SE444748B - Differentialskyddsanordning - Google Patents

Description

un.. .qw 'strömmarna Il men motriktad polaritet. Vid en fel i skyddsobjektet är awl, _. _.,.._-.,1«-| , 8-[101097-:8 2 , vv. ,w~qflw...~¶,, Wi, I. g, .m vi x z plwlâLàkilx v ...FP'¿:"*'"' h Differentialskyddsanordningar arbetar enligt strömjämförelse- principen, dvs. skyddsobjektens strömmar jämförs med varandra med avseende på storlek och fas. I fig. l visas i princip kopplingsschemat för en differentialskyddsanordning i för- och I enklad återgivning. För mätning av strömmarna Il 2 vid skyddsobjektet SO har anordnats strömtransformatorer Swl och SW2. För skyddsobjektets frånslagning finns två effekt- brytare_LSl och LS2 som utlöses av differentialreläet DIFF, som är bryggkopplat. Strömmätstorheten för differential- reläet DIFF är summan av mättransformatorernas sekundära strömmar il och 12, som är proportionella mot strömmarna Il och I2 genom skyddsobjektet. Strömmätstorheten har här kallats iDIFF.

Behandlas skyddsobjektet såsom knutpunkt, är genom ström- transformatorernas koppling i enlighet med Kirchoffs lag vid ett fel utanför skyddsobjektet SO strömmarnas Il och I2 resp. il och i2 summa i varje tidpunkt lika med noll förutsatt att strömtransformatorerna Swl och SW2 uppvisar idealiska överföringsegenskaper. Vid fel utanför skyddsobjekten har och I således samma storlek 2 resp. il och i2 däremot strömmarnas summa iDIFF icke längre lika med noll.

Med ledning av strömmarnas summa vid skyddsobjektet kan differentialskyddsreläet således konstatera huruvida felet É ligger i eller utanför skyddsobjektet. Om således iDIFF I är större än noll skall differentialreläet-utlösas.

Teoretiskt borde man således såsom differentialrelä för strömjämförelseskydd kunna använda ett strömrelä med god- tyckligt hög känslighet. I praktiken uppkommer emellertid redan vid ostörd drift differensströmmar (felströmmar), vilkas storlek, exempelvis om skyddsobjektet utgöres av en transformator, beror på transformatorns tomgångsström-samt individuella strömfel och felvinklar hos de på transfor- matorns primär- och sekundärsida använda mättransformatorerna, vilkas magnetiska egenskaper eventuellt avviker kraftigt från varandra. 8001097-8 Dessa fclströmmar ökar i allmänhet med stigande transfor- matorbelastning och uppnår speciellt stora värden, om ström- 'mättransformatorernas kärnor vid strömstarka kortslutningar blir övermättade. Ytterligare felströmmar uppkommer vidare redan under vanlig drift vid ställtransformatorer, där mät- transformatoröversättningsförhållandena vid omställning inte anpassas till det sig ändrande spänningsutväxlingsförhållandet, eftersom detta är för kostnadskrävande och för störningsbenäget.

På liknande sätt är förhållandena vid andra skyddsobjekt, varvid generellt mättransformatorernas mättning tillkommer speciell betydelse som framgår av följande.

Eftersom för strömmätning vanligtvis användes induktiva mät- transformatorer, bestämmes deras överföringsegenskaper av kärnmaterialets magnetiseringskaraktäristik. I fig. 2 visas ett känt ersättningskopplingsschema för en mättransformator' med kärnmaterialets magnetiseringskaraktäristik. Därvid är I primärströmmen, i sekundärströmmen, i magnetiseringsströmen, R mättransformatorns lastmotstånd, ø get magnetiska flödet och H den magnetiska fältstvrkan. Flödet ø bestämmes genom integralen ur produkten av sekundärström i och belastnings- motstånd R (spänningstidyta)..Således ökar det erforderliga flödet med stigande kortslutningsström resp. ökande last- motstånd. Är mättransformatorns lineära arbetsområde A på grund av det erforderliga flödet icke längre tillräckligt, ökar den mot fältstgrkan H proportionella magnetiseringsströmmen kraftigt i motsvarighet till magnetiseringskaraktäristiken. Eftersom primärströmmen I nu flyter såsom magnetiseringsström in, avtar sekundärströmmen i vid denna tidpunkt, såsom framgår av fig. 3 vid tidpunkten ts. Om kärnmaterialets flöde i mättransformatorn icke räcker till på grund av kortslutnings- strömmens resp. lastmotståndets storlek, uppkommer "mättrans- Vformatormättning“.

