SE444869B - Kopplingsanordning for automatisk igenkenning av handskrivna markeringar - Google Patents

Description

É . 7906362-4 2 anordning till en dokumentsorterare. Da kan markeringsmatrisen i samma dokumentgenomgang läsas tillsammans med en OCR-rad (rad för optisk igenkänning).

Informationsinnehallet i en markering erhålles som ovan antytts ur läget för markeringen inom ett fastlagt dokument- förtryck. Därför maste en anordning för automatisk igenkänning av handskrivna markeringar först noggrant bestämma läget för de pa dokumentet förtryckta markeringsrutorna i förhållande till anordningens avkänningsraster. För detta ändamål trycks vid markeringsdokument taktmärken i en parallellt med marke- ringsmatrisens rader anordnad taktrad, som befinner sig jäms med en kolumn i markeringsmatrisen. I den tyska patentskriften 2 833 908 (svensk patentansökan 79063616) är i detalj be- skrivet hur man medelst dessa taktmärken lägger fast kolumn- 15 och radkoordineringen för avkända data.

För korrigering av läsresultatet vid i förhållande till avkänningsenheten snett genomlöpande markeringsdokument ut- värderas en i markeringsmatrisens kolumnriktning anordnad kod- kolumn. Denna innehåller vertikalt i förhållande till varandra 20 förskjutna kodmärken vilkas horisontella förskjutning, ut- tryckt i kolumnavstandet, bestämmas och utvärderas. I avkän- ningsresultatet korrigeras elektroniskt alla positionerna för markeringsrutorna i en av markeringsmatrisens kolumner. Detta löser problemet med entydlig koordinering mellan avkända data 25 och en viss markeringsruta eller helt allmänt markeringe- matrisens rasterpositioner. Ju noggrannare detta kan göras, desto mera reduceras risken för att markeringar tillordnas en felaktig position eller ett flertal positioner.

Nu kan emellertid markeringar, i synnerhet kryssmarke- 30 ringar, i hög grad variera ifråga om kontrast, storlek, form och läge inom markeringsrutan. Vid markeringsläsare maste denna variationsbredd alltid beaktas, eftersom markeringarna har inskrivite för hand och därmed uttrycker egenskaper för saväl den skrivande personen som de av denna använda skriv- 35 donen. Man maste dessutom räkna med att dokumenten vid an- vändning är utsatta för nedsmutsning.

Vid den automatiska teckenigenkänningen är det vanligt att man skiljer nyttosignaler från störsignaler därigenom att man ur det avkänningspunkten omgivnade fältet härleder en 40 signal för styrning av kvantiseringströskeln. Detta innebär en 10 15 35 40 7906362-4 3 kontrastberoende omvandling av de analoga videosignalerna till digitala avkänningssignaler. Vid markeringsläsare kan man på detta sätt i nagon man behärska gg av de parametrar som inverkar på variationsbredden, nämligen varierande kontrast.

Trots detta är det sedan förenat med ganska stora svårigheter att störningsfritt känna igen de i och för sig mycket enkla markeringarna, eftersom de övriga störande parametrarna knappast går att behärska med en dylik digitalisering av videosignalen uteslutande med ett variabelt tröskelvärde.

Uppfinningen har salunda till uppgift att vid en kopp- lingsanordning förgautomatisk igenkänning av handskrivna markeringar på ett maskinellt utvärderbart dokument av det i patentkravets 1 ingress nämnda slaget på enklast möjliga sätt vid avsökningen av en bestämt markering eliminera störande inverkan, förorsakad av alltför stora markeringar i när- liggande markeringsrutor.

Denna uppgift löses genom de i patentkravets 1 känne- tecknande del avgivna särdragen. Fördelen med lösningen enligt uppfinningen ligger framför allt däri, att det med hjälp av graderat inställda kvantiseringströsklar blir möjligt att erhålla motsvarande skiljaktliga avkänningsdata, som städse för sig ger ett svart-vit-mönster och kan bearbetas och utvär- deras parallellt. För erhållande av markeringsdata från de till bilddata behandlade avkänningsdata är avkänningsrastret så valt, att flera avkänningsrader och -kolumner översveper ett markeringsställe. Detta betyder en hög lokal upplösning och möjliggör dessutom att avkänningsdata för ett markeringsställe, sett i radriktning, skiljaktigt kan vägas i beroende av det motsvarande läget i kant- eller centralområden. Inverkan från alltför stora markeringar i horisontellt angränsande markeringsramar reduceras på detta sätt. Liknande inverkan från markeringar som går ut från ver- tikalt angränsande markeringsrutor beaktas pà det sättet att avkänningsdata för de i förhållande till den just betraktade markeringsrutan vertikalt angränsande rutorna medräknas vid markeringsbeslutet. Därigenom kan exempelvis konstateras huru- vida en svärtning i den under utvärdering varande markerings- rutan eventuellt härrör från en för stor markering i en grann- ruta. För markeringskonstaterandet används ett flertal radkon- figurationer, dvs. bildelementkombinationer i olika rader, 10 15 20 30 35 40 7906362-4 4 vilka har olika relativläge i förhållande till marke- ringsspáret. De bildelementkombinationer som skall användas sasom markering är lagrade i ett konstantvärdesminne, som avger ja/nej-besked.

Eftersom avkänningsdata för varje kvantiseringssteg bearbetas och utvärderas separat, erhalles för varje marke- ringsruta även ett flertal stegförskjutna markeringsbesked.

Eftersom endast ett enda ja/nej-resultat skall avges, maste ett resultaturval ske med hjälp av ett sannolikhets- eller plausibilitetskriterium. Étt dylikt plausibilitetskriterium stàr alltid till förfogande när markeringsdokumentet inne- haller markeringsfält för vilka ett bestämt börvärdesantal markeringar är föreskrivet. Plausibilitetskriterierna växlar emellertid med dokumentets art. Om i markeringsläsarna ett antal olika dokumenttyper skall bearbetas efter varandra, sa maste dessa kriterier atfölja varje enskilt dokument. För detta ändamal är även den i avkänningsriktningen före marke- ringsmtnssn anordnade Jsedlsolumoen användbar, Hed koxnbinaf tioner av patryckta kodmärken i denna kolumn definieras det aktuella dokumentet, och man kan därur härleda kriterierna beträffande storlek och läge för markeringsfälten samt bör- värdesantalet av de i dessa uppträdande markeringarna.

