SE445464B - Forfarande for framstellning av en smorjoljetillsats innehallande ett kvevehaltigt metallsalt samt oljekoncentrat eller oljekomposition innehallande tillsatsen - Google Patents

Description

7910374-3 2 bildats i initialskedet leus koldioxid in kontinuerligt i reaktionshlandningen till dess att praktiskt taget all oxid av den alkaliska jordartsmetallen konverterats till karbonat.

Netallkarbonatet svarar för en reserv av alkalinítet i Sul- fonatet. Som ett avslutande steg i processen tillsätts vatten till reaktionsblandningen. Tillsatsen av vatten sönderdelar eventuellt kvarvarande ammoniumkarbamat i reaktionsblandningen.

U.S. Patent Specification No.4,034,037 lär ut framställningen av metallkarboxylater eller N-organiska subs- tituerade karbamater genom reaktion mellan en karboxylsyra eller koldioxid med en amin i närvaro av ett lösligt metall- salt. Dessa salter visas vara av värde som smörjoljetillsatser.

Katcnalski 331, J. Am. Chem soc. 1_5_, 1829-1831 (1951), beskriver framställningen av kalcíumetylendikarba- mat.

U.S. Patent Specification No. 2,957,826 och 5,056,820 visar upp användandet av karbamatsalter som gel- bildare i smörjfetter.

Det praktiska utförandet av uppfinningen tillhan- dahåller ett förfarande för framställning av smörjoljetill- satser, kännetecknat av steget att i et lösningsmedel vid en lämplig reaktíonstemperatur följande ämnen bringas samman: (a) åtminstone en askfri kvävehaltig förening vald från den grupp som består av ammoniak, ammonium- salter och organiska föreningar innehållande end- ast kol, väte och kväve och vilka har minst en NH-grupp, (b) en metallförening med alkalísk reaktion, (c) minst ett suspenderingsmedel för komponent (b) samt (d) en kalkogenförening vald från koldioxid, koldi- sulfid, koloxisulfid och svaveldioxid eller blandningar av dessa, på ett sådant sätt att förhållandena mellan reaktanterna (a), (b), (c) och (d) är sådana att ca. 1/5 - 3/N av alkali- nitetsvärdet hos tíllsatskompositionen härrör från den ask- fria delen av nämna komposition. 7910374-3 ßasxnïvzqxnc m? FURFARANDE; Komponent (a) -- askfri kvävehaltig föreninq Den kväveinnehållande delen hos komponent (a) tjänar som en källa till icke-askbildande basiskt material i smörjoljetillsatsen i denna uppfinning. Med “askfri" menas en sådan substans som efter kraftig upphettning ej har en icke- flyktig återstod. Detta askfria kvävehaltiga ämne kan vara ammoniak, ett ammoniumsalt (såsom ammoniumvätekarbonat, ammoni- umacetat, ammoniumkarbonat och liknande) eller en organisk före- ning som innehåller endast kol, väte och kväveatomer och som har minst en NH-grupp. Blandningar av olika kvävehaltiga före- ningar kan också användas. I stort väljs kväveföreningarna från de enkelt åtkomliga alifatiska aminerna, polyaminer el- ler ammoniak.

De askfria kvävehaltiga föreningar som är att föredra i denna reaktion är ammoniak, ammoniumvätekarbonat, alifatiska monoaminer med upp till 50 kolatomer i den ali- fatiska delen, samt alifatiska polyaminer såsom metylendi- amin, polymetylenpolyaminer, etylenaminer och propylenaminer.

Alifatiska monoaminer inkluderar metylamin, etylamin, propyl- amin, (di)0KtYlamin, decylamin, aminer ur kokosolja och talg, eikosylamin och liknande. Aminen kan hämtas från naturliga eller syntetiska källor genom metodiker välkända i branschen.

De monoaminer som är att föredra är Cl_20 alkylaminer och speciellt Cl_4 alkylmonoaminer, i synnerhet metylamin.

Polymetylenpolyaminer framställs från ammoniak och formaldehyd och har en allmän repetitiv struktur H2N(CH2NH)x,H, där x' är l-20. Föreningar med x' i området l-6 föredras.

Etylenaminer är sådana välkända aminer som 7910374-3 etylcndiamin, dietylentriamin, trietylentetramin, tctraetylcn- pentamin, pentaetylenhexamin och liknande, vilka vanligen framställs genom reaktion mellan enalkylendíkloriäoch ammon- iak eller från etylenimin och ammoniak. Denna reaktion ger en komplex blandning av alkylenamincr innefattande vissa cykliska kondensationsprodukter. Reaktionsprodukterna är i allmänhet kända i branschen som etylenaminer enligt beskriv- ning ovan. k Propylenaminer är en klass polyaminer som fram- ställs genom reaktion av akrylnitril med en etylenamin, t.ex. de ovan beskrivna och vilka har formeln H2N(CH2Cn2Aß)x“ü_ med x" lika med l-5, följd av'hydrogeneringav den resulter- ande mellanprodukten. Exempelvis skulle produkterna från fnmßtälhfingned etylendiamin och akrylnitril bli H21! (CI-Iz) 3NIHCHZ) ZNH (CHZ) BNI-Iz.

De aminer som föredras i denna uppfinning är metylamin, ammoniak och etylenaminer. Den från kostnads- synpunkt mest önskvärda aminen är ammoniak. Den mest före- dragna aminen baserad på verkan är etylendiamin.

Komponent (b) -- metallförenigg Den alkaliskt reagerande metallföreningskomp- onenten (b) är en sådan metallförening som reagerar som en bas, d.v.s. med ett pH större än 7, och bildar ett salt med en organisk syra. Typiska sådana föreningar är oxiden, hyd- roxiden eller metoxiden av kalcium eller magnesium, barium- oxid eller -hydroxid, aluminium-, natrium- eller litiumhyd- roxid samt någon natriumalkoxid. Användbara alkoxider är de med låg formelvikt såsom metoxid, etoxid, t-butoxid och liknande. Att föredra är en oxid eller en hydroxid av grupp 2 -mctallerna eller en alkalimetallhydroxid.

De tillsatser till smörjolja som föredras fram- ställs från magnesium-, barium- och kalciumoxider eller hydroxider, fast natriumhydroxid är ofta önskvärd i vissa ap- plikationer. För användning i smörjoljetillsatser används helst sammanställningar framställda utgående från ett Lasiskt 5 7910374-s ämne innehållande kalcium, i synnerhet kalciumoxid och kalcium- hydroxid.

