SE443841B - Kugghjulspump for blanding av en gas och en vetska - Google Patents

Description

F _ 10 15 20 25 36 35 í9o191n~ w» ., H.- ..__.... 5 ávß. vill stelna och hända førtare när det pressata saæman mellan tvâ æuästrat. ñessa karakterístika är färfielaktiga víá många tillämp- ningar äär man använder varmsmält lim.

Varmßmälta skumlim kan erhållas genom blandning av en gas, sâsum luft ellßr kväve unfier tryck, med varsmäït lim. ïär älandningen av flytande lim och gas sedan anbringas t.ex. meâ en vanlig ventil- förseàd avgivníngsanordning eller pístøl bílëar gèsen små ëïàsor i hela massan och bríngar limmet att expanäera som ett skum. öm skum- met får furbli i icke-høptryckt tillstànd stelnar ået meá luft- eller gascellerna fördelade i hela massan. Om æmellertià skummet pressas mellan två substrat innan áet har kallnat trycks en väsentlig anêel av blåsorna samman, och gasen drivs i huvaàsak ut ur límmet, och A 2, VH Uetta erhåller de fivannämnña gynnsamma egenskapern .

Såsom anges 1 Uë patefitskríften 4 95% 714 är áet föráelaktígt att använda en_kuggh3u1s§ump för att äísgergera gasen 1 äet flytanóe varmsmälta limmet. Både en- øch tvåstegs kugghjulspumpar visas i patentskriften, meå par ag cylíndríska kugghgul inneßlutna i çump- kamrar. Det tærmøplastißka ïimmet smälta í en äehâllare, och smältan införas i pumpkammaren ganam en inïopçspsrt mellan ivå kuggñfivl àär dessas kuggar just går ur ifigrepp. Víä en utföríngsfærm är tvâ gas- inlfippsperfar anøränaàe, en får vardera av de bááa kuggh§u1sàelarnai_X 1 pumpkammaran. ïartäera gæsínïoçpet mynnar i sin respekåíve äel av pumpkammaren på ett sfäílß i røtatiønsríkíningen efter vätfikeinlapps- porten vek skilfies från väàskeinløppet av en eller fiera kuggar.

Vätßka ash gas u§pfägeæ Å ïuckorna mellan knggarna wah färes i áefisa lucker runš pumpkammareñfi fimkrets när kugëhjuïen rnterar. I gung- kammaren blanåas gas snh väàska, och gasën drivas till vaà sam kan anïagas vara äkta íësning i vätskan. ïiâ uiïsppeâ, äär kuggarna àíer går 1 ingrëpp när en kugge på ena ksggägmïeå går in i en kwgglucka på Set ßamverkanåe hjulet drivs vätskan i áanna kagg¿ucka tvâægs~ mässigt nnfian. Läsningen av gas 1 vätska avges vid trycka* i puæp .n utlfippeï tili en vaníiïf rsßäå avgivníngsannršflíng, från vilken limmet eftær val kan avges under atmøsfërstrïck.

I US patentansökníngen 874 333 besärivs ett pumçfiystem meá kagg- hjuïspumpar i tvâ steg. Det första pumpsteget är en vâtskëšfimp som avger vnrmsmält lim i knnstant dnseríng till ået änflra steget, üasen tillsättes färst i det andra ßtegeâ tiil vätskan fråm áet färsta.

Ueffa system är minåra känsligt för änáríngnr i ïimfiæts viskøsíâet non pump: ngnäastigheten och ger jämnare fikvmšensitefi ocä utflëšß 1 ñrivß uà från en avgivníngsanfiréming kæpgïad tišl pumpen. 10 15 25 30 35 A9 : 79a191o-s ** 3 äet anára pnmgsteget, där gas øch vätska samfinïärefl och ~~ bïanêas, införas åat smäïta Iimmet och gasen genam ßeparata, åt- skilda pertar med vätskepørten 1 retatísnsríktningen färe gas» inïøppspartarna. X ovannämnda publikatían färklaras hur nráningn- fäljfien att fërst införa det smälta linnet 1 kuggluckorna ack seéan fylla restvnlymøn 3 kngglnnknrna mnñ gan møfivnrkar ts11 att kuggïuckørna nattager Iiæ øch gaa 1 önskat färhâïlanåe. Om kugg- luckorna först fylläes meê gas skulle dennas kompressíbilitet ge en gasbïåsa som väsent igen skulle helt fylla kuggluckan. Blåsan skulle motverka intränganáe av limmet i %ngg1uckan fich kvnåe áär~ mßd leéa till ett ökat förhållande gaß/vätska och inhømogenitet hus skummut. ï allmänhet är "armsmálta lim yitërsâ vískësa. äeras konsxsïens i hruksfärdigt tillstànd liknar den ges Qmëlt glaw ešlsr æelass.

De rånner àålígt jïmfërt med andra material, ßch åeras strëmnings- karakteriatík är han många icke-newtøxsk. ñessutam varierar vis- temçeraturen. Enär en given alika lim, wii Gïiïa tem- øch i sïíka avgívnings~ knniteten kan ett givet lin starkt meâ pump kan kamma att använàas fär en raä përaâar, förñâïlanåe gaæívätska coh tryck cykler, är det ënskvärt mæå en pump sem aflàer skummet myøket jämnt under alla de olika åríftbetíngelser sem kan tänkas up§trääa.