Dessa kriterier bestämmer sedan förloppet av plausibili- tetskontrollen, vid vilken det i de olika kvantiseringsstegen verkligen avlasta antalet markeringar i ett markeringsfält jämföras med det föreskrivna börvärdesantalet. Markeringsdata för de kvantiseringssteg för vilka överensstämmelse mellan börvärdesantal och paträffat antal konstaterats, anses som det plausibla läsresultatet och utmatas för vidare bearbetning. Om det gäller markeringsdokument för vilka en dylik plausibili- tetskontroll ej är genomförbar, avges i detta fall läsresul- tatet för ett mellanliggande kvantiseringssteg.

Pördelaktiga vidareutvecklingar av uppfinningen anges i underkraven.

En utföringsform av uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritning med fig. 1-4.

Pig, 1 visar ett blockschema över enligt uppfinningen utförd anordning för automatisk igenkänning av handskrivna markeringar.

Pig, 2 visar ett av marksringsigenkänningsenheterna för ett :_ i i U I 10 15 20 25 30 35 NO 7906362-4 5 bildmönster för ett kvantiseringssteg. ne för mellanlagring av markeringsdata med tillhörande ingångs- och utgångskopplingar, och fig. U visar kopplingsanordningen för en plausibilitetskontrollenhet.

Fig. 1 visar ett blockschema över en anordning för automatisk igenkänning av handskrivna markeringar på ett maskinellt utvärde- ringsbart dokument BE. Detta innehåller ett antal kryssmarkeringar M i en av rader och kolumner uppbyggd markeringsmatris. Markeringsmat- risen uppvisar i korsningspunkterna mellan raderna och kolumnerna ej visade markeringsrutor som är avsedda för manuell införing av kryss- märken M. Markeringsrutorna är tryckta i blindfärger, vilka ligger utanför spektralkänslighetsområdet för avkänningsenheten, och de är därför ej visade här. Ovanför markeringsmatrisen ligger en taktrad med taktmärken TM, vilka är tryckta jäms med markeringsmatrisens kolumner. De definierar därmed horisontalläget för varje markerings- kolumn inom markeringsmatrisen. Ur vertikalläget för taktmärkena på det dokument som maskinellt skall utvärderas kan dock även de verti- kala koordinaterna för de enskilda markeringsraderna härledas.

Genom angivande av rad- och kolumnområden kan man sålunda inom markeringsmatrisen fastlägga enskilda fält.

Markeringsmatrisen läses i riktning mot den genom en pil A angivna transportriktningen för det dokument som skall undergå maskinell läsning, och såsom första kolumn läses därvid alltid en kolumn med kodmärken CM. Dessa kodmärken består av en serie av streckmärken i bestämda radpositioner och definierar dokumentets art. Här skall endast nämndas att kodmärkena CM dessutom även möj- liggör en lägeskorrigering för markeringsrutorna vid ett snett Fig. 3 visar ett buffertmin- löpande dokument.

Ett dylikt dokument BE skall i en lässtation maskinellt utvär- deras i inmatningsdelen av en dokumentsorteringsmaskin. Dokumentet BE föres förbi ett avkänningsfönster och belyses där av en ej visad ljuskälla. Från dokumentet reflekterat ljus upptages via en avkän- ningsoptik OP av en optoelektrisk omvandlare SC med en parallellt med markeringsmatrisens kolumnriktning anordnad fotodiodserie.

Fotodioderna avfrågas cykliskt av en avkänningskoppling i den opto- elektroniska omvandlaren SC, och den alstrade videosignalen VS tillföres till signalomvandlarenheterna SW1 till SW3. För att elimi- nera inverkan av belysningsstyrkan och de olika reflektionsegenska- perna för dokumentytan tas vid kvantiseringen av videosignalen VS till ett av svart/vit-värden bestående bildmönster hänsyn till 10 15 20 25 30 35 HO 7906362-4 A _ _ 6 teckenbakgrundens ljushet, d.v.s. det aktuella maximala vitvärdet i raden för den bildpunkt som skall avkännas. Ur teckenbakgrundens “ uppmätta ljushet härleds därvid tre i höjdled spridda svart-tröskel- värden, medelst vilka tre olika avkänningsdata AD1 till AD3 alstras ur den ursprungliga videosignalen VS. En fjärde, hög tröskel an- vänds för utvärdering av de kontrastrikt förtryckta taktmärkena TM och kodmärkena CM, och i den tillhörande signalomvandlarenheten SHM alstras avkänningsdata ADM.

Ur nämnda avkänningsdata ADM och de i dessa befintliga taktmär- kena TM alstras i en förbearbetningsenhet PREP lägesinformationen för markeringsrutorna och tillföres till ett parameterminne PARM.

Med hjälp av avkänningsdata ADÅ och de i dessa likaledes förefintli- ga kodmärkena CM mätes ett eventuellt snedtransportläge för dokumen- tet BE och härleds i motsvarighet härtill en elektronisk korrektion med avseende på lägesinformationen för markeringsrutprna. Närmare detaljer med avseende härpâ är beskrivna i den tyska patent- skriften 2 833 908.

De med avkänningsdata ADM lägesberoende förberedda avkännings- data AD1 till AD3 mellanlagras såsom bilddata BD1 till BD3 i ett bildmönsterminne DSM. 'I anslutning härtill alstras ur bilddata markeringsdata MD1, MD2, MD3. Detta sker för bilddata BD1, BD2 resp. BD3 från de tre kvantiseringsstegen separat i vardera av tre markeringsigenkänningsenheter MSS1, MSS2 resp. MSS3.

För många användningsfall där handskrivna markeringar gjorts på dokument, exempelvis tipskuponger, är det möjligt att utföra en plausibilitetsprövning av läsresultatet, eftersom i fastlagda fält i markeringsmatrisen ett bestämt antal kryssmarkeringar måste förefin- nas. Ur kombinationen i den påtryckta kodmarkeringen CM erhålles dokumentets art, så att man medelst därur härledda kriterier kan prova vilket av de tre läsresultaten som förefaller plausibelt.

Denna kontroll av markeringsdata genomföres i en plausibilitetskont- rollenhet PCE. I beroende härav utväljes de såsom plausibla före- fallande markeringsdata MD1, MD2 eller MD3 och tillföres till en markeringsutmatningsenhet MOP.

