SE443559B - Plantillvextmodifierande 4-alkyltio-2-trifluormetylalkansulfonanilider och derivat derav samt anvendning av dessa - Google Patents

Description

7803954-4 2 Föreningarna enligt formeln I ovan kan bilda salter, dvs föreningar med ovannämnda formel där H är ersatt av en agrikulturellt acceptabel katjon. Dessa salter är all- mänt metall-, ammonium- och organiska aminsalter och kan framställas genom att behandla föreningens syraform med en lämplig bas under milda betingelser. Bland metallsal- terna enligt uppfinningen kan nämndas alkalimetallsalter- na (t ex litium, natrium och kalium), de alkaliska jord- artsmetallsalterna (t ex barium, kalcium och magnesium) och tungmetallsalterna (t ex zink och järn), liksom sal- ter av andra metaller, såsom aluminium. Lämpliga baser för användning vid framställning av metallsalterna inbe- griper metalloxider, hydroxider, karbonater, vätekarbona- ter och alkoxider. Några salter framställs också genom katjonutbytesreaktion (genom att reagera ett salt enligt uppfinningen med ett organiskt eller oorgahiskt salt i en katjonutbytesreaktion). De organiska aminsalterna in- begriper salterna av alifatiska (t ex alkyl), aromatiska och heterocykliska aminer, liksom de med en blandning av dessa typer av strukturer. De aminer som är användbara vid framställning av salterna enligt uppfinningen, kan vara primära, sekundära eller tertiära och innehåller fö- reträdesvis högst 20 kolatomer. Sådana aminer inbegripertill exempel morfolin, metylcyklohexylamin, glukosamin, aminer härledda från fettsyror, etc. Amin- och ammoniumsalterna kan framställas geno att reagera syraformen med den till- lämpliga organiska basen eller ammoniumhydroxid. Alla de ovan angivna salterna är agrikulturellt acceptabla och det salt som väljes beror på den särskilda användningen och på ekonomiska överväganden. Särskilt användbara är alkalimetallsalterna, de alkaliska jordartsmetallsalterna, ammoniumsalterna och amminsalterna.

Salterna enligt uppfinningen bildas ofta genom att reagera föregångsämnena i vattenlösning. Denna lösning kan indunstas för att erhålla saltet av föreningen, vanligen som ett torrt pulver. I vissa fall kan det vara lämpligare att använda ett icke vattenhaltigt lösningsmedel, såsom alkoholer, acetoner, etc. Den erhållna lösningen behandlas 7803934-4 i 3 sedan för att avlägsna lösningsmedlet, t ex genom förâng- ning vid reducerat tryck.

Föreningarna enligt uppfinningen kan framställas en- ligt följande reaktionssekvenser. Föreningen (eller klas- sen av föreningar), som är angiven efter varje numrerat steg,utgör produkten av detta steg (och utgångsmaterialet för nästa steg, om sådant finnes).

Metod l Utgångsförening: 5-kloro-2-nitrobensotrifluorid (l) 2-nitro-5-alkyltiobensotrifluorid (innehållande R2-gruppen) (2) 4-alkyltio-2-trifluorometylanilin (3) N-alkylsulfonyl-4-alkyltio-2-trifluorometylalkan- sulfonanilid (innehållande delen -N(S02Rl)2) (4) föreningen med formeln I, där n är 0 (5) föreningen med formeln I, där n är l eller 2.

Metod 2 Utgångsförening: 2-aminobensotrifluorid (l) 4-tiocyano-2-trifluorometylanilin Observera: denna förening kan omvandlas direkt till produkten vid steg (2) enligt metod l. (2) N-alkylsulfonyl-4-tiocyano-2-trif1uorometylalkan- euifenaniiia (innehållande delen -N(so2n1)2) (3) föreningen med formeln I där n är 0.

Metod 3 Utgângsförening: 2-aminobensotrifluorid (1) 2-trifluormetylalkansulfonanilid (innehållande RI-gruppen) (2) 4-bromo-2-trifluorometylalkansulfonanilid (3) föreningen med formeln I där n är 0.

Slutprodukten vid metoderna 2 och 3 är naturligtvis densamma som produkten vid steg (4) enligt metod 1 och kan omvandlas till produkten vid steg (5) enligt metod l.

Steg (1) enligt metod 1 utföres genom att upphetta -kloro-2-nitrobensotrifluorid tillsammans med ett litet överskott av en alkantiol i ett lämpligt lösningsmedel i närvaro av den tillämpliga mängden bas. Lösningsmedlet är ett lösningsmedel, vari reaktanterna är lösliga, såsom 7803934-4' 4 en lägre alkanol, t ex etanol. Basen är en stark organisk eller oorganisk bas. Lämpliga organiska baser är tertiära aminer, såsom N,N-dimetylanilin, trietylamin, pyridin, alkokider, såsom natriumetoxid och liknande. Lämpliga o-' organiska baser är alkalimetallhydroxider, såsom natrium- och kaliumhydroxider, kalciumhydrid och liknande. Produk- ten isoleras medelst konventionella metoder.

Alternativt kan steg (1) utföras genom att omröra en metylenkloridlösning av 5-kloro-2-nitro-bensotrifluorid och en fasöverföringskatalysator med en vattenhaltig bas- lösning av alkantiolen. Andra lösningsmedel, såsom bensen och diklorobensen, och olika katalysatorer, såsom orga- niska ammoniumsalter, kan också användas. Vanligen reage- ras alkantiolen i utspädd (cirka 4 %) vattenhaltig bas med 0,5 ekvivalenter 5-kloro-2-nitrobensotrifluorid löst i metylenklorid i närvaro av trietylbensylammoniumklorid. (fasöverföringskatalysator). När en grenad tiol, såsom 2-propantiol eller 2-metyl-2-butantiol, används erfordras emellertid ytterligare mängder bas och tiol för bästa ut-' byte på grund av sidoreaktion med metylenkloriden. Denna fasöverföringsreaktion föredrages vanligen när andra mer- kaptaner än metantiol används på grund av betydande mäng- der biprodukter, som bildas vid den först beskrivna proces- sen (vilka ofta är svåra att avskilja från den önskade produkten). _ Reaktionen vid steg (2) är en reduktion av nitrogrup- pen hos mellanföreningen 2-nitro-S-alkyltiobensotrifluorid.

Kemiska eller katalytiska metoder, som är kända inom tek- niken, är framgångsrika. Raney-nickel är en lämplig kata- lysator för reduktionen. Produkten isoleras medelst kon- ventionella metoder.

