SE443799B - Anordning for bakterieodling fran en begynnelsepopulation till en slutpopulation, innefattande stavformigt ymporgan - Google Patents

Description

D 7806946-5 10 15 20 25 30 35 2 nämnes Mcïarland-standard). En platta, som innehåller Mueller-Hinton-agar bestryks sedan med bakteriebuljong- suspensionen med användning av en bomullslapp. När in- okulatet har torkat appliceras en pappersskiva, som inne- håller ett antibiotiskt eller kemoterapeutiskt medel, på agarn. Plattorna inkuberas över natten och det område runt varje skiva där bakterietillväxt saknas, mäts. Detta mråde är känt som inhiberingszonen och används för att bestämma vilket antibiotika som är användbart för att bekämpa den särskilda bakterien.

För att Kirby-Bauer-tekniken skall vara noggrann måste det finnas ungefärligen l x 108 CFO/ml i det medium som stryks ut på agarplattan. Vanligen bestäms tillväxt- nivån genom visuell 'jämförelse med den ovan beskrivna Mcïarland-standarden. Tidrymden för att nä denna bakterie- É koncentration kan variera från 2 till 8 h beroende på bakterien. Om bakterien tilläts växa med mer än l x 108 CFO/ml och blir grumligare än Mcïarland-standarden, mäste mediet spädas för att vara ekvivalent med standarden.

En annan metod för att bestäma känsligheten hos bak- terier för olika antibiotika kallas för MIC-testet (NIC I I Minimum Inhiberande koncentration). Detta test diskute- ras i Current Techniques for Antibiotics Susceptibility Testing, Albert Balows, 1974, sid 77-87. Denna metod in- begriper framställning av en serie koncentrationer av ett antibiotika, antingen i ett flytande eller fast medium, som underhåller tillväxten av den bakterie som skall tes- tas. Flytande medier fördelas lämpligen i provrör och fasta medier hälls vanligen i petriskälar. Det är praxis att iordningställa ett område av antibiotikakoncentrationer i form av en serie tväfaldiga spädningar för att genmföra testet. Varje provrör eller petriskål inokuleras med bak- terien ifråga. Efter en inkubationsperiod observeras bak- terietillväxten eller frånvaron av bakterietillväxt för varje antibiotikakoncentration. På detta sätt bestäms NIC för antibiotikan till den närmsta utspädningen vid använd- ning i serie. Detta är den noggrannaste metoden för att bestämma den inhiberande koncentrationen. Denna metod blev fi-jêu' . t. Mim 10 15 20 25" 30 35 7806946-5 3 emellertid inte populär förrän nyligen då det mödosama spädningsarbetet förenklades. Den utspädda antibiotikan inokuleras vid MIC-testet med bakterie i ett visst kon- centrationsomrâde, dvs vanligen 105 - 106 CPC/ml. Buljong, som innehåller bakterier som odlats till ekvivalens med McFarland-standarden, dvs ungefärligen l x 108 CFO/ml, späds för att erhålla denna koncentration.

De ovan angivna känslighetstesterna, liksom andra tester för att bestämma typen av bakterie eller dess känslighet gentemot antibiotika, kräver att en viss för- utbestämd bakteriemängd utnyttjas vid testet för att in- okulera de plattor, på vilka pappersskivan skall placeras när det är fråga om Kirby-Bauer-testet eller för att in- okulera det utspädda antibiotikat när det är fråga om MIC-testet. Detta krävs för att testet skall vara nog- grant. Om en mindre bakteriekoncentration används vid testet, skulle resultatet indikera att bakterien är mera känslig för att antibiotikat än vad den faktiskt är. Om å andra sidan bakterien föreligger i en högre koncentra- tion, skulle testresultatet indikera att en högre koncen- tration av antibiotikat krävs för att inhibera tillväxt av bakterien. Båda indikationerna skulle vara felaktiga.

För att de ovannämnda testerna eller motsvarande tester skall utföras, är det nödvändigt att en laboratorietekni- ker tar ett bakterieprov från 4-S bakteriekolonier från den agarplatta, på vilken bakterien har odlats, och place- rar provet i ett buljongodlingsmedium, såsom beskrivits ovan, i 2-8 h. Mediumet kontrolleras periodiskt för att bestämma huruvida bakteriekoncentrationen är ekvivalent med McFarland-standarden eller ej. Vid en visuell under- sökning av mediumet finner man att vissa bakteriekulturer inte har växt till rätt koncentration, medan andra har växt förbi den riktiga koncentrationen. Det förra fallet erfordrar att laboratorieteknikern låter bakterien växa längre, medan det senare fallet erfordrar en spädning för att återföra koncentrationen till samma koncentration som hos standarden. Alla dessa åtgärder är mödosamma och tidsödande. -.- i 3 :i J 2): flzvqagprwav-fßfvïfl* *ya 7806946-5 10 15 20 25 30 35 4 Man har nu upptäckt ett medium, på vilket bakterier kan odlas, men som begränsar den koncentrationsnivä var- till bakterierna tillväxer. Närmare bestämt har man upp- täckt ett vattenhaltigt medium, som har förmåga till od- ling av minst en art från två olika släkten av aeroba, patogena, snabbväxande bakterier från en begynnelsepopu- lacibn till en bestama slutpopulation, vid viixen :iii- växten av bakterien i huvudsak upphör på grund av närings- brist i mediumet, och i vilket medium bakterien förblir livsduglig i minst 18 h. Mediuet innefattar en vatten- lösning, som inbegriper en kolkälla, en kvävekälla, vita- miner och mineralämnen i tillräcklig mängd för att åstad- komma nämnda tillväxt och i en form, som är användbar för bakteriernas tillväxt.

De bakterier, för vilka mediumet är användbart, är aeroba bakterier, dvs de som utnyttjar syre för sin till- växt. Bakterierna är också patogena i det att de förorsakar sjukdomar och de är snabbväxande i det att de har genera- tionstid av 50 min eller mindre.

Mediumet är användbart vid både gram-negativa och gram-positiva, aeroba, patogena, snabbväxande bakterier.

Typen och mängden av de olika beståndsdelarna i mediumet skiljer sig emellertid vanligen för gram-positiva och för gram-negativa bakterier, och den tidsperiod som krävs för att erhålla erforderlig koncentration för de gram-positiva tenderar att vara längre än den för gra-negativa bakte- rier. , _ Odlingsmediet är användart för odling av minst en art från två olika släkten av aeroba, patogena bakterier. Nor- malt kan mediumet odla minst en art från två släkten av gram-positiva bakterier eller minst en art från minst två släkten av gram-negativa bakterier. Bland gram-positiva, aeroba bakterier finns två släkten, som inbegriper de bak- terier, vilka förorsakar de flesta sjukdomar, för vilka normal bakterie- och känslighetstestning utföres. Dessa släkten är Staphylococcus och Streptococcus. Om mediet kan odla arter från vart och ett av dessa båda släkten, kan man enkelt testa bakterierna för att bestämmaomden är gram-v D; ,. _~;',._,«»f,__~_. Jak-j, »jfk j, f 'jngaga mffiafnvtwaaæï* “ i' ~ ~ ~" L 10 15 20 25 30 35 1806946-s' 'S positiv eller gram-negativ med användning av ett gram- färgningstest. Om bakterien är gram-positiv används me- diumet för odling av grampositiva bakterier och bakte- rien odlas till den önskade nivån, såsom till ekvivalens med McFarland-standarden.