För att under denna kontroll mellanlagra markeringsdata inne- håller plausibilitetskontrollenheten PCE bl. a. ett buffertminne "FIFO" (enligt principen FIRST IN - FIRST OUT, därav förkortningen).

Själva plausibilitetsprovníngen genomföres med ett markeringsdata-- räkneverk MIP. Där bestämmes ur markeringsdata MD1 till MD3 antalet fastställda kryssmarkeringar M inom ett fält i markeringsmatrisen, 10 15 20 25 30 35 NO 7906362-4 7 och detta antal jämföres med ett av dokumentets art bestämt börvär- de. Vid olika typer av dokument måste de aktuella börvärdena och ytterligare styrkriterier, speciellt styrsignaler för fältstorlekar, föreskrivas. För detta ändamål används en-programmerad styrenhet PCU, som utvärderar de från markeringsigenkänningsenheten MSS3 avgivna markeringsdata MD3 för kodkolumnen. Motsvarande den funna kodkombinationen väljes ett tillhörande styrprogram i PCU. Denna enhet PCU styr nu räkneverket MIP, vars räkneställningar i sin tur styr utmatningsmultiplexern OMUX.

I fig. 1 är dessutom interna kontrollanordningar för provning av de beskrivna organens funktionssäkerhet antydda. Efter varje inkoppling av anordningen och efter en felnormering genomföres först igenkänning av ett simulerat dokument med en ifylld markeringsmat- ris. Alla härför erforderliga data erhålles från ett konstantvär- desminne, simuleringsmínnet S-ROM. Även dessa data utvärderas på det ovan beskrivna sättet. Markeringsresultaten Jämföres sedan med lagrade börvärden i simuleringsminnet S-ROM. Vid bristande överens- stämmelse avges en felsignal och igenkänningsanordningen spärras för normal drift.

Efter denna översikt skall nu i det följande närmare beskrivas hur markeringsdata MD1 till MD3 härledes ur-avkänningsdata AD1, AD2 resp. AD3. Avkänningsrastret är mycket smalare än markeringsmatri- sens raster, så att till ett markeringsställe hör 6 x 12 avkännings- data och efter en informationsreducering fortfarande 3 x 12 bild- data. Efter informationsreduceringen ingår alltså i en rad i marke- ringsmatrisen vid normala dokument fortfarande tre bildrader, under det att den horisontella upplösningen är väsentligt större, eftersom varje markeringskolumn avkännes i'ett flertal horisontalsteg och här ingen datareduktion företas. Såsom markeringar skall streck, lodrä- ta kryss och framförallt liggande kryss igenkännas.

I fig. 2 är en av de tre markeringsigenkänningsenheterna MSS visad i detalj. Bildmönsterminnet DSM, i vilket bilddata BD1 till BD3 är lagrade, är även antytt. .Bilddata BD1 överföres i serie till markeringsigenkänningsenheten MSS1. Där uppsummeras bilddata för en bildrad över en bredd av tio avkänningskolumner. Detta innebär att de till den vänstra resp. den högra kanten av ett narkeringsställe hörande avkänningskolumnerna nu undertrycks. Om ett dokument med 128 vertikalt till varandra gränsande fotodioder avkännes, så erhål- ler man efter en radreducering i proportionen 2 till 1 i förbearbet- ningsenheten PREP fortfarande till en avkänningskolumn hörande 10 15 20 25 30 35 NO 7906362-4 8 bilddata vilka kolumnvis i serie tillföres till markeringsigenkän- ningsenheten MSS1. För att göra det möjligt att i en adderingskopp- ling ADD summera de i serie tillförda bilddata BD1 från 10 avkän«_ ningskolumner i radriktningen erfordras en ackumulator ACC som innefattar fyra parallella skiftregister, vartdera med 6N positioner.

För radsummabildningen i adderingskopplingen ADD gäller därvid följande, bortsett från avbländningen av kantkolumnerna genom en utlösningssignal MCO. Bilddata i de enskilda avkänningskolumnerna "viktas", d.v.s. tilldelas olika viktsfaktorer allt efter sina lägen i förhållande till ett markeringsställe. Bilddata i de sex mellers- ta avkänningskolumnerna av utvärderingsområdet går in med ett värde lika med "1" i radsumman, under det att de återstående fyra kantko- lumnerna tilldelas den lägre viktsfaktorn "O,5" och sålunda tillmäts mindre betydelse. Till adderíngskopplingen ADD tillföres dessutom en kolumnbetingad värdesignal WCS. Summavärdet uttryckes som fyrstäl- ligt binärvärde och uppgår maximalt till 7,5. Till varje bildrad i, utvärderingsområdet hör sålunda ett dylikt fyra bitpositioner omfat- tande binärvärde, som tillföres till adderingskopplingen ADD från ackumulatorn ACC och adderas till aktuella värdet av strömmen bilde data BD1.

Här bör dessutom tilläggas, att svarta bilddata med ett digi- talt värde av "1" resp. "O,5" adderas, under det att vita bilddata med samma absoluta binära värden subtraheras. Subtraktionen sker emellertid på det sättet att radsummavärdet ej kan bli negativt, så att man ej behöver skilja mellan olika förtecken. Praktiskt innebär detta att radsummaberäkningen påverkas av vitluckor i raden inom utvârderingsområdet.

Till adderingskopplingen ADD är dessutom ansluten en jämförel- sekoppling MCOMP för att jämföra det aktuella radsummavärdet med ett i ett maximivärdesminne MAX mellanlagrat maximivärde. Om jämförel- sen mellan de båda binärvärdena visar ett högre aktuellt radsumma- värde aktiverar jämförelsekopplingen MCOMP en konjunktiv logikkopp- ling UG1, och det aktuella radsummavärdet laddas i maximivärdesmin-- net MAX. Även detta maximivärdesminne MAX består i likhet med ackumulatorn ACC av fyra skiftregister, vartdera med 6N positioner, och det kan sålunda ta upp maximala summavärdet för alla 6N bildra- derna för en hel markeringskolumn. _ Tre på varandra följande maximala radsummavärden mellanlagras i var sitt av tre radsummaregister SREG1, SREG2 och SREG3, vilka är serie-anslutna till maximivärdesminnet MAX. Definitionsmässigt hör 10 15 20 25' 30 35 H0 7906362-4 9 tre bildrader till en markeringsrad eller ett spår. Därför innehål- ler dessa radsummaregister i form av maximivärdena all erforderlig information beträffande bilddata BD1 för ett utvärderingsområde i och för igenkänning av en eventuellt förefintlig kryssmarkering M.