Komponent (C) -- suspenderinosmedel Suspenderingsmedlet, komponent (c), vilket måste vara lösligt i olja, används för att hålla komponent (b)- den alkaliskt reagerande metallkomponenten -~i lösning så att den kan utgöra en effektiv andel av tillsatsens sammansätt- ning. Många av de användbara suspenderingsmedlen har också en dispergerande verkan i den slutliga sammansättningen hos smörjoljetillsatsen. Typiska suspenderingsmedel inkluderar hydrokarbylsulfonat av alkali- eller alkaliska jordartsmetaller, hydrokarbylsuccinimider, hydrokarbylsuccinäter eller mot- svarande syraanhydrider, alkylfenolater av alkali- eller alkaliska jordartsmetaller, Mannich-baser av alkylfenoltyp samt alkaliska jordartsmetallsalter av sådana Mannich-baser.

Blandningar av suspenderingsmedel är också av värde för ge- nomförandet av processen enligt denna uppfinning.

Hydrokarbylsulfonat av alkali- och alkaliska jord- artsmetaller användbara i processen enligt denna uppfinning är välkända 1 branschen. Rolvätegruppen måste ha ett till- räckligt antal kolatomer för att göra sulfonatmolekylen olje- löslig. Vanligtvis har kolvätedelen minst 20 kolatomer och kan vara aromatisk eller alifatisk, men den är oftast alkylaroma- tisk. Vissa sulfonater framställs typiskt genom sulfonering av en petroleumfraktion med aromatiska grupper, vanligen mono* eller dialkylbensengrupper, varefter man bildar motsvarande metallsalt av sulfonsyran. Andra utgångsmaterial för sulfonat- ernas framställning innefattar syntetiskt alkylerade bensen- föreningar och alifatiska kolväten framställda genom polymerise- ring av4m1mono- eller diolefin, t.ex. en polyisobutenylgrupp framställd ur isobuten genom polymerïsation. Metallsalterna bildas direkt eller genom metates, där procedurerna är väl kända Succinimiddispergatorer är också välkända i bran- schen, och en allmän metod för dcras fnmßtälhfiflg anges i U-5- 3,l72,892 OCh 3,272,746 Patent Specification Nos.3,2l9,666, Dessa sammansättningar vilka härmed refereras till för detaljer. 7910374-3 6 framställs genom reaktion mellan en oljclöslig alkyl- eller alkenylbärnstensyra ellerßanhydrid med ett kvävehaltigt ämne.

Den bildade succinimiden kan vara av den typ som gemenligen är känd som mono-eller bissuccinimíd. De kväveföreningar som föredras vid denna reaktion är de som är kända under namnet etylenaminer, där i synnerhet trietylentetramin och tetraetyl- pentamin föredras. Helst bör alkyl- eller alkenylgrupperna inne- hålla 50-300 kolatomer och de mest brukade sammansättningarna framställs från polyisobutylen. När denna typ av suspender- ingsmedel utnyttjas bidrar amindelen i molekylen till alkalin- itetsvärdet.

De oljelösliga alkyl- eller alkenylbärnstenssyra- anhydrider som används för attsyntetiserasuccinimiderna är själva av nytta som suspenderingsmedel. Emellertid litar man mer till dem som co-suspenderingsmedel; speciellt ikofibinatibn med ett suspenderingsmedel av sulfonattyp. Alkyl- eller al- kenyldelen anbefalls innehålla mellan 50 och 300 kolatomer.

Bärnstenssyraestrarna framställs genom att låta en alkohol reagera med en alkenyl- eller alkylbärnstenssyraan- hydrid enligt ovan under användande av en procedur av det slag som står att finna i U.S. Patent Specifications Nos. 3,38l,022 och 3,522,l27 till vilket härmed refereras för detaljer. Van- ligtvis innehåller alkyl- eller alkenylgruppen 50-300 kolatomer.

--' Alkali'eller alkaliska jordartsmetallfenolat är välkända i branschen och utgör alkali- eller alkaliska jordarts- metallsalter av en oljelöslig alkylsubstinerad fenol. Den kan vara sulfuriserad. Typiska fenolater framställs genom neutral- isation av C8_128 alkylfenol med kalciumhydroxid eller -oxíd.

Mannich-baser är viktiga suspenderingsmedel. De framställs genom att låta en oljelöslig fenol eller alkohol_ (såsom alkylfenol) reagera med en aldehyd (såsom formaldehyd eller acetaldehyd) och en kvävehaltig förening. Typiska Mannich- baser innehåller 8-l28(el.mer)ko1atomer i alkylgruppen. Om så önskas kan det alkaliska jordartsmetallsaltet av en Mannich- bas av fenoltyp användas som suspendcringsmedel. 7910374-3 Framställning av blandningen Reaktionen för metodik nummer ett av denna upp- finning utförs genom tillsats av en reaktant som väljs från koldioxid, koldisulfid, koloxisulfid eller svaveldioxid eller blandningar därav till reaktionsblandningen av komponenter- na (a),(b) och (C). Medan nämnda reaktant vanligen tillsätts i gasform kan den tillföras i flytande eller fast form så- som torris eller flytande svaveldioxid. Koldioxid är den reaktant som föredras.

Reaktionen äger rum i ett lämpligt lösningsmedel.

Företrädesvis är detta en smörjolja så att man ej behöver av- lägsna lösningsmedlet innan man inkorporerar tillsatsen med smörjoljan. Andra användbara lösningsmedel är annars låg- kokande kolväten såsom hexaner eller petroleumeter.Bland- ningar mellan olja och någon av dessa är också möjliga. Sedan reaktionen är fullständig avlägsnas lätt de lågkokande kol- vätena genom upphettning om så önskas.

Promotor I ett praktiskt utförande som är att föredra av uppfinningen tillsätts en promotor. Denna fungerar troligen som ett löslighetsförhöjande ämne för den basiskt reagerande föreningen och kvarhåller under reaktionen bildat vatten i lösning. Promotorn är företrädesvis en alkanol med l-6 kol* atomer eller en alkandiol ned 2-6 kolatomer såsom nætanol, etanol, isopropanol, butanol, etylenglykol, 1,4 ~butandi- ol och liknande. Etanol är att föredra.