Vid steg (3) enligt metod l utföres bis(alkylsulfo- neringen) med användning av två eller flera ekvivalenter av alkansulfonylkloriden och överskott av bas. Steg (4) är den partiella hydrolysen av bis(alkylsulfonyl)-mellan- föreningarna. Detta är en bashydrolysreaktiou med högt utbyte med användning av en stark bas, såsom kaliumhydroxid i metanol. 7803934-4 Alternativt kan föregångsämnet i steg (3) omvandlas direkt till produkten i steg (4) med hjälp av en mono- (alkylsulfonylerings)-reaktion med användning av en ekvi- valent av alkansulfonylkloriden och en ekvivalent bas.

Tvåstegsförfarandet utföres emellertid vanligen lättare och föredrages. Lämpliga baser för steg (3) och för mono- (alkylsulfonyleringen) är organiska eller oorganiska baser, såsom pyridin, trietylamin, dimetylcyklohexylamin och substituerade pyridiner.

Steg (5) vid metod l utföres med användning av kon- ventionella oxidationsmetoder; såsom väteperoxid i ättik- _ syra, natriummetaperjodat och liknande. Sulfoxidföreningén (n=l) bildas när ekvimolära mängder av oxidationsmedlet och reaktanten utnyttjas, medan sulfonen (n=2) framställs direkt med användning av 2 moler (eller ett litet över- skott) av oxidationsmedlet per mol av reaktanten.

Reaktionen enligt steget (1) vid metod 2 inbegriper reaktion mellan 2-aminobensotrifluorid och cyanväte eller ett salt därav för bildning av 4-tiocyano-2-trifluoro- metylanilin. Lämpliga salter inbegriper alkalimetall- (natrium eller kalium), kupro- och ammoniumtiocyanater.

Reaktionen utföres i närvaro av brom eller klor och van- ligen också i närvaro av en alkalimetallbromid eller -klorid och ett lämpligt lösningsmedel, såsom metanol. 2-aminobensotrifluoriden kan också helt enkelt reageras. elektrolytiskt med tiocyanatet.

Steg (2) inbegriper reaktion mellan produkten från steg (1) och en alkansulfonylklorid (RlSO2Cl) för bild- ning avdenmotsvarande 4-tiocyano-2-trifluorometylalkan- sulfonaniliden eller med ett överskott av alkansulfonyl- kloriden för bildning av N-alkylsulfonyl-4-tiocyano-2- -trifluorometylalkansulfonaniliden, med användning av det å allmänna förfarandet och reaktionsbetingelserna_vid steg (3) enligt metod 1.

Steg (3) inbegriper alkylering av tiocyanodelen hos produkten från det föregående steget i närvaro av en stark bas och alkoholen RZOH. När den föregående produkten är N-alkylsulfonyl-4-tiocyano-2-trifluorometylalkansulfon- 7803934-4 '15 6 -aniliden, hydrolyseras samtidigt bis(alkylsulfonyl)grup- pen partiellt. Betingelserna, varunder denna reaktion utföres, är analoga med de vid hydrolysreaktionen i steg (4) vid metod l.

Det framgår av det föregående reaktionsschemat att 4-alkyltio-2-trifluorometylaniliner kan bildas direkt från motsvarande 4-tiocyano-2-trifluorometylanilin, som framställs genom steg (1) enligt metod 2. Denna reaktion kan utföras med användning av olika konventionella för- faranden. Så t ex kan tiocyanodelen alkyleras i en alko- holisk natriumcyanidlösning. Vid denna reaktion bestäm- mer alkoholen alkylgruppen. Alternativt kan_natriummer- kaptid först bildas från tiocyanodelen och kan sedan alky- leras med användning av ett alkyleringsmedel, såsom en alkyljodid (metyljodid). Den erhållna föreningen är den- samma som produkten vid steg (2) enligt metod l och kan » naturligtvis behandlas vidare medelst förfarandena vid metod l. _ Steg (1) vid metod 3 utföres med användning av för- faranden, som är identiska med de vid stegen (3) och (4) vid metod l. Alternativt kan det utföras i ett enda steg, såsom angivits tidigare vid diskussionen av stegen (3) och (4) vid metod 1. Bromeringen av 4-ställningen hos ringen och reaktionen för att ersätta 4-bromatomen med 4-alkyl- tiodelen (stegen (2) och (3) vid metod 3) utföres med an- vändning av kända förfaranden. Sâ t ex kan brom tillsättes en omrörd lösning av 2-trifluorometylalkansulfonaniliden i ett vatten-alkohollösningsmedel, och tioalkylerings- steget kan utföras genom upphettning av en blandning av kuprotioalkoxid, 4-bromföreningen, pyridin och kinolin, varefter det hela hälles i en blandning av l2N klorväte- syra och våt is och den önskade produkten utvinnes, t ex genom extraktion, destillation och/eller omkristallisation.

De olika stegen vid förfarandena enligt uppfinningen utföres normalt vid cirka O-50°C, utom beträffande oxida- tionsstegen (för bildning av föreningarna med formeln I där n är 1 eller 2), som lämpligen utföres vid återflödes- temperaturen. Alla stegen utföres vanligtvis vid atmosfärs- tryck. 7803934-4 7 Såsom angivits tidigare har föreningarna enligt upp- finningen (med formeln I) planttillväxtmodifierande, in- begripet herbicid, aktivitet (som lämpligen bestäms genom så kallade screenmetodtester med avseende på växthusplan- tor med användning av det i den amerikanska patentskrif- ten 3 996 277 angivna testförfarandet). Den här angivna planttillväxtmodifieringen består av alla avvikelser från naturlig utveckling, t ex avlövning, stimulering, hämning, uttorkning, förkrympning, reglering och liknande. Denna planttillväxtmodifierande aktivitet iakttages i allmänhet när föreningarna enligt uppfinningen börjar inverka stö- rande på vissa processer i plantan. m dessa processer är väsentliga kommer plantan att dö om den behandlas med en tillräcklig dos av föreningen.

Den observerade typen av tillväxtmodifierande akti- vitet varierar mycket bland olika typer av plantor. Bland de särskilt betydelsefulla aktiviteterna är följande: Selektiv kontroll av rhizomartat Johnsongräs i grödor, som Johnsongräset vanligen hemsöker, såsom bomull. ökning av sockerutbytet i sockerrör. Vid denna till- lämpning appliceras föreningen vanligen i en mängd av cirka o,o1-o,2 g/mz vid cirka 3-12 veckor före skära av sockerröret.

Hämning av tillväxten hos gräs (som är värdefullt, eftersom det minskar antalet gånger gräset måste klippas).

Aktivitet erhålles vid så låga doseringar som 4 mg aktiv ingrediens per m2 på växande gräs. Den maximala doseringen på gräs beror på gräsetskänslighet under de särskilda be- tingelserna. Ur ekonomisk synpunkt väljes den lägsta effek- tiva doseringen, vanligen cirka 0,1-0,3 g/m2.

