SE445425B - Apparat for utforande av intravaskuler terapi inklusive hyperalimentation - Google Patents

Description

15 20 25 so i 35 8200153-8 - 2 gänglig under nyckelbenet) och in i mycket stor ven, den övre vena cava. Pâ grund av det mycket stora blodflödet genom övre vena cava blir en genom katetern avgiven koncentrerad lös- ning snabbt utspädd, vilket medger administration av en hög koncentration av näringsmedel utan risk för smärta, veninflammation eller trombos{ Sedermera har ett omfattande forsknings- och ut- vecklingsarbete lagts ner på intravenösa näringslösningar.

Man har lyckats tillföra upp till 7000 cal/dygn intravenöst.

Olika anordningar har framkommit för kortvarig och lång- _varig intravenös terapi. Vid den senare leds kateterns yttre ände subkutant till ett utträdesställe halvvägs ner för bröstets främre vägg. Patienten kan sedan koppla katetern till en näringsmedelskälla i hemmet och sålunda undvika långvarig sjukhusvistelse, men ändå undfå intensiv intravenös näringsterapi.

Allvarliga svârigheter,.som har uppträtt vid hyperalimentation, innefattar potentiellt fatal luftemboli, som kan inträffa när kateterns yttre ände lösgöres, svår eller livsfarlig blödning, som också kan inträffa, om kateterns ände blir urkopplad, och blodâter- strömming i kateterns öppna inre ände, som kan leda till blodproppar, vilka stör och hindrar flödet av lösning genom katetern. Dessa proppar kan också bilda näste för bakterie- eller svamptillväxt, som sedan kan ge upphov till allvarliga eller fatala septicemier. Om blodproppar från katetern kommer in i blodomloppet, kan konsekvenserna bli allvar- liga eller livsfarliga. Hittills har man måst spola katetern med en antikoagulant så ofta som var fjärde timme.

'För att undvika metaboliska störningar till följd av överskott eller underskott vid administrering av intra- venös näring är det nödvändigt att reglera de tillförda mängderna näringsmedel och vätskor. Hittills har varje känd apparat för intravenös hyperallmcntation arbetat med dyra pumpar och flödesgivare för styrning av vätskead- ':_ministrationsflödet, både för-att förebygga.för snabb _ administration, som skulle-resultera i svåra metaboliska 10 15 20 25' 30 35 8200153-8 3 störningar, och för att förebygga avbrott av flödet, som skulle kunna leda till igensättning i katetern, varvid denna skulle bli obrukbar. En fotoelektrisk givare eller någon annan anordning måste användas för avstängning av pumpar, när lösningsflaskan har blivit tömd, eljest upp- träder en allvarlig och eventuellt fatal luftemboli. Om pumpen är overksam under en kort period, strömmar blod tillbaka vid kateterns öppna yttre ände, orsakande en blodpropp, som kan göra katetern overksam eller leda till andra komplikationer.

Andra problem har att göra med den mängd anord- ningar som måste förbli kopplad till kateterns yttre ände efter insättningen. Denna hämmar patientens rörelseför- måga och ökar risken för oavsiktlig lösgöring, kinkning eller skärning av katetern. Om den intravenösa terapin suspenderas temporärt, måste katetern spolas ur med en antikoagulantlösning så ofta som var fjärde timme för att inte blodproppar skall bildas i katetern. Slutligen har metoderna för inledning av katetern genom den subkutana väv- naden för permanent insättning varit klumpiga och krävt separata tunnelbildnings- och trädningsprocedurer.^ Katetrar med backventiler invid sina slutna inre ändar har använts för att avge cerebrospinalvätska till hjärtats förmak. Katetrar med inre backventiler har emellertid inte använts för intravenös administration av näringsmedel eller terapeutiska medel, inklusive total parenteral administration. _ _ Föreliggande uppfinning syftar till att erbjuda en 'apparat för intravenös administration av näringsmedel eller terapeutiska medel, inklusiva total parenteral nutrition, vilken väsentligen eliminerar varje risk för blodförlust genom katetern såväl som problem här- rörande från bildning av blodproppar inom och utom katetern.