Om bakterien konstateras vara gram-negativ vid använd- ning av gramfärgningstestet, kan bakterien höra till ett mycket större antal släkten. 16 släkten representerar de bakterier som befunnits förorsaka 99 8 av de sjukdomar som orsakas av gram-negativa, aeroba bakterier. Dessa gram-_ negativa släkten inbegriper: Escherichia, Shigella, Edward- siella, Salmonella, Arizona, Citrobacter, Klebsiella, Enterobacter, Serratia, Proteus, Providencia, Yersinia, Pseudomonas, Acinetobacter, Moraxella och Pasterurella.

Bakterierna tillväxer i mediet från en viss popula- tion, som normalt uttrycks såsom CFU enligt definitionen ovan och som normalt hänförs till populationen i en viss volym av mediet, dvs CFO/ml. Begynnelsekoncentrationen kan vara så låg som l CFO, men är normalt och föredraget minst 5 x 106 CFU/ml.

Att man startar med en lägre begynnelsepopulation eller -koncentration gör inte att bakterierna tillväxer i mediet till en väsentlig annorlunda slutpopulation eller -koncentration än vid högre begynnelsekoncentration, men påverkar den tid det tar för att slutkoncentrationen skall uppnås. Om inkubationstiden skall regleras, måste sålunda begynnelsekoncentrationen regleras. Den slutkoncentration vartill bakterierna skall odlas benämnes den stationära fasen.

Såsom diskuterats ovan, varierar tiden för att nå en koncentration ekvivalent med HcFarland-standarden i enlig- het med förfarandet från 2 till 8 h, varvid de flesta- bakterier tar minst 5 - 6 ll för att nå denna koncentra- tion. Med det tillväxtbegränsande mediet når bakterierna företrädesvis slutkoncentrationen eller den stationära fasen inom 5 h. Om bakterierna når den stationära fasen på 2 h med det tillväxtbegränsade mediet, förblir bakte- rierna vid denna fas även om man inte kontrollerar mediet f. Å .ä å* 'šïïxåfviašs fr. 7806946-5 10 15 20 25 30 35 6 under S h och ingen spädning erfordras för att erhålla en koncentration, som är ekvivalent med HcParland-stan- darden. ' När den stationära fasen eller slutkoncentrationen är uppnådd upphör i huvudsak bakteriernas tillväxt. Detta beror på utarmning av minst ett näringsämne, sm är kri- tiskt för den kontinuerliga tillväxten av bakterien och inte på bildning av toxiska biprodukter frän bakterien, vilka stoppar tillväxten och kan förorsaka att popula- tionen minskar väsentligt. Med de standardmedier, som använts före föreliggande uppfinning och som beskrivs i Kirby-Bauer-förfarandet, bestäms den bakteriepopulation som skall nås för att tillväxten skall upphöra av toxiska E biprodukter från bakterien. Denna bakteriepopulation É ligger över Mcïarland-standarden. d Å fiammaæmmmwflmfimàfiwaw%@%%%@%%@fi“ Slutkoncentrationen eller den maximala stationära fasen erhålles på grund av utarmning av ett eller flera näringsämnen. Vid denna punkt planar antalet livskraftiga CFU/ml ut och förblir i huvudsak oförändrat under minst 18 h. Bakterierna förblir livskraftiga under en tidsperiod, som är användbar för att utföra de olika tester som skall utföras på bakterien, såsom beskrivits ovan. Normalt är 3 den tidsperiod. under vilken bakterierna är livsdugliga, 3 minst 18 h. ~ Den önskade slutkoncentrationen för de flesta bakte- rier ligger mellan 6 x 107 och 3,0 x 108 CFO/ml. Detta är ekvivalent med 0,5 Mcïarland-standarden. Mediet kan modi- fieras för att ge andra önskade koncentrationsniväer.

Mediet innehåller olika typer och mängder av bestånds- delar beroende pâ den önskade slutkoncentrationen av bak- terierna och den typ av bakterie som odlas. I samtliga fall förefinnes en kolkälla och kvävekälla, som tillför kol och kväve i en form, so är användbar vid bakterieod- lingen. Normalt förefinnes även vitaminer och mineralämnen. Så- som påpekats, är emellertid mängden av en eller flera av dessa beståndsdelar begränsad för att ästadkoma att bak- terien när en förutbestämd slutkoncentration och därefter ¿ i huvudsak upphör att tillväxa. f . M 10 15 20 25 30 35 7806946-š 7 För de gram-negativa bakterierna inbegriper ett föredraget medium cirka 0,42-0,70 mg kol per milliliter medium. Kolet föreligger~i en form, som är användbar för bakterieodling. Denna form har befunnits vara den, vari kol föreligger i pepton eller en motsvarande form. Det föredragna mediet inbegriper också 0,09-0,15 mg kväve per milliliter medium i en form, som motsvarar det kväve som finns i pepton. Det föredragna mediet har ett pH-värde av cirka 7-Ä8. Vid proteospepton är kolhalten cirka 0,16-0,27 mg kol per milliliter medium, kvävehalten är 0,035-0,056 mg kväve per milliliter medium och kolet och kvävet föreligger i den form som de finns i proteospepton eller i en motsvarande form. En typisk analys av peptonen anges nedan: Procent Pepton Proteospgpton Totalt kväve 16,16 14,37 Primärt proteos N 0,06 0,60 sekundärt proteos N 0,68 4,03 Pepton N 15,38 9,74 ammoniak N 0,04 0,00 Fri amino 3,20 2,66 Amid N 0,49 0,94 Mono-amino N 9,42 7,61 Di-amino N 4,07 4,51 Tryptofan 0,29 0,51~ Tyrosin 0,98 2,51 Crystin " 0,22 0,56 Organiskt svavel 0,33 0,60 Oorganiskt svavel 0,29 0,04 Fosfor 0,22 0,47 Klor 0,27 3,95 Natrium _ 1,08 2,84 Kalium _ '0,22 0,70 :amma i o,osa 0,131 Magnesium 0,056 0,118 Mangan noll 0,0002 Järn » '0,0033 0,00S6 _.'Q.-ÉÄ'Ü?H.-;..-_.~-;,: ïgwir'lampLáinåkngflïwï;..vïsë;ln;.ár.uàmššáiïšßï :mzmuaisaíäišzlßwugufàzvàiiåšf? .-'1.if;v1'_ïai.m.._-.«.. .Saw-vf .M5 _ lo' 15 20 25 30 35 780694645 8 Procent ' Pegton Proteosgggton Aska 3,53 _9,6l Eterlösligt extrakt 0,37' 0,32 Reaktion, pä 7,0 6,8 pä 1 8 lösning i destillerat vatten efter autoklavering is min via 121°c.

