'.

Enligt fig. l och 2 är bromsbackarnas 30a, 30b ryggplattor 17 försedda med förlängningar l7'a, vilka sträcker sig i vinkel i sidled utåt och vilka enligt uppfinningen är utformade på ett mycket spe- ciellt s ätt . 8004879-6 7 I utföringsformen enligt ritningen har det antagits att broms- skivan 14 kommer att vrida sig i pilens V riktning när fordonet körs framåt. Framsidan på bromsbygeln är således den högra sidan i fig. 1, medan bygelns baksida är den vänstra sidan.

På bygelns framsida är ett spår 18 bildat i förlängningarna 17'a l7'b hos de respektive ryggplattorna l7a, 17b. Enligt fig. 1 och 2 gör utsprånget 19 hos bromsbärarens uppbärande del l5a väsentligen ingrepp med nämnda spår 18 under glidpassning. Spåret 18 har en botten 18' som sträcker sig väsentligen i radiell riktning jämte sidostyrytor 18", l8"', vilka sträcker sig vinkelrätt i förhållande till botten l8'. Den inre styrytan 18" ' samverkar med en inre styr- yta 19" ' hos utsprånget 19, varvid nämnda styryta 19" ' är anordnad parallellt med styrytan 18" ', medan spàrets botten 18' samverkar med en avrullningsyta 19' hos utsprånget 19. Avrullningsytans 19' krökningscentrum är beläget vid 25. Härigenom bildas den kilformiga delen som är viktig för att uppfinningsföremàlet skall fungera på korrekt sätt, vilket särskilt framträder i fig. 2.

Utsprångets 19 utsida 19" bildar vinkel i förhållande till spàrets 18 övre styryta 18", såsom framgår av fig. 2. vid denna punkt erhålls således endast linjekontakt mellan utsprånget 19 och förläng- ningen l7' utefter en axiell linje 24. Mellan linjen 24 och styr- ytan 18" erhålls emellertid enligt uppfinningen ändå ett spel S som uppgår till mellan ca 0,4 och 0,7 mm.

På bygelns baksida finns endast en rektangulär urtagning 21 vid änden på förlängningarna1Y'a, l7'b hos ryggplattorna l7a, l7b.

Denna urtagning 21 har en approximativt radiell styryta 2l', som väsentligen absorberar bromsvridmomenten, och en styryta 21", som verkar radiellt utåt. Enligt uppfinningen finns ingen nedre, radiellt verkande styryta på dettaställe.

Utsprànget 22 på bygelns baksida har styrytor 22', 22", vilka förlöper parallellt med ytorna 21', 21".

Det är således av betydelse för uppfinningen att på bygelns framsida skall det finnas ett jämnt glidanslag mellan styrytorna 2l', 221 resp. 21", 22", vilka är belägna vinkelrätt mot varandra, medan på bygelns framsida en dylik jämn glidstyrning finns endast mellan de inre styrytorna 18" ' och 19" '.

Montering av den enligt uppfinningen angivna delbeläggskiv- bromsen sker enligt följande. f 8004879-6 8 Ehuru bromsbäraren 16 kan vara framställd redan tillsammans med fordonet tillverkas enheten som innefattar den svävande bygeln ll och bromsbackarna 50 separat av exempelvis en särskild bromstill- verkare. Enheten som innefattar den svävande bygeln och bromsbackarna monteras därefter i det fullbordade fordonet, som också redan har försetts med bromsskivan 14 när fordonshjulet inte har varit påsatt.

Först skjuts enheten radiellt på bromsskivan 14. Därefter anordnas först spåret l8 i vinkel hos utsprànget l9 från utsidan, varvid det övre partiet hos avrullningsytan l9"först gör ingrepp med spârets botten 18' nära kontaktlinjen 2Ä. Därefter lutas eller vippas enheten nedåt, varvid botten 18' rullar av mot avrullningsytan 19' tills det med en streckad linje i fig. 1 markerade läget nås. Vid ytterligare lutning nedåt bringas urtagningen 21 och utsprånget 22 i ingrepp med varandra. Sedan detta har utförts på sätt som framgår av fig. l förs styrbultarna 13 axiellt genom gummibussningarna 25, varjämte de in- skruvas i bromsbärarens utsprång l6'. På styrbultarna lå kan broms- bygeln ll axiellt utföra de axiella rörelserna som behövs då bromsen är i drift, särskilt när bromsbeläggen 26a, 26b är slitna. Bromsen är nu funktionsduglig.