Föreliggande uppfinning syftar också till att erbjuda en apparat för intravenös administration av näringsmedel och terapeutiska medel, inklusive total 10 15 20 25 i 30 35 8200153-8 4 parenteral nutrition, vilken reducerar frekvensen av infektion 1, pâ eller runt katetern. _ Uppfinningen syftar också till att erbjuda en appa- rat för administrering av näringsmedel eller terapeutiska medel, inklusive total parenteral nutrition, vilken väsent- ligt reducerar risken för luftemboli.

Uppfinningen syftar också till att erbjuda en apparat för intravenös administration av näringsmedel och terapeutiska medel, inklusive total parenteral nutri- tion, vilken inte kräver pumpar eller andra komplicerade flödesreglerande don.

Uppfinningen syftar vidare till att erbjuda en apparat för intravenös administration av näringsmedel ”och terapeutiska medel, inklusive total parenteral nutri- tion, sådan att varje för insättning-av katetern använd utrustning (utom själva katetern) kan lätt och fullständigt avlägsnas efter insättning av katetern.

Uppfinningen syftar vidare till att möjliggöra ett intermittent temporärt avbrytande av den intravenösa tera- pin, inklusive total parenteral nutrition, med urkoppling av källan till intravenös terapi utan risk för igensätt- ning av katetern med blodproppar och utan behov av upprepad spolning med heparin eller andra antikoagulantsubstanser.

Uppfinningen syftar vidare till att möjliggöra be- stämning av ventrycket, företrädesvis i övre hålvenen (centrala ventrycket), det kärl, vari kateterspetsen är belägen, utan blodåterströmning i katetern och utan behov av ytterligare apparater eller manometrar.

'Uppfinningen syftar vidare till att möjliggöra en lätt subkutan genomföring-av katetern med hjälp av ett genomföringsorgan, som lätt kan anslutas till en kateters yttre ände och användas för att samtidigt bilda en sub- kutan tunnel och träda katetern därigenom.

Dessa syften ernâs med den apparat, som definieras ikravetï.

Enligt uppfinningen insätts den inre änden av en -böjlig kateter med ventil eller ventiler intill sin inre ände genom huden eller ett kirurgiskt insnitt i huden, på en patient och in.i en ven med lämpligt stort _ v. fav-M., i...- 10 15 20 25 30 35 -8200153-8 5 blodflöde därigenom. Katetern har lämpligen en beläggning av heparin eller annan antikoagulantsubstans på sina in- vändiga och utvändiga ytor, radiopaka markeringar och metriska indicier, samt en uttagbar invändig förstyv- ning. Kateterns yttre öppna ände har en utvändigt gängad kopplingsdel, som är skruvkopplad till en flödesminskande adapter, vilken i sin tur är kopplad till en källa för intravenös vätska med önskad koncentration av närings- medel eller terapeutiskt medel över en vanlig anslutning för intravenöst dropp. All för insättning av katetern er- forderlig främmande apparatur tas lätt bort efter insätt- ningen. Den intravenösa lösningen strömmar under hydro- statiskt tryck genom katetern och in i venen, varvid maxi- mala flödet begränsas till en säker nivå av ventiler och den flödesminskande adaptern. Trycket inom venen (venöst tryck) bestäms lätt genom att man uppsöker det vätske-i tryck där flödet nätt och jämnt stannar och subtraherar kateterventilens eller -ventilernas öppningstryok. Ka- tetern kan intermittent urkopplas från källan till intra- venösa vätskor och förslutas utan risk för att det bildas blodproppar i eller på katetern. Ett rörformigt genom- föringsorgan kan lätt kopplas till kopplingsorganet på kateterns yttre ände och användes för att samtidigt bilda en subkutan tunnel och träda katetern baklänges därigenom.