Den föredragna sammansättningen innehåller de vita- miner och mineralämnen som återfinnes i pepton eller proteospepton. Två särskilt föredragna sammansättningar, vilka har befunnits vara användbara vid odling av gram- negativa bakterier till en slutkoncentration av från 6 x 1o7 till 3 x 1o° cru/mi pa mindre an s n, innefattar en blandning av 1000 ml vatten innehållande 0,8 g pepton eller 0,3 g protecspepton, 0,03 g dextros, 2,5 g dikalium- fosfat, 1,25 g monokaliumiosfat och 5,0 g natriuklorid.

Fosfaterna tillsätts som buffertmaterial för att hålla kompositionen vid ett pH-värde av cirka 7,0. Buffring är nödvändig vid vissa bakterier. De ovannämnda båda samman- sättningarna skapar ett medium, på vilket arter från de flesta av släktena hos de gra-negativa, aeroba, patogena bakterierna kan odlas till de ovan beskrivna CFU/ml-områ- dena på)5 h o bakteriens begynnelsekoncentration är till- räcklig, dvs minst cirka S x 106 CFO/ml.

Såsom påpekats, är det föredragna kol- och kvävekäl- lorna pepton och proteospepton för de gram-negativa bakte- rierna. Neopepton, trypton och polypepton kan också använ- das, men man har funnit att dessa inte alstrar tillväxt till nivån hos McFarland-standarden inom samma tidrymd och att de inte tillhandahåller de rätta näringsämnena för att cdla vissa gram-negativa bakterier i väsentlig omfattning.

Dessa material är därför_användbara för ett mera begränsat antal bakterier. kombinationerna av sådana material med pepton eller proteospepton kan emellertid användas för att skapa ett medium, som är användbart vid ett större antal bakterier.

Ett föredraget medium för användning vid gram-positiva 'bakterier inbegriper en lösning av 1000 ml vatten innehål- f I. w ä 10 15 20 25 30 35 7806946-5 _ 9 lande 1,7 g tryptikas, 0,3 g fyton, 0,25 g dextros, 0,5 g natriuklorid och 0,25 g dikaliufosfat.

Alla de olika medierna används genom att inokulera mediet med bakterien och inkubera mediet under 2-8 h.

Föreliggande uppfinning hänför sig till en anordning, som utnyttjar det ovan beskrivna tillväxtbe- gränsande mediet och som medger erhållande av en viss för- utbestämd bakteriemängd från bakteriekolonier, varmed det tillväxtbegränsande mediet inokuleras. Detta medger att även tidrymden för bakterieodlingen kan förutbestämmas.

För att erforderlig växt skall ske inom den föredragna tidrymden av 5 h för de gram-negativa bakterierna måste begynnelsepopulationen vara minst cirka S x 106 CFO/ml.

Enligt uppfinningen âstadkommes sålunda en anordning för bakterieodling från en begynnelsepopulation till en slutpopulation, vilken anordning inbegriper: (a) ett kärl. som innehåller ett förråd av odlingsmedium med förmåga att odla nämnda bakterie från begynnelsepopulationen till slut- populationen, varjämte kärlet har en öppning; (b) medel i kärlet för erhållande av bakterier från en bakteriekälla utanför kärlet och för inokulering av odlingsmediet; och (c) avtagbara medel, som frigörbart ingriper med kärlet för att täcka kärlets öppning. för att medge avlägsnande av nämnda bakterieerhållande medel för att erhålla nämnda bak- terie från bakteriekällan utanför kärlet, och för att till- sluta kärlet under inkubationen av det inokulerade mediet, kännetecknad därav, att nämnda bakterieerhållande medel ut- göres av ett avlägsningsbart stavliknande organ med en topp- ände, som är.fäst till nämnda avtagbara medel, och en undre ände, som innehåller minst en ränna för upplockning av en förutbestämd kvantitet bakterier genom kapillärverkan från minst en bakterieodlingskoloni utanför kärlet.

Anordningen skall beskrivas mera i detalj med hänvis- ning till de bifogade ritningarna, där fig l är en sek- tionsvy med delarna isärförda av anordningen enligt före- liggande uppfinning. Pig 2 är en perspektivvy av anord- ningen enligt uppfinningen med delarna sektionerade. Fig 3 är en vy av en del av staven hos anordningen enligt upp- finningen, Fig 4 är en vy av staven i fig 3 med införli- 10 15 20 25 30 35 7806946-5 10 vade bakterier. Pig 5 är en sektionsvy av anordningen en- ligt uppfinningen strax efter inokulering av odlingsme- diet med bakterier. Pig 6 är en sektionsvy av anordningen enligt uppfinningen längs linjen 6-6 i fig 5. Fig 7 är en sektionsvy av anordningen enligt uppfinningen efter in- okulering och inkubering till den maximala stationära fasen eller detförutbestämda odlingsstadiet. Pig 8 visar en sek- tion av anordningen i fig 7 längs linjen 8-8.

Anordningen enligt föreliggande uppfinning inbegriper ett kärl eller en hylsa l, sqn är gjord av transparent, de- formerbart material, såsom polypropen,polyamid,cellulosa- acetatbutyrat eller olika polyestrar- Inuti hylsan l finns en glasampull 2, som inrymmer det tillväxtbegränsande me- diet 3, såsom beskrivits ovan. Glasampullen, som skall beskrivas senare, är spröd, dvs den bryts sönder när den deformerbara hylsan l pressas saman. Intill ampullen 2 hos anordningen finns en stav 4, som innehåller en av- smalnande ränna 5, vilken skall beskrivas mera i detalj i samband med fig 3 och 4. Staven 4 används för att plocka bakterier från de olika bakteriekolonierna och är utformad för att införa en förutbestämd bakteriemängd från kolo-' nierna till den avsmalnande rännan 5. Staven 4 är fäst till ett lock 6. Både locket 6 och staven 4 är gjorda av plastmaterial, såsom polypropen. På insidan av locket 6 finns två åsar 7 och 8, vilka medger aseptisk tätning mellan locket 6 och hylsan l..Detta hindrar andra mikroorganismer från att intränga i hylsan l innan anordningen inokuleras samt under inkubationen. I locket 6 finns också tre stycken utsprång 9, av vilka två visas i fig l. Dessa utsprång skyddar hålet 10 i locket 6 frän.att blockeras av krossat glas från ampullen 2 (som bildas när anordningen aktiveras) när den deformerbara hylsan 1 deformeras för att pressa ut eller utsöndra bakterierna och mediet3 via hålet 10. Hålet 10 är täckt med en tryckhäftande klisterremsa ll med en flik 1.2 I under tiden före användning av anordningen och till dess att inkubationen av anordningen är avslutad. vid denna tid- punkt avlägsnas klisterremsan Il så att hålet 10 exponeras.