Föreningarna med formeln I, där R1 är metyl och R2 är etyl, och de föreningar där R1 är metyl eller etyl och R2 är tert-butyl, utgör föredragna klasser på grund av deras höga aktivitetsgrad. ' Föreningarna med formeln I, där RI är etyl och R2 är metyl, utgör en föredragen klass på grund av deras förmåga att kontrollerarhisuæutatJohnsongräs selektivt i majsfält.

Föreningarna med formeln I, där Rl är etyl och R2 är 7803934-4 8 -etyl, utgör en föredragen klass på grund av deras förmåga att kontrollera rhizomartatJohnsongrässelektivti.korn- och sojabönsfält. 2 1 är metyl och R Föreningar med formeln I, där R är isopropyl, utgör en föredragen klass på grund av deras förmåga att kontrollera rhizomartat Johnsongrässelektivti sojabönfält. ' Följande exempel ges i ändamål att ytterligare be- lysa föreliggande uppfinning, men exemplen är inte på något sätt avsedda att begränsa uppfinningens ram. Alla delar avser vikt, så vida ej annat särskilt anges.

EXEMPEL 1 _ 2-Nitro-5-etyltiobensotrifluorid.

En lösning av 5-kloro-2-nitrobensotrifluorid (150 g, 0,67 mol) och bensyltrietylammoniumklorid (15 g, 0,067 moi) (fasöverföringskatalysator) i metylenklorid (1500 ml) sat- tes till en kall (0-5°C), omrörd lösning av natriumhydroxid (53,2 g, 1,33 mol) och etantiol (97,47 g, 1,57 mol) i vatten (1200 ml) under en tid av 1,5-2 h. Reaktionsbland-" ningen fick antaga rumstemperatur och omrördes under 17 h.

Tunnskiktskromatografi på silikagel med 10 % eter - 90 % petroleumeter (kokpunkt 30-É0°C)-spädmedel indikerade att all 5-kloro-2-nitrobensotrifluoriden hade reagerat. Mety- lenkloridskiktet avskildessedan från vattenskiktet och tvättades med vatten. Metylenkloriden avlägsnades genom_ förângning, varvid 2-nitro-5-etyltiobensotrifluorid kvar- lämnades som en olja.

Denna förening framställdes också med användning av den allmänna metoden i exempel 1 i den amerikanska patent- skriften 3 996 277.

Ytterligare föreningar, som också framställdes med användning av den allmänna metoden i exempel l, är följ- jande: 2-nitro-5-isopropyltiobensotrifluorid, en olja, 2-nitro-5-tert-butyltiobensotrifluorid; en olja.

EXEMPEL 2 4-Etyltio-2-trifluorometylanilin. 1 En 64 % vattenlösning av hydrazin (48,4 g, 1,5 mol) 7803934-4 9 sattes droppvis till en varm (50°C), omrörd lösning av 2-nitro-5-etyltiobensotrifluorid i 95 % etanol (1200 ml).

Sedan allt hydrazinet hade tillsatts, upphettades reak- tionsblandningen under âterflöde över natten. Tunnskikts- kromatografi indikerade att all nitroföreningen reduce- rats. Reaktionsblandningen filtrerades sedan och koncen- trerades under förminskat tryck. Den kvarvarande, guld- färgade vätskan upptogs i metylenklorid och tvättades med vatten. Metylenkloriden avlägsnades genom förångning och kvarlämnade produkten, 4-etyltio-2-trifluorometyl- anilin. ' Denna förening framställdes också med användning av' den allmänna metoden i exempel 2 i den amerikanska patent- skriften 3 996 271. ' Ytterligare föreningar, som också framställdes med användning av.den allmänna metoden i exempel 2, är som följer: 0 4-isopropyltio-2-trifluorometylanilin, en olja, 4-:ert-butyltio-2-trifluorometylaniiin, smp es-7o°c.

EXEMPEL 3 _ N-etylsulfonyl-4-metyltio-2-trifluorometyletansulfon- anilid.

Etansulfonylklorid (l6,l g, 0,125 mol) sattes dropp- vis till en kall (Ö,5°C), omrörd lösning av 4-metyltio- -2-trifluorometylanilin (10,4 g, 0,05 mol) i pyridin (3l,6 g, 0,4 mol). Lösningen omrördes vid rumstemperatur över natten, hälldes i isvatten och 12 N klorvätesyra (100 ml) under omröring för att ge N-etylsulfonyl-4-metyl- tio-2-trifluorometyletansulfonanilid i form av en olja.

Ytterligare föreningar, som framställdes med använd- ning av samma allmänna metod, är följande: N-metylsulfonyl-4-etyltio-2-trifluorometylmetansulfon- anilia, smp 130-13s°c. _ N-metylsulfonyl-4-n-propyltio-2-trifluorometylmetansulfon- anilia, ett fastämne. ' N-metylsulfonyl-4-tert-butyltio-2-trifluorometylmetan- sulfonanilid, smp 91-93°C. 7803934-4 'N-etylsulfonyl-4-etyltio-2-trifluorometyletansulfon- anilid, ett fastämne.

N-etylsulfonyl-4-isopropyltio-2-trifluorometyletan- sulfbnanilid, en olja.

N-n-propylsulfonyl-4-metyltio-2-trifluorometylpropan- sulfonanilid, en olja. ' N-n-butylsulfonyl-4-metyltio-2-trifluorometylbutansulfon- anilid, en olja.

Exemgel 4 _ 4-Metyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid.

En lösning av N-etylsulfonyl-4-metyltio-2-trifluoro- metyletansulfonanilid och 85 % kaliumhydroxid (10 g, 0,15 mol) i metanol (300ml) omrördes under cirka 2,5 dagar vid rumstemperatur. Lösningsmedlet förângades under redu- cerat tryck och återstoden upptogs i varmt vatten, filtre- rades och surgjordes sedan med 12 N klorvätesyra. Produk- ten upptogs i metylenklorid och torkades. Borttagning av torkmedlet och lösningsmedlet gav en olja, som kristal- liserade vid behandling med hexan. Omkristallisering från' metylenklorid-hexan gav ett guldfärgat fastämne med en smaltpunkt av sz-ss°c._ ' Analys: % C % H % N Beräknat för ci0ul2F3No2s2= 40,1; 4,0; 4,1 Funnet: 39,9; 4,0; 4,6 Ytterligare föreningar, som framställdes med använd- ning av den allmänna metoden i exempel 4, var följande: 4-n-propyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid, k.p. iso-1s6°c/s mm f 4-etyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid, smp 50-5l°C.. 4-tert-butyltiov2-trifluorometylmetansulfonanilid, smp 98-lOl°C. _ 4-etyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid, en olja. 4-isopropyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid, smp 5l-53°C. 7 4-metyltio-2-trifluorometylpropansulfonanilid, smp 67-70°C. 4-metyltio-2-trifluorometylbutansulfonanilid, smp 46-5500. 4-t-butyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid, smp 67-69°C. 7803934-4 ll EXEMPEL 5 4-metylsulfinyl-2-trifluorometyletansulfonanilid.