Om en av mättransformatorerna för mätning av summan av strömmarna vid skyddsobjektet vid fel utanför skyddsobjektet är mättad, t.ex. mättransformatorn Swl i fig. 1, är ström- summan iDIFF på grund av det icke sinusformade förloppet av en av mättransformatorsekundärströmmarna icke längre lika ÄÜÛOffl97~8 4 med noll vid varje tidpunkt, I fig. 4 visas motsvarande tidsmässiga förlopp av mättransformatorsekundärströmmarna il (rad a) och i2 (rad b) i mättransformatorerna SWl och SW2 enligt fig. l samt summan av strömmarna i (rad c).

DIFF Eftersom mättransformatorn SWl på grund av det erforderliga flödet efter tiden ts befinner sig i mättningstillstånd (rad a), är strömsumman i fr.o.m. denna tidpunkt icke längre DIFF _ lika med noll. Först i början av nästföljande halvsvängning blir strömsumman i åter lika med noll. Så snart mättrans- DIFF formatorn SWl åter befinner sig i mättningstillstånd är strömsumman i icke längre lika med noll.

DIFF Eftersom vid inträffade mättransformatormättningar trots ett fel utanför skyddsobjektet strömsumman ~ avvikande från det inledningsvis omnämnda antagandet under idealiska förhållanden - icke längre är lika med noll vid varje tidpunkt, kan fel utanför och fel innanför skyddsobjektet icke längre entydigt särskiljas av differentialskyddsanordningar eftersom i båda fallen flyter en differensström. Således skulle på grund av strömmen i enligt rad c i fig. 4 differentialreläet DIFF.

DIFF i fig. l utlösas på felaktigt sätt och således uppkomma en felaktig brytning vid fel utanför skyddsobjektet.

För stabilisering av differentialskyddsanordningar mot dylika felutlösningar vid mättransformatormättningar resp. andra felströmmar är det känt att stabilisera differential- reläet (AEG-prospekt, "Transformatordifferentialschutz", 3212.6 51 Ezsif (1069)) . ' ' ' Denna stabilisering sker genom en tvådelad längsgående håll- spole som ligger i en av de båda förbindningsledningarna av strömtransformatorernas sekundärlindningar och således genomflytes av genomgångsströmmen. Den ena anslutningen av differentialreläets utlösningsspole är därvid ansluten till hållspolarnas knutpunkt.

Medelst detta stabiliseringshâllsystem är det visserligen möjligt att undvika felutlösningar, speciellt vid mättransfor- matormättning. Emellertid kan det ändock komma till felut- lösningar om strömtransformatorerna är mycket olika mättade, dvs. uppvisar olika överföringsegenskaper, såsom visats i fig. 4.

Uppfinningen har nu fått till uppgift att stabilisera differentialskyddsanordningen enligt patentkravets l ingress på sådant sätt, att även felutlösningar till följd av kraftigt varierande överföringsegenskaper hos mättrans- formatorerna undvikas. IJ Denna uppgift löses genom uppfinningen i enlighet med patentkravets l kännetecknande del.

Vidareutvecklingars kännetecken samt fördelar med uppfinningen framgår av nedanstående beskrivning av på ritningen återgivna utföringsexempel av uppfinningen. Därvid visar tidigare icke omnämnda figurer följande: i I í 1 f fig. 5 ett första utföringsexempel av uppfinningen, ' Ja fig. 6 ett diagram som visar strömförlopp motsvarande de i ' fig. 4 återgivna, men dessutom på rad d summaströmmen ¿š för det fall då strömmarna adderas, :f ' fig. 7 'ett annat utföringsexempel av uppfinningen som utgör I jï en vidareutveckling av utföringsexemplet enligt V Å' fig. s, - ' i fig. 8 ett diagram med signalförloppet för stegen i kopplings- ' schemat enligt fig. 7 vid uppkommet fel utanför skydds- området och l fig. 9 ett diagram som återger signalförloppet vid stegen enligt fig. 7 i fall med fel inuti skyddsområdet.