Eftersom brukbarhetenhbs produkten affekteras negativt av vatten, utförs processen helst under vattenfria förhållanden. Om den basiskt reagerande metallföreningen är så beskaffad, att vatten bildas vid reaktionen i denna uppfinning, måste tillräcklig mängd promotor användas för att hålla detta vatten i lösning. Vatten som träder ur lösning leder till gelbildning samt det irreversibla bil- dandet av metallkárbonatlvilket förhindrar effektiv filt- rering. 7910374-3 8 Processen i denna uppfinning kan utföras vid vilken temperatur som helst från blandningens fryspunkt till-dess kokpunkt. Vanligtvis genomförs reaktionen i ett temperaturomrâdeü-75 °C, helst 20-75°C och allra helst 25-50°C. När komponent (a) är ammoniak används emellertid så låga initialtemperaturer som cza -l0°C. Medan reak- tionen förlöper tillfredsställande vid atmosfärstryck må högre eller lägre tryck appliceras om det är önskvärt.

De inbördes mängdförhâllandena mellan suspen- deringsmedel,.koldioxid och det kvävehaltiga materialet an- passas så att från l/3 till 3/4 av alkalinitetsvärdet jäm- fört med den slutliga sammansättningen ernås från de askfria kvävehaltiga produkterna. Det är önskvärt att ha ungefär en ekvivalent kvävehaltig förening per ekvivalent av den al- kaliskt reagerande metallföreningen. Under typiska förhållan- den och baserat pâ en ekvivalent basisk metallförening skulle reaktionsblandningen innehålla 0,3-2,0 (helst 0,5-1,5) ekvivalenter kväveförening, l-3 (helst 1,5-2,5) ekvivalen- ter kalkogenföreninglsamt 2-20 (helst 4-10) viktsandelar suspenderingsmedel per del basisk metallförening. Lösnings- medlet i form av ett kolväte skulle vara närvarande i till- räcklig mängd för att tillåta god blandning av reaktanter- na och detta innebär vanligen 5-50 (helst lO-25) ml per gram basisk metallförening. Dessutom används av promotorn 0-5 (helstl-2)ml per basisk metallförening.

I den metod som företrädesvis brukas för att utföra reaktionen används ett natrium-, kalcium- eller mag- nesiumalkylbensensulfonat som suspendefingsmedel.Vanligen används en alkenylsuccinimid eller en alkenylbärnstenssyra- anhydrid som en hjälpsubstans för att öka lösligheten. om denna kombination av löslighetsbefrämjande ämnen används erhålles ett ökat alkalinitetsvärde för produkten om man före tillsats avrkomponent_(a)-kväveföreningen -och den ba- siskt reagerande komponent (b) (helst en oxid eller hydroxid av en alkalisk jordartsmetall) förbehandlar blandningen av . 7910574-3 komponent (b) och lösningsmedlet med en liten mängd av komp- onent (d), exempelvis med l-l0% (helst cza 5%) av den totala mängden av komponent (d).

De karbamater som föredras av formlerna I,II och III är de där M = Ba, Mg eller Ca. De senare båda är 1 synnerhet företrädda. * Enligt formlerna I,II och III är R en alifatisk kolvätegrupp med 1-50 kolatomer. För de grupper där kolkedjan har minst 3 kolatomer kan denna vara rak eller förgrenad och kan innehålla ett eller flera ställen med omättade bindning- ar av olefin- eller acetylentyp. Vanligen företrädda är raka eller grenade alkylkedjor med 1-20 kolatomer såsom metyl, etyl, propyl,decyl och oktyl eller sådana som kan avledas från talgïeller k0k0Sêmifler- ' Vanligast är alkylgrupper med 1-4 kolatomer. R' betecknar väte eller en alifatisk kolväte- grupp lika som den definierad för R. R och R' behöver dock in- te vara identiska kolvätegrupper. Företrädesvis används karba- mater där R' är en väteatom. Vad sammansättningar III anbe- langar utgörs dc helst av derivat från etylenaminer och pro- pylenaminer, d.v.s. sådana för vilka x är 2 eller 3 och z är 0-4. Aminerna för dessakarbamaters framställning är väl- kända.

Typiska dispergeringsmedel som kan komma utill användning för att hålla karbamatet i lösning. 'innefattar hydrokarbyfisulfonat av alkali- eller alkaliska jordarts~ metaller, hydrokarbylbärnstenssyraanhydrider, alkylfenolater av nämnda metaller, Mannich-baser av alkylfenoltyp och al- kaliska jordartsmetallsalter av sådan Mannich-baser. Bland- ningar av suspenderingsmedel är också av värde vid gammfiken- 'det av processen enligt denna uppfinning.

Om karbamatet skall framställas in §¿Ep_görs en blandning av ammoniak eller ifrågavarande amin, ett disper- geringsmedel som beskrivet ovan, en oxid el. hydroxid av en alkali- eller alkalisk jordartsmetall samt en C1_6 promo- tor. Koldioxid eller koldisuífla- tillförs för att bilda kar- 7910374-3 10 bamat respektive tiokarbamat. Denna process bör utföras i vattenfri miljö. Det karbamat som är alifatisksaminbaserat kan, när det framställs enligt ovan, dipergeras till en fly- tande icke-gelartad smörjolja, och enär vatten inverkar o- gynnsamt utförs processen under vattenfria förhållanden. Om det är den basiskt reagerande metallföreningen som genererar vatten som ett resultat av reaktionen i uppfinningen skall tillräcklig mängd promotor användas för att hålla vattnet i lösning. Vatten utom lösning leder till gelbildning och det irreversibla bildandet av metafikarbonat vilket förhindrar en effektiv filtrering.

Sammansättningarna hos komponenterna enligt före- liggande uppfinning verkar till att ge en hög alkalinitet vid en lägre askhalt än vad som finns i de flesta konven- tionella dispergeringsmedel och/eller syraneutralisatorer som används som smörjoljetillsatser.

Alkalinitetsvärdet är en metod att specificera graden av överskott bas i smörjoljesammanställningen. Det är även ett mått på de syraneutraliserande egenskaperna hos denna. Den metod förbestümningav'alkàlinitetsvärdet som van- 11935 används för en sådan sammanställning anges i ASTM Method D-2896. Kortfattat är alkalinitetsvärdet det totala bastalet angivet i mg kaliumhydroxid per gram prov. Det är den kvantitet kaliumhydroxid som krävs för att neutralisera . samma mängd perklorsyra som ëg syra neutraliserar. Till ex- empel ges sammanställningen alkalinitetsvärdet 10 om denna har samma syraneutraliserande förmåga per gram som léxmgfka- liumhydroxid har. En nedre gräns på alkalinitetsvärdet på Q gäller för en neutral sammansättning. Värden på 200 el- ler mer är särskilt önskvärda för användning i smörjmedel som utsätts för sönderdelningsprodukter från svavelhaltiga dieselbränslen. Typiska alkalinitetsvärden för tillsatssam- mansättningar enligt denna uppfinning sträcker sig från ma 30 upp till 300 à- 4oo eller mer.