Figur 1A är en fragmentarisk vy av katetern som ingår i apparaten enligt uppfinningen för kortvarig intra- venös terapi. I figur 1A visas den uttagbara inre för- styvningen och det gängade hankopplingsorganet vid kateterns yttre ände, vilket är i skruvförbindelse med den flödes- nedsättande adaptern.

Figur 1B är en fragmentarisk vy av karutern som ingår i_en apparat enligt uppfinningen för långvarig intra- 'venös terapi. Backventilen vid kateterns inre ände visas öppen eller expanderad, vilket inträffar när vätskan inom katetern är vid ett tillräckligt mycket högre tryck än Å trycket utanför katetern. I figur 1B visas även en man- schett som omger katetern och är inbäddad i den snbkutana io 15 20 25 30 35 pazooíss-s 6 vävnaden nära det ställe där katetern träder ut ur kroppen. n Figur 2A visar den flödesreducerande adaptern _vilken är medelst gängor kopplad till hankopplingsorganet vid kateterns yttre ände. En kapsyl kan vara skruvad på gadapterns yttre ände för att försegla densamma.

Figur 2B visar det vanliga hankopplingsorganet till en mekanism för intravenöst dropp insatt i adapterns yttre ände. _ Figur 3A visar en injektionsnål och en däröver passande hylsa båda ingående i apparaten för kortvarig intra- venös_terapi. Injektionsnålens nav tar emot hankopplings- delen vid en vanlig spruta; _ Figur 3B visar i fragmentarisk vy hur katetern enligt figur 1A styrs genom hylsan i apparaten för kort~ svarig intravenös terapi med hjälp av den inre förstyv- ningen. i Figur HA är en fragmentarisk vy av genomförings- organet som ingår i apparaten för långvarig intravenös terapi. - Figur RB visar hur genomföringsorganet enligt fig.

HA ansluts till yttre änden av katetern enligt fig. 1B.

Figurerna 5A - 5D är förenklade anatomiska vyer 'av en patient, visande apparaten för kortvarig intravenös terapi eller hyperalimentation används._ Pigurerna 6A - 6H är förenklade anatomiska vyer av en patient visande hur apparaten för långvarig intravenös terapi eller hyperalimentatiøn används. g Med uttrycket "inre ände", använt i samband med en nål, hylsa eller kateter hänför sig till dess främre ände, som sätts in i patientens kropp. Med uttrycket "yttre ände"§ använt i samband med en nål, hylsa eller kateter, avses dess bakre ände som befinner sig utanför patientens kropp .

Enligt föreliggande uppfinning har den för ut- förande av kortvarig intravenös terapi eller hyperalimenta- tion använda apparaten vissa mekaniska element gemensam- ma med den för utförande av Långvarig intravenös terapi eller 10 15 20 V25 30 3.5 s2oo1ss+s 7 hyperalimentation använda apparaten. Närmare bestämt inne- fattar båda företrädesvis en böjlig kateter, med en back- ventil eller backventiler intill sin inre ände, invändiga och utvändiga beläggningar av heparin eller annan anti- koagulantsubstans, radiopaka markeringar och metriska indicier, en gängad hankopplingsdel vid kateterns yttre ände, en uttagbar invändig förstyvning och en flödesredu~ cerande adapter, som är i gängingrepp med hankopplings- delen vid kateterns yttre ände och mottar hankopplings- delen vid en vanlig mekanism för intravenöst dropp vid sin yttre ände och kan med gängingrepp matta en kapsyl vid sin yttre ände när den intravenösa terapin temporärt avbryts. Dessutom innefattar apparaten för kortvarig intravenös terapi en injektionsspruta, en nål och en ut- vändig hylsa, vilka beskrivs nedan. Apparaten-för långvarig terapi innefattar ett genomföringsorgan och en muff av "Dacron", såsom beskrivs nedan.