Detta medger utsöndring eller utpressning av mediet 3 och 10 15 20 25 30 35 7sos946¿s_ O ll bakterier från hylsan l. I Pig 2 visar anordningen i dess normala form före användning, utom att den tryckhäftande klisterremsan ll inte finns med. Såsom framgår av fig 2 är staven 4 be- lägen intill ampullen 2 och åsarna 7 och 8 är belägna intill den övre delen av hylsan l. Hålet 10 visas per- spektiviskt med den tryckhäftande klisterremsan ll av- lägsnad. Utsprången 9 är-inte synliga i figuren. Glas- - apullen 2 har normalt dimensionerna 35,6 mm x 6,3 mm och innehåller cirka 0,6 ml odlingsmedium. Hylsan l år normalt 43,0 mm lång och 8,6 mm i diameter.

Ett viktigt drag hos anordningen enligt föreliggande uppfinning år staven 4 med den avsmalnande rännan 5.

Rännan S visas mera i detalj i fig 3. Såsm framgår av fig 3 är rännan 5 avsmalnande. Rånnan år utformad för att åstadkomma kapillärverkan, varigenom bakterierna skjuts in i rännan 5. När bakterierna skjuts in genom att föra staven 4 vinkelrät mot kolonins yta så att den större ån- den av den avsmalnande rännan 5 först bringas i kontakt med kolonin, börjar bakterierna att röra sig uppför rånnan och luft bortgår från rännans avsmalnande ände. vid en viss förutbestämd nivå kan ytterligare bakterier inte in- föras i rännan, eftersom bakterier som kontinuerligt tvingas in i rånnan 5 rör sig ut vid rånnans 5 topp i stället för att röra sig upp till den avsmalnande änden hos rännan S. Fig 4 visar schematiskt bakterier 13 i rån- nan S vid den normala, fyllda nivån hos rånnan. Rånnan S är utformad för att tillåta en viss bakteriepopulation att införas i.'rännan. Denna population år vanligen ekvi- valent med åtminstone 5 x 106 bakterier per milliliter när bakterierna placeras i mediet hos anordningen enligt uppfinningen. En avsmalnande rånna, som år cirka 0,43 mm djup, 0,25 mm bred vid sin största ände och 3,1 mm lång, tillåter den ovannämnda upptagningen. Rånnan kan modifi- eras för att inryma andra önskade bakterierpopulationer.

Användningen av anordningen kmmer nu att beskrivas med hänvisning till fig 5-8. Fig 5 visar schematiskt i sektion anordningen enligt uppfinningen just efter inoku- - a .

I v: ' flw: 41 “å j? i f, in.. ,,._..«.11?::,.:;§, f* Ivlvaš-h-avæs; v .mn-m ...i 'fl-'ß X _ ,, ,.:,, . 7806946-5 10 15 20 25 30 35 12 lering av anordningen med användning av staven 4. Loc- ket 6 har avlägsnats från hylsan l och staven 4 har via den avsmalnande rännan 5 plockat upp en tillräcklig bakteriemängd för att inokulera anordningen, vanligen minst S x 106 bakterier, från 4-5 bakteriekolonier. Loc- ket 6 har satts på och via staven 4 och rännan 5 har bak- terierna placerats intill ampullen 2. Såsom visas i fig 5, har ampullen 2 krossats genom att deformera hylsan och bakterierna 13 anges schematiskt i det tillväxtbegränsan- de mediet 3. I denna form inkuberas anordningen normalt vid cirka 35°C under 2-8 h. Det föredragna odlingsnediet erfordrar cirka S h för att uppnå den förutbestämda, före- dragna bakteriemängden, dvs från 6 x 107 till 3 x 108 CPU/ml. I fig 6visas anordningen enligt fig 5 i sektion vid begynnelsestadiet av inkubation och fig 6 visar hyl- san l, som innesluter den krossade ampullen 2, odlings- mediet 3 och bakterierna 13.

Efter inkuberingen har anordningen den i fig 7 visade formen. I detta fall är anordningen precis som förut, bortsett från att bakteriepopulationen 13 har ökat betyd- ligt. Pig 8 är en sektion av anordningen i fig 7 vid detta stadium. Fig 7 illustrerar anordningen vid använd- ning efter inkubering och visar att remsan ll har avlägs- nats och att anordningen nu är färdig för utpressning av de odlade bakterierna via'h&let 10. Anordningen hâlles med hålet 10 nedåt, hylsan 1 pressas samman och deforma- ras och bakterierna 13 och mediet 3 pressas ut via hå- let 10. Krossat glas från ampullen 2 förhindras från att sätta igen hålet medelst utsprången 9.

Den avsmalnande rännan 5 i staven 4 kan varieras för att effektuera ett bakterieinokulat av annan storlek, så att den upplockade bakteriepopulationen är större eller mindre än den ovan beskrivna. Andra konfigurationer än en avsmalnande ränna kan användas vid föreliggande upp- finning så länge staven eller upplockningsorganet har för- måga att upprepat plocka upp en förutbestämd bakteriemängd.

Anordningen medger odling av bakterier från en viss för- utbestämd nivå, som bestäms av upplockningsorganet, till 10 15 20 25 30 35 7806946-á . 13 _ en slutnivå, som bestäms av det tillväxtbegränsande me- diet, på en viss tidrymd, vilken tidrymd bestäms av be- gynnelsepopulationen, det tillvâxtbegränsande mediets samansâttning samt typen av bakterie. Vid användning i ett Kirby-Bauer-test eller MIC-test, föredrages det att anordningen odlar bakterierna på S h till en koncentra- tion av från cirka 6 x 107 till 3 x 108 CFO/ml.

Den visade anordningen innehåller det tillväxtbe- gränsande mediet 3 i en glasampull 2. Andra modifieringar kan göras för att uppnå samma resultat. Så t ex kan an- ordningen utgöras av enbart en gängad hylsa med ett skruvlock, varpå staven är fäst. I detta fall föreligger det tillväxtbegränsande mediet inuti hylsan och inokule- ras direkt när locket sätts på hylsan. Bakterierna ploc- kas upp med staven och när staven placeras i mediet skru- vas locket åter pâ. Andra modifieringar inses av fack- mannen på området och innefattas i de efterföljande pa- tentkraven.

Den i fig l visade anordningen är gjord genom att gjuta och forma de olika glas- och plastkomponenterna.

Ungefär 0,6 ml av mediet 3 placeras i glasampullen 2 som värmeförseglas och ångsteriliseras under lO min vid l2l° .

Hylsan 1, locket 6 och remsan ll gassteriliseras med etylenoxid under 3 h vid 38°C och luftas sedan under 8 h.