Smörjoljesammanställningar som innehåller till- 11 7910374-3 satser enligt denna uppfinning framställs genom att blanda lämplig mängd tillsatser enligt denna uppfinning med en smörj- olja genomkonventionell'blandningsteknik. Urvalet av en viss basolja beror på det planerade användningsområdet och på närvaron av andra tillsatser. Generellt varierar mängden tillsatser enl. denna uppfinning mellan 0,1 och 40 viktsprocent räknat på smörjoljan och bör helst ligga i omrâdet 2-35 vikt- procent. Resulterande smörjoljeblandning kommer då att förete _ett alkalinintetsvärde i omrâdet 1-l20, vanligen 2,5-100.

De oLjOr som kan användas i denna uppfinning inklu- derar ett brett sortiment av kolvätebaserade oljor såsom naft-~ enbaser, paraffinbaser,och blandbaser. Smörjoljorna kan använ- das individuellt eller i kombination och har i allmänhet en viskositet som sträcker sig från 50 till 5000 SUS (Saybolt Universal Seconds) och vanligtvis från 50 till 1500 SUS vid 38°C.

I många fall kan det vara förmånligt att bilda koncentrat av tillsatser enligt denna uppfinning i en bärarvät- ska. Dessa koncentrat innebär en bekväm metod att handha och tra- nsporteradessa tillsatser före deras påföljande utspädning och bruk. Koncentrationen på tillsatserna i dennna uppfinning kan i koncentraten variera från 40-90viktprocent men en koncentration av 50-70 är att föredra. Den metod som rekommenderas för att erhålla koncentraten är att utföra preparationen av tillsats i en begränsad mängd av den smörjolja som skall användas vid den slutliga utspädda oljesammansättningen. Alternativt kan till- satsen prepareras i ett lågkokande kolväte som avlägsnas genom destillation efter en begränsad tillsats av smörjolja.

Andra tillsatser kan efter behag tillfogas smörj- oljesammanställningarna enligt denna uppfinning. Dessa till- satser inkluderar antioxidanter eller oxidationsinhibitorer, dispergeringsmedel, rostinhibitorer, antikorrosiva medel o.s v. Andra typer av tillsatser till oljan som kan komma i fråga är antiskummedel, stabilisatorer, antifläckmedel, klibb- ningsmedel, antiknackningsmedel, droppunktsförbättrare, anti- gnisselmedel, extremtrycksmedel, luktkontrollerande medel etc. 791Û574'3 12 ISXLIÉPIJL Följande exempel tjänar till att illustrera denna uppfinning och får på intet vis tolkas som en begränsning av utrymmet för uppfinningen. _ Exempel l En-5-liters 3~halsad kolv beskickades med 700g 67%koncentrat av ett kalciumalkylalkylarylsulfonat i petroleum- eter, 350g av en polyisobutenylsuccinimid som framställts från polyisobutenylbärnstenssyraanhydrid med en medelmolekylvikt på polyisobutenylgruppen på 1050, tetraetylenpentamin så som ett 57% koncentrat i smörjolja och som innehöll 2,13% kväve, 2l00ml petroleumeter samt l40ml 95% etanol. Blandningen rördes om vid rumstemperatur i 10 min varefter 29-koldioxid sattes till över en 35-minutersperiod vid en temperatur av 25-28°C. Därefter tillsatteslêümletylendiamin och 180,5 9 kalciumhydroxid till blandningen. Ytterligare 206 g koldioxid sattes till under en period av 2 tim l7 min vid en temperatur av zs-32°c. sø g xiselgur tiilföraes till blandningen vilken sedan filtrerades genom en kudde kiselgur. Filtratet eva- poreringsvärmdes (drogs av) vid 25 tum Hg vakuum. Sedan till- sattes 250 g smörjolja och denna produkt evaporeringsvärm- des :111.1os°c via 40 mm ng tryck. sianemingem gav 1441 g' proauke msà ett alkaiimitetsvärae på 329,4 innehållande 6,21% kalcium och 4,47% kväve. ' Exempel 2 'Till en S-liters 3-halsad kolv sattes 440 g av det i exempel l beskrivna kalciumsulfonatet, 2000 ml pet- roleumeter och 92 ml metanol. Denna blandning rördes om och 73,2 g etylendiaminoch 68,4 g kalciumoxid tillfördes. Till denna blandning sattes 101 g koldioxhddver en period' av I tim 4 min vid'en temperatur av 35-SOOC. Produkten eva- poreringsvärmdes till ll5°C vid atmosfärstryck, och 250 ml petroleumeter och 40 g kiselgur tillsattes. Blandningen filt- rerades genom hjâlpfilter och filtratet evaporeringsvärm- des efter tillsats av 500 g neutral smörjolja till lO0°C 15 7910374-3 vid 20 mm hg tryck och gav ett utLyte på 865 g produkt som 52% koncentrat i olja med ett alkalinitetsvärde på 184,6 och som innehöll 3,55% kalcium och 2,43% kväve.

Exempel 3 Till en l-liters 3-halsad kolv sattes 110 g kalciumsulfonat (som i exempel l),200 ml petroleumeter och 25 ml metanol. Under omrörning tillsattes 18,3 g etylendi- amin och l7,l g kalciumoxid. Denna blandning värmdes till 50°C varefter 26 g koldioxid infördes under l tim. Bland- ningen evaporeringsvärmdes till 75°C vid atmosfärstryck och sedan tillsattes S ml vatten. Produkten bildade en §el.'Ef- ter tillsats av 15 ml vatten sönderföll gelen. Blandningen upphettades till 75°C och 10 g kiselgur sattes till varefter den filtrerades genom kiselgur och evaporeringsvärmdes sedan till 90°C vid 20 mm Hg tryck. Utbytet var 63 produkt med ett alkalinitetsvärde på 404,3 och som innehöll 4,76% kväve och 28,54, 28,75% sulfataska.