Esk áenna bakzrunë är ßypfínningæns ïæâazâl atï âsfiaákamma meäel san fïrëäïtrar jämnheten av en gasdisperfiían i en vätska, speciellt av en inert gas i etë varmsmält lim. Xçpfinníngen åataàkømmer en blandningsanørdníng sam är statisk, êvs. inte kräver nâgøn immat- ningsrërelse eller «energí utöver agäïva ßgghjvlens rataïinn. äenna blanåningsancrënifig är uàfärš i själva pumpkammaren. mellan inloppet och utínppçt.

Vanligen, sam i kämàa pumpar får gasfvätska áär än given mängá vätàka och gas har upptagåts i en äestämfi kngglusksvnlym. av- stângs áärefter åenna voíym í huvuåsak (av väggarna í yuzpkammaren) mëfian vslymen få fíyttas mat utloppet. Inga andra krafter än äs sem alstras genøm kugghguïfirntatiønen verkar på fluiden i åenna vøïym.

Uppfinningen är baserafi på tanken att pulsera fïuiëblandningen 1 knxgluckarna. när flessa rår sig från ínïnpp till utïøpp, ash áärig - nom öka hlanáningfikrafterna. Eetta npçnáß gefiam æäâtafiše av varje kuaglucka snabët i och ur fïrhinâelse mefi små kamrar som fippnar mot pumphåligheten. var cch en ínnehållanfie sn mäflgš av gaslwätske- bïanéníngnn. Fastän äet blandníngsfärlapç aan erhålles meà sàšan -~\ 2O 30 då pulfiering infie helt har kunflat förfitås, har àet hëfunnits att skum fiøm aïstrafifi mëd sääana pumpar erhåller en synnerlàgën star jämn- het. Üessutnm mæüger använšning av en sšfinn Hlanåningsansràníng att en större mängd gaa blandas i flen varma nfiältan utan stänkfiing, vilket skulle tyda på närvaran av olåst gas. ïiä en förcdragan utfïrífigsform av unsfinningen innefattar blanfi- níngsanørdningen en serie små grunfia stillaståenáe håligheter sam öppnar mat pumpkammaren uch är så placeraáe, att áe i tur och orá~ ning bes rykes eller genomgås av kuggarna när kugghfixïet rflterar.

Den íntermíttenta æxpsneringen av hålíghæterna mot kuggluckorna när kuggarna passerar dessa antages alstra turbulens i vätskan och ugb* ekarna. vilket medverkar till áíspergering av gasen . Hâlígheterna är fëreträäesvís i farm av grunda børrhàï en nära inløppet sak en nära utløppet får varje kugghjulsavsnitt. rítningarna visar fia. 1 i síäßvy ack åelvis sektâøa nàgut Fia. 2 visar en sektiøn efter 2~2 1 rig. 1, fíg. 5 en _* sekïisn efter 3-3 i fia. 1, fig._4 en sektíøn efter å~& i fig. 1 och ä fië. 3 i skala en sekticn efter 5-5 i fig. é. ?íE. 6 visar i stïrre ßkaía och Iiknanäe fíg. 3 superpwnerat áen fëræäragna place- ringen av inløpgs- ash utloppablanáningsäšïigäeterna i reïatiøn fiiïl det andra sfegets ínïnpps- och utlcppspørtar. ?íq. ? visar i hørisøntalßektion ett avsnitt av en alternaïïv utföríngsførm ech i gm vilken blandningshåšïghetær är anorfinaäe i meâ tre kugghjul. I vid áen föredragna utföringsfurmen anväsdß uppfinningen i efi tvästegs gäfifväfiskekugghšuïæfiumç av ä~t slag sam befikríveß i fiâ patentansäkníngen â?å 333. Pumpen visad 2 fíg. 1 är till sin all- männa knnatruktien líknanäe den som visas i tig. 2 i ovangämnäa u: patøntansñkan sam åberupas far en närmare beskrivning. ïíd àanna pump tilïfäras en ström av varmsmäït lim gennm ett inlnpp Ü flcä via en invänääg paasaga (eg vinaä) 1 en inlnppsplatta 1% till åef fïrstß pufipsäegct sam inrymmes i en ylatta 11. Det färfita pnmwsteqat íâksøm åøà anára består av ett par cylínfiríska ïugghguï 'sfim gär ïnïïeup med vnramåra. Ena kuggh*u1e% i vmrfië flteg är åråv~ a] hørísonteíl äeïvy äfinü än aïtërnfitiv utför: gsfarmi ett kuggñjuï viâ en pump barï f rønat mcfi en axøï í2 sam årivs av en matar, eg visaá. Gafi %fN 79o191o~s blandas ej mad den heta vätskan 1 första zteget víü ëana ut$öriugs« qVá farm. Üetta ßteg lämnar flen varma ßmâltan till en utïnppspørt 11 *É (streckaae lingar) førmaä som ett urtag i ëversiäan på en skilje- platta 14 mellan fërsta och anära steget. Från peràen 13 strömmar 5 vätskan genum en åiagønal borrning 15 till ett íníapp lå fär det anára steget, åessa formaáe 1 plattan 14.

Sñsnm visat 1 Sig. 3 innefattar fiet anära pumçsteget ett par kugghjul 48 och å9 sam roterar 1 respektive áelar SG nch 51 av en pumpkammare 17 formafl i det andra ategetn punpplatta 18. ïër enkel- IO hetenß skull har kugghjulen inte visats i pumpkammaren 1? 2 fig. 1 men visas 1 fig. 6.