Samtliga möjliga och tillåtna kombinationer av dylika radsummavärden är lagrade i ett markeringsigenkänningsregister MCM. Innehållen i radsummaregistret tjänstgör därvid såsom dess adresser. Beträffande en markeringsruta är finns tre utvärderingspositioner. I ett mel- lanläge täcker de bildrader som hänför sig till de just mellanlagra- de radsummavärdena precis markeringsspåret. I ett övre läge ligger två bildrader ovanför spåret och analogt ligger i ett undre läge två rader nedanför spåret. De två bildrader av ett grannspår till vilka hänsyn tagits gör det möjligt att avgöra huruvida en svärtning i den övre resp. undre bildraden i det under utvärdering varande spåret härrör från en mycket liten, dåligt placerad markering M eller från en alltför stor markering i den angränsande rutan.

Markeringsigenkänningsminnet MCM avger för vart och ett av de 6N bildradpositionerna parallellt tre markeringsbesked, vilka är härledda ur de tre nämnda utvärderingslägena. I varje bildradposi- tion blir dock endast étt av de tre markeringsbeskeden giltigt.

Därtill tillföres dessa tre digitala besked "markering finns" resp. "ingen markering finns" parallellt till en markeringsmultiplexer MMUX. Denna erhåller från parameterminnet PARM en tvåställig val- signal VTM, som är härledd ur det vertikala läget av taktmärkena TM i denna markeringskolumn. tillordnat ett av de tre möjliga lägena med avseende på spåren. markeringsmultiplexerns MMUX utgång avges sålunda med avseende på en markeringsruta MMUX efter varandra tre markeringsmeddelanden, vilka På blir verksamma disjunktivt.

I fig. 2 visas endast en markeringsigenkänningsenhet MSS1, men det bör här återigen framhållas att det i igenkänningsanordningen finns tre dylika markeringsigenkänningsenheter MSS1, MSS2 och MSS3, vilka parallellt bearbetar bilddata BD1-till BD3 till markeringsdata MD1, MD2 resp. MD3. V Fig. 3 resp. U visar nu delar av plausibilitetskontrollenheten PCE, vilken har till uppgift att ur markeringsdata MD1, MD2 resp.

MD3 utvälja en kvantiseringströskel för informationsavgivningen. En plausibilitetskontroll är möjlig endast när man för ett visst doku- mentslag kan ange hur många mankeringar som skall finnas på ett dylikt dokument eller i en del av dess markeringsmatris.

På detta sätt blir varje bearbetningssteg' 10 15 20 25 30 35 H0 7906362-4 10 Dokumentslaget ligger kodat i kombinationen av kodmärken CM. *I denna kod ligger även information om indelningen av markeringsmatri- sen i ett flertal lika stora fält för vilka en plausibilitetskont-. roll skall genomföras. Ett sådant användningsfall föreligger exem- pelvis vid tipskuponger som automatiskt skall utvärderas.

Av plausibilitetskontrollenheten PCE måste på grundval av den i kodmärkena CM liggande koden ett bestämt provningsschema sättas i verket, vilket schema är beroende av data för fältstorleken med ett känt antal markeringsrader och markeringskolumner och antal för kryssmarkeringar M inom ett dvlikt fält.

Plausibilitetskontrollen genomföres dock ej för markeringsdata MD1 till MD3 för samtliga tre kvantiseringssteg. Det är istället tillräckligt att kontrollera markeringsdata MD1 för det lägsta kvantiseringssteget och markeringsdata MD3 för det högsta kvantise- ringssteget. Därur utväljes de markeringsdata som är plausibla. Om emellertid intetdera av de båda läsresultaten förefaller plausibelt, utmatas markeringsdata MD2 för det mellersta kvantiseringssteget.

Det sistnämnda gäller även vid dokumentslag för vilka ingen plausi- bilitetskontroll kan genomföras. I dessa fall måste man anta att de ur bilddata BD2 för det mellersta kvantiseringsteget härledda marke- ringsdata MD2 utgör det med lägsta felfrekvensen behäftade läsresul- tatet.

Fig. 3 visar nu ett blockschema över buffertminnet FIFO för mellanlagring av markeringsdata MD1, MD2 resp, MD3 under plausibili- tetskontrollen. Detta buffertminne består av tre delminnen, FIF01, FIF02 resp. FIFO3. Delmínnenas beteckningar antyder driftssättet.

För att erhålla full utnyttjning av i marknaden förekommande minnes- kretsars kapacitet kodas de av de tre markeringsigenkänningsenhe- terna MSS1, MSS2 och MSS3 i serie avgivna markeringsdata MD1, MD2 resp MD3 med varannan bit över två ELLER-grindar OG1 och inmatas i ett av två som serie/parallell-omvandlare tjänstgörande skiftregis- ter SPW1 resp. SPW2. De lagrar sex bitpositioner och tjänstgör såsom inmatningsregister för de tre delminnena FIF01, FIF02 och FIF03. De sistnämnda är så uppbyggda att ett minnesord omfattar fyra.bitposi- tioner. Därför är utgångsledningarna från serie/parallell-omvand- larna SPW1 rep. SPW2 uppdelade på två av delminnena. u Övertagandet av minnesorden i delminnena FIF01, FIF02 resp.

FIF03 är synkroniserat genom en inskrivningspuls $F. Denna alstras medelst en informationsställe-räknare ISC, vilken synkroniseras vid början av ett kontrollförlopp och vilken vid övertagande av ett ett börvärdes-* 10 15 20 25 30 35 H0 -OG2 och en ytterligare OCH-grind UG3. 7906362-4 11 informationsställe erhåller en övertagningspuls IS såsom räknepuls.

Den avger efter var sjätte informationsställe en utmatningspuls, som med en taktpuls TP i en andra OCH-grind UG2 undergår logisk opera- tion för alstring av skrívpulsen SF. - På utgången från de tre delminnena FIF01, FIFO2 och FIFO3 återomvandlas åter de omkodade markeringsdata. Såsom utgångsregister tjänstgör två parallell/serie-omvandlare PSW1 resp. PSW2. Serieut- gångarna från dessa bàda parallell/serie-omvandlare är anslutna parallellt till de båda ingångarna hos en ytterligare ELLER-grind Till de tre utgångarna från detta avkodningsnät står sålunda återigen de i serieform anordnade men nu fördröjda markeringsdata MDA1, MDA2 resp. MDA3 till förfo- gande.