Enligt figur 1A är katetern 10, som skall insättas i patienten, av ett hållbart böjligt biokompatibelt materi- al, såsom, ehuru inte nödvändigtvis silikongummi. Ett lämp- ligt material säljs under varumärket "Silastic". Före- trädesvis är katetern genomlyslig, så att läkaren kan be- stämma närvaro av luftblåsor inom katetern. När katetern används för kortvarig intravenös terapi, har den före- trädesvis tillräcklig längd för att sträcka sig från pati- entens hud till en ven, som inte påverkas ogynnsamt av den intravenösa terapin eller det administrerade terapeutiska medlet. Vid administrering av koncentrerade hyperalimenta- tionsvätskor bör denna längd vara tillräcklig för att sträcka sig från insättningsstället till övre hålvenen. Längden I beror på patientens storlek och på den terapi som avses administrerad. Vid användning för långvarig intravenös terapi ieller hyperalimentation har katetern företrädesvis till- räcklig längd för att sträcka sig från övre hñlvenen till -deltopvktorala fårnn eller Irämre halnsidan och vidnrv till en punkt halvvägs ner Lön bröntkorgens trämre_vägg.

Katetern måste ha så liten utvändig diameter, '10 - 1st E20 -25 30 35, 3200153-s 8 att den lätt kan sättas in i en ven, såsom nyckelbensvenen, utan att orsaka för starkt trauma på venen och omgivande vävnader. Företrädesvis har katetern en utvändig diameter av högst 4 mm. Kateterns invändiga diameter måste vara tillräckligt stor för att den intravenösa lösningen skall kunna strömma genom i tillräddigt flöde för att erforder- lig mängd näringsmedel eller terapeutiska medel skall kunna ulevereras. Ett exempel på en lämplig storlek är en utvändig diameter av 2,2 mm och en invändig diameter av 1,3 mm.

Katetaml har en backventil 12 (figur 1A) nära sin inre ände. Ventilen kan bildas av en elleriüera i kateter- väggen precis inskurna individuella slitsar. Multiple slit- sar kan vara periferiellt skilda åt. Som framgår av figur .lB, öppnas ventilen när vätsketrycket i katetern är ett givet belopp större än vätsketrycket utanför katetern.

Detför öppnande av ventilen erforderliga minimitrycket kan varieras från kateter till kateter genom variation av antalet slitsar, slitsarnas längd, kateterväggens tjocklek eller kateterväggens elasticitet. En kateter med detta slags backventil motsätter sig vätskeströmning in i kate- terns inre ände. När det hydrostatiska trycket.i katetern är ett givet belopp större än trycket utanför katetern, expanderar den av slitsen 12 bildade öppningen eller de av slitsarna 12 bildade öppningarna!(figur 1B), så att vätska kan strömma ut ur katetern. När det föreligger ett vätsketryck utanför kateterns inre ände, vilket är större än vätsketrycket inom katetern, sluts ventilöppningen eller -öppningarna och hindrar strömning bakåt in i kate- tern. En lämplig kateter är den av Heyer Schulte Inc., ett dotterbolag till American Hospital Supply Export Corpora- tion, tillverkade hjärtkatetern "Pudenz". Den är till- gänglig med flera olika ventilöppningstryck.

Katetern har företrädesvis en beläggning 13 av cantikoagulantsubstanser, såsom natriumheparin, på sina invändiga och utvändiga ytor för att hindra bildning av blodproppar därpå. De av slitsen eller slitsarna 12 bil- dade ytorna bör företrädesvis vara belagda på detta sätt 10 15 20 25 30 35 8260153-8 9 för att inte blodproppar skall bildas på ventilöppningen eller -öppningarna. A Den inre änden 14 (figur 1A) är företrädesvis spetsig för att underlätta insättning och framföring av katetern i venen. Den kan innehålla en kvantitet radiopakt material 15, såsom bariumsulfat, så att läget av kateterns inre ände inom patienten kan bestämmas med röntgen. Alter- nativt kan hela katetern impregneras med ett radiopakt material. Katetern har företrädesvis tecken i form av en 'mätskala 17, som kan iakttas av läkaren för bestämning av den omfattning vari katetern har insatts.