I det andra steget blandas flytanèe lim sam fëres in genom ørtfifi *å maä aa nam avges till áet aafirfl ntegefi från en gaskälla 27. fleänmafískt vísaá. genes en paæsägæ 2%. fienna ifixefatïar en 1* hackventíl 21 sem hínürar limflöde genom çassagen 2@ mat gaskälïan lë. få ræëstrffsfiiêfin nn haøäventilen Bï íeâær ett íïfirtaš gren- pasnager. av vilka uçwsfrömsänáen 22 kas en visas i fíg. 2, tiíl pumvkammaren IT, varfåll skall âterkømmas.

I det anåræ puxpëïfigët é saergerns gasen grunàligt och jäßnt 20 L det varmamälfia Limmet. Blanäníngen. sam antages vara gm äkta lösning. avgæfi till en ufiïfippspassage 23 från det anära steget, ínrmaá i en ntlnppspïatfia 24 får det anåra stegef.

Flatïfirna 1%, 11. Id. 18 øch 24 hàlfifir fin fltaçeí, styría av hylßør EE. 33 šfíg. 1) naä förenade tili fift pækæf aënæm fiärxvar 2? 25 (fíg. 2~¿}. Élattpaketet är fäst viá ett kanalälfiek 36 meáeïßt skruvar 3%. 31. sflm genomgår styrhylsfirna 32, 3,. Én wtlnppskanæl 35 à kanalblßcïeâ 2% læšer frå: anára stegezs utlopç 2? i plattan âá ack är víá afivänâæingæn aæßímtæn âíïl än vflntílfïræeëfl avgívnàngsanwräning 36, sam kfiæ vara en ma.weïï% »i 3% elïer magnetískt manšvreraê pistol av känå tyg. Mn returlëšnång 37 från avgivningsanøráníngen 3% går via en varieräar ßtrypning 3% till en återgíngsaasfiagë 3? i kääaíäífifikæfi 26. ïasxage; Éë genam- går plafitfirra 23. 18 ocfi ïà och âterfär ëlanâningen till ínïfippet fär det fïrsta steïets kugghjuï. Es avlaæfiníngsvesåàl áfi, schema- 35 tískš vísaà 1 fia. 1, är íflkwpplaå møïlan ßæssagerna 3% æeh 39 fär när hífifirfi trïnkfit i syfiïewet att överskriáa ett fiå fïrñafiš bsstämt väråe. 1 tvâstegspxmçen visad i fig. 1~ê användes blamáníngßfirganen enïíaâ mppfínningan 1 âet anára steget. äär gasen mæä åeu varma ä? nmïïtan swwmflnfïres mch blmnáas. I äeàta sfieg rfiterar età par kvg ~ 10 15 20 vi m1 ÅÛ *79o191a-s ? hgul åâ nch 4%, fig. 3. 1 varandra skäranáa urtag åü @e% 53 1 çwæø~ plattan 18, vilka tillsammans bildar pumgkammaren lï. Upptàll nen neätilï är kammaren 1? tillsïuten av plattorna 14 resp. 2%. Eat ena kugghšulet, 48, är ârivafiáe och fastkllat víá drïvaxeln X2. Vië årift1M roterar árflvet 48 i pilens 92 riktning. fiæt árivna kugghåulet 4% är Ö mcnterat på en fritt lagrad axel 53. Det ingripa: meé drevet 45 i ett¿»ff nmrâde äš begränaat av streckprickade linjer i fig. 6, äär uttagen F 50, 51 skär varandra. Kuggäjulet 49 røferar i pílens ñà rïkäníng.

Eär kugghjulen røterar kammar deras kuggar successivt 1 ingrepg vid 55 vid ena änden av ingreppsområdet 55 (rig. 6). Ben närbelägna arean 57 innefattar inlmçpfizenen, vari kugglæckernß 35 ëppnas när kuggarna går ur ingrepp på làgtryckssiäan och fylls meà het smäíta genom ínlflppspørten 16. ï¿r kugghjulen røterar 1 píïarnas 52, 5% rikïning från ínlnppszonen 5? ëverfäres fluíàet i kuggluckerna 58 runt väggarna i urfiagen 5G øah 51 genøm äverfäringszæner šê tiïï arean vid EE. När en kugfi på det ena hjulet gär i ångreçp meé en kugglucka šš på šet anira. fränger áen successivt ufi fluídum från den sistnämnda. och arean vid 56 bildar sålunda atlnppszøn 1 det eft avløçpsspår êß i pump- anëra steget. Znnen 56 kømmunícerar meá plaïtan 1?.,øch äefita spår kommunicerar § sin tar mefi ntíøppspasaa- gen 23 i anära stegets utïnppsplatta 2¿ ífig. 1 øeh à).

Den heta smältan ínfëres 1 anêra pumpzteget från detfias över- siëa (rig. 1) inløppszan šï (fíg. šš.