Exemoel 4 Till en 2-liters 3-halsad kolv sattes 184 g kalciumsulfonat ( se exempel 1), 420 g petroleumeter och 23 ml metanol. Blandningen rördes och till den sattes 9,3 g etylendiamin och 33,9 g kalciumhydroxid. Blandningen värmdes till 45°C varefter 29 g koldioxid leddes in vid en temperatur av 45-48°C. Produkten evaporeringsvärmdestifl;132°C under atmosfärstryck. Produkten filtrerades sedan genom kiselgur och evaporeiingsvärmdes till l60°C vid'atmosfärstryck och sedan till 204°C vid 20 mm Hg tryck; vilket gav ett utbyte av 133 g produkt. Dess alkalinitetsvärde var 275,1 och inne- han 29,52. suifataska och 1,72 kväve.

Exempel 5 En 5-liters 3-halsad kolv beskickades med 700 g kalciumsulfonat ( se ex. 1 ), 350 g succinimid ( se ex. l ), 2100 ml petroleumeter och 140 ml 95% etanol. Reaktionsbland- ningen rördes om vid rumstemperatur i 10 min varefter 6 g _ koldioxid leddes in vid 25°C under en 28 min-period.Bland- 7910374-5 H ningen försattes med 140 g etylendiamin och 180,5 g kalcium- hydroxid. Till denna blandning sattes 203 g koldioxid över en period på 2 tim 20 min vid en temperatur på 32°C. Produkt- en evaporeringsvärmdes till llO°C varefter 50 g kiselgur sattes till. Produkten filtrerades genom kiselgur och sedan tillfördes 250 g 100 neutral smörjolja. Blandningen evaporer- ingsvärmdes till ll0°C vid 20 mm Hg tryck och gav_ett utbyte av 1316 g preauk: med ett elkelinieeeevärae på 299,5 een med halter på kväve och kalcium av 3,7% resp. 6,54%. Alka- linitetsvärdet mätt enligt ASTM Method D-664 var 327.

Exemgel 6 Till en 5-liters 3-halsad kolv sattes 440 g kal- ciumsulfonat ( se ex. l ), 2000 ml petroleumeter och 150 ml isopropylaikohol. Blandningen rördes om och till den sattes 73,2 g etylendiamin och 68,4 g kalciumoxid. Sedan introdu- cerades 99 g kelaiexia vid as-47°c under 1 :im la min. Pre- dukten evaporeringsvärmdes till ll5°C (bottnar) och 60 g kiselgur sattes till. Blandningen fick svalna under omrörv" ning och filtrerades sedan genom kiselgur.Filtratet behandla- des med_40 g kiselgur och filtrerades åter genom kiselgur. _¶ill detta filtrat sattes 400 g 100 neutral smörjolja och blandningen evaporeringsvärmdes till 95°C vid 20 mm Hg tryck.

Syntesen gav 819 g produkt som ett 49% koncentrat i olja och med ett alkalinitetsvärde på 207. Den innehöll 3,66% kalcium och 2,89% kväve.

Exemgel 7 En S-liters 3-halsad kolv försattes med 560 g kalciumsulfonat (se ex. 1), 280 g polyisobutenylbärnstens- syraanhydrid där polyisëbuænylgruppen hade .en medelmolekyl- vikt på 1050 (jfr. ex. 1), 140 g etylendiamin och 2100 ml petroleumeter. Blandningen rördes om i 15 min vid rumstemp- eratur varetter 140 ml etanol och 169 g kalciumhydroxid sattes till. 188 g koldioxid leddes in i denna blandning under 2 tim 12 min vid 25-38°C. Blandningen evaporerings- värmdes till l50°C och försattes med 50 g kiselgur. Bland- 15 7910374-3 ningen kyldes till 40°C under omrörning och filtrerades där- efter genom kiselgur. Produkten evaporeringsvärmdes till ll0°C vid 40 mm Hg tryck, vilket gav 938 g produkt vars alkalinitetsvärde var 374,3 och innehållande 4,20% kväve och 27,34% sulfataska. Alkalínitetsvärdet enligt ASTM Method D-664 blev 407{ _ Exemgel 8 Till en l-liters 3-halsad kolv sattes 150 g kal- ciumsulfonat (se ex. l), 30 g succinimid (se ex. 1), 350 ml petroleumeter, 25 ml 95% etanol samt 22,6 g kalciumhydroxid.

Reaktionsblandningen kyldes till 5°C och 20 g monometylamin sattes till. En torriskylare sattes på reaktionskolven för att undvika förlust av metylamin under tillsatsen, Reaktions- systemet flödades med kvävgas före karbonering och sedan sattes 26 g koldioxid till vid 17-2s°c under s min. Produkten centrifugerades (ll 000 r.p.m.). De fasta beståndsdelar som avskiljdes sköljdes med blandade nexaner, centrifugerades och torkades i vakuumugn. Alkalinitetsvärdet hos de fasta ämnena var l008,4.

Exemgel 9 Till en 1-liters 3-halsad kolv sattes 90 g nat- riumsulfonat framställt genom sulfonering av en 60% (vikt) petroleumfraktion och 40% (vikt) syntetisk alkylbensenj 300 ml petroleumeter, 15 ml 100% etanol, 9,2 g 98% etylendiamin samt 12,0 g natriumhydroxid. Reaktionsblandningen tillfördes 139 koldioxid vid 25-30°C under l tim 6 min.'Blandningen evaporeringsvärmdes till ll5°C (bottnar), kyldes till rums- temperatur varefter 15 g kiselgur tillfogades. Blandningen filtrerades genom kiselgur, och filtratet evaporeringsvärm- dos :iii 11o°c vid 15 mm ng tryck. utbyten var 82 g produkt med ett alkalinitetsvärde på 30,6 en hatr¿umha1¿ på 2,87¿ och en kvävehalt på 0,28% 7910374-3 16 ägs-rape 1 lo Till en 5-liters 3-halsad kolv sattes 880 g kalciumsulfonat (se ex. 1), 2000 ml petroleumeter , 140 ml I 95% etanol, 140 g 98% etylendiamin och 118,5 g aluminium- hydroxid. Till denna blandning fogades 101 g koldioxid vid temperaturen 25-35°C under 1 tim 15 min, varefter 84 g kal- ciumhydroxid sattes till. Blandningen evaporeringsvärmdes till 1l5°C och produkten centrifugerades (ll 000 r.p m.) i 30 min. Blandningen filtrerades genomkiselguroch filtra- tet evapoçeringsvärmdes till ll5°C vid 20 mm Hg tryck och gav 579 g produkt med ett alkalinitetsvärde på 61,7 och_ innehållande 0,0002% aluminium, 0,1361% kalcium och 1,88% kväve. _ExemEel ll En leliters 3-halsad kolv Beskickades med 1918 g natriumvätekarbonat, Sml vatten, 20m1 metanol, 10,3 g magnesiumoxíd, 1709 sulfonat (se ex. 1) samt 400 ml petrol- eumeter. Denna blandning rördes Om och 15,3 g etylendiamin tillsattes. Till denna blandning fördes vid temperaturen so-3s°c 23 g koldioxid under en period ev 3 tim. ßieooningeo evaporeringsvärmdes till 115°C (bottnar). Kiselgur sattes till varefter filtrerades, centrifugerades (30min vid 11 000 r.p.m.) och filtrerades igen genom kiselgur. Filtratet eva- poreringsvärmdes till 115-l20°C vid 4 mm Hg tryck och gav ett utbyte på 159 g produkt med ett alkalinitetsvärde på 208.