-Uppfinningen föreslår förutom differentialreläet DIFF i fig. l en extra koppling i enlighet med ovannämnda utföringsexempel, som spärrar detta differentialreläs utlösning under vissa villkor, exempelvis vid sådana strömtillstånd i differential- reläet, vilka i och för sig skulle förorsaka en felaktig utlösning. Differentialreläet kan därvid dessutom även uppvisa den kända stabiliseringen.

Anordningen enligt fig. 5 tillföres således mättransformator- sekundärströmmarna il, i2, strömsumman iDIFF och påverkar vid utgången A på icke âtergivet sätt differentialreläets DIFF utlösning i fig. 1 i "spärrande" resp. "frigivande" 8 03.111) 97 "- 8 iriktning. Ingreppet kan därvid ske direkt i reläet självt eller genom logisk sammankopp1ing_av dess utgångssignal med utlösningsspärrsignalen vid reläorten eller effektbrytaren.

Eftersom strömmarnas positiva och negativa halvvåg skall beaktas) borde i och för sig kopplingen vara dubbel. Dessa kostnader kan emellertid elimineras om - såsom återgivits - likriktarsteg DIl, DI2, DIDiff anordnas för de enskilda strömmarna.' De likriktade strömmarnas il, i2, iDiff tidsmässiga förlopp har återgivits i fig. 6, varvid rad a visar den likriktade sekundära strömmen il för den i mättning befintliga ström- transformatorn SWl, rad b sekundära strömmen-i2 för den icke i mättning befintliga strömtransformatorn SW2, rad c strömsumman vid varandra motriktade mättransformatorströmmar (il ¿/. i2 - yttre fel eftersom ingen utlösning -) och rad d summaströmmen för i samma riktning flytande strömmar (il + i2. - inre fel, utlösning måste ske -).

De likriktade strömmarna tillfördes tröskelvärdesteg Il), I2>, Iniff , som uppvisar de i fig. 6 inritade utlösningsvärdena Ein, 12A, 1 A.

DIFF Tröskelvärdestegens Il) och Iå> utlösningsvärden är därvid inställda på inbördes samma relativt höga värde, t.ex. på >. ' 5...l0 Imärk DIFF utlösningsvarde på ungefär halva detta värde, för att kopplingsanordningen och tröskevärdesstegets I skall kunna skilja mellan fel innanför och utanför skydds- objektet , såsom förklaras längre nedan.

Tröskelvärdestegens I1)' och I2> utgångssignaler samman- kopplas i ett ELLER-organ OGS. Denna sammankoppling är emellertid inte absolut nödvändig. Står t.ex. vid lednings- differentialskydd endast mättransformatorsekundärströmmen il till förfogande, kan ELLER- eller i och summaströmmen i 2 organet OGS undvaras.