Gasen inf res något neàfifirïms, ßvs. i §íïarnas fiâ ack åå riktning från vätskan: ínlnggspørt 15. üasen inf? tiil pumpkammarurtagen 59 øch ål genom gasinlfippspørtar êâ ræßg. 6%. Dessa ëestàr av hål 1 ëversiéan ?5 på plattan 2¿ (fig. 4). fie matas från gasåíl f@raeï~ leâningen 20 genom var sin separat grenpæssage 22 i plattan Zá ffíg. ä). ßøt ffiredragna läget av gasportarna áï man êê rælatívt áe banar fløm g@nnmí“pes av kuggarna han kugghíäïfifl Mä, á? visas i stärre skala i fíg. E. ïaräera parten är fëreträèesvis förskjnten neâsfirïma šâvs. i piïarnas 52. 54 riktning) från vätskeifilcppspßyten lé æeå ungefär en kwggñeïfiíng. ïwrtarflâ öë ns% 66 står företrädesvis centrerat på åaíàíngscirkelm 6? fär kuflgäjwlen 48 nnh 4%. och äeras raéíeïlt yttre kantar ligger K ungefär på nrtægens EG, 51 ømkrets (fig. 5). flíæmetern av partarna 6%. 6% är större än tgnckleken han en kugg i áelníngscirkaln. ßgm exempel kan får eët kngghjui med mašuïen ca 1.6 (díametral pitch lá) ßfi kwærar samfi áelningsåiametern ca 32 mm yørtarnns 6% nch éš vc? IG 15 :XS *fi itu w! rwwnfrñdnfivin vara ca aflkän fiíamëåßr nch 3 rfïqfwnifif Ei. i." L: ml» 'JE gwrfarfifi nam ëär fiægíviis ínïë är Efå fifiå fivfififififlfi ëš hšulflstnríeken fëreärages de av ørsaker sam säall angivas. gare beskrivet är §sr%arna 6% ack Gå anerënaëe neëfitrëms am vätska- inlappet lå ungefär en kuggåelning, varför ivâ kugäar uïïíífi fitšr mellan gas~ øch vätskeinlnppen. ïeïlan gasinlappæpfirtarna 65. éê øcä vätskeín1ø§§apørten Ié híläas efâ av eât aflñal äàlíg» heter ?l och 72 í sicksack- eller áiagfinalränster på ytørna 74 och Y5 has plattærna 14 ash 2d sam hegränßar çumpkammaren upptill och nndfíll (fia. %}. Pïreträáesvis har fiïïa hïlígketfirxa ?1, ?â samma gigmfifgr gem gasçfrtarna 65, 6% och ïigger alla på äešningæcirkeln fleråaï äïandningsørgan. ïeßßfi ïëfiiår Å”. X Hn*:a*: åíll nfirfarza är áe inte geïøwqfieufl ia är inte fïr- bunëra mad nâgra passager i plaftcrnfi.

I* .L ff' få . _ ~ ~ ,, 4',..“ _ , ä" ?ïretràëesvis inn: åef åtzínatøne v älancnizgsnålígheäer a I , v K E* / a' _ ' (vilka kan vara vä we mnñnatfæ ytnrn» ?5, *i fwr att salannera šerns . . . . _, . f* w verzæn} mallar værfe gafzalømwsnßrt sek fluïzkein nppspærfen le. Fíå , . _ e . åffi fit. 2 är fwra ë1anín:r::1%ïí s van d» % vu _ - mp gäeter fia, w NV, , } w -& « ~A -P hí"»v «. J ~ f¿r:Q¿É i §:¿§§3¶5 ¿fi 3,3 ,., vgrvgu tva L }¿¿¿QL@r mpïfifir y a- * ÉÉZÜ v» *Tßfffi e- * är ïikaså før» _ ä. - ”i” dara grtagef ÉÖ, El. ?Hra håligheter flfia, W, vartâera vrfaçef. a ock å mañe i ytan 75, Évå mynxanäe å ~ - * ' ' mt”. t ' I _ iefi ifinæsïušna vígkaín mfillan æárëëíäïfla ;@ífl~%etær i samma plat- V .. .. .. .» i . . h _ _. . 'i . 1' , fa &>r f;re*raêæflv:s vara míxfre än ae: ;Jn§: ;%nfi våfixaïn meliaï fl -- - ~ m. ».-~- . 'ill »f °~ - _ rïrïælïrnn kuqrnr, f reäráäesvis ciräa 3 MLï“r@. S l¿gna%erna ”2 Å v» ~ ~ M . *r 4 u : nlatfan 3% :må åfigen * wmkretaleä mátåëfieåla, cênffæ i ng àgheterna 71 i ygggfgg 1¿, fiv är f*r:Éja%ïa, tyåïâgaßf -2. mctßattä ñäligketër få vínnf i 6. ïåligh terna ?2a nch c, nïrmazâ vä%:äæinlsppet 1%, m4- fâr. íâametern n. (M g. »a u .f _ I _._ *fy *_ 1 Ugfif val; ¿¿ qff är fU:3k_@ñn2 2:gë@@r flaåva från väïfikfiinløpçet lå 1 çlaàtan I4 ífíg, T vek é wafinwrt 65 eïler âš web 72% eller 72ñ är ufigefär äetæamma sam melïfi: varjfi ~ a: _: _. É. ; hkg. Å vßaas fi? wifi ef! ï aàt ävsïfinâef melïzn n*¿@§§äfl¿@ ïålíšïëf 'T > i °* aïzgnet men ä .