Exempel 12 120 g kalciumsulfonat (se ex. 1), 600 ml pet- roleumeter, S0ml etanol, 80 g succinimid (se ex. 1) och 22,6 g kalciumhydroxid fördes samman i en 2-liters 3-halsad kolv. Reaktionsblandningen kyldes till ~5°C. Ammoniakgas släpptes in med ett flöde av 5Q)ml/min under 43min. Under de sista 28 min av denna tid fördes samtidigt in 28 g kol- dioxid. Under det att gaserna tillfördes steg temperaturen I från -s°c eiii zs°c. 7910374-3 17 Reaktionsblandningen evaporcringsvärmdcs sedan till ll5°C (bottnar) vid atmosfärstryck , kyldes till 25°C varefter 25 g kiselgur sattes till. Produkten filtrerades genom kiselgur, och filtratet evaporeringsvärmdes till ll0°C vid 20 mm Hg tryck. Utbytet blev ll6 g produkt med ett alkalinitetsvärde på 144,8 och som innehöll 4,82% kalcium och 1,00% kväve.

Exemgel 13 2 rn a-liters a-nalsaa kolv beskicxaaesl med 250 g kalciumsulfonat (se ex. l) och 600 ml petroleumeter. Under omrörning infördes i denna blandning 50 ml flytande ammoniak och 38 g koldioxid vid rumstemperatur. Reaktionsblandningen hölls vid 25°C under hela reaktionen. Till denna blandning sattes 40 ml metanol och 25,2 g kalciumoxid och omrörning skedde först vid rumstemperatur, varefter blandningen värmdes till 45°C och 100 ml metanol tillsattes. Produkten evaporerings- värmdes till l30°C (bottnar), centrifugerades i 30 min vid ll 000 r.p.m. och evaporerades ånyo vid 95°C vid 20 mm Hg tryck, vilket gav 147 g produkt. Dennas alkalinitetsvärde var 53,3 med halter på 9,74% sulfataska och 0,43% kväve.

Exemgel 14 Till en 2-liters 3-halsad kolv sattes l60 g kal- ciumsulfonat (se ex. 1) och 420 ml petroleumeter. Denna bland- ning rördes om medan 17 ml flytande ammoniak och 28 g kol- dioxid introducerades vid rumstemperatur. Temperaturen på blandningen hölls genomgående vid 25°C under reaktionen.

Sedan tillfördes 40 ml metanol och 25,2 9 kalciumoxid. Denna blandning rördes vid rumstemperatur, värmdes sedan till 45°C varvid l00 ml metanol tillsattes. Produkten evaporeringsvärm- des till l30°C (bottnar), centrifugerades i 30 min (ll 000 r.p.m.) och evaporeringsvärmdes därefter till 95°C vid 20 mm Hg tryck. 147 g produkt bildades med ett alkalinitetsvärde på 185,3 och vilken höll 6,9% kalcium och 0,73% kväve. 7910374-s 18_ Lxtmgel 15 Till en l-liters 3-halsad kolv sattes 120 g kalcium- sulfonat (se ex. 1), 200 ml hexan och 25 ml metanol. Bland- ningen rördes om, varefter 18,3 g etylendiamin och 12,3 g magnesiumoxid tillfördes. Blandningen âterloppsvärmdes i 1 tim vid 56-58°C.Koldioxid tillfogades med ett flöde av 100 ml/min vid 5300 under l tim. Blandningen uppvärmdes under âterlopp i 30 min och evaporeringsvärmdes till 75°C vid atmosfärstryck. Under kylning till 40°C tillfördes 5 g kiselgur och blandningen filtrerades genom kiselgur och evaporerings- värmdes till 750C vid 20 mm Hg tryck, vilket gav 37 g produkt.

Denna hade ett alkalinitetsvärde på 101,6 och uppvisade hal- ter på 0,0629% magnesium, 0,4050% kalcium och 3,14% kväve.

Exemgel 16 En l-liters 3-halsad kolv beskickades med 90 g natriumsulfonat (se ex. 9), 300 ml petroleumeter, 15 ml 100% etanol, 9,2 9 etylendiamin samt 16,2 g natriummetoxid.

Därefter tillfördes 8 g koldioxid under 1 tim 8 min vid 30°C. Blandningen evaporeringsvärmdes till l50°C (bottnar).

Den kyldes till 40°C och 10 g kiselgur sattes till. Efter centrifugering vid 11 000 r.p.m. i en halvtimme filtrerades blandningen genom kiselgur. Filtratet evaporeringsvärmdes till l15°C vid 20 mm Hg tryck. 73 g produkt erhölls som hade ett alkalinitetsvärde på 153,3 och som innehöll 6,6% natrium och 1,05% kväve.

Exemgel 17 Till en 1-liters 3-halsad kolv sattes 90 g nat- riumsulfonat (se ex. 9), 300 ml petroleumeter, 15 ml 100% etanol, 9,2 g etylendiamin och 12,0 g natriumhydroxid. Under en tidsrymd av l tim 44 min och ett temperaturintervall på 25-30°C tillfördes 13 g koldioxid. Blandningen evaporerings- värmdes till 1l5°C (bottnar), svalnade till rumstemperatur, och därefter tillfördes 15 g kiselgur. 19 791us74-3 Blandningcn filtrerades genom kiselgur, och filtratet eva- poreringsvärmdes till ll0°C vid 15 mm Hg tryck, vilket gav 82 g produkt med ett alkalinitetsvärde på 30,6 och vilken innehöll 0,28% kväve.