Kateterns yttre ände är öppen. Ett_utvändigt gängat, rörformigt hankopplingsorgan 16 är hårt insatt i kate- terns öppna yttre ände. Pöreträdesvis är kopplingsorganet 16 limmat för att inte lösgöras oavsiktligt. För att under- lätta insättning av katetern i en ven kan man anbringa en uttagbar förstyvning 18, såsom en tråd av rostfritt stål, i katetern under insättningen och ta ut den genom kateterns öppna ände när katetern är installerad.

Enligt figur 2A är kopplingsorganet 16'anordnat att förbindas med den invändigt gängade inre änden av en rör- formig flödesreducerande adapter 20. Adaptrar med olika flödesreduktionsegenskaper är tillgängliga. Adaptern 20 ; har en invändig insats 21 med en liten flödesreducerande öppning typiskt inom området 16 - 27 gauge. Adapterns 20 yttre ände är utförd att kopplas till en vanlig hankopplings- del 22 (figur 2B) i en mekanism för intravenöst dropp.

Flödesreduceraren är dessutom gängad pá sin yttre utvän- diga yta för aü:kunna motta en gängad kapsyl 24 (figur 2A), vilken kan användas när ingen intravenös terapi administ- reras.

När katetern används för långvarig terapi, kan kateterns mellanavsnitt ha en omgivande muff 26 (figur 1B) av ett vävnadsmaterial, såsom det som säljs under varumärket "Dacron". Såsom visas i fig. 6G och BH, pla- ceras muffen 26 så på den för långvarigt bruk avsedda katetern, att den befinner sig i den subkutana vävnaden 10 15 20 '25 30 35 a2oo1ss-s - 10 under huden, där katetern 10 går ut ur kroppen.

Enligt figur SA har en vanlig injektionsspruta 28 en nål 30, företrädesvis med en beläggning 32 av ,"Teflon" (varumärke). En hylsa 34 har något större dia- meter och något mindre längd än den belagda nålen. Hylsan kan skjutas på den belagda nälen, varvid nålens inre ände är frilagd (figur SA). Som visas i fig. 38 och SC, styrs katetern 10 genom hylsan 3U och in i venen med hjälp av eden inre förstyvningen 18; Av fig. HA och HB framgår, att genomföringsorgaf net innefattar ett långsträckt rör 36 ägnat att glida över hankopplingsdelen 16 och kateterns 10 yttre ände.

Genomföríngsorganet har också en rörformig spets 38 med skarp främre ände. Spetsens bakre ände har ett cylindriskt nav H0 med invändig gängning för samverkan med hankopplings- delen 16 och utvändig gängning för samverkan med en in- vändig gängning vid ena eller andra änden av röret 36. 7' När katetern skall installeras för kort tid, d.v.s. en period av ungefär tre veckor eller mindre, kan föl- jande metod tillämpas. En klarare förståelse erhålls i samband med fig. SA - 5D. Med patienten liggande vidgas en ven, som har valts för insättning av katetern, sä mycket som möjligt antingen genom pâläggning av ett proximalt tryckförband eller genom anbringande av patienten med huvudet nedåt, så att venen vidgas genom hydrostatiskt tryck.

Vener, som har ett lämpligt stort blodflöde och _är lättillgängliga, är huvudvenerna, nyckelbensvenen, inre halsvenen, yttre halsvenen, underarmsvenerna och armbågs- venerna. Huden över venen förbereds kirurgiskt på vanligt sätt. Ett lokalanestetikum kan insprutas runt insätt- ningsomrädet.