M v g, 1.1 ut~,r;a genøm % *ëa ock ?2fla Eålâghetærna kfin vara me% .fâ ñfwp av ca %,% mm. :gen neê ïlänüníngsäålígheter ?1, ?2 'sen i vätskan. fw: sagïs än rëní »rräaäaníe verk- s; Vi *å d? .. .. _ 'e _ - -v när f»r jam: ïlanåfiíxq av år nñïígnßterña w. icke mfinømnïeflêe, new ingænting iní%rea_genem áem. ?ä1;anme fïräla~ glumka 5% npgtager en avmïtt fiïngi vätsäa när äen sveper ïïräi vätnkflínïfippsuwrten 1%. 1. råna ïfr infe Uppfaïtfifi sam binfiande: ïflrfæ kfi "w- v å u un: i '-. f; :k fflïer info wfrfmmet ñelt. Det anêræ pumgfitegët har en ëe- 4. fflr%r» i* :§:wfinQ% :nn är flfïrræ än vätßkøvnlïfi n sfifi lämñfir äet från šëf ?“fia%q qfggsg fä? gåä gå ëšäâfi för áën 5aßv~F~ sak ï säaàl g&;fg2g_ ggggg igfärëfi via përàafæa 6% æaå šš uxíur eïï trgzk sf: 333 9333 gå ïïgí ggm wfvgg § äar, Éïterzøm v«l¶ïfirï; íaíe är I 1: f_~;-)§§;,-_ Eçggggggg- fffí; qggäš: g¿f¿-%;.j S rfl«*äw av vfiïflmøn i %wfi#âucânrna. êanam aií 71 ack ?2 är brëäare än kuggarna švsrspännafi e "uy het när kwggën passerar. Eâlígheten erbjuäer en kørïsïuïfiíägsbana tväræ ëver kuggsn, från åefinas fräzye flark till 49” äakre, gene~ vílïën gxfårycaet ñåerkasias äakšä Q 16 nästa kugglucka. Üennn "trgckpu1s” t reïaäívñ väåskan i varje käggïaeka 5= -1 ningen. ïnlígt fig. 6 kan gas infïrä genofi gasinloppapcrten ês i kuggï“ck*ñ šâa æxçaašera ash stramma i å ëlfinšníngfihålàgheten ïlé, ash när kzgqen áïa xveper hvar håligheten ?là kafitas gasfrycket i 15 dennä ñvarx kuggen till nästa kngglucka Såå, á motsašt hàïighet Yâä ssv. Gaaah sfirïzmar såïïnfia ïakàt, åvs. u,çs%rïms relativt kugg~ hjulen: rætatín: met vätskeínlappet 15. Benna cykííska rärelse och tryckäxñring ñstaáksmmer turšulens sam fïršïâtrar Elænåningen av gas cci vätfika 1 kuggluckørna. ~\ 29' “ VL) U? Afi m"ëkfi? ¶?šš'š*šiå'šš*š å s-J ïåligheterna 71 ocñ ?2 vifi ínløpget behfver inte sträcka sig åstrïfißríktningen från vätskeinïßgæspørtæn 15 elïer förbi v; V! 55 fïr fasínïsppfipnrturna 6% ack 6%. Éeræfi närmare lag åwvw J e, ¿@-M, ritiska. åïlmänï seâà ëër äïanš- Q ä ä ,iane?er är inte särskilt Q så belägna att åv passerar färöí} meä kuggluøkørna.

Wlæxzníxuskñlifiäeâerna gsm beskrivits vvan kan äænämæaa inlfiups- -ftersæm håïígheterna »ära gas- msä wätske~ , , *x '* ,_ __ fiena vara ñwr ærëgeårunš v ' '- _ J. _ :1aïàn-fi¿s@rgan. n1wnns,ørfærna. Alternativt ack företrïfiesvífi utäver inïøv»s&ïænä~ _. ? , P3 www» .àmhmqnäfl 1 ninïæørgænfin är en ssparaf grupp bïanínínfïäñligšæfier anmrânaå när- mare och uppstr ma fim ætloppsznnen fiâ kan de? aflira pumpzteget. šessa kan äenïmnææ ßtïøppfiäïfinàníngsnrgan. Làäsfw inlßppsørgamen har ia fßrefrïêes in fnrmsn av kål i yfiørna ?í æcä *É på pïatàøfnæïífi wæä Ed men uppsfirïms om avløpçfispâret 5%.

E ëen vísæêe ufiffríngsfnrmen är ett fíeråal uwl G ixhøåer ?^ fnrmaêe i nšattan 14 på var síša am mt Å pçsëïafiënings- š@pgszønen 5% 5-4 (fin. 3 wmä 6). I pífiftfin ëä. på anšerniéan am dei anâra stegets kwçfäfwq. är flæra ytferligfire håligheter ål førmaåe på varåera ash 6). Liksæm ån1ßppah1an§níngshå1ígäe« äï ej heller genfifigâenäe ash kan vara vara månåre än sida: fim znnen Éš 'P i errfi är ëïïífiñfiternæ âfi, .Mm .