DIFF - Kopplingsschemat enligt fig. 5 visar vidare ett OCH-organ UGS med en undre negerad ingång, som sammankopplar ELLER- organets OGS utgångssignal och tröskelvärdesstegets InI§F> Å-wg, . ' marna, utlösningsvärdet i 800-109 7 -.- 8 utgångssignal med varandra. OCH-organet avger en utgångs- signal en.ast om en av de båda likriktade strömtransformator- strömmarna eller båda överskrider tillhörande utlösnings- värde och tröskelvärdesorganets iDIFF§> inte avger någon utgångssignal, dvs. den likriktade strömmen É överskrider DIFF icke utlösningsvärdet iDIFFA. Detta tillstånd är givet om 'strömmarna är motriktade (rad c) på grund av ett yttre fel, 2 till t3 (fig. 6). Detta innebär att under denna tid OCH-organet UGS avger utgångssignalen "hög" och sätter ett efterkopplat utgångsminne SPA, som vid sin utgång avger en signal som i och med detta på avsett sätt spärrar differentialreläets utlösning. för vilket ingen utlösning får ske, under tiden t Vid fall enligt rad d - inre fel, utlöszing måste komma - uppnår strömmen i F genom det låga utlösningsvärdet i A DIF DIFF redan vid tidpunkten tl, dvs. före mättransformatorström- DIFFA, dvs. före tl och efter ts har OCH-organets övre ingång ingen signal “hög", och från ti till tidpunkten tz organets undre ingång så att OCH-organet under hela halvvågen inte avger någon utgångssignal. Minnet SPA kan därför icke sättas och således på avsett sätt inte åstadkomma någon spärrning av utlösningen. försvinner signalen vid OCH- Sammankopplingen enligt fig. 5 säkerställer således att OCH- organet UGS avger en utgångssignal först när ett av tröskel- 'värdesorganen il) eller i2) utlöses innan tröskelvärdes- steget iDIFF:> . Detta förhållande föreligger icke för fallet med inre fel (rad d), dvs. strömen iDIFF utlöser då på avsett sätt differentialreläet DIFF i fig. l. Vid fel i skyddsobjektet bildas således av kopplingsschemat enligt fig. 5 ingen spärrsignal eftersom tröskelvärdessteget iDIFF> på grund av de valda utlösningsvärdena alltid utlöses innan de båda tröskelvärdesstegen ilfi* resp. i2>> . OCH-organetg UGS avger således en utgångssignal endast vid fel utanför skyddsobjektet, oberoende av huruvida strömtransformator- mättningar uppkommer eller ej. Föreligger ingen mättning är ÉDIFF i huvudsak lika med noll eller ligger åtminstone under utlösningsvärdet iDIFFA, så att OCH-organets UGS undre ingång alltid är "hög". Vid strömtransformatormättning * 8f0^Û'1i0ï9f7“'*Il8 8 (återgivet fall) utlöses tröskelvärdessteget IDIFF_> - eftersom mättningen uppkommer först efter halvvågens DIFF ökar först då) - först senare än stegen ilQ> , i2_> , dvs. först efter tidpunkten maximum (och i och med detta i t3 avges en utgångssignal. Från och med denna tidpunkt försvinner visserligen OCH-organets utgångssignal men utgångssignalen "utlösning spärras" hålles genom minnets SPA minneseffekt även under den tid då strömspetsen ÉDIFF (fig. 6, rad c), så att motsvarande strömdifferens iDIFF på eftersträvat sätt - eftersom den härrör som märkbar differens av yttre fel - inte kan åstadkomma en utlösning av reläet.

För skyddsanordningens säkerhet rekommenderas att framför minnet SPA även koppla en räknare, som utlöser minnet först när OCH-organet UGS bildar minst två utgångssignaler, en ü signal under den första och en under den andra strömavkling- ningen. ' Genom att tröskelvärdesstegens I > utlösningsvärden _ DIFF _ fastställes till ungefär halva utlösningsvärdet för tröskel- värdesstegen IlÉ> och I2 > -säkerställes, att tröskelvärdes- steget I F)även vid icke förvrängda strömingångsstorheter DIF ej slår ifrån före de andra tröskelvärdesstegen Il)' resp.

I2,> , så att OCH-organet UGS bildar endast en utgångssignal under en strömhalvsvängning.

Minnet SPA (och en eventuellt förkopplad-räknare) återställes med den negerade utgângssignalen-från ett frånslagningsför- dröjningsorgan AVG, vars ingångssignal är tröskelvärdes- stegets IDIFF > utgângssignal.' Genom en frånslagningsfördröjning på cirka 50 millisekunder säkerställas att minnet SPA släckes och därmed utlösningens spärrning upphäves först när det förflutit en tid på cirka so millisekunder efter det ett utiöeningsväraet ïDïFFA _ underskridits, dvs. att efter frånslagning av ett fel mätstorheterna i skyddssystemet klingad av så mycket att de inte kan åstadkomma en ny felaktig utlösning. I Frânslagningsfördröjningsorganet AVG förhindrar även att samtidigt föreligger en återställnings- och en sättsignal uppträder ragg. i h. a. b. h 9 l l =afuofzfo9v+is vid minnesingången. För fallet c_) i fig. Bfföreligger exempel- vis under tiden t2 till t3 en sättsignal. Under denna tidsrymd skulle emellertid utan frânslagningsfördröjningsorganet AVG även finnas en återställningssignal, eftersom på grund av att iDIFF är mindre än ÉDIFFA utgången från IDIFF> är låg medan minnets SPA ingång R på grund av negationen skulle vara "hög", dvs. återställning skulle ske. Skulle man ha ett minne med egenskapen "dominerande sätta", skulle det inte uppkomma några problem. Frånslagningsfördröjningsorganets A AVG fördröjning säkerställer emellertid att överskridande av tröskeln ÉDIFFA i föregående halvvåg ännu är verksam underi tiden t2 till t3. Detta innebär att under denna tid vid organets AVG utgång en signal "hög" ännu föreligger och vid minnesorganets SPA ingång R föreligger genom_negationen ' signalen "låg", vilket innebär att ingen återställninge- signal finns. I och med detta kan godtyckliga minnen användas.