Exemgel 18 En 5-liters 3-halsad kolv tillfördes 880 g kal- ciumsulfonat (se ex.l), 280 g succinimid (se ex.1), 2100 m1 petroleumeter samt 140 ml etanol. 6 g svaveldioxid tillfogades denna blandning vid rumstemperatur under 45 min. 140 g etylen- diamín och 180,5 g kalciumhydroxid sattes till varefter 194 g koldioxid och 21 g svaveldioxid tillfördes i 2 tim 20 min.

Reaktionsblandningen evaporeringsvärmdes till 1l0°C (bottnar), centrifugerades (30 min vid 11000 r.p.m.) och filtrerades därefter genom kiselgur och evaporeringsvärmdes till ll0°C vid 20 mm Hg tryck. Sedan tillsattes 150 g 100 neutral smörj- olja vilket gav 1035 g produkt med ett alkalinitetsvärde på 234,3 och med följande halter: 1,26% svavel, 2,78, 2,75% kväve samt 5,17% kalcium.

Exemgel 19 Till en S-liters 3-halsad kolv sattes 880 g kal- ciumsulfonat (se ex 1), 280 g succinimid (se ex.1), 2100 ml petroleumeter och 140 ml 95% etanol. Under 35 minuter inför- des 3 g svaveldioxid och 4 g koldioxid. Sedan 140 g etylendiamin och 180,5 g kalciumhydroxid tillsatts infördes ytterligare 186 g koldioxid och 35 g svaveldioxid under 2 tim 50 min vid 30-42°C. Reaktionsblandningen evaporeringsvärmdes till 1l5°C (bottnar), centrifugerades i 30 mm vid 11000 r.p.m. och filtrerades sedan genom kiselgur. Filtratet evaporeringsvärm- des :in 11s°c vid zo mm ng :ryck och 1so g mo neutral smörj- olja tillsattes. Slutprodukten vägde 128,8 g, hade ett alkalini- tetsvärde på 318,3 och innehöll 2,10% svavel, 6,81% kalcium samt 3,75% kväve. Alkalinitetsvärdet baserat på titrering enligt ASTM D-664 var 342. 7910374-3 20 Exemgel 20 560 g kalciumsulfonat (se ex. 1)/ k80 g bärnstens- syraanhydrid (se ex. 7), 140 g etylendiamin och 2100 ml petrole- umeter blandades i en S-liters_3-halsad kolv. Blandningen fick stå i 15 min vid rumstemperatur varefter 140 ml 95% etanol och 169 g kalciumhydroxid tillsattes._Sedan infördes 183 g koldioxid och 10 ml koldisulfid under 2 tim 25 min vid 30-3s°c. Prøauxten evaporeringsvärmaes till lls°c, filt- rerades genom kiselgur och filtratet evaporeringsvärmdes till llo°c vid 40 mm Hg tryck. men bildade produkten nade ett alkalinitetsvärde på 352,6 och höll 4,41% kväve, 7,72% kalcium och 1,53% svavel Exemgel 21 Till en 5-liters 3-halsad kolv sattes 6000 g suc- cinimid (se ex. 1), 2500 ml petroleumeter och 150 mL-95% etanol. Blandningen fördes och 110 g etylendiamin och 158 g kalciumhydroxid tillfogades. 175 g koldisulfid tillfördes un- der 2 tim 9 min vid 30-38°C. Blandningen evaporeringsvärmdes till llo°c (bottnar), centrlfugeraaes (30 min, llooo r.p.m.) och filtrerades genom kiselgur. Filtratet behandlades med 50 g kiselgur och evaporeringsvärmdes till l05°C vid 20 mm Hg tryck. 647 g produkt bildades med ett alkalinitetsvärde på 385,3 och vilken hade halter av 5,58% kväve och 23,l9% sulfataska.

Exemgel 22 En 2-liters 3-halsad kolv beskickades med 200 g bärnstenssyraanhydrid (se ex.7) upplöst i 1000 ml petroleum- eter samt 43,6 g etylendiamin. Blandningen upphettades till l00°C, fick svalna till rumstemperatur varefter 48,5 g kal- ciumhydroxid och 50 ml 95% etanol tillsattes. Därefter in- fördes 4O g koldioxid i 41 min vid 30-45°C. Blandningen eva- poreringsvärmdes till ll5°C (bottnar) och filtrerades genom kiselgur. Filtratet evaporeringsvärmdes till l05°C vid 20 mm Hg, vilket gav 214 g produkt. Alkalinitetsvärdet var 344,1 och halten kväve 4,85% och halten kalcium 6,76%. u 791Û374“3 Exemoel 23 Till en 2-liters 3-halsad kolv sattes 36 g bärn- stenssyraanhydrid (se ex. 7), 18,4 g etylendiamin och 500 ml petroleumeter. Denna blandning värmdes till 50°C i en halv- timme. Den kyldes sedan till rumstemperatur och 110 g kal- ciumsulfonat (se ex. 1) sattes till jämte 25-ml etanol och 22,2 g kalciumhydroxid. Blandningen rördes om och 45 g svavel- dioxid tillfördes. Ytterligare 200 ml petroleumeter tillfog- ades varefter produkten evaporeringsvärmdes till l20°C (bottnar).

Efter centrifugering togs en portion av det utfällda, vilken behandlades med hexaner och fick stå. Denna portion centri- fugerades vid 18000 r.p.m. i 30 min. Produkten torkades i vakuumexsickator och gav följande analysvärden: 8,48% kväve och 37,0% sulfataska.

Exemgel 24 En 2- liters 3-halsad kolv beskickades med 250 ml succinimid (se ex. 1) och 1000 ml petroleumeter. Blandningen rördes om och 50 ml etanol, 45,2 g kalciumhydroxid samt 37 g etylendiamin tillsattes. Denna blandning rördes vid rums- temperatur och 50 g koldioxid infördes under 1,2 tim. Ytter~ ligare 6 g kalciumhydroxid samt 3 g koldioxid tillfogades.