T. ..: grfiñïfl. ;1rfl%rifi@fivís men e§ kritífikf kan ëë 10 Ä) UI §" vßoææfefis nïskpßuâïåghetæïna, en çump ßefi fie %if@fifiàfi¿@r :lm fiza:çäí~ iëräâfi fivafi kan ätlåñë L f ä V~ [_ +- A 44 .. Y A “H ..« f'Wv~ på w r su çñ ¿,M fim åšäæefi- ¿ uáupaí .w vi fa" w,@§æäefæ 44» šfir íníøfififiññlíêëëtærnfi. Sæntra fär ëÉïíää“*”Y““ Q” “ffl R? äflfi Ev , på eïler nära fielningacirkeln för xugghjalen 4% ash àë, aà aët áëa _ radíeïlt tara kanten has hålïgheterna ligger på ungæfär æamma av» sfišnå som bottnææ i kuggluckørna. äeåan inlsppsblanëníngæhålíghetarna_ kan ha större åiametër än kuggtjockleken får att tillåta gas att ßtrïmma bakåt mot inlnppet, har utløppsälanšxíngshâíigheterna 60 och ål minšre àiameter än kuggtgockleken, varfär hâïígäeàerna inte kømmør att spänna ävær eïler skjuta fërëí %jøck1eken,av kuggen när ñfimfiï pfififierfir, \ Tjmæklfiken av kuggfin där ëen passerar en utløçpahåligëet är ai åxå sëfrre än den sínfinämnñaa diameter, åeïta fär aâfi hínära n%ïfi§ps%rycket att "kßrïsïutas" tvärsëver kuggën. äåïíghfiterna i 14 och Zá är fïretrëåesvis inïïrñes fïrskjuâna sàßøm exempel kan víñ en pan; mæfi 2$~ä:¿gars hjul mm æenfra ¿øa mmt~ Öis-m* \".«-ïKJ-4n vamf i fm. ßš. ,ê flæä áeïniflgsêíametërn aa 32 safïa håïígkefier äñ ack ål vara ca 75 åñnkíïia, wëït från kuggägu- lets cenfrum, variflææøm avstânfiet meïlan nä ' 11"* håligheter 1 r . H , . ~ _ , N samma platfa ar äågfiï fiíxére än vínxelxølïzr m llan nar- U _11 f' .fü- e1m,,« L hslïgna tuggar. Ben fiexf nešßfrïms f “ån en ï¥^ ä . n . íï. G) kan na ¿§ vgflkelavståflš f . 1 R*u?fc@fifrfi, , esk ëïnaæ mflllan áøm nßh âe ïïngs yfi ïrïfls äelçgna u _Jkfiïíghef@rna kan lämpligen vara ungëfïr ÉÜ . kan arfægas att viš åríft, nä kuqgærfiæ täckfir G Ü *ríläg- gar uflæupsïlanëninçsëåligheterna, gasen Å ëe nïíka ku -. 1 expafiåfirar e 1 er :fr mfiar mat håligñæfiæn. Éexna gaia al; r-r ïur~ vulæns ack ïlwiërïrfiïre i kuggluckfln fiek ïrïmfiar àärmeå älänšnínzen. ätt äïnwfinàngeu fT:%ättran äevíæafl av iæâ fmkïüå, att fitërre fïräïilfiaêefi :anjväfskæ kan erä%11as utfi: fitäxkfiing mm %3anäninaß~ rgwn eníífï wçafâ níngßn afifirdnafi víä en given pump. I ett fail u fi f rfiñlïaríen gas/väâska så støra avs ï,fi erñålías utan spwt%~ fitïnkxírg viä avgivning från an ïíwpinânl. Üppfirningen skumalstríag över ett :t*rrß dæfiaítetnnnrâàe än ?e*wnaæ att íæïflppsëïanánângxñïïigšeterna åsfæëkømmer ß 'ß 1gn~ ßn ï*rFäftrit% av ïlfinåfiiñësn även utam mflflfißfiäfiš view vwrfn, ïnríern kan ntfiyttjas utan äs ænära, åvn. inïfinpßhfiligw ?@ffln ufæfi uâíwflmnhšlíæäëšvx. terna ncä ~\ .4- :Mt .,.~ Ušgfir 11 .f ïïff: :ffwçšfï à$ . ïn~ ack utlæpgshfil . * q vfirï- æëråfifëz va i 1 ä.:ñ dara urfageå, ä S. üfiï skal nnaæ ett meïïfifirwfi rælšfln âèn šäfigst l e 1 å nedstrïms äeïägna in Nålígh ck ëen ïängæt nygstrïæs 8 ' :J :fps 5 belägna utlnppsh,1ígheten t EQ. ålízänt taget är J age sin (i inleppfhålígëeternn nyttígßs* mellan ga lcppzpørfiarna 65 fh 56 och vïïfikeifiloppef. ïâlnvnwbïanêningahâligheterna kan sträæka ßíg f* 9 _ 9 t” " .må u, f ,. -._. vfiw-fl-vv-H-vfl .www sunfïfw-»nfwafw »Piaf -.~. . -mïíï-Y' fä. _. . ; gw ...,,,,_,.,..f._.._. -..nu ,__.,_.._¿_A.._.,¿ ¿,»_ ~fr » - mera. få utnatz att fie är tillräckligt av igffia 1? hflferna fïr aït ingen väsentlig ïrïckfïrlßst elle ?§fi%ßïfi? avvïnåfif Ex* ffvfrffi L J et läge sam íg. 2 ack 4. Be kan t.ex. sträcka sig bakåt till en linåe u neterna z .- 1' G31 h. lä Tië áen ovan Eeskrivna utfïríngsførnen är hïanáningsäåí 1 :ïm*tørn¶ :nn hegrïnaar pumakamraren n¿ Sase ai í »I u Å u Ü E) n U Û E * - _- m, _-_, __ 3,. 'hfihä NV -Åå-...m-fi n. JN»- 3 . kwggff' fil J. ef: »Hïfhrgrn-fiïfi' nu; m -..«,-:_1;..:=. :fiußßíz J. I". > :r äfia siføvïggex i urfiageå sam omger En säšan a nršæíwg +\j visa: 1 5:3. f* där äïfizénínçsäålígäeter ñï är fnrnaäe 5 plattan 18, 2“ i urfagen* H” šcä šl síåaväggar Eê ocfi ä7. ïålígäefierna erhåïler øch m, _, _, gär vr f?rkí:§filse meë kuggluckørna 53 när kuïgarna täæker ash fri~ läqfwr äew. Till skíllnaê från ëen fïrsfia utïfríngsførmen är hâlí§~ heterna inf» fïrskjufet anøršfiaåe. En annu: :kíïlnaå är att hålig- heïerna är ïnlägna mfigefär lika långà från íníæççæt É? och ut1ø§peï .ana håligheter kan før~ -F- 25 êfl 1 pumpkammarefi øcä iænïeraï från hååa. mas i urtagøfc vägg på känt sä*t meigïst fiïekwrmkæmísk Eearäetnízg ëïlëf gnístærfisímn. Ehuru illustreraäe såsen cyíïnfi :akt fær*flëe kan urtaçën kw rëkfangulär. tríangulär ælïær annan sëkñien. p 4 W wfí ñíïgnn kan även ti1ïUmpas.vífi kflfçhšulmpnmçfir av annan typ UI <3 än fien mæi två cflínirícka Ffal sam bæskríveä. qíg. ä viaar en älaæfi- M*“ ~pwmp mæë trä kvggäjuå. é§r älänánšngxïëïíwäæternfi är annrfl i eïf av kugrñfwïen à ztäíïët får i ytßrna 33% èeqrïnsar pflmpäaxmaræn ífinwääïïfinwë ?uïg&fu2ën. 0 ïghfuï ëfi, ål øcñ §2 ïï nn*rë:;fle 1 *vw urtag Û3. Qä ash ÜÉ híïfzxie puwpkamrzr. Ett av kngg- “ len, t.vx. ?§w1e% ?2. är åriveå i gšlens ?8 ríktnåfig ack driver i min fw: äfnlef 41 i píïënfi ëë riktning. vch šetåa kful driver äjfl- ïflf *“ f ““?flw~ É°^ ríïffiïfiï. nun sïfïríngsfnrm är tre cylinfirisïn ku T' f í"rrñfi asñ ga: från ef rätt fïš ämm uni rm: víí 1” âfiï*"v*" šïï. ñír %*wš@nä ?2 *sh 51 kwawfir x%r ur inxfinnn. Ängg- .n 1. : “LK .. FU? "* i* 2 «, ~_,»v '- -. .., »~ W wëwfirfia 1 » Ålfiå 4» f-r ææš slafišnínsfin ¿:H» uftmßæf Ja igll ¿æí .= ,,.. Wïipjt., wav", tax; ß f. qïí E, _ (1 Y .- '* fš...