-Den'långa fördröjningen - här 50 millisekunder - vid minnets SPA återställning-skulle emellertid kunna leda till att eventuellt ett byte från yttre fel till inre fel inte observeras resp. om efter det yttre felet dessutom uppkommer ett inre fel resp. att utlösningen förblir spärrad under de aktuella 50 millisekunderna. Genom kopplingsschemat enligt fig. 7 elimineras denna problematik. Kopplingsschemat visar en utvidgning utöver fig. 5, vilken utvidgning består i ett mellanminne SPZ (mellan OCHforganet UGS och det utgångs- sidiga minnet SPA), ett OCH-organ UGR i mellanminnets åter- ställningskrets och ett OCH-organ UGA för alternativ åter- ställning (via ELLER~organet OGR) av det utgångssidiga minnet SPA. Väsentligt är härvid det andra alternativet av det utlösningssignalen avgivande minnets SPA återställning beroende av mellanminnets tillstånd och differensströmmens värde. UGA är "hög" om SPÉ och iDIFF> är "höga", dvs. mellanminnet är återställt och strömmen iDIFF är större än iDIFFA. Denna väg sörjer för en âterställning av det utgångs- sidiga minnet SPA och därmed för en upphävning av utlösningens spärrning förutom vägen via fördröjningsorganet AVG, d.v.s. oberoende av de 50 millisekunderna, och.säkerställer att. skyddet även inom de 50 millisekunderna observerar inre fel vid sidan om yttre fel resp. känner igen yttre fel som wufi .,, .» .fw.,;f~»,---wyyfgwn-flñy, h, ~ wwywí. iwflk , ” w* blivit inre fel och därigenom icke längre spärrar utlösningen (minnet SPA släckt). Dessa förlopp visas i signaldiagrammen i fig. 8 och 9,1 vilka signalerna från nämnda steg i kopplings- schemat enligt fig. 7»återgivits vid tidpunkter motsvarande signaldiagrammet enligt fig. 6; Fig. 8 visar därvid signalerna vid ett fel utanför skyddsområdet och fig. 9 motsvarande signaler vid ett fel i skyddsomrâdet.

Rad l i fig. 8 och 9 visar överensstämmande att ELLER- organet OGÉ - såsom i och för sig redan förklarats i samband med fig. 5 - efter överskridande av utlösningsvärdena från mättransformatorströmmarnas sida, d.v.s. mellan tidpunkterna t2 till t4 och t7 till t9 avger en utgângssignal (hög).

Tröskelvärdessteget IDIFF>' avger vid ett yttre fel (fig. 8 andra raden resp. rad c i fig. 6) under tiden t3 till t5 resp. t8 till tlO vid ett inre fel (fig. 9, andra raden resp. fig. 6 rad a) (under tiden ti till ts och ts till tlo ingen utgångssignal. Det till signalerna enligt rad 2 och 3 anslutna OCH-organet UGS, som sätter mellanminnet SPZ (dess signaler har visats på rad 3 i fig. 8 och 9) avger således vid yttre fel (fig. 8) på grund av negationen vid undre ingången mellan t2 till t3 resp; t7 till t8 och vid inre fel (fig. 9) icke vid någon tidpunkt någon utgångssignal. I förstnämnda fall sättes således mellanminnet och därmed även -det utgångssidiga minnet SPA, d,v.s. utlösningen spärras, varemot i andra fallet - såsom också önskas - inte sker någon sättning eller spärrning. För minnets SPZ sättning gäller således ekvationen : ÜGS = (Il_> + I2)') I >- DIFF Rad 4 i fig. 8 och 9 visar återsättningsvillkoret för mellanminnet, som bestämmes av OCH-organet UGR med sina båda negerande ingångar, vilka i likhet med OCH-organet UGS sammankopplar signalerna på raderna l och 2. Härvid är âterställningsekvationen : UGR = (Il) + I2.> ). IDIFF.