Till en omrörd lösning av 4-metyltio-2-trifluoro- metyletansulfonanilid (3 g, 0,01 mol) i isättika (25 ml) sattes 30 % väteperoxid (l,l3 g, 0,01 mol). Lösningen omrördes över natten vid rumstemperatur, upphettades pre- cis till återflöde och behandlades sedan med vatten. Den vattenhaltiga blandningen extraherades med metylenklorid, tvättades med vatten och torkades. Borttagning av tork- medlet och lösningsmedlet av en gul olja. Kristallisation från metylenklorid-hexan gav ett vitt fastämne.

Analys: % C % H % N Hl2F3NO2S2: 38,0; 3,8; 4,4 Funnet : 38,0; 3,8; 4,4.

Följande föreningar framställdes också med använd- Beräknat för CIO ning av samma allmänna metod: 4-etylsulfinyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid, en olja. 4-tert-butylsulfinyl-2-trifluorometyletansulfonanilid, smp 133-13s°c. 4-etylsulfinyl-2-trifluorometyletansulfonanilid, en gul pasta.

EXEMPEL 6 4-metylsulfonyl-2-trifluorometyletansulfonanilid.

Till en omrörd lösning av 4-metyltio-2-trifluorometyl- etansulfonanilid (1,5 g, 0,005 mol) i isättika (15 ml) sattes 30 % väteperoxid (2,3 g, 0,02 mol). Lösningen upp- hettades vid återflöde under 2,5 h, vatten tillsattes och blandningen kyldes. Den erhållna fällningen uppsamlades genom filtrering, tvättades med vatten och torkades för att ge ett vitt fastämne med en smältpunkt av 156-15900.

Analys: % C % H § N Hl2F3N04S2: 36,2; 3,6; 4,2 Funnet: 36,2; 3,6; 4,1 Följande föreningar framställdes också med använd- Beräknat för C10 ning av samma allmänna metod: 7803934-4 IS 12 4-etylsulfonyl-2-triflnorometylmetansulfonanilid, smp 141-l44°C. 4-propylsulfonyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid, smp 155-1ss°c. 4-tert-butylsulfonyl-2-trifluorometyletansulfonanilid, smp 143-147°c. ' g 4-isopropylsulfonyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid, smp 134-143°c. 4-tert-butylsulfonyl-2-trif1uorometylmetansulfonanilid, smp 195-2oo°c. _ - 4-etylsulfonyl-2-trifluorometyletansulfonanilid, smp az-ss°c. . 4-metylsulfonyl-2-trifluorometylpropansulfonanilid, smp 152-1s7°c. ' ' 4-metylsulfonyl-2-trifluorometylbutansulfonanilid, smp 93-113°c.

EXEMPEL 7 _ 4-tiocyano-2-trifluorometylanilin. _ Till en kall (0-5°C), omrörd lösning av 2-aminobenso- trifluorid (6,44 g, 0,04 mol) och natriumtiocyanat (9,72 g, 0,12 mol) i metanol (100 ml) sattes droppvis en lösning . av brom (6,6 g, 0,42 mol) i metanol (25 ml) mättad med natriumbromid. Lösningen omrördes under 20 min följt av tillsats av brom och hälldes sedan i vatten (750 ml) och neutraliserades med natriumkarbonat. Den erhållna oljan upptogs i metylenklorid och torkades. Borttagning av tork- medlet och lösningsmedlet gav 4-tiocyano-2-trifluorometyl- anilin i form av en olja, som stelnade när den fick stå (8,4 g, 96 % utbyte). Ett renat prov hade en smältpunkt av 52-55°C och följande analys. ' Analys: \ %C %H %N Beräknat för C8H5F3N2S: 44,0; 2, ; 12,8 43,7; 2, ° 12,9.

Funnet: EXEMPEL 8 ' 4-metyltio-2-trifluorometylanilin.

En lösning av 4-tiocyano-2-trifluorometylanilin (l,09 g, 0,005 mol) och natriumcyanid (0,l25 g, 0,0025 mol) 7803934-4 13 i metanol (50 ml) âterflödades under cirka 16 h. Metanol avlägsnades från den kalla reaktionsblandningen genom för- ângning vid reducerat tryck, återstoden upptogs i metylen- klorid, tvättades med vatten och torkades. Borttagning av torkmedlet och lösningsmedlet gav produkten i form av en gul olja (l g, 91 % utbyte).

Följande ytterligare föreningar framställdes av an- vändning av samma allmänna metod: 4-isopropyltio-2-trifluorometylanilin, en olja 4-n-propyltio-2-trifluorometylanilin, en olja.

EXEMPEL 9 4-metyltio-2-trifluorometylanilin framställt med an- vändning av ett alternativt förfarande.

En lösning av 4-tiocyano-2-trifluorometylanilin (2,1 g, 0,01 mol) i etanol (25 ml) sattes till en omrörd lösning av natriumsulfidnonohydrat (2,4 g, 0,0l mol) i vatten (5 ml) och blandningen värmdes (50°C) under 40 min. Metyl- jodid (l,55 g, 0,011 mol) sattes till den varma reaktions- blandningen på en gång och omröringen fortsattes under 2'h; Tunnskiktskromatografi på silikagel med S0 % hexan - 50 % metylenklorid som spädmedel visade tillsammans med ett autentiskt prov, att all tiocyanoföreningen reagerat för att ge den önskade produkten.

EXEMPEL '10 ' 4-bromo-2-trifluorometylmetansulfonanilid. _ Till en omrörd lösning av 2-trifluorometylmetansulfon- anilid (framställd från 2-aminobensotrifluorid med använd- ning av förfaranden, som är analoga med de i exempel 3 och 4) i en lösningsmedelsblandning av vatten-etanol (40 ml - 150 ml) sattes brom (6,7 g, 0,042 mol) droppvis. Reaktions- blandningen upphettades»sedan till återflöde och âterflöd- ningen fortsattes under 2 h. Reaktionsblandningen kyldes och placerades under vakuum för att avlägsna det mesta av lösningsmedlet. Den olja som återstod upptogs i metylen- klorid (100 ml) och kvarvarande vatten avlägsnades med en skiljetratt, och metylenkloridlösningen torkades. Borttag- ning av torkmedlet och metylenkloriden gav en olja, som stelnade vid behandling med hexan. Fastämnet omkristallise- 7803934-4 _ 14 rades från hexan-metylenklorid och hade en smältpunkt av 62-ss°c.