- K. _ “CT .,.««»'. - , f* ß ,, 1,: .'.;. Ä.V:=,\-L;,..WÄIÉYI".E. íflïlxqlššï* »lf-Lä 9% k»ümar går ur ingreppet meä hjuletz 91. Elaæåflingen upptagaa 1 “ ÉG där åen färeß tíïå e Ü V i ingreun med ñšuw å 'k Q Vid ñenna utfïríngsïorm är blanäníngshílígheterna fcrmafie sam ñiamæfrala borrningar 11% genøm kugghjnleë 91 maila: ëwtânarna 1 1% mnffifñænêe kwggiwcxar. Enrrnâægfirna skär int vnrafiñra yâ mâtfen “fan är äeïägxa i nïika plan. Set inses atfi olika tryck kammar att 3 ver?a vffi ««+~»++n flênw Q nn hnrrfiwß 11%. när øfiæ äfifiefi Hassevar =~ w. -f .«.~ www-v v - _ .,... f.. -.--- w-v- ----.._-=_;_..J_ ___» ».- v .>_.~ ..._ :em- *we »s e ïlet meä áet šknmmer b1anä~ etta fall är filnxíningsíppnifigarna inte sluffia víñ ann änüex, men nå? uñløçpef lñ?. škíllmaêën oræakar en fryskçuls mät stå lägre frïækef nära ømrññef IGÉ, vilka? í sin fiur åsta 1? nån* på ëeffä sfälïë. É ä .A n nämnvärš str mníng gænsm åem kan inta ske, efferzflc fie fiñänges av vïä ñæn äxëæ sam är avlägsen från *n . V f-J . än sv ppefi ï@«.

Claims (4)

1. ;. v, f, ;:_-« h ._ f. m., 4" M1 -1 ¥:šÉ§'š gg Pazentktav 1. §uggh§uis§@æ§ šër blanånšng av en gas øch en vääšäâ ouâ mfiå en fiuäpåsfifizïs {%?} i víâken gasa: esk ätskan šnëfidß genom separata inluppsperiar ßelägna i omrâdet fär kuggsïfifië eller kuggluckornas (58) rörelfiebana och varvid gasen uch vätaäan -íandas i šaggïæakærna (53) mellan ínløppspcrtafnn (ör kuggarnaß 29; 63, 6%) ash en utíogpfiporr f2§@ i omrâdfï Pííëï kwggíuck0rna< íšäk ïürfišsehnfia, R av att kugghjuiens (ds, 49) kuggar elier kuggluckor (S8) för- ïïyzzas färbi håligheter (?1, ?2; sr, 32:85. 110) svm är i en del av rörelsebanan för kaggarna eller kuggluckflfna (S3) mellan inluppspartarna för ~f~- ä w n % t Q Q R u 1 é anørdnade åtminstone delvis gasen fich vätskan och/eller mellan inïoppsportarna (16;Z0;65, 66) och utloppsportcn (23) för att pulsera blandningen av vätska och gas.