Den förseglade och steriliserade glasampullen 2 införes aseptiskt i hylsan l, locket 6 sätts på och remsan ll pressas på plats.

I de efterföljande exemplen hänvisas till följande material och bakterier, vars kalla anges nedan. I exemp- len hänför sig 'odlingsanordning' till en anordning med de ovan beskrivna dimensionerna.

Trypton, ett enzymatiskt hydrolysat av kasein, Difco, Inc., Detroit, Michigan, USA.

Pepton, ett enzymatiskt hydrolysat *v kasein, Difcc, Inc., Detroit, Michigan, USA: \ Dextros, Difco, Inc., Detroit, Michigan, OSA.

Polypepton, ett enzymatiskt hydrolysat av kasein och djurvävnad, Bioquest, Inc., Baltimore, Maryland, OSA. .å z s “ f. s'ff«nnv.fill"äfiš”èfïïrilüx.v' f :.>f.Ü'-..».. ' w zlffë* nu .a Mn; , nä. '1\,::'.~'§..;;;f_. 10 15 20 25 30 35 7806946-5 14 Neopepton, ett enzymatiskt hydrolysat av protein, Difco, Inc., Detroit, Michigan, USA.

Proteospepton, ett enzymatiskt hydrolysat av protein, Difco, Inc., Detroit, Michigan, USA.

Salmonella typhimurium, American Type Culture Collec- tion, (ATCC) Nr. 19028.

Shigella Sonnei, (AICC 25331).

Enterobacter cloacae (AICC 23355) och St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Klebsiella pneumoniae, (ATCC 23357) och St. Paul Ram- sey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Proteus vulgaris (ATCC 6380).

Proteus mirabilis, St. John's Hospital, St. Paul, Minnesota and St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul. Minne- sota, USA. _ Serratia marcescens (ATCC 8100) och St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Providencia species, University of Minnesota, Minne- apolis, Minnesota, USA.

Citrobacter species, University of Minnesota, Minne- apolis, Minnesota, USA.

Edwardsiella, University of Minnesota, Minneapolis, Minnesota, USA. A Arizona, University of Minnesota, Minneapolis, Minne- sota, USA.

Yersinia, University of Minnesota, Minneapolis, Minnesota, USA.

Pseudomonas aeruginosa (AECC 27853) St. Paul Ramsay Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Hscherichia coli (AICC 25922) och St. Paul Rmsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Acinetobacter calcoaceticus, St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Proteus morganii, St. Paul Rmsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

Bnterobacter aerogenes, St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA. 3 sp 10 15 20 25 780694645 _ l5 Pasteurella (species), St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA. ' CDC Group II F, St; Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA. I Moraxella, St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA. V Citrobacter freundii, St. Paul Ramsey Hospital, St. Paul, Minnesota, USA.

EXEMPEL l “ Anordningar med de ovan beskrivna specifikationerna inokulerades med olika bakterier med användning av den avsmalnande rännan på staven hos anordningen. En begynnel- sekoncentration noterades för bakterien. Det tillväxtbe- gränsande mediet, som var inrymt i ampullen hos varje an- ordning, innehöll följande: Q O I 8 g Peptøn 0,03 g dextros 2,5 g dikaliufosfat , 1,25 g monokaliumfosfat 5,0 g natriumklorid Lösningar av mediet innehållande 0,2 g pepton och 1,6 g pepton iordningsstalldes också.

Fyra andra tillväxtbegransande medier anvåndes, vilka inbegrep proteospepton, trypton, neopepton och polypepton.

Dessa insattes i stället för peptonen i ovanstående samman- sättning. De resulterande begynnelsekoncentrationerna be- stämdes och var, räknat i CPU/ml, såsom anges i tabell 1.

Värdena_avser medelvärdet för 15 prover, dvs 5 prover för var och en av de tre samansättningarna för varje medium. :ï .5- 71:. _.,; 15' I i 1 ,':_§f¿ f? f; å .s __.. 93.: _.........,.v...ä,wfi,»..w,ww,fi.3%................i _ ... .umuuaøuou uø> uouøusxoau uuo .uænoccu 00.33 >ø 015322 åu>o uuuuåmcø Boman .ua øcuouuøøuuøuxøm »ou u mun »ou u »å | n. »ou u ~»u nuuøuus» usøooå »S ._ ...._ »S ._ »å , »S ._ ...u »S ._ Q» »S ._ u; $..._._..å »S ._ ...__ »S ._ »a »S ._ ä» »MS ._ du. ».S .__ u; _ 352.» .. ... .. n »S ._ ...... SuS-...ääæ a »ou u oå n , »ou u ...u »ou u må ucouuuu »ou u oåu »ou u oå »ou u må »ou u m... »ou u n... _ .Svounououo m. »ou u ...m ._ ... _ »ou .__ uå »ou u må »ou u o.o nacoaooowoo »S ._ mi. _ »S ._ ä» »S ._ ......_ . , »S ._ O... »S ._ »J 132.023...

.. .. »S ._ »J »S ._ ...m _ »S ._ ...._ 132.22. ...-f...___ | ... , »S ._ o; »S ._ i» »S ._ ä» ._2.:.._>_.._» 5 .. , n . »S ._ o; »S ._ o... »S ._ m... ._3_..:.9.3â ß. »S ._ må _ ._ o »S ._ »i _ »S ._ »i »S ._ »J .Suau-»Su N »S ._ m... . | 1 »S ._ ...o . »S ._ ...u 313....

/ »S ._ ...u _ .. »S ._ ...u »S ._ Så »S ._ o; Sue. Snuïßa-u 7 gå å å. ....Hmmm . .n .uâüfldä 10 15 20 7806946-5 17 EXEMPEL 2 Följande material löstes 1 1000 ml avjoniserat vat- ten och angsceriiiseraaéà via 121°c 1 15 min: 0,3 9 PGPCOQ 0,03 g dextron 2,5 g dikaliumfosfat 1,25 g monokaliumfosfat 5,0 g natriumklorid Mediumlösningar innehållande 0,2 g pepton och 1,6 g pepton iordningstâlldes ocksâ. Odlingsanordningar iord- ningställdes sedan med användning av vart och ett av me- dierna. Med utnyttjande av staven 4 hos odlingsanordningen plockades bakterier från 4-5, 18-25 h gamla bakteriekolo- nier av de olika bakterier, som anges i tabell 2. Fem od- lingsanordningar användes för varje bakterie för att er- hålla ett medelvärde för fem prover för varje bakterie.