Enligt figur 5A är den på sprutan 28 fästa nålen - 30 insatt i hylsan 34. Nålens och hylsans inre ändar förs in genom huden och förs'fram tills nålens och hylsans inre ändar går in i den önskade venen. Sprutans kolv dras ut något. Om blod lätt sugs in i sprutan, kan läkaren vara rimligt säker på att nålen 30 och hylsan 3H har gått in i 01 10 15 20 25 30 35 s2ao1s3-s 11 venen. Hylsan förs sedan fram något och hålls stadigt, och nålen dras ut ur hylsan (figur 5B). Läkaren täpper till hylsans yttre ände, t.ex, med fingret, för att _stoppa blodflödet därifrån. Före insättning av katetern, som företrädesvis har den inre förutyvningen på plats, fyller man den med intravenös lösning för att eliminera luft från dess inre. Lösningen strömmar inte ut ur kate- terns inre ände genom backventilen 12 med mindre än att_ ett tryck utövas av lösningen i en intravenös flaska stör- re än ventilöppningstrycket. Vid detta moment är kate- tern företrädesvis inte ansluten till don intravenösa flaskan. - Av figur SC framgår, att kateterns 10 inre ände är insatt genom hylsan SH i den valda venen, t.ex. nyckel- bensvenen, och framfönien passande sträcka, såsom er- fordras av det slags intravenösa vätskor, som skall admini- streras. Därefter dras hylsan 3H ut ur patienten och över katetorns yttre ände (figur BD). Om en invändig försLyvning 18 har använts, dras den ut vid denna tidpunkt (figur 5D).

Den flödesreducerande adaptern 20 skruvas sedan fast_pä den gängade hankopplingsdelen 16 vid kateterhs yttre ände (fig. 6G - BH). Hankopplingen 22 i mekanismen för intra- venöst dropp anbringas sedan på den flödeureducerande adap- terns 20 yttre ände, och lösningen strömmar från den intra- venösa flaskan genom droppmekanismen, genom den flödes- reducerande adaptern, genom katetern, ut genontbackventil- en och in i venen.

Det är också möjligt att införa katetern i pati- enten utan att fylla katetern med intravenös lösning före insätlníngcn. Backventilen vid kalcrerspnrsen förblir slu- ten under införingen och hindrar luft att strömma ut ur katetern och orsaka luftemboli. När katetern är på plats, kan man använda en med intravenös lösning delvis fylld spruta för att suga ut luft ur katetern. Katetern kan helt fyllas med den intravenösa lösningen från sprutan innan den flödesreducerande adaptern kopplas till droppmekanismen och flaskan med intravenös lösning. 10' 15 20 25 .ao 35 820-0153-.8 12 När katetern är i rätt läge, fästs den på huden nära insättningsstället. Detta kan åstadkommas med süturer och/eller bandage. Att en riktig lokalisering av kate- terns inre ände har ernâtts, kontrolleras lämpligen medelst röntgen.

När långvarig intravenös terapi eller hyperali- mentation är påtänkt, t.eX. under tider varierande från 3 veckor till flera månader eller mera, kan följande metod tillämpas. Enligt fig. 6A placeras patienten i ryggläge; skuldran och det önskade kateterutträdesstället bereds för kirurgiskt ingrepp genom rakning och tvättning med antiseptiska lösningar. Sterila kirurgiska dukar pä- _ läggs för att isolera området vid deltopektoralfâran och det önskade kateterutträdesstället. Lokalanestetikum_ injiceras intradermalt och subkutant i området för det föreslagnasnittet, den subkutana tunnelns bana och det föreslagna kateterutträdesstället. Ett snitt läggs genom huden, och den subkutana vävnaden dissekeras för frilägg- ning av cefalvenen. Återigen kan andra lätt tillgängliga vener, såsom halsvenerna eller nyckelbensvenen, vilka mynnar i övre hâlvenen, användas, beroende på omständig- heterna.