Detta villkor uppfylles i fig. 8 mellan tl till t2 samt t5 till t7, tl0... Detta innebär att mellanminnet i fall av yttre_fel gång på gång återsläckes, dvs. även inom de 50 millisekunder som bestämmes av frânslagningsfördröjnings- organet AVG, för att via den längre nedan beskrivna återställningen av minnet SPA ett under mellantiden upp- 11 1 zaoømoaæes kommet inre fel skall kunna uppfattas och_utlösningensM" spärrning skall kunna förhindras.

Enligt fig. 9 uppträder visserligen även vid inre fel åter- ställningsimpulser (rad 4), men de är utan effekt, eftersom mellanminnet redan är återställt.

Mellanminnets tillstånd indikeras därvid på rad 5 i fig. 8 och 9, d.v.s. mellanminnet är i fig; 8 inte satt vid någon ~tidpunkt under tidsintervallen t2 till t5, t7 till tl0 och i fig. 9.

OCH-organet UGA (signaler på rad 6) bestämmer på den alternativa vägen via ELLER-organet OGR till vägen via fördröjningsorganet AVG i förväg släckvillkoren för det _utgångssidiga minnet SPA, nämligen vid den negerade övre ingången beroende av mellanminnets tillstånd och vid den' undre ingången beroende av tröskevärdesstegets IDI¿F>> tillstånd. Det utgångssidiga minnet SPA återställes.om OCH- organet UGA vid utgången avger signalen "hög" så att ekvationen för OCH-organet och därmed för minnets återställning blir: V UGA = šfiš . IbIFF> f d.v.s. alltid när mellanminnet är -släckt och differensstorheten ÉDIFF överskrider utlösnings- värdet 1DIFFA (1 fig. a vid ingen tidpunkt, 1 flg. 9 nellen tl till t5, t6 till tl0) återställes det'utgångssidiga minnet SPA och därmed upphäves spärrningen. uppträder således ett yttre fel een förblir detta fel ett yttre fel sker enligt fig. 8 ingen återställning av det utgångssidiga minnet via OCH-organet UGA utan efter 50 millisekunder via steget AVG, Differentialskyddsanordningens spärrning kvarstår således efter det yttre felets från- slagning genom andra skyddsanordningar under 50 millisekunder, så att under denna tid alla utslagsgivande strömmar i stor utsträckning gått tillbaka. övergår det yttre felet till ett inre fel resp. uppträder dessutom ett inre fel, uppträder efter återställning av mellanminnet (vilket enligt fig§ 8 gång på gång uppträder även vid ett yttre fel) signaltill- ståndet enligt fig. 9 för fallet av inre fel dÄv.s. mellan- _ minnet sättes därefter icke längre och det utgångssidiga -. ,s&flr ol:=aflos;1»+~si d 1? minnet SPA släckes omedelbart, d.v.s. utlösningsspärren upphäves på avsett sätt och differentialskyddet kan också på _ avsett sätt koppla ifrån det inre felet.

-- I kopplingsschemat enligt figl 5 och 7 bestämmes den tids- mässigt varierande utlösningen genom motsvarande valda utlösningsvärden. Det är tänkbart att här även härför använda tidsorgan, analoga eller digitala, vilka också tydligt skiljer mellan fallen enligt raderna c och d i fig. 6.

Tröskelvärdesstegen måste inte nödvändigtvis vara separata steg. De kan även integreras med efterkopplade logiska grindars ingångar.

I figuren har ett skyddsobjekt återgivits med två anslutningar.

Givetvis kan antalet anslutningar vara godtyckligt (n), t.ex. kan såsom skyddsobjekt anordnas ett samlingsskenessystem med ett flertal uttag. I Fördelarna med uppfinningen består först och främst i följande. 1. Differentialskyddsanordningen enligt uppfinningen för- hindrar även felutlösningar på grund av olika överförings~ egenskaper, speciellt olika mättning av strömtransformatorerna. 2. Kraven på strömtransformatorernas överföringsegenskaper kan således vara lägre, vilket_inverkar fördelaktigt på kostnaderna och enkelheten.