Analys: _ %c sa su Beräknat för c8H7BrF3No2s= 30,2; 2,2;< 4,4 Funnet: - 30,5; 2,2; 4,4.

EXEMPEL ll 4-isopropyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid.

Kuprotioisopropoxid framställdes genom omröring av en blandning av isopropylmerkaptan (l5,2 g, 0,2 mol), kurpooxid (l4,3 g, 0,1 mol) och etanol (250 ml) vid äter- flöde över natten. Borttagning av lösningsmedlet genom förångning och tvättning av det kvarvarande fastämnet med etanol gav 26,6 g produkt., ° En blandning av kuprotioisopropoxid (3,1 g, 0,022 molL 4-bromo-2-trifluorometylmetansulfonanilid (6,3 g, _ 0,0l98 mol), pyridin (30 ml) och kinolin (30 ml), upphet- tades vid l90°C i 2 h sedan upplösning uppnåtts. Reak- tionslösningen kyldes sedan till lO0°C och hälldes 1 en blandning av 12 N klorvätesyra-våt is och blandningen ex- traherades med kloroform. Kloroformen förångades och den kvarvarande oljan upphettades i 2 h med 5 % natriumhydr- oxid (300 ml). Det basiska mediet klarades genom behand- ling med träkol, tvättades med metylenklorid och surgjor- des sedan för att ge en olja. Oljan extraherades med me-_ tylenklorid och de förenade extrakten torkades och strip- pades för att ge 4,5 g produkt. Destillation gav 2,3 g produkt (smp 130-1S0°C/5 mmHg), som renades ytterligare genom omkristallisation från hexan-metylenklorid. Den er- hållna produkten, 4-isopropyltio-2-trifluorometylmetansul- fonanilid, hade en smältpunkt av 56-66°C.

Analys: %c %H .%N Beräknat för cllHl4F3No2s2=2 42,2; 4,5; 4,5 Funnet: 41,6; 4,4; 4,4. 4-n-propyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid, med en smältpunkt av 150-l56°C/5 mmHg, framställdes också med användning av samma allmänna metod. 7803934-4 \ EXEMPEL 12 4-etyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid.

N-metylsufonyl-4-tiocyano-2-trifluorometylmetansul- fonanilid (4,5 g, 0,012 mol), som framställts från 4-tio- cyano-2-trifluorometylanilin (enligt exempel 7) med an- vändning av ett förfarande, som är analogt med det i exem- pel 3, sattes till en lösning av 85 % kaliumhydroxid (2,4 g, 0,036 mol) i etanol (100 ml). Denna lösning om- rördes vid rumstemperatur över natten, etanolen förånga- des sedan och återstoden upphettades med vatten. Den vat- tenhaltiga blandningen filtrerades och filtratet surgjor- des för att ge en olja. Extraktion av oljan med metylen- klorid, torkning, tvättning med vatten och borttagning av metylenkloriden gav den önskade produkten i form av en olja. ' 4-isopropyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid (en olja) framställdes också med användning av detta för- farande.

PLANTTILLVÄXTREGLERANDE HERBICID INFORMATION Information presenteras i exemplen 13-16 avseende den biologiska aktiviteten hos ett antal föreningar enligt uppfinningen och även nâgra kända föreningar. var och en av föreningarna är i dessa exempel betecknad med ett tresiffrigt tal, vilket specificera: dess struk- tur. Med referens till formeln I visar således den första siffran antalet kolatomer i gruppen R1, den andra siffran visar antalet kolatomer i gruppen R2 och den tredje siffran visar värdet för n. De kända föreningarna anges först följt av föreningar enligt uppfinningen, som skil- jer sig minst strukturellt från de kända föreningarna (120-122 och 210-212) och därefter av andra föreningar enligt uppfinningen. Föreningarna är följande: 110. 4-metyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid (föreningen enligt exempel 4 i US patentskriften 3 996 277) 112. 4-metylsulfonyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid (föreningen enligt exempel 6 i US patentskriften 3 996 277) 7803934-4 16 120. 4-etyltio-2-trifluorometylmetansulfonani1id (förening enligt exempel 4) 121. 4-etylsulfinyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid (förening enligt den första framställningen efter exem- pel 5) _ 122. 4-etylsulfonyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid (förening enligt den första framställningen efter exem- pel 6) 210. 4-metyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid (förening enligt exempel 4) 211. 4-metylsulfinyl-2-trifluorometyletansulfonanilid (förening enligt exempel 5) 212. 4-metylsulfonyl-2-trifluorometyletansulfonanilid (förening enligt exempel 6) 220. 4-etyltio-2-triflnorometyletansulfonanilid (den fjärde framställningen efter exempel 4) 222. 4-etylsulfonyl-2-trifluorometyletansulfonanilid (den sjätte framställningen efter exempel 6) 130. 4-isopropyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid (förening enligt exempel ll) 132. 4-isopropylsulfonyl-2-trifluorometylmetansulfonanilid (den fjärde framställningen efter exempel 6) 140. 4-tert-butyltio-2-trifluorometylmetansulfonanilid (den tredje framställningen efter exempel 4) 142. 4-tert-butylsulfony1-2-trifluorometylmetansulfonanilid (den femte framställningen efter exempel 6) 230. 4-isopropyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid (den femte framställningen efter exempel 4) 240. 4-tert-butyltio-2-trifluorometyletansulfonanilid (den åttonde framställningen efter exempel 4) 242. 4-tert-butylsulfonyl-2-trifluorometyletansulfonanilid (den tredje framställningen efter exempel 6).

EXEMPEL 13 Herbicid aktivitet - selektiv kontroll av rhizomartat Johnson-gräs i närvaro av bomull, majs och sojabönor 7803954-4 17 Följande föremergensväxthustest visar att vissa föreningar enligt föreliggande uppfinning kontrollerar etablerat rhizamutat Johnson-gräs (Sorghum halepense (L. Pers.)) vid appliceringsförhållanden som tolereras av bomull, majs och sojabönor. En tidigare känd förening med liknande kemisk struktur uppträder på liknande sätt med avseende på bomull men inte med avseende på majs och sojabönor.