I Behärskning av venen erhålles medelst ligaturer, klämmor eller andra medel. Kateterns inre.ände sätts in i venen, t.ex. cefalvenen, antingen direkt genom ett snitt i venen eller medelst injektionsnâlen 30 och den yttre hylsan 34, såsom beskrivs ovan. Kateterns-inre ände, före- trädesvis med förstyvningen 18 på plats, förs fram till övre hålvenen. Kateterns rätta läge kontrolleras medelst röntgen, såsom anges ovan. En ligatur binds runt cefalvenen eller annan ven bortom det ställe där katetern går in i venen.

Den inre förstyvningen tas sedan ut (figur 6B). En annan ligatur binds kring cefalvenen eller annan ven och kate~ tern för att förankra katetern i venen.

I Enligt figur SC är hankopplingsdelen vid kateterns yttre ände insatt i genomföringsqrganets rör 36 och gängad fast på genomföringnqrganets~fipnrn.ï8. Spvtnnn är i sin tur 10 15 '20 25 30 35 82-00153-8 13' fastgängad på rörets 36 yttre ände. Enligt fig. 6D och 6E griper läkaren genomföringsorganet och träder det subku- tant från snittet i skuldran till ett utträdesställe i huvudsak på mitten av bröstets främre vägg eller något annan valt ställe hos patienten. Genomföringsorganet leds genom huden vid utträdesstället. Kateterns inre parti hålls fast vid snittet i skuldran, medan genomföringsorganet dras för att dra slaka partier av katetern genom den subku- tana tunneln. Genomföringsorganet med den fastsatta katetern dras fram tills kateterns muff Zö är-belägen subku- tant nära öppningen i huden vid utträdesstället.

Enligt figur SF är genomföringsorganets spets 38 avskruvad från röret 36 och från hankopplingsdelen 16.

Röret 36 tas av från katetern över dess yttre ände (figur 6B). Luft i katetern sugs upp-med hjälp av en injektions- spruta, och katetern fylls med en intravenös lösning, såsom beskrivs ovan. Hankopplingsdelen 16 gängas fast på den flödesreducerande adaptern 20, som i sin tur ansluts till hanorganet 22 vid den till den intravenösa.flaskan kopp- lade droppmekanismen. Alternativt kan en kapsyl 24 gängas på den flödesreducerande adapterns 20 yttre ände. Katetern fästs på huden nära utträdesstället med suturer och/eller bandage. Snittet i skuldran sluts. I Det intravenösa näringsmedlet eller den terapeu- tiska lösningen strömmar under inverkan av tyngdkraften från lösningsflaskan genom flödesreduceraren och katetern och in i venen. Strömmen drivs av det hydrostatiska tryck som härrör från läget av flaskan med intravenös lösning i relation till kateterspetsen hos patienten. Det maximala flödet begränsas till en trygg nivå av den till kateterns yttre ände anslutna flödesreducerande adaptern. Ytter- ligare reglering erbjuds av backventilens specifika öpp- ningstryck. När flaskan med intravenös lösning är tom, finns det inte längre ett tillräckligt övertryck för att hålla backventilen öppen; och därmed är risken för luftem- boli väsentligen eliminerad. Backventilen vid kateterns inre ände hindrar återströmning av blod till katetern, 10 20 25 30 35 8200153-8 14 och problemet med bildning av blodproppar i åtföljande avbrott av strömmen av intravenös lösning är katetern och väsentligen eliminerat. Det är inte längre nödvändigt 'att ha en kontinuerlig vätskeströmning genom katetern för att hindra bildning av blodproppar, ej heller är det nöd- vändigt att_periodiskt spola katetern med antikoagulant- substanser. Denna anordning eliminerar behovet av dyra pumpnings- och strömningsregleranordningar och eliminerar därmed en av de viktigaste riskerna med system som kräver sådana anordningar. 7 _ I Även om kateterns yttre ände blir urkopplad, kan ~ patienten inte förlora blod genom katetern, enär backven- tilen stängs i frånvaro av inre vätsketryck. Vidare blir risken för luftemboli i sådana fall minimal, eftersom luft inte kan strömma genom kateterns slutna ände utan att I stå under tryck. I Närvaron av en antikoagulantbeläggning på kate- terns yta förebygger bildning av blodproppar pä kateterns insida eller utsida, vilka skulle kunna hämma strömmen av intravenös lösning, tjäna som centrum för bakterietillväxt, som skulle kunna leda till bakteriell septisemi, eller tjäna som källa till septisk emboli när katetern dras ut.