2. Kugghjulæpump enligt krav 1, R ä n n e t e c k- n a d av att närliggande håligheter (71, 72;89,8¥:35;!1@) är åtskiiáa ungefär en kuggtjocklek, så att kuggen begränsar strömningfln genom dem.

3. Kugghjuiäpump enïigt krav I, R ä n n e t e c k~ n a d av att hâšigheterna (72, 80, 81, 85, 11%) är anoránaåe i minst en platta íïd, 24) som tillsluter pumpkamaren på ena sidan om kugghjulen och sam ligger i rörelse för kuggarna eller kuggluckørna E58) hos minst ett av kugghjulen (48, 49).

4. Kugghjulspump enligt krav 3, k ä n n e t e c k~ av azt hålígheterna (71,8G;72,8!) är formaåe i två mot- satta plattor íïê, Eüï všišfi ïiiïñiüief pümfikafimäfëfi {ï?š på ömse sidor am kugghjulen itä, ü9). S. Kugghjulspump entigt krav 4, K ä n n e t e c R n a d av att háligheterna i en av plattørna är förskjutna relatïvt n a d ñåïigheterna i åèfi afiäfä meà än stfäcna fivarafiáæ aa: håiifiå heternas bredd. k ä n n e t e c k- av att gas ash vätska lades in i pumpkammaren gennu .separata gas~ och vätßkeinloppspartaf, varvid gafiinïoppspørten (fi5.à6} är anurdnad nedæïröms vätskeinloppsporten ít6).cch att âtminstøne två håligheter (7ïa,b; 72a,b rep. 7Ic,å; 7Zc,á) är anordnaáe meïïan gasinïngps- och vätßkeinløppspnrten íšâ; 66 rep. ïß}. 6. Kugghjuïspump enïigt krav 1-$, n a d å; ïsmmo-s ?. Kugghjuispump enligt kfiv 6, k à n n e t e c R- n a d av att háligheterna (71, 72) är bredare än kugg- tjocklcken, så att de skjuter utanför en kugg när üenna passerar och dårigencu medger gas infärd genom gašyßrten att áteríöras mot vatskeporten.' 3. Kugghjulspump enligt något av kraven 1-7, k å n n e- t e c k n a d av att hâligbcterna (7f,72;80,81) har sina centra huvudsakligen på kugghjulens delningscirkeï. 9. Kugghjuïspump enligt krav 1, k ä n n e t e c k- n a d av att hàligheterna (80, fiï) är anordnade intiïï ut- loppsporten (23, 60). flspflmp enligt krav 1, k ä n n e z e c k- n a d av att håligheterna (71, 72) är anordnade intill in- Ioppspørtarna {16,20;6S,66) för gasen och vätskan. 1%. Kugghjulspump enligt krav 1, R ä n n e t e c R- n a d av att en första serie håligheter (?!, 72) härjar i anslutning tiil ett inloppsportsomrâde cch att en andra serie håligheter slutar i anslutning till utleppspærten (23, 60), varvid den första øch afiära serien hšiigheter är anørdnade med ett avstäná från varanára i omkretsriktningen för att ej biïáa en førtlöpande serie håligheter från inïopps- till ut- loppsomrâdet. 12. Kugghjulspump enligt krav It, k ä n n e t e c k- n a d av att den första seriens håligheter (7¥, ?é) är bredare än kuggarna och den andra seriens (flï, 32) håligheter är šmaïare än kuggarna= r h? . x" 13. Kuggñjuispump enligt irav ii. É ä fi fi É i ä a kä n 3 d av att diametern hus den första seriens håligheter (ïï, ïš) är större än kuggbredden och diametern hos den andra lseriens håligheter (81, 82) är mínárø än yuggbreàden. íä. Kugghjuíspump eniigt krav ä, R ä ä n e t e a ä n æ 4 av att serien av håligheter är isolerad från området där vätska cch gas intöres till pumpkamnaren (t?) øch även isoïerad från ntloppsperten (23, 26}. 15. Kugghjulßpumv enligt krav Y, k ä n n e t e c R n a d_\ av att hàïigheterna är grunda borrhål. V ïö. Kugghjulspump enligt krav 1, R ä n n e t e c k n a d av att hàligheterna íââ) är farande i pumpkammarens Iantelvägg (Rlffçëšï) . tï, Kugghjulspumfi enligt något av kraven 1-16, R S n~ i7øow1fl~s m r: e t e c l: n a d av attldiaaéttaït belägna håligheter i form av borfningar* (110) är anordnade i minst ett .av ïmgg- hjulen (81), var øch en genomgående kugghjulet tiil 'íörbindandc av diametralt møtsatta par kuggluckor, varvid born-ningarna (110) ej skär varandra i hjulets centrum.