Då enheten som innefattar den svävande bygeln och bromsbackarna demonteras behöver endast styrbultarna 15 avlägsnas, varefter enheten som innefattar den svävande bygeln och bromsbackarna kan vippas ut ur och avlägsnas från bromsbäraren 16 på det medelst pilarna F, F' an- tydda sättet.

Enligt uppfinningen är således det yttre bromsbelägget 28b och den yttre bromsbacken 50b förbundna med den svävande bygelns ll yttre klo på ett radiellt positivt sätt och på ett icke-vridbart sätt, varigenom den svävande bygeln hindras från att vridas utåt när styr- bultarna 13 är monterade, varvid det endast blir möjligt att luta den svävande bygeln 11 i partiet för den prismatiska styrbanans radiella spel på bygelns framsida.

Då bromsen tillslås vid körning framåt appliceras bromsbeläggen 26a, 26b radiellt inåt på framsidan och radiellt utåt på baksidan till följd av det resulterande vridmomentet vid den svävande bygeln ll, dvs. de appliceras mot demonteringsriktningen. Enheten som inne- fattar den svävande bygeln och bromsbackarna kommer således då att pressas ännu hårdare in i bromsbäraren. 8004879-6 9 Det inre bromsbelägget 28a är förbundet med kolven 28 medelst klofjädern 2? som har en inàtriktad kraft. Om den svävande bygeln inte är monterad kan bromsbelägget goa således endast vrida sig kring cylinderaxeln. Sedan bygeln har monterats kommer emellertid det radiella positiva ingreppet hos bromsbeläggets bärorgan att hindra detta inåt och utåt på framsidan. På baksidan kommer kraften hos kolvfjädern 27 att radiellt applicera bromsbelägget pá utsidan, var- för ett bestämt läge också erhålls i detta fall.

Gummibussningarna 25 i den svävande bygelns ll öglor har även fördelen att styrbultarna 13 kan införas i gummibussningarna innan monteringen sker, vilket innebär att de kan dras àt omedelbart sedan den svävande bygeln ll har monterats. Vad som är av särskild betydel- se då det gäller uppfinningsföremàlet är att sedan huset har monte- rats behöver inga fjädrar fästas. Tack vare det förhållandet att utsprånget 22 är tjockare i radiell riktning än utsprånget 19 blir det omöjligt att utföra monteringen felaktigt. Det är också väsent- ligt att ryggplattorna 17 har samma utformning.

Utsprángets 19 övre styryta 19" är plan. När bromsen har monte- rats kommer nämnda övre styryta 19" att vara belägen i en sådan vinkel i förhållande till spàrets 18 yttre styryta 18" att när den svävande bygeln ll lutas ut ur bromsbäraren: 16 kommer ytorna 18", 19" att bli parallella i det ögonblick då urtagningens 21 glidyta 21' har frigjorts från utspràngets 22 motstyrande yta 22'.

Claims (14)

1. 8004879-6 1 0 PÄTENTKRAV 1. Delbeläggskivbroms med en bromsbärare och en svävande bygel, vilken är axiellt förskjutbart styrd vid bromsbära- ren, som tángartat omgriper bromsskívan, varvid nämnda bygel invändigt uppbär en av bromscylinder och bromskolv bildad enhet med den inre bromsbacken och utvändigt uppbär den yttre bromsbacken, varjämte nämnda bygel är försedd med en ögla både framtill och baktill, genom vilka öglor sträcker sig styrbultar, löstagbart fixerade i bromsbäraren och vilka axiellt styr den svävande bygeln, varjämte upp- bärande delar av bromsbäraren, vilka axiellt sträcker sig bortom bromsskivan pá båda sidor om bygeln,' direkt uppbär bromsbackarna i omkretsriktningen och radiellt i riktning mot bromsskivans axel och varvid pá bygelns framsida den yttre bromsbacken (30b) är uppburen radiellt utåt vid den uppbärande delen (l5a) hos bromsbäraren (l6) och där bromsbacken är icke-vridbart förbunden med den svävande bygeln (ll), k ä n n e t e c k n a d därav, att pà bygelns baksida är den yttre bromsbacken (30b) avlyftbar radiellt utåt från den uppbärande delen (lSb) hos bromsbä- raren (16).