Testen genomfördes enligt följande: Låga plastplanteringsládor som var 12 x 20 x 2 tum användes för testen. Var och en fylldes med pastöriserad jord 0,75 tum från den övre kanten. En generös handfull Johnson-gräs rhizaua: grävdes ner genom hela planterings- lådans område. Jorden packades och 30 korn av vardera majs, bomull och sojaböna placerades i tre rader om tio vardera. Ytterligare en kvarts tum jord tillsattes, vilken täckte alla fröna.

Planteringslàdorna sprutades omedelbart med utspädda kompositioner av de angivna föreningarna vid givna för- hållanden (beräknat som pund av föreningarna per tunn- land). Anbringade förhållanden var 2, 1, 0,5 och 0,25 pund per tunnland. Tre upprepningar av varje förhållande och förening användes. Behållarna placerades i ett växt- hus och vattnakß alltefter behov.

Sex veckor efter behandlingen utvärderades de med avseende på tillväxtinhibering och fytotoxicitet i för- hållande till obehandlade kontrollbehållare. Graderings- schemat och de erhållna resultaten var följande: TILLVÄXTINHIBERANDE UTVÄRDERING A - lika med kontrollen B - lätt till l/4 tillväxtinhibering C - moderat l/4 till l/2 tillväxtinhibering D - 1/2 till 3/4 tillväxtinhibering E - 3/4 till fullständig tillväxtinhibering FYTOTOXICITETSUTVÄRDERING l - ingen skada eller normal gröda 2 - lätt skada eller lätt reduktion av grödan 7803934-4 18 3 - moderat skada eller moderat reduktion av grödan 4 - allvarlig skada eller allvarlig reduktion av grödan - alla plantor dödade eller ingen gröda. 1 Applicer- ingsmängd toxiska utvärderingar rhizomænat Johnson- gås pund per förening tunnland 2 112 2,0 1,0 0,5 0,25 2,0 1,0 0,5 0,25 2,0 1,0 0,5 0,25 2,0 1,0 0,5 0,25 211 130 132 v ur o ta n ra U nu U c: m ru U ru m E Tillväxtinhibering och fyto- l-'l-'NNNNhâNNNwhl-blßubuß bomull W ha P üviv w Sv W 9! W >*1> 9 äfltv v r- r- h- r- h-|- |~ r- w- PI rf r- »I h- h-|~ majs E 5 OOUUUWNWPWPUNEUH na us as as n-.u .u un |- r- ns a-n 4» ua E PFWUIPZPIPUMHMIIIUIIIM °iâ2§22š. l-'l-'NNNNNNhnßubnbnbnlbab-Ih EXEMPEL 14 Herbicid aktivitet - selektiv kontroll hos olika gröda-ogräskombinationer ett antal En effektiv selektiv herbicid i en given ogräs- -grödakombination är en som kommer att kontrollera eller utrota ogräset vid ett appliceringsförhâllande, vid vilket den tolereras av grödan (dvs grödan är huvud- sakligen opàverkad). 7803934-4 3 19 Följande ogräs- och grödoarter planterades i rek- tangulära låga plastplanteringslådor innehållande pastö- riserad sandblandad lerjord.

Ogräs- Gräs rhizomer Starrgräs Gröggg Gåsört Johnson- Nötgräs Bomull Vildhavre gräs Majs Lostegräs Sojabönor Hönshirs vete Ris Durra Sockerbetor Planteringslådorna sprutades omedelbart med ut- spädda kompositioner av de angivna föreningarna vid givna förhållanden (beräkande i pund av föreningen per tunnland). De anbringade mängderna var 2, l, 0,5, 0,25 och 0,125 pund per tunnland. Två upprepningar av varje mängd och förening användes. Behållarna placerades i ett växthus och vattnades efter behov.

Fyra veckor efter behandlingen utvärderades de i förhållande till obehandlade kontrollbehållare. Ut- värderingsschemat och de erhållna resultaten var föl- jande: HERBICID UTVÄRDERING MED AVSEENDE PÅ OGRÄS E = utmärkt, 90-100 % döda G = god, 70-90 % döda F = godtagbar, 60-70 % döda P = dålig, mindre än 60 % döda TOLERANS ELLER MOTTAGLIGHET HOS GRÖDORNA FÖR BEHAND- LINGARNA S = mottaglig - uppvisar skada, reduktion av grödan eller fytotoxisk tillväxt. l T = tolerant - ingen urskiljbar skillnad i förhållande till obehandlad kontroll. 7803934-4 Före- Mängd Losfie- havre *gräs Höns- Johnson- Nöt- Soja- Socker- hirs gräs gräs Bomull Majs höna Vete Ris Durra betor (pundl Gås- Vild- tunnland) ört ning E-fBBBBBEIE-'FE-IE-IBBHE-'E-*HHHBHC-IBBE-IHI-IE-UE-O WE-IE-*E-WEH UJ-UJVJUIE-GVJVJWUJUJVJUJUIVJVJWVJUJVJVJWWCDE-'E-IFÛVJVJVIEWHE-IE-*B VJVJUJE-*E-*VJZÛVJVJE-IUJUJUÄVJE-IU)UIUIIVJVJUJKDWUJE-'WVJVIVJWVJEIE-*E-'H WWW)VJE-IVÄVJIÛVIHV)VJUIWUJUJIÛUJVIVIVJUIVJUIVJUIVJIÅE-GE-'VJE-'E-'l-IH UJf-QIDI/lf/JBQWVJI/JV)VJVJVJVJVIVJVJVIVJE-flE-IE-'E-IHC-OE-'E-'l-*FFIE-IE-IHE-IH UIVJVIVIBUIUJVJWUJWHERE-IV!VJE-OE-IHWI/JWWBE-IE-IE-fli-'EIE-IFEIFH F*E-'BBE-'E-'E-*E-*EIE-lE-IE-*E-lE-'C-flE-'E-IEGE-IBE-IE-*E-'BE-IF-IE-GE-IE-'I-'E-'HHHE-I 4 Uflnfl-aßaflaflflfifflß-D-nfi-aBJErJLNLUUßnNDuBJULfl-ßflnløfl-nflulhâ-:Dnflnihfl-N EflBJUEhfl-IIJWEflOLuüJIzJWI-XJEIEYJÖOÖUObDuLlJ-CLD-LLO-nlLfl-Lfi-L EflEflLD-LWBJNOLEIJfiJhJfl-alhiflfiJBJEflCl-EIJOll-nflnfi-:UUD-D-Bnflqflqlllfl-Q. lLfl-Lß-øß-oülítlf-ÜIJÜCÜLIJEYJLLBJiflivJCflOfiJCflUß-afl-nDnO-O-afi-aß-BJWO-ß-m EIUO-»D-:D-:BIEIJEIJIÜÜEIJErJEflfiJLlåIIJfflCIJfiJCflNULD-»flnll-fiuflaflaflnfi-nßußnß-n D-nß-fl-D-ß-Eflfi-Lßflmihflnßnfl-Fhfi-ND-LQ-BJLIJLLLLLNQLLLD-nßfl-a ln th LÛN LÛN LfiN lfiN LDN lfiN l-ÛN OOLfiNr-IOOLONHOOlfiNI-IOOLfiNr-lOOmNfiQOmNHOQmNr-I u... que-u.. v... .u-u.- n... nu... n-.. oc: C Û Q D Q Gå QS (Vr-lOOONI-IOOOCUFIOOONr-lOOONu-IODONI-IOOONI-IOOO 110 120 210 220 130 140 240 7803934-4 S 21 EXEMPEL 15 Planttillväxtreglering - tobaksskottkontroll Tobaksodlare toppar normalt växande tobaksplantor någon tid (t ex 2-4 veckor) före skörden för att av- lägsna huvudändknoppen, varigenom sidoknoppstillväxten och lövstorleken ökas. Emellertid inträffar även oönskad àtertillväxt efter toppningen, varvid flera knoppar tävlar för att bli den nya huvudändknoppen i varje.