Det är lätt möjligt att mäta patientens centrala ventryck utan att tillåta âterströmning av blod i katetern och utan användning av ytterligare manometrar eller andra instrument. Detta gör man genom att bestämma det vertikala avstånd mellan vätskeytan i flaskan med intravenös lösning och kateterns inre ände, vid vilket strömning genom kate- tern upphör eller börjar. Det kända öppningstrycket för backventilen- vid kateterspetsen subtraheras från detta värde för att ge ventrycket utanför kateterns spets. När kate- terspetsen är i övre hålvenen, är detta värde det centrala ventrycket med klinisk _noggrannhet.- Apparaten har ett minimalt antal komponenter.

Hylsan till den för kortvarigt bruk avsedda kateterappa- raten kan helt tas ut ur patienten, vilket minskar mängden främmande material och därmed förbundna niskor. ELL genom- 10 15 20 *det ger patienten möjlighet att själv azauass-a ' 15 föringsorgan kan lätt'kopplas till kateterns yttre ände och möjliggöra samtidig subkutan tunnelbildning och träd- ning av katetern till ett utträdesställe på främst bröst- väggen. _ Det för långvarigt bruk avsedda kateterns yttre ände kan lätt manipuleras av patienten på grund av dess bekväma läge, d.v.s. mitt på bröstets främre vägg eller på annan lämplig plats. Detta arrangemang är önskvärt, enär admínistrera'närings- medel eller andra terapeutiska.lösningar. 5 I Som framgår av figur BH, kan katetern efter av- slutning av en speciell infusion fyllas med en antikoagu- lantlösning ooh kapsylen 24 gängas fast på den flödesredu- cerande adapterns yttre ände. Patienten kan nu röra sig J fritt utan att hämmas avett till honom eller henne ansluten infusionsaggregat. Patienten kan undvika långvarig sjuk- husvistelse genom att själv bekvämt administrera närings- Wmedel eller andra.terapeutiska medel, inklusive total paranteral nutrition, på íntermittent basis utanför sjuk- huset.

Claims (3)

10 15 20 8200153-8 _ 16 PATENTKRAV '

1. Apparat för utförande av intravaskulär terapi, inklusive hyperalimentation, innefattande en böjlig kateter (10) med till- räcklig längd för att sträcka sig från ett i en patient befint- ligt kärl-med lämpligt stort blodflöde och genom ett utträdes- ' ställe i pddentens hud, varvid katetern har en ventil (12) in- till sin inre ände, och en i kateterns yttre öppna ände insatt kopplingsdel (16), k ä n n e t e c k n a d av ett för subkutan trädning av katetern inrättat genomföringsorgan (36, 38), som innefattar ett lângsträckt rör (36) ägnat att glida över kopp- lingsdelen och kateterns yttre ände, en spets (38) inrättad att lösbart förbindas med rörets främre ände och organ (18, 40) för löshar förbindning av kateterns yttre ände med spetsen.

2. ¿ Apparat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att genomföringsorganet (36, 38) har en skarp spets (38) för D skärning av en kanal genom en patients kroppsvävnad, så att genomföringsorganet kan föras subkutant under patientens hud, varigenom efter spetsens (38) utträde från huden och spetsens avtagning från röret katetern kan föras fram genom röret och det senare tas ut ur kroppen genom att skjutas över katetern, .så att katetern kvarlämnas i den med genomföringsorganet upp- tagna kanalen under patientens hud. 7

3. Apparat enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n nde - t e c k n'a d av att spetsen (38) är gängad vid kopplingsdelen och röret.