Medan markeringsdata MD1, MD2 resp. MD3 genomlöper FIFO-minnet genomföres plausíbilitetskontrollen. I fig. U är den för detta ändamål erforderliga markeringsdataräknaren MIP och den programme- rade styrenheten visade i detalj i ett sammanhängande blockschema.

Den sistnämnda enheten består av ett kodordsregister CWR, ett start- adressminne SAM, en styradressräknare PCC, ett styrminne PCM, ett styrregister CSR, en kolumnräknare CCT och ett börvärdesantalsregis- ter MSR. Till markeringsdataräknaren MIP hör två markeringsdataad- derare MAD1 resp. QAD3, buffertregistren BR1 resp. BR3, ackumulator- minnet MAC1 resp. MAC3, jämförelsekopplingar PCOMP1 resp. PCOMP3 och resultatregistren PRL1 resp. PRL3. _ Eftersom dessa delar av plausibilitetskontrollenheten PCB med avseende på sin funktion ej fullständigt kan beskrivas utan angivan- de av vissa i ett tidsraster liggande styrförlopp, är i detta block- schema i fig. N även ett flertal styrsignaler angivna, vilka känne- tecknar samverkan mellan de olika delkopplingarna inbördes.

För plausíbilitetskontrollen måste den programmerade styrenhe- ten ÉCU erhålla information om det föreliggande dokumentslaget. Ur denna'i kodmärkena CM ingående information erhålles vid förbearbet- ddata CD som tillföres i serie till det såsom skiftregister För korrekt övertagande av koddata CD kodordsregistret CWR måste ha åter- Vilken alltid Dessutom ningen ko utförda kodordsregistret CWR. gäller därvid två bivillkor: ställts av en flerfaldigt använd normeringssignal NO, uppträder i början av avsökningen av ett dokument BE. måste koddata CD skiljas från markeringsdata MD, något som är möj- ligt genom deras koordinering med de motsvarande avkänningskolumner- na. I det föreliggande fallet definierar en följesignal CS en 10 15 20 25 M 35 NO 7906362-4 12 övertagningscykel för data i kodkolumnen. Denna cykels längd är fastlagd genom varaktigheten för avkänningen av en markeringsko- lumn. Inom en sådan övertagningscykel uppträder sedan med regel- bundna intervall de ett markeringsställe tillordnade data. Tidsin- tervallet-definieras genom en informationstakt INF. De båda sist- nämnda signalerna bildar när de undergår logisk OCH-operation takt- signalen för kodordsregistret CWR.

Efter övertagningscykeln för koddata DD innehåller kodordsre- gistret CHR all nödvändig information om den föreliggande dokument- typen. Kodordsregistret bildar adressregistret för startadressminnet SAM, i vilket innehållet i kodordsregistret CWR avkodas till fyra adressignaler SAMO till SAM3. De båda högre värden uppvisande adressignalerna SAM2, SAM3, innehåller en deladress för styrminnet PCM, ur de båda övriga adressignalerna härledes indirekt den full- ständiga adressen för styrminnet PCM.

Förklaring av detta förlopp kräver kännedom om styrminnets PCH funktion och verkningssätt. Detta minne är uppbyggt såsom konstant- värdesminne och bör i beroende av dokumentets art i den korrekta tidsföljden alstra de olika styrsignalerna för genomförande av plausibilitetskontrollén. För detta ändamål innehåller det för varje dokumentslag ett styrord-fält vars startadress vid början av - varje övertagningscykel för markeringsdata väljer ut en kolumn i markeringsmatrisen. I vart och ett av dessa fält definierar det första minnesordet antalet markeringskolumner som hör till ett markeringsfält. På den andra adressen är ett börvärdesantal, d.v.s. det tillåtna antalet markeringar M för varje fält, lagrat.

I det tredje minnesordet slutligen finns det första av de egentliga styrorden. Beträffande dessa skall här först endast antydas att markeringsfält på olika dokument även kan omfatta ol Vid den kolumnvisa avkänningen av ika antal rader i markeringsmatrisen. ett dokument BE och den därtill anpassade kolumnvisa bearbetningen av markeringsdata MD1....MD3 kan på varandra följande markerings- ställen i en kolumn även tillhöra olika markeringsfält. Uttryckt på annat sätt, till samma markeringskolumner hörande, på dokumentet över varandra befintliga markeringsfält bildar en fältgrupp vars tillhörande markeringsdata visserigen i serieform tillföres till plausibilitetskontrollenheten PCE men där bearbetas parallellt.

Enskilda markeringsdatas MD1...MD3 tillhörighet till ett visst markeringsfält inom en fältgrupp fastlägges genom dessa styrord i styrminnet PCM. 10 15 20 25 30 35 HO 7906362-4 13 Som ovan nämnts bildar de högre värden uppvisande adressigna- lerna SAM2, SAM3 endast en del av styrminnets PCM adress. För komplettering av minnesadressen är styradressräknaren PCC anordnad.

I denna räknare skallanu vid början av varje övertagningscykel av markeringsdata MD1...MD3 i en markeringskolumn den motsvarande startadressen laddas. Startadressen härleds ur den andra adressig- nalen SAM1. För övertagande av denna signal aktiveras en laddnings- ingång LD med en utlösningssignal vilken erhålles vid en OCH-opera- tion mellan den första adressignalen SAMO och en vid början av en övertagningscykel uppträdande följesignal CYO. Denna utlösningssig- nal spärrar uppstegningen av räknarens räkneställning och inleder övertagande av de på dataingångarna förefintliga datasignalerna, vilka efter nästa taktpuls TP på räkneingången C står till förfogan- de på utgången. Därmed är startadressen för styrminnet PCM fastlagd.

Styradressräknaren PCC skall i varje övertagningsoykel först adressera de båda ovan anropade adresserna i styrminnet PCI-i med av dokumentets art beroende markeríngsfältdata och därefter styradres- Därför tillföres till dess utlösningsingång EN fyra styrsig- Dessa'styrsignaler serna. naler via en OCH-grind med inverterad utgång. utgöres av den inverterade informationstakten INF, den tredje ut- gångssignalen CSR2 från styrregistret CSR, den inverterade utgångs- signalen CTO från kolumnräknaren CCT och en inverterad följesignal RCY till en återställningscykel. De båda sistnämnda styrsignalernas funktion kommer att klart framgå av den följande beskrivningen av styrregistret CSR och av beskrivningen av kolumnräknaren CCT.