Sådan återtillväxt, vilken betecknas som tobaksskott, resulterar i väsentliga reduktioner av de totala ut- bytena av tobaksblad och följaktligen i stora ekonomiska förluster inom industrin.

Omfattande forskningsarbete har genomförts inom omrâdet för tobaksskottundertryckande av the US Depart- ment of Agricultural och andra för att identifiera ke- miska behandlingar som kan reducera eller förhindra skottillväxt fram till skörden med föga eller ingen skada på plantan (fytotoxicitet).

Följande växthusförsök visar att vissa av förening- arna enligt föreliggande uppfinning är aktiva tobaks- undertryckande medel, dvs de undertrycker effektivt tillväxten av tobaksskott till efter den normala skörde- tiden (ca l mån efter behandlingen), medan en tidigare känd förening med liknande kemisk struktur inte har denna egenskap.

Tobaksplantor av varieteten Xanthii planterades om i 6 tums krukor när plantorna var 2-3 tum höga. När de hade växt till knoppstadiet (dvs förblomningsstadiet, vid vilket blomman först framträder), avskildes den övre fjärdedelen av plantan från de nedre 3/4-delarna av plantan. Plantorna sprutades därefter med utspädda 1000 ppm och 500 ppm) lösningar av föreningarna i aceton och placeras i växthus. Två upprepningar av lO00 ppm- -testet och tre upprepningar av 500 ppm-testet för varje förening användes. 7803934-4 22 Plantorna utvärderades med avseende på skottillväxt- inhibering och fytotoxicitet (skador på hela plantan) 1 förhållande till obehandlade kontroller enligt föl- jañde schema.

SKOTTILLVÄXTINHIBERANDE UTVÄRDERING A - lika med kontrollen B - lätt till 1/4 tillväxtinhibering C - moderat l/4 till 1/2 tillväxtinhibering D - l/2 till 3/4 tillväxtinhibering l E - 3/4 till fuiistänaig tillväxtinnibering FYTOTOXICITETSUTVÄRDERING 1 - ingen skada eller normal gröda 2 - lätt skada eller lätt reduktion av grödan 3 - moderat skada eller moderat reduktion av grödan 4 - allvarlig skada eller allvarlig reduktion av grödan S - alla plantor dödade eller ingen gröda 7803934-4 t 23 Applicer- Skottillväxtínhiberings- och fytotoxicitets- För- ingsmängd utvärdering - dagar' efter applicergg ening (ppm) 10 20 40 60 112 1000 Al Al A1 A1 500 A1 A1 A1 A1 120 1000 01 Bl cl A1 500 111 Bl Bl Al 122 1000 nl 01 nl Al 500 A1 Al A1 A1 210 1000 Bl Bl nl A1 500 El cl 01 A1 211 1000 01 cl cl Bl 500 Bl Bl cl Al 212 1000 Bl Bl cl A1 soo cl A1 A1 A1 220 1000 Bl El cl -A1 500 01 01 Bl A1 222 1000 Bl Bl Bl Al 500 01 Al Bl Al 130 1000 Al A1 Al A1 _ 500 A1 Al Al Al 132 1000 A1 A1 Al A1 500 Al A1. Al A1 142 1000 Bl A1 Al Al 500 Al A1 Al Al 230 1000 A1 A1 A1 A1 500 Al A1 A1 Al 242 1000 nl cl cl A1 500 Al A1 Al A1 7803934-4 24 EXEMPEL 16 Planttillväxtreglering - citrus (apelsin) Surhetsreduktion Den rätta balensen mellan söthet och surhet (syr-_ lighet) är av kritisk betydelse för smaken hos citrus- fruktprodukter. I själva verket tjänar förhållandet mellan dessa båda faktorer (lämpligt mätta) som ett index på smaken. Testförfaranden för bestämning av söt- heten (ofta betecknade "BRIX-söthet" eller helt enkelt "BRIX”) och syrabestämningar beskrivs i artikeln "The Florida Department of Citrus Cooperative Chemical screening Programs for Citrus", Proc. Int. Soc. Citri- culture 1977, vol. 2, s 692-696 och i den där citerade litteraturen. I allmänhet önskas BRIX/syraförhållanden av ca 13 före skörden av apelsiner för framställning av juice. En 10 % ökning av BRIX/syraförhållandet (jäm- fört med kontrollen) betraktas som en viktig fördel och ökningar något under 10 % är signifikanta. Både året (växtsäsongen) och apelsinvarianten påverkar BRIX- och syraavläsningarna och därför kan endast testförsök under samma år och med användning av samma apelsinvariant jämföras på ett meningsfullt sätt.

Acceptabel söthet för den behandlade frukten kan inte utvecklas genom att helt enkelt tillsätta socker eller sötande källor från andra frukter utan att för- störa produktens essentiella smak. Enligt lagen i Florida kan inget socker (eller annan tillsats) användas om produkten skall säljas som ”apelsinjuice". Frukten ökar normalt i söthet när den mognar vidare på träden och högre förhållanden söthet till surhet kan därför för- väntas från senare skördar. Emellertid är detta ekono- miskt ofördelaktigt och eventuellt uppnås ändå inte det önskade förhållandet. Blandning av fruktpartier kan även hjälpa till och i praktiken blandas stora mäng- der Florida-apelsinjuice för användning i frusen koncen- trerad apelsinjuice med apelsinjuice från andra apelsin- odlande stater för att erhålla den rätta balansen mellan söthet och surhet. 7803934-4 En potentiellt attraktivare lösning på problemet är användningen av en tillväxtregulator på citrusträden före skörden för att öka förhållandet söthet till surhet.