Fjorton olika bakterier testades. Sålunda utnyttjades 70 stycken odlingsanordningar vid testet för vart och ett av de tre medierna. Varje odlingsanordning blandades un- der 10 s och inxuberaaes via 3s° . Antalet 11v=auq11ga bakterier räknades vid 0, 4, 5 och 6 h. Resultaten anges 1 tabeii 2. 'å e J' få Å v: . v = fisáï. -ï:; ~V w. _,,_:W,v:,ä%fiy?.,, ., 7so69Å6-s~ 18 ' TABELL 2 _ An=a1 (X 107 cru/m1) Bakterier - - 1) 0,2 g 0,8 g' 1,6 g Eacheriçhia co11_ 0 1,6 1,8! 2,! . 1 0,: 5,2 11,6 ä 5 3,7 10,2 1l,8 3 sn1ge11a a0nne1 0 u,2 3,62 1,2 ~ 2% - 8 5,1 1h,l 15,8 “ g 6 6,0 12,2 21,0 É Klebsiella pneumøníae 3 0 2,6 2,86 2,6 E 0 5,3 13,0 11,6 3 5 1,9 13,6 13,6 3 6 0,9 12,0 16,0 É Entercbacter cloacae 0 5,3 8,! 3,9 å “ Ü 9,! 17,0 17,! 3 5 9,2 19,0 ~ 26,0 6 9,N 19,6 38,6 å -Providencia apecieß 0 1,3 6,1! 9,1 É 8 11,6 22,2 30,2 3 5 13,2 21,! 38,6 å 6 13,2 22,8 39,8 É Proceua m1rab111a 0~ 1,2 l,66 5,8 3 5 8,6 19,8 33,2 _ 6 9,1 2l,0 37,2 ä Salmonella typhimuriun 0 2,! 2,32 3,8 iš I 6,6 16,! _27,8 3 5 7,1 16,! 31,0 5 Pseudomonaa aeruginoaa 0 1,0 0,7 0,8 É I 5,6 1l,6 11,! : 5 3,6 16,6 18,6 3 6 o Citrobacter species 0 3,8 31,0 6,6 Å _. 4 9,2 20,8 21,0 1 5 9,3 20,8 30,6 g _ V 6 12,6 _31,l 32,6 få Ar1=°na 0 1,1 1,n6 2,0 6 u 8,1 15,2 16,0 S M9 16,0 21,8 6 8,9 11,6 26,2 Lä» , W,¿¶wfs_g¿r«r:ïn~. ~.»g,.,.~v,«-w WW 1 m., 7806946-s' , 19 TABELL 2 (fortsättning) :men (x 107 era/mn Bakterier ' 'rid (h) 0,2 g 0,8 g 1,8 g Ed ard 1 11 0 2 2 2 98 1 9 W 8 B a u 5 2,5 6,02 8,0 6 2|~ Sf, 02 3 7 _ Yerainia 2 :za 3:9 16:e 5 5,4 11,5 19,2 .6 651 13r° 2112 1 62 1 1 Serratl marceaeens g å:š lqzo llzo S 6,3 _ 6 6,8 26,3 23,3 ' A '1 1 36 0 S Proteus vulßaria 2 6:; 19:36 19:2 s 6,3 23,2 31,* 6 1,3 22,0 3~,S EXEHPEL 3 .

Exempel 2 upprepades, utom att pepton utbyttes mot polypepton. Resultaten anges 1 tabell 3.

TABELL 3 , :men (x 107 evo/mn Bakterier “ 'rm un 0.2 g 0.8 g 1.6 g Eacherichia c011 0 1,! 0,3 1,1 8 1 1,8 9,8 6,8 å 6,0 5,5 5,5 _,__ 6,1 1,9 1,9 Shigella Sønnei 0 1,7 1,68 2,8 - . l 7,1 e 9,98 10,6 5 , 6,8 9,88 11,8 6 8,0 11,! 111,0 Klebsiella pneumoniae 0 3 0 3 68 3 3 - l 6:9 u§18 1,1 s 1,0 1,3 8,0 6 1,8 12,6 9,5 _ Élïeš :E31 z få mífêïzßgli f 18-., Nås» än. 7806946-5 20 'rama-nn 3 (fortsättning) _ Anta (x 107 evo/mn Enterobacter cloacae 10 0,2 3,2 1,3 Å _, I 16,2 19,0 8,1 3 6 11,6 13,6 16,8 .ä Providencia apecies ¿ ' 0 - - - å (fel på inqkulatetl- ; - - - å i v _ 6 - i - Proteus nirnbilia 0 0,l6 0,l6 0,3! ;š I ' 2,7 3,86 3,6 É 5 7,6 1l,6 13,0 g 6 7,5 10,6 11,! å s 1 11 typnmuriun 0 1 3 1 l 0 91 , a none a “_ 6,8 6,9 7,. ä S 10,0 11,8 10,1 å 6 9,0 11,1 11,0 - Paeudomonas aeruginøsa 0 5,8 1,7 5,6 å 8 8,0 8,3 11,0 6 7,5 20,3 23,6 ä Citrobacter apecies 0 15,! 21,6 3l,2 É l 16,6 22,1: 2 22,2 5 114,8 31,1: 25,6 6 15,2 21,2 30,! Arizona 0 3,7 8,0 3,2 É 5 5:5 1302 12,5 É 6 7,0 20,0 11,2 Edwardslella 0- Ingen tillväxt å _ I Ingen tillväxt É 5 Ingen tillväxt ¿ 6 V Ingen tillväxt ' É _ Yerainia 0 8,8 2,35 5,7 ä l 8,8 5,0 10,7 if] 6 8,6 11,0 18,6 _; Serratia marcescens 0 l,l 0,6 l,1 Aš 5 15,2 18,8 - 10,1 43 _ 6 15,! 15,0 13,6 A1 _ Bakterier Proteus vulgaris EXEMPEL 4 21 7806946-6 rAsELL 3 (fortsättning) Antal (x 10 rid (n) 0,2 g omaó 6:9 1s,s 16,5 7 cru/ni) Ota g lysl 2,64 1,4 7,92 4,2 15,4 11,3 18,0 15,3 Exanpel 2' upprepades , ntom att pepton utbyttes mot neopepton. Resultaten anges i tabell 4.

Bakterier Escherichia cøli Shigel1a_aonne1 xleusieilaqpneumoqiae Enterobaeter eloaeae Providencia species Proteus mirabilia TMEWÅ Ant61 (x 1o7 cru/m1) Tid (h) 0,2 g 0,8 g 1,6 g 0 0,80 1,0 0,55 I 0,50 0,6 0,38 5 1,8 1,96 1,1_ 6 1,3 l,0 3,0 0 1,8 0,8 0,19 Ä 3,3 2,3 1,0 5 u,6 6,2 u,z 6 6,3 6,1 n,o 0 0,2 0,13 0,1 I 3,7 2,5 l,0 5 7,2 2,5 3,0 6 5,3 5,8 8,2 0 Ingen tillväxt I Ingen tillväxt S Ingen tillväxt 6 Ingen tillväxt 5 _ 1,! - 0,1 6 _ I), _ 1,8 0 2,0 1,0 l,2 n 6,3 a,s ' 6,6 5 10,0 17,6 16,0 6 10,5 21,8 22,2 -Lixäwww : .;\p._í.«êfiïàiír4u .fix -Lfi-v...f_.: « . 7806946-5 'rassnn 4 (fortsättning) An:a1 (x 107 cru/m1) Bakterier Salmonella typhimuriqm Pseudomonas aeruginosa Citrobacter speciesf Arizona.