Vad styrregistrets CSR funktion beträffar måste man ha klart för sig att utgångssignalerna PCMO till PCM3 från styrminnet PCM parallellt tillföres till kolumnräknaren CCT, börvärdesantalsregist- ret MSE och de båda ackumulatorminnena MAC1, MAC3. Styrregistret CSR övertar nu uppgiften att under taktstyrning koppla igenom dessa utgångssignaler till de första båda enheterna och förbereda styrad- ressräknaren PCC härför.

Styrregistret CSR är ett 3-bits skiftregister, vilket är anord- nat att återställas med normeringssignalen NO vid början av avkän- ningen av ett dokument BE. Det övertar 1 bit vid början av en övertagningscykel, vilken bit kännetecknas av följesignalen CYO.

Denna styrbit skiftas vidare för varje taktpuls TP till dess att utgångssignalen CSR2 på styrregistrets CSR tredje utgång är posi- tiv. Denna utgångssignal underkastas logisk operation tillsammans med följesignalen CYO för början av en övertagningscykel och tillfö- 10 15 20 25 30 35 40 7906362-4 1ü res till en spärringång INH hos styrregistret CSR, så att detta sedan kvarhåller sitt tillstånd fram till början av nästa övertag- ningscykel.

Vid de tre föregående av en.taktpuls TP bestämda takttidpunk- terna avger styrregistret CSR sålunda i följd efter varandra ut- gångssignalerna CSRO, CSR1 och CSR2. Med den första utgångssignalen CSRO styrs övertagandet av-det första styrordet från styrminnet PCM Den andra utgångssignalen CSR1 styr överta- Den tredje i kolumnräknaren CCT. gandet av det andra styrordet från styrminnet PCM. utgångssignalen CSR2 möjliggör vidarestegning av styradressräknaren PCC från startadressen till det tredje styrordet i styrminnet PCM oberoende av överlämnandet av en informationsposition med informa- tionstakten INF. I det fortsatta förloppet i en övertagningscykel förblir innehållet i styrregistret CSR oförändrat.

Kolumnräknaren CCT utgör en räknekoppling som är uppbyggd analogt med styradressräknaren PCC. Den har till uppgift att räkna antalet kolumner som hör till ett markeringsfält resp. till en fältgrupp och redan har övertagits av plausibilitetskontrollenheten PCE. Så snart det av dokumnetets art beroende maximala kolumnanta- let för ett markeringsfält resp. en fältgrupp har uppnåtts, skall den avge en utgångssignal CTO för att känneteckna slutet av övertag- ningscyklerna för ett markeringsfält resp. en fältgrupp. Eftersom detta kolumnantal är beroende av dokumentets art och denna utgångs- signal CTO ej avges förrän den har nått en maximiräkneställning, ínställes den på ett bestämt begynnelsetillstånd vid början av utvärderingen av ett markeringsfält. Detta begynnelsetillstånd finns i det första styrordet i ett utvalt adressfält i styrminnet PCM. För övertagande av detta dataord aktiveras dettas laddningsin- gång LD genom den första utgångssignalen CSRO från styrregistret CSR. Detta gäller dock ej i en raderingscykel med följesignalen RCY. Denna raderingscykel är särskilt betydelsefull för markerings- data-räkneverket MIP och kommer närmare att beskrivas i anslutning till detta. Efter början av varje övertagningscykel för markerings- data MD1...MD3 utlöses kolumnräknaren CCT genom en i förhållande till den motsvarande följesignalen CYO fördröjd signal CYO' och med nästa taktpuls TP vidare en bitposition. Så snart den maximala räkneställningen avger den utgângssignalen utgångssignal styr ej endast utlösningen av styradress- utan den underkastas även en logisk operation tillsam- vid början av avkänningen av ett dokument BE uppträdan- räknar i och den har nått CTO. räknaren PCC Denna mans med den 10 15 20 25 30 35 NO *i 7906362-4 15 de normeringssignalen NÖ för alstring av den nämnda följesignalen RCY för en raderingscykel.

Börvärdesantalsregistret MSR i den programmerade styrenheten PCU är likaledes anslutet till datautgångarna hos styrminnet PCM och övertar dettas utgångssignaler PCMO till PCM3 när det utlöses av den andra utgångssignalen CSR1 från styrregistret CSR. Utvärderingen av markeringsdata MD1 resp. MD3 med avseende på plausibilitetskontrol- len sker nu i markeringsdataräkneverket MIP. Som ovan nämnts genom- föres emellertid där en plausibilitetskontroll endast för marke- ringsdata MD1 och MD3 i det första resp. det tredje kvantiserings- Som framgår av fig. N är därför de motsvarande byggenheter- För beskrivningen steget. na av markeringsdataräkneverket MIP dubblerade. är det emellertid tillräckligt att redogöra för bearbetningen av markeringsdata MD1 i det första kvantiseringssteget.

I markeringsdataräkneverket MIP skall dessa i serie tillförda markeringsdata MD1 för varje markeringsfält för sig uppadderas och efter slutet av övertagandet av ett markeringsfält resp. en fält- grupp jämföras med det i börvärdesregistret MSR lagrade börvärdesan- talet, och resultatet skall avges till resultatregistret PRL1. För detta ändamål tillföreš de i serie tillförda markeringsdata MD1 till den tillhörande markeringsdataadderaren MAD1. Till denna är samti- digt tillfört antalet för detta markeringsfält dittills konstaterade markeringar. Ett vid övertagandet av ett markeringsställe uppträ- dande värde adderas till detta tidigare värde, och det nya värdet övertages i ett mellanminne, buffertregistret BR1.

I styrdelen taktstyres ett markeringsställe med den informa-- tionstakt INF med vilken styradressräknaren PCC räknar upp beloppet Därmed adresseras i styrminnet PCM nästa styrord, i vilket en_ Om nästa markeringsrad "1". adress för ackumulatorminnet MAC1 är lagrad. fortfarande hör till det dittills aktuella markeringsfältet så innehåller även detta nya styrord i styrminnet PCM den dittills redan valda adressen i ackumulatorminnet MAC1. Men om den följande markeringsraden redan hör till det påföljande markeringsfältet i den fältgrupp som skall bearbetas, så står i det utlästa styrordet nästa adress i ackumulatorminnet MAC1. Sålunda tillföres nu till marke- ringsdataadderaren MAD1 det tidigare fastställda antalet markeringar för detta nya markeringsfält och kan adderas till den aktuella markeringen.