2. Skivbroms enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att den yttre bromsbacken (30b) också anligger radiellt inåt mot bromsbärarens (16) uppbärande del (l5a) på skivans framsida.

3. Skivbroms enligt något av kraven l eller 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den inre bromsbacken (30a) är anordnad pá_ lika sätt som den yttre bromsbacken (30b) vid de uppbärande delarna (l5a resp l5b).

4. Skivbroms enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att bromsbackarna (30a, 30b) är pá skivans framsida försedda med ett spår (18) och pá skivans baksida med en radiellt utåt sluten men inåt öppen urtagning (21), varvid i nämnda spår (18) resp urtagning (21) hos motsatta sidor íngriper var sitt korresponderande listformigt ut- 8004879-6 U spràng (19 resp 22) hos den angränsande uppbärande delen (15) väsentligen i riktningen för skivans huvudkorda (20) i glidsätet till spårets (18) botten resp till urtagningens (21) botten.

5. Skivbroms enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att spåret (18) och urtagningen (21) är försedda med rätvinkligt mot varandera anordnade glidytor (l8', 18", l8“'; 2l', 21"), vilka förlöper parallellt med nämnda korda (20) resp vinkelrätt mot denna.

6. Skivbroms enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a d därav, att det i spåret (18) ingripande utspránget (19) har en avrullningsändyta (l9').

7. Skivbroms enligt krav 6, k ä n n e t e C k n a d därav, att avrullningsändytan (19') är väsentligen cylindrisk, varvid cylinderaxeln (23) förlöper axiellt och kröknings- radien är storleksordníngsmässigt dubbelt sä läng som spárbredden.

8. Skivbroms enligt krav 7, k ä nän e t e c k n a d därav, att cylinderaxeln (23) är i huvudsak i höjd med den radiella inre glidytan (18"') hos spåret (18).

9. Skivbroms enligt något av kraven 4-8, k ä n n e t e c k - n a d därav, att vid spårets (18) yttre glidyta (l8") föreligger endast en beröring i form av en axiell linje (24).

10. Skivbroms enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att den radiella yttre ytan (l9") hos utsprånget (19) är avfasad inåt i förhållande till spårets (18) yttre glidyta (l8") mot skivans (14) vridningsriktning.

11. ll. ,Skivbroms enligt något av kraven 4-10, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den inre glidytan (l9"') hos det på framsidan belägna utsprânget (19) förlöper parallellt med nämnda korda och med spårets (18) inre glidyta (l8“'). 15. Skivbroms enligt krav 14, 8004879-6 '2

12. Skivbroms enligt något av kraven l~ll, k ä n n e e t e c k n a d därav, att styrbultarna (13) är införda i nämnda öglor (12) genom gummielastiska bussningar (25).

13. Skivbroms enligt något av kraven 1-12, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den axiellt yttre bromsbacken (30b) är rotatíonsfast lösbart förbunden med bygeln (ll).

14. Skivbroms enligt något av kraven 1-13, k ä n n e - t e c k n a d därav, att den axiellt inre bromsbacken (30) är lösbart förbunden med bygeln (11). k ä n n e t e c k n a d därav, att den inre bromsbacken (30) är förbunden med bromskolven (28) medelst en klofjäder (27), vilken fjäder har en kraft som är riktad mot hjulets centrum. 16. Skivbroms enligt något av kraven 4-15, k ä n n e - t e c k n a d därav, att utspránget (22) pà skivans utsida har en större utsträckning än utsprànget (19) pà skivans insida. 17. Skivbroms enligt något av kraven 1-16, k ä n n e ~ t e c k n a d därav, att spåret (18) resp urtagningen (21) är riktade snett utåt och åt sidan såsom fortsättningar (l7') pá den övre delen av ryggplattan (17).