Yerslnia Edwardaiella Serratia marceacena Proteus vulgaris EZXEMPEL 5 rid (h) 9,2 g 0,8 g 1,6 g ' 0 3 3 2 RB 2 6 1 122 8292 820 5 13,2 17,2 19,0 6 12,6 16,6 16,0 0 0-2 0 16 0 2! u .126 629 H29 S Spa 9|5 906 6 1,2 18,0 16,0 0 5 n 1 62 13 0 1 121 121m i 5 12,2 20,6 21,2 6 15,6 30,2 31,! 20 3 8 3 0 2~6 a 623 626 126 5 1,9 13,0 11,8- 6 9,8 16,! 17,l 0 I! 9 6 210 6 0 0 620 1021 1028 6 10,0 20,6 21,0 0 Inga värden I Inga värden 5 Inga värden 5 Inga värden 0 3 5 3 16 5 1 n 821 1021 928 5 11,3 11,6 12,3 6 9, 12,1 12,8 0 2,! 3,56 2,0 l 5,5 12,5 8,1 5 8,6 23,8 16,! 6 10,7 28,8 23,2 Exempel 2 upprepades, utan att pepton utbyttes mot trypton; Resultaten anges 1 tabell S. á á å y 1:61 .IL,. _;16äsšëíffèélß'=.É'J.1'=É.ÅÉÉ:,Q -.L.¿.í~f.ï'í12..»Åñ3B§L.»il1Ã-§sßz-.fixšfiååißïuåzfiè ”N04 auf; 115.' 2' 1, « _ .ff{-.Ü::'="'flf 7806946-s' 23 TABELL 5 7 ï , Antal (x 10 gmml) Bakterier ___-Tid (h) 2 ___-img -J-fll 6 Escherichla coli 0 3,5 3,9 2,1 É sn1ge11a aønnei o 1,0 _0,h 0,33 ' Å 0 6,3 11,0 10,0 g 5 7,1 16,0 16,0 6 8,2 21,3 22,3 g Klebsiella pneumoniae 0 5,9 5,32 5,7 Q 0 13,2 10,2 16,2 å 5 10,0 15,8 15,! 1 6 13,0 19,6 19.! - ¿ Enterobacter cloacae 0 8,7 7,08 10,6 É 5 15,2 39,2 33,8 Providencia species 0 3,2 3,52 3,9 R 8,2 16,l 17,0 , 5 8,2 22,18 22,2 6 5,8 2l,6 27,l Proteus mlrabilia I 0 3,3 2,08 3, 3 5 11,1 21,6 19,0 á 6 13,0 26,2 28,0 § Salmonella typhimuriun 0 1,1 1,56 1,0 ä “ l 7,5 15,6 11,6 5 8,0 21,! 13,8 å 6 10,6 27,6 19,2 ¿ Paeudomonaa aeruginosa 0 3,! 2,52 2,9 å 9 I 10,0 11 0 11,6 2 11,0 10,! 13,0 Citrobacter species 0 3,3 2,66 2,! * I 16,6 15,8 17,2 s 11,0 sm 21,1 Arizona 0 1,! 1,0 0,66 I 5,5 6,2 6,3 , 5 5,7 12,0 10,2 8 .6 6,! 17,3 ll,2 e' , “.^-~':V. .« « "”" 7sos94s¿5 3 24 ~rAßßnL 5 (fortsättning, § - Antal (x 10 cru/ml) 2 Bakterier ;r_1_¿___(h) _|__¶° 2 Q|_8_¶. .1. 5 i sawaraaiella of _ 0,18 0,85 1,6 É z ë-å š-s s 2,9 aja N18 å rerainia 0 2,0 1,58 2,1 yå H 5,1 5,8 10,0 0 5 6,1 8,h2 13,6 å Serratia marcescens 0 3,2 5,93 3,0 ä Ä 16,6 20,8 15,6 3 5 19,2 25,! 21,0 ¿ Proteus vulgaris 3 å,g6 1å,å 1å,g_ nå 5 10,0 16,5 16,0 g 6 10,0 25,1 22,3 ¿ sxsursn 6 K. É Exempel 2 upprepades, utom att pepton utbyttes mot proteospeptøn. Resultaten anges 1 tabell 6, Ae-.ßf-a nu; .,«.....~,.Ä."-<. _. -...f.\ , f;..'.

TABELL 6 _ 0 Antal 1: 107 cru/ml) Bákterier Tid (h) 0,2 g 0,8 2 1,6 g § Escherichia cøll 0 1â,â 1å,z5 lšzå É 5 7,! 22,0 22,0 É 6 7,6 20,! - 29,0 3 _ ' 0 s 9 6 aa u s f Shigella sonnei I 1,,° 23:2 20,6 , 5 13,n 20,8 28,8 6 13,0 25,4 33,! 0 H l 3 52 3 5 Xlebsiella pneumoniae l 12,6 15,2 15:, 6 13,! 21,2 17,8 ' l 2 0 8 I 3 Enterobacter cloacae ßg 12,2 znzz 17:6 3 S 13|° 2a|3 zïgo' _ 4- _ « Bakterier Providencia species Proteus mirabiils Salmonella typhimurium _ Pseudomonas aeruginøaa Citrobacter speciea Arizona Edwardsiella Yfirainia Serratia marcescens Prøtéua vulgaris 3 GWIIDO ÛUIÜÖ QUIDO OQUICO GUIRO 550180 GUI-IG UWDRO GUIDO 1aos94sis TABELL 6 (fortsättning) > Antal (x 107 cm/ml) Tid (h) Q,2 g Q,8 Q 1,6 g 1620 11,6 13,6 -I-Irw W-IIU) 'Qñww Q Qi W GGN Q WP' UJUJN UJUIUJ UII'%FÛ UIHQU) \Û@@U'l wsnw wwwflu ÉNÛQ NN°æ ßNN @@ U\ 33,2 1,1 32,0 u1,a un,s 5.3 32,: 38,0 ua,s SJ 25,2 um» www uu om :www :mmm wwwm mo QQQC ÜQÜO CC _ø~a~ omum am PHP NHH WN swsn wvwq 18,! GGUMM OGOfl 'å -, i? « .~ -.«:- .~ ~. A. N 4 ,.- . -. , f ,. f.. .~,A..«.|..,.f~¿.,. flnh.. .....~,..~xflmmaïwfißßåfivfilnfifmy*~nm¥a§am^í;¿.f::f.s:':; ' V. 7806946-5 10 15 20 25 30 35 .26 EXEMPEL 7 * " .