Under en övertagningscykel för en markeringskolumn upprepas detta förlopp. Därvid genomgås i förekommande fall ett flertal 10 15 20 25 30 35 H0 7906362-4 16 markeringsfält. Kolumn för kolumn fortsätter detta till dess att' kolumnräknaren CCT har uppnått sitt förutbestämda värde och den sista till markeringsfältet resp. fältgruppen hörande markeringsko- lumnen därmed har utvärderats. Det är sålunda uppenbart varför kolumnräknaren CCT utlöses med den i förhållande till följesignalen.

CYO fördröjda signalen CYO'. Därmed säkerställes att även informa- tionen om den sista till markeringsfältet hörande markeringskolumnen vederbörligen adderas. _ Utgångssignalen CTO från kolumnräknaren CCT kvarhålles (vilket dock ej framgår av fig. H) under tiden för en cykel. I denna cykel genomföres jämförelsen mellan börvärde och ärvärde. Därvid räknar styradressräknaren PCC kontinuerligt upp, så att alla adresserna i ackumulatorminnet MAC1 blir adresserade. Nu hålles emellertid innehållet i buffertregistret BR1 med den på dess återställningsin- gång R tillförda följesignalen RCY på "noll". Sålunda kommer efter^ varandra i samtliga minnespositioner i ackumulatorminnet MAC1 värdet "noll" att inskrívas. Efter raderingscykeln är markeringsdataräkne- verket MIP redo för en ny fältprovning.

För det provade fältet resp. den provade fältgruppen är resul- tatet känt. Nu kan sålunda de såsom plausibla förefallande marke- ringsdata MD1, MD2 eller MD3 utmatas. Från delminnena FIFO1 till FIF03 tillföres de fördröjda markeringsdata MDA1, MDA2 resp. MDA3 i denna utmatningscykel till utmatningsmultiplexern OMUX, vilken för varje markeringsfält på motsvarande sätt styres av de från de båda resultatregistren PRL1 resp. PRL3 tillförda styrsignalerna. För varje markeringsfält utmatas samtliga markeringsdata från de kvanti- seringssteg för vilka ett plausibelt läsresultat har konstaterats.

Dokument vilkas markeringsinnehåll ej tillåter någon plausibilitets- kontroll kännetecknas med en motsvarande kombination av kodmärken CM som övriga slag av dokument. Utmatningscykeln styres i detta fall så att markeringsdata MDA2 från det andra kvantiseringssteget ut- matas.

Claims (7)

17 7906362-4 Patentkrav

1. Kopplingsanordning för automatisk igenkänning av hand- skrivna markeringar (M) pà ett maskinellt utvärderingsbart dokument (BE) med en i blindfärg, av enskilda rutor sammansatt markeringsmatris med användning av en markeríngsmatrisen kolumnvis avkännande, såsom fotodiodserie utformad opto- elektrisk omvandlare (SG), vars videosignaler (VS) serie- bearbetas och med hjälp av inställbara tröskelvärdessteg kvantiseras till avkänningsdata (AD), varur, genom sammanfatt- ning av flera, till markeringsmatrisen lokalt entydigt hörande avsökningsdata, erhålles en förekomst eller icke förekomst av en markering, k ä n n e t e c k n a d av följande sär- drag: a) videosignalerna (VS) för enskilda avkänningsfönster, som för varje markeringsruta städse omfattar flera avkännings- kolumner och flera avkänningsrader, tillföres parallellt till flera till markeringsbakgrundens ljusintensitetsgrad hänsyns- tagande signalomvandlingsenheter (SW1...SV3), vars motsvarande graderade avkänningsdata (AD1...AD3) mellanlagras i ett bíld- mönsterminne (DSM) såsom bílddata (BD1...BD3); b) i en ytterligare signalomvandlingsenhet (SV4) alstras av på dokumentet (BE) förtryckta taktmärken (TM) och kodmärken (CM) städse tillordnade styrdata (AD4); c) efter bildmönsterminnet (DSM) är en motsvarande, till enskilda bílddata (BD1...BD3) hörande adderingsenhet (ADD) kopplad, i vilken bílddata (BD1...BD3) radvis summeras till en motsvarande radmellansumma, varvid med ökande avstånd till mitten vid den vänstra och högra kanten av den aktuella marke- ringsrutan uppträdande bílddata städse medtages i radsumman med en reduceringsjaktor <1; d) till adderingsenheten (ADD) är en jämförelsekoppling (MCOMP) ansluten, i vilken det städse aktuella radsummavärdet jämföres med ett i ett maximivärdesminne (MAX) mellanlagrat jämförelsesummavärde, varvid det städse högre värdet åter- lagras i maxímivärdesminnet (MAX); e) till maximivärdesminnet (MAX) är flera seriekopplade radsummaregister (SREG1....SREG3) anslutna, som efter avkän- ning av en markeringskolumn städse upptar de maximala rad- summorna hos flera efter varandra följande bildrader och är 7906362-4 18 anslutna parallellt med adressingangar hos ett markeringsigen- känningsminne (MCM), som för varje genom taktmärken (TM) fast- ställt markeringsspàr lämnar flera, till enskilda bildradsr städse hörande markeringsdata flera parallellt behandlade markeringssignaler genomkopplas för varje markeringssignal med hjälp av en multiplexor (MMUX) och en styrande valsignal (VTM); f) i en plausibilitetskontrollenhet (PCE) jämföres det städse av markeringsdata (MD1...MD3) fastställda ärvärdet av markeringarna med det städse dokumentspecificerade börvärdet och vid överensstämmelse lämnas ett motsvarande plausibelt läsresultat.