Claims (6)

'ett tröskelvärdessteg (i . _ I é. 13 raaowfusnv-s PAfENTKÉAV

1. l. Differentialskyddsanordning för ett skyddsobjekt medn-anslutningar med varsin strömtransformator och effekt- brytare, varvid strömtransformatorernas sekundärlindingar är sammankopplade med ett differentialrelä på sådant sätt, att genom reläet sker en utlösning av tillhörande effekt- brytare om summan av i knutpunkten skyddsobjekt flytande strömtransformatorströmmar (strömsumma) avviker från noll, varvid åtgärder vidtagits för stabilisering av differential- reläet mot felutlösningar, t.ex. vid strömtransformator- mättningar, k ä n n e t e c k n a d därav, att för stabili- sering är anordnad en tillsatskrets, vilken tillföres såsom ingångsstorheter från minst en strömtransformatorsekundär- ström (il, i2) och strömsumman (i ) för båda halvvågor härledda signaler, vilka i tillsagšíípplingen är på sådant sätt logiskt sammankopplade i steg (UGS), att vid tillsats- kopplingens utgång under en i förväg given tid föreligger en utlösningen spärrande signal, om den av summaströmmen (i ' ) härledda signalen (i ) tidsmässigt senare än den DIFF DIFF . från strömtransformatorsekundärströmmen (il eller i2) här- ledda signalen överskrider ett tillhörande utlösningsvärde (iÜíFFA resp. ilA eller i2A).

2. Skyddsanordning enligt patentkravet l, k ä n - n e t e c khn a d därav, att såsom steg för logisk samman- g koppling är anordnad ett första OCH-organ (UGS), vars ena ' I ingång är förbunden med minst ett tröskelvärdesorgan (il) eller i2) ), Vilket tillföres den av strömtransformator- sekundärströmmen härledda signalen såsom ingångsstorhet och uppvisar ett första-utlösningsvärde (ilA eller i2A) och vars andra ingång via en logisk negation är förbunden med _vilket tillföres den av DIFF> )' strömsumman (iDIFF) härledda signalen (ÉDIFF) såsom ingångs- storhet och uppvisar ett andra utlösningsvärde (ÉDIFFA), vilket är klart mindre än det första utlösningsvärdet. v; ~'gzf;~-~»~.~wf . ' ..-~n y~ ~. f _ -fl _4._ .k . ., _ ,_ n, _ , _ _ I ï v r i' “ut Ii “WW u *I w "I ß W. 4wšwzíyfv H h NN°NWY'~~-~~~ =» wæívmwfl* 'av l'8lflfi01dfo9n7~-fa 14

3. Skyddsanordning enligt patentkravet 2, därav, att det andra tröskelvärdet är kän- n e t e c k n-a d ungefär hälften mindre än det första tröskelvärdet.

4. Skyddsanordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n_a d Vdärav, att efter det första OCH- organet (UGS) är efterkopplat ett utgângssidigt minnes- organs (SPA) sättingång (S), vilket minnesorgan under den i förväg givna tiden avger signalen “utlösning spärras".

5. _ Skyddsanordning enligt patentkravet 4, k ä n - n e t e c k n a d därav, att mellan det första OCH-organet (UGS) och det utgångssidiga minnesorganet (SPA) är kopplad en räknare, som medför en sättning av minnesorganet endast om det första OCH-organet inom den i förväg givna tiden minst två gånger avger en utgångssignal.

6. Skyddsanordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n n e t e_c k n a d därav, att det utgångssidiga minnesorganets (SPA) återställningsingång (R) är försedd med ett frånslagningsfördröjt tidsorgan (AVG)Q 7l_ Skyddsanordning enligt patentkraven 4 eller S och 6, k ä n n e t e c k n a d därav, att det utgångs- sidiga minnesorganets (SPA) återställningsingång (R) alter- nativt via ett ELLER-organ (OGR) samverkar med ett andra OCH-organ (UGÄ), som är förbundet med_en första ingång via en negering med'ett mellanminnes (SPZ) utgång, vilket är kopplat mellan det första OCH-organet (UGS) ocn det utgångs- sidiga minnet (SPA) och vid återställningsingången är för- bundet med ett tredje.OCH-organs (UGR) utgång, vilket organ uppvisar två negerade ingångar, vilka pâföres samma signaler som det första OCH-organet (UGS) samt att det andra OCH- organet (UGA) med sin andra ingång är förbundet med tröskel- värdessteget (IDIFF>)för_strömsumman.