Temperaturen på reaktionsblandningen steg till 42°C under tillsättandet av koldioxiden. Blandningen evaporeringsvärmdes till ll5°C (bottnar). Produkten centrifugerades vid 11000 r.p.m. i en halvtimme, filtrerades sedan två gånger genom kiselgur och evaporeringsvärmdes till l05°C (bottnar) vid 20 mm Hg tryck. Utbytet blev 299 g produkt vilken hade al- kalinitetsvärdet 297,1 och innehöll 5,22% kalcium och 4,69, 4,73% kväve.

Exemgel 25 Sammansättningarna i exemplen i.tabell'I testa-_ des i ett Caterpillar l-G-2 test i vilket en encylindrig dieselmotor med 13 cm borrning och 16,5 cm slaglängd får arbeta under följande villkor: 7910374-3 22 matning, grader ßTDC:8; bromsning, effektivt tryck i medeltal:9,9 kg/cmz; bromseffekt: 31,3 KW; termisk effekt: 6180 KJ/min; hastighet: 1800 r.p.mÄ ; lufttryck, absolut: 135 cm Hg; lufttemperatur in: l07°C; vattentemperatur ut: 88°C; svavelhalt i bränslet: 0,4%(vikt) Vid slutet av_varje 12-timmarsperiod töms vevhuset på till- räcklig mängd olja för att tillåta tillsats av 1,1 liter ny olja. I testet på oljor enligt denna uppfinning körs l-G-testet i 60 timmar. Efter varje 60 timmars period tas motorn isär och bedöms vad renhet beträffar enligt vad In- stitute of Petroleum Test No. 247/69 anger som ett meriterings- system för nötning och renhet hos motorer, och som av ASTM, API och SAE har accepterats som ett graderingssystem för mot- orer. Den totala renheten hos motorn noteras som WTD, vilket är en summering av ovanstående siffror. Lägre värden represen- terar renare motorer.

Den basolja som användes i testen är en Citcon 350 neutral olja innehållande den angivna mängden tillsats.

Varje olja sammanställdes så att den erhöll ett alkalinitets- värde på 10. 23 7910374-3 ßwm mH.ofi. w.æHN|m.æ>H|m.oflH mama wa.Nfl m.omN|m.mH<|o.moH ßnfifl æ«.« w.mw~|w.flmfi|æm.om max xuofimuoä uwwuøw>< H AJflm .vwla.om|æ.æmN|o.ww o.NmH|m.æHm|o.omNlo.mw o.amH|mo.mm|o.omN|o.Nw uoawwwm JAN F N ammåmxw I:

Claims (9)

7910374-3 214 Patentkrav

1. Föríarande för framställning av smörjoljetillsatser, k ä n n e t e c k n a t av steget, att i ett lösningsmedel vid en temperatur lämplig för reaktion kombinera: (al minst en askfri kvävehaltig förening vald fran den grupp av föreningar som omfattar ammdnink och ammnníumsalter samt organiska substanser innehnllnnde endast k~l, väte och kväve med minst en NH-grupp, (b) en alkaliskt reagerande metnllfüreníng (C) minst ett suspenderingsmedel föl knmpenent :hl samt (d) en kalkogenförenlng vald fran k~l§1dk|d, k«ldi>nl{i¿, kd- _ loxisulfid och svaveldinxid ~aml hlandnzngnr därav, I där förhållandena mellan reaklanlerna (al, chi, te» ech 1* är sådana att Cza l/5-3/J av alkallnilelsvürdel hu- tillsatßk mpe- sitionen härrör fran den a>kfria delen av nämnda kumpnsitienen. Z.

2. Förfarandc enligt krav l, k ä n n e t e c k n n t därav, att komponent la) är en alifalisk amin, en nlifatiflk pu- lyamin, ammoniak eller ammoniumvütekarbonat, och komponent lc) är ett alkalimetall- eller alkalisk jordartgmetal1hydrnknrhyl~ sulfonat, en hydrokarbylsuccinimid, ett hydrokarbylsuccinnt, en hydrokarbylbärnstenssyraanhydrid, ett alkalimetall- eller alka- lísk jordartsmetallalkylfenolnt, en Mannich-has eller ett alka- liskt jordartsmetallsalt nt en Mannich-has eller blandningar därav.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e C k n a t därav, att komponent (b) är en hydrnxid av en alkalimetall eller en oxid eller hydroxid av en metall fran grupp 2.

4. Förfarande enligt krav 3, k ü n n e t e c k n a t därav, attkomponent (c) är ett alkalimetall- eller alknlisk jordarts- metallhydrokarbylsulFonat, en hydrokarhylsuccinimid, en hydro- karbylbärnstenssyraanhydrid eller blandningar därav.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a L därav, att komponent (al är ammoniak, en C1_S0 alifarísk monoamín, mety- lendiamin, en polymetylenpolyamin, en etylenamin eller en propy- lenamin, komponent (dl är koldioxid, och reaktionen utför» i närvaro av en promotor som haller eventuellt närvarande vatten i lösning.

6. Förfarande enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t därav, att komponent (bl är en oxid eller hydroxid av barium, kalcium eller magnesium, och nämnda promotor är en C1_6 alkanol eller v WífñHR” uuAuïv 7916374-5 25 en C alkandiol. l-6

7. Förfnrande enligt krav 0, k ä n n e t e c k n a t därav, att komponent (cl är ett hydrokurbylsulfonat av en alkali- eller alkalisk jordartsmetall l kombination med en alkyl- eller alke- nylsuccinimíd eller med en nlkyl- eller alkenylbärnstenssyra- nnhydrid, där var och en nx »dgdn nlkyl- eller alkenylgrupper innehnller SU-Enn kolutomer.

8. Förfurnndc enligt krnv ?, k ü n n e t e c k n a t därav, att komponent ahr är kulciumoxid eller -hydroxid och nämnda promotnr är etanol.

9. Förfurnnd: enligt krnr S, k ü n n e t e C k n u t därav, nt! komponent ln- är dmmunxnk, metylnmin eller etylendiamín. lll. lïlrlïnwlndc' enlligl krnxfen 7, 8 och 9, k n n e t e c k - n n 1 därav, att komponent (cl och sagda promotor kombineras med en portion av koldiuxiden före tillsats av komponenterna (a) och lb) och nter>toden koldiokid. ll. Smörjoljekoncentrut eller smörjoljekomposítíon, k ä n n e t c c k n u d därav att koncentratet resp. komposi- tionen består nx en olja med smörjande viskositet och en pro- dukt,som framställts enligt förfarandet i krav l-l0,av en halt av 90-40 viktprocent resp 0,1-40 viktprocent.