2. Kopplingsanordning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att plausibilitetskontrollenheten (PCE) har ett av ett flertal delminnen (FIF01, FIFO2, FIFO3) uppbyggt buffert- minne för markeringsdata att för ett flertal markeringskolumner mellanlagra dessa markeringsdata för samtliga kvantiseringssteg, en programmer- bar styrenhet (PCU), i vilken pa grundval av de tillförda kod- data (CD) ett för det aktuella dokumentslaget specifikt styr- ningsförlopp utväljes, ett av den programmerade styrenheten inställt markeringedataräkneverk (MIP), i vilket de parallellt till buffertminnet i serie tillförda markeringsdata särskilt för varje markeringsfält uppadderas och den verkliga summan av de lästa markeringarna jämföras med ett av dokumentelaget för- utbestämt, i ett börvärdesregister (MSR) lagrat börvärde och genom en utmatningsmultiplexer (OMUX) till vilken parallellt tillföres de i buffertminnet mellanlagrade markeringsdata (MDA1, MDA2, MDA3) och som i beroende av jämförelseresultatet i markeringsdataräkneverket för ett markeringsfält matar ut markeringsdata för kvantiseringsstegen med ett läsresultat, som förefaller plausibelt.

3. Anordning enligt kravet 2, med en plausibilitkontroll- enhet i vilken tre till olika steg hänförliga markeringsdata skall bearbetas, k ä n n e t e c k n a d av att en marke- ringsdataadderare (MAD1, MAD2) är anordnad endast för marke- ringsdata (MD1, MDÉ) för det lägsta och det högsta kvantise- ringssteget, till vilken adderare markeringsdata fran var sitt av dessa bàda kvantiseringssteg kolumnvis och i serie till- föras och de till samma markeringsfält hörande, tidigare upp- 19 7906362-4 adderade markeringsdata från var sitt ackumulatorminne (MAC1, MAC3) likaledes tillföres, att varje markerinsdataadderare via ett buffertregister (BR1 resp. BR3) är förbunden med det till densamma hörande, sasom minne med valfri åtkomst utförda ackumulatorminnet, att ackumulatorminnets utgångar är kopplade till en jämförelsekoppling (PCOMP1, PCOMP3), till vilkas ytterligare ingàngar fràn börvärdesregistret (MSR) är anslutna, samt att till utgången hos varje jämförelsekoppling är anslutet ett resultatregister (PLR1 resp. PLR3), vilkas utgàngssignaler utgör valsignaler för utmatningsmultiplexorn (OMUX), varvid vid ett plausibelt förefallande läeresultat fran multiplexorn de mellanlagrade markeringsdata (MDA1 resp. MDA3) för det tillhörande kvantiseringssteget och i annat fall motsvarande data för det mellersta kvantiseringssteget ut- matas. _

4. Anordning enligt kravet 3, med den markeringsdata-räkne- verket tillordnade programmerade styrenheten, k ä n n e- t e c k n a d av att den innehåller dels ett såsom skift- register utfört kodordregister (CWR), i vilket före utvärde- ringen av nämnda markeringsdata (MD1 respl MD3) för ett doku- ment (BE) de bestämda koddata (CD) inskrives i serie och statiskt kvarhàlles fram till utvärderingen av nästa dokument, dels ett till kodordregistret anslutet, sasom programmerbart konstantvardesminne utfört startadressminne (SAM) för omkod- ning av koddata till en startadress för ett likaledes sasom programmerbart konstantvardesminne utformat styrminne (PCM), vilket för varje dokumenttyp uppvisar ett minnesfält i vilket en serie styrord ar lagrade och till vilket sàsom adress- register är tillordnad en medelst startadressminnet pa en startadress inställbar styradressräknare (PCC) och vars ut- gangssignaler (PCMO till PCM3) ledande läsutgangar parallellt är förbundna med en förhandsinställbar kolumnräknare (CCT), börvärdesantalsregistret (MSR) och ackumulatorregistrets (MAC1, MAC3) adressingàngar.

5. Anordning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att styrminnet (PCM) i varje medelst en startadress valbart minnesfält i de första styrorden innehåller kodningar för antalet av de till ett markeringsfält pa det ifrågavarande dokumentlaget hörande markeringskolumnerna och det tillhörande >*ÃÜÜ börvärdesantalet samt att pa de anslutande adresserna finns 7906362-4 20 styrord för adressering av ackumulatorminnet (MAC1, MAC3).

6. Anordning enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att styradressräknaren (PCC) är inrättad pa sadant satt att den genom en följesignal (CYO) vid början av varje över- tagningscykel för markeringsdata (MD1 resp. MD3) pa nytt kan inställas pa startadressen och i anslutning därtill takt- signalstyrt först steg för steg uppräknas till dess att det första styrordet med en adress för ackumulatorminnet (MAC1, MAC3) adresseras, samt att ett sasom skiftregister utformat styrregister (CSR) är anordnat i styrenheten (PCU), i vilket vid början av en övertagningscykel för markerinsdata en över- tagen bitposition genomlöpes, sa att efter varandra dess in- gangar leder en utgangssignal (CSRO till CST2) med vilka efter varandra kolumnräknare (CCT) resp. börvärdesantalsregistret (MSR) kan aktiveras för övertagande av de fran styrminnet (PCM) tillförda utgangssignalerna (PCMO till PCM3) och med vilka slutligen styradressräknaren halles pa adressen för styrordet med den första ackumulatormininesadressen till dess att de till övertagningscykeln hörande första markeringsdata (MD1, MD2) inträffar.

7. Anordning enligt nagot av kraven 3-6, k ä n n e - t e c k n a d av att den innefattar dels ett buffertminne (PIFO), som ar indelat i tre delminnen (FIFO1 till FIFO3) med vartdera fyra skiftregistrer, dels en ingangskoppling till dessa delminnen med tva ELLER-grindar (OG1), till vilka i serie tillföras markeringsdata (MD1 till MD3) fran det första och det tredje resp. det andra och det tredje kvantiserings- steget och vilka är anslutna till var sin sasom 6-bits skift- register med parallella utgangar utförda serie/parallell-om- vandlare (SPW1, SPW2), av vilka var fjärde utgang är ansluten till ingangarna hos det första resp. det tredje delminnet och de bada aterstaende utgangarna är kopplade till ingangarna hos det andra delminnet, och dels en utgangskoppling med tva ana- loga till delminnenas utgangar anslutna parallell/serie-om- vandlare (PSW1, PSW2), vilkas serieutgangar för omvandling av de kodade markeringsdata till den ursprungliga formen gemen- samt är anslutna till en OCH-grind (UG3) resp. till en ytter- ligare ELLER-grind (062), pa vilkas utgangar de mellanlagarde markeringsdata (MDA3, MDA1) fran den tredje resp. den första parallel1/serie-omvandlaren och pa utgången fran den andra parallell/serie-omvandlaren omedelbart markeringsdata (MDa2) fran det andra kvantiseringssteget avges.