Resultaten sm erhölls med mediet enligt förelig- gande uppfinning jämfördes med de resultat som erhölls med användning av ett konventionellt buljongmedium, dvs tryptisk sojabuljong och standardförfarande. 100 odlings- anordningar iordningställdes, vilka innehöll samma medium som angivits i exempel 2. 100 kliniska bakterieisolat, som erhållits från patienter, odlades med användning av' dessa odlingsanordningar och den standardodlingsteknik som etablerats för Kirby-Bauer-testet. De testade bakte- rierna inhegrep: Escherichia coli Klebsiella pneumoniae Pseudomonas aeruginosa Acinetobacter calocoaceticus Proteus mirabilis Proteus morganii Enterobacter aerogenes Enterobacter cloacae Serratia marcescens Pasteurella (species) CDC Group II ? Moraxella _ Citrobacter freundii 4 till S isolerade kolonier berördes med odlings- anordningens stav och staven användes för att inokulera odlingsmediet i odlingsanordningen. Enheterna inkubera- des vid 35°C i en inkubator av märket 3M modell 107 under'\ 4 h. Klisterremsförseglingen på locket avlägsnades hos odlingsenheten och 6-8 droppar bakteriesuspension för- delades på en bomullslapp. Lappen ströks i 3 riktningar över en Hueller-Hinton-agarplatta och Kirhy- muer-testet fullfölj- des i enlighet med ovan angivna National Clinical Committee for Laboratory Standards (NCCLS) of the United States of America, Antibiotics Susceptibility Standard. En jämförelse gjordes mellan resultaten för den antihiotiska känslighet som erhållits med användning av odlingsmedium-anordningen enligt uppfinningen samt med användning av standardteknik 10 15 20 780694645' 21 för Bakterieodling. Resultaten var jämförbara.

EXEMPEL 8- Följande material löstes i 1000 ml avjoniserat vatten och ångsteriliserades vid l21°C under 15 min: 1,7 g Tryptikas 0,3 g' Fyton 0,25 g Dextros 0,5 g NaC1 0,25 g KZHPO4 Odlingsanordningarna som användes i detta exempel var polypropenhylsor, sâsm beskrivits ovan, med mediet placerat direkt inuti. Bylsorna tillslöts med ett plast- lock innehållande ett 'Tyvec'-filter. Mediet inokulerades med användning av en trådögla med Staphyloccocus aureus- bakterier, som erhållits från 4-5 kolonier av nämnda bak- terie på en agarplatta. Odlingsanordningarna blandades under 10 s och inkuberades sedan vid 35°C. Antalet livs- augnge bakterier beraxneaee via o, 1, 2,5, 4,5, 5,5, 5,5, 11,5, 13,5, 23,5 een 31 h. aemuteten vmeae ett ae: ur- sprungliga antalet var l x 104 och att vid 11,5 h antalet hade axe: :111 exrxe 1,1-1,9 r 1o° cru/m1 rem: et: enune: inte minskade väsentligt från detta värde under de reste- rande intervallerna. l a; . < U' w v »gare -._:~J..Å.'L_: -. s» Ü.'1f*»1.«»"f'“~=» .' 'Ia-fw v» «. .f . r . ' _ . lå-.rarfi-Jaøáæm ra;mäts-ïüa:é$§3uïrmím5ï«a~auvm*ßfinfimmfiwf' 'W vrf”

Claims (8)

mff-gfjepf-y-f-w, . . å vaïïswï” 13 PATENTKRAV

1. Anordning för bakterieodling från en begynnelse- polulation till en slutpopulation, vilken anordning in- begriper: (a) ett kärl, som innehåller ett förråd av odlingsmedium med förmåga att odla nämnda bakterie från 5 begynnelsepolulationen till slutpopulationen, varjämte kärlet har en öppning; (b) medel i kärlet för erhållande av bakterier från en bakteriekälla utanför kärlet och för inokulering av odlingsmediet; och (c) avtagbara medel, som frigörbart ingriper med kärlet för att täcka 19 kärlets öppning, för att medge avlägsnande av nämnda bakterieerhållande medel för att erhålla nämnda bakterie från bakteriekällan utanför kärlet, och för att till- sluta kärlet under inkubationen av det inokulerade «mediet, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda 15 bakterieerhållande medel utgöres av ett avlägsningsbart stavliknandne organ med en toppände, som är fäst till nämnda avtagbara medel, och en undre ände, som inne- håller minst en ränna för upplockning av en förutbestämd kvantitet bakterier genom kapillärverkan från minst 20 en bakterieodlingskoloni utanför kärlet.

2. Anordning enligt kravet'l, k ä n n e t e c k - n a d' därav, att odlingsmediet har förmåga att odla bakterien från begynnelsepopulationen till en förutbe- stämd slutpopulation av mellan 6 x 107 och 4 x 108 CPU/ml, 25 varvid bakterietillväxten väsentligen upphör vid den förutbestämda slutpopulationen på grund av brist på ett kritiskt näringsämne.

3. Anordning enligt kravet l, k ä n n e t e c k - n a d därav, att odlingsmediet är ett vattenhaltigt 30 medium med förmåga att odla minst en art från två olika släkten av aeroba, patogena, snabbväxande bakterier från begynnelsepopulationen till en förutbestämd slut- population, vid vilken bakterietillväxten väsentligen upphör på grund av brist på näringsämne i mediet, vari \ 1 'Ä 1. 1 1. .v,-, -~ Ä-Xfi- »w L- ' 1:1»- -wvw Jm* -mifvßtwwna- .ß 10 15 20 25 'upprätthålla ett pH-värde av ca 7-8. 7806946-5 fl bakterien förblir livsduglig, och at en vattenlösning innehållande en kolkälla, en kvävekälla, vitaminer och mineralämnen i tillräcklig mängd för att åstadkomma nämnda odling och i en form som är användbar av bakterien för nämnda odling.

4. Anordning enligt kravet 3, n a a därav, att mediet inbegriper en varrennairig lösning av pepton, vilken är huffrad för att upprätt- hålla ett pH-värde av ca 7-8.

5. Anordning enligt kravet 3, därav, att mediet inbegriper en vattenhaltig buffrad för att t mediet innefattar k ä n n e t e c k - k ä n n e t e c k - n a d lösning av proteospepton, vilken är

6. Anordning enligt kravet l,_ k ä n n e t e c k - n a d därav, att rännan i det stavliknande organet är en avsmalnande ränna.

7. Anordning enligt kravet 1, n a d därav, att det avtagbara medlet innefattar ett lock för kärlet, vilket lock har ett hål för utmatning av odlade bakterier utan att avtaga locket samt ett frigörbart täckorgan för hålet.

8. Anordning enligt kravet l, k 3 n a d därav, att kärlet är deformerbaxc, och att mediet är innelslutet i en spröd behållare inuti kärlet. k ä n n e t e c k - n e t e c k - nia ~ 1, _ , _ .få ,.".,!_~.n.;t.'.-.