Blyarsenat har befunnits ha denna effekt och har använts tidigare. Emellertid har det vissa nackdelar som gör dess framtida användning osannolik. Dessa inbegriper miljö- och säkerhetsfaktorer och en för hög sänkning av surheten, vilket medföljer användningen därav (vilket resulterar i en oacceptabelt platt smak). Det är i själva verket nu olagligt att använda blyarsenat på apelsiner i Florida (även om det fortfarande kan användas på grape- frukt) och från slutet av 1980 är det illegalt att an- vända detta pá någon citrusfrukt i Kalifornien. The United States Environmental Protection Agency har vi- dare utgett en ”REBUTABLE PRESUMPTION AGAINST REGISTRA- TION“ (RPAR) order avseende dess användning. Av dessa orsaker är det viktigt att finna en lämplig alternativ tillväxtregulator för att öka förhållandet mellan söthet och surhet hos citrusfrukter.

Ett omfattande undersökningsprogram har genomförts av citrusindustrin för att identifiera föreningar som skulle ha effekten att öka sötheten och minska surheten hos apelsiner. Emellertid har endast få positiva exem- pel återfunnits. Huvudundersökriingstestet som används i detta program är ett apelsinträdgrenstest som beskrivs i artikeln i den ovan citerade Proc. Int. Soc. Citri- culture. Detta test kräver l liter testlösning och minst frukter utvärderas per parti. Tre upprepningar an- vänds per testkemikalie, alla anbringade på samma träd.

Den omogna frukten sprutas normalt i juni, testproverna skördas ungefär den l december och ett kontrollprov tas från varje behandlat träd vid skördetiden (kontroll- proverna samlas för alla träd som sprutats på en viss dag). BRIX-sötheten och -surheten bestäms för varje parti. Resultaten av detta grentest har befunnits väl korrelera med den aktuella iakttagelsen från behand- lingar av hela träd. 7803934-4 26 Följande resultat har erhållits med användning av apelsinträdgrenstestet för att utvärdera föreningar enligt föreliggande uppfinning i jämförelse med de ti- digare kända föreningarna 110 och 112.

Apelsinvariant/ För- Appli- BRIX/ % avvikelse testår ening cerad syra- från obehandlad mängd förhål- kontroll (png) länge Hamlin/1977 110 1000 10,67 -9,6 " 112 1000 10,63 -9,9 " kontroll 0 11,80 0 Hamlin/1978 120 1000 20,00 14,4 " 122 1000 _ 20,29 16,1 “ 211 1000 16,01 -8,4 v 212 1ooo 17,56 0,5 " 220 1000 18,46 5,6 " 222 1000 16,75 -4,2 " 130 1000 15,98 -8,6 " 132 1ooo 17,55 0,4 " kontroll 0 17,48 0 Hamlin/1978 220 1000 19,10 8,9 Test 2 Ham1in/197a- 222 1ooo 18,09 3,1 Test 2 kontroll 0 17,54' 0 Uppföljning av helträdstesten har även genomförts för att ytterligare utvärdera föreningarna enligt upp- finningen. I detta testförfarande sprutas två hela träd (två exakt lika) för varje koncentration och förening.

Såsom i det initiella undersökningstestet sprutas den omogna frukten i juni och testproverna (40 frukter per träd) skördas omkring 1 december. Kontrollprover tas från tre träd i närheten av testträden (40 frukter från varje kontrollträd) och kontrollproverna hopsamlas.

De erhållna resultaten var följande: 7803934-4 27 Apelsinvariant/ För- Appli- BRIX/ % avvikelse består ening cerad syra- från obehandlad mängd förhål- kontroll (ppm) lande Valencia 120 1000 9,13 9,5 " 121 1000 9,08 8,9 " 122 1500 9,25 10,9 " kontroll 0 8,34 0 Hamlin/1979 120 1000 14,85 16,8 " 121 1000 14,98 17,9 " 122 1000 15,04 18,3 " kontroll 0 12,71 0 Följande visas av data från exemplen 13-16: Förening 120 är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera lostegräs hos bomull, sockerbetor, vete och ris såväl som vildhavre i vete och ris och som en planttillväxtregulator för att öka förhållandet mellan söthet och surhet hos apelsiner, medan den kända föreningen 110 inte uppvisar dessa aktiviteter.

Dessutom är föreningenl20 aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera vildhavre, hönshirs, Johnson- -gräs och nötgräs i bomull och sockerbetor och som en planttillväxtregulator för att kontrollera tobaksskott- tillväxt.

Föreningen 121 är aktiv som en planttillväxtregu- lator för att öka förhållandet söthet till surhet hos apelsiner.

Föreningen 122 är aktiv som en planttillväxtregu- lator för att öka förhållandet söthet till surhet hos apelsiner, medan den tidigare kända föreningen 112 inte har denna aktivitet.

Dessutom kontrollerar föreningen 122 tobaksskott- tillväxt vid en appliceringsmängd av 1000 ppm, medan föreningen ll2 är totalt inaktiv vid de testade appli- ceringsmängderna. 7803934-4 ^l5 28 Föreningen 210 är aktiv som en herbicid för att kontrollera lostegräs i bomull, majs och sockerbetor; och vildhavre, hönshirs och Johnson-gräs och nötgräs i majs; och Johnson-gräs i ris, medan den tidigare kända föreningen 110 inte har dessa aktiviteter. ' Dessutom är föreningen 210 aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera vildhavre, hönshirs, John- songräs och nötgräs i bomull och sockerbetor och som en planttillväxtregulator för att kontrollera tobaks- skotttillväxt.

Föreningen 2ll är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera Johnson-gräs i majs och som en plant- tillväxtregulator för att kontrollera tobaksskottillväxt.

Föreningen 212 är aktiv som en planttillväxtregu- lator för att kontrollera tobaksskottillväxt vid en appliceringsmängd av 1000 ppm, medan den tidigare kända föreningen 112 är totalt inaktiv vid denna applicerings- mängd.

Föreningen 220 är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera lostegräs i bomull och sockerbetor; vildhavre, lostegräs och hönshirs och Johnson-gräs i majs; och vildhavre, lostegräs och Johnson-gräs i soja- bönor; och som en planttillväxtregulator för att öka förhållandet söthet till surhet'hos apelsiner, medan den tidigare kända föreningen ll0 inte har dessa aktivi- teter.

Dessutom är föreningen 220 aktiv som en selektiv herbicid mot vildhavre, hönshirs, Johnson-gräs och nötgräs i bomull och sockerbetor och som en planttill- växtregulator för att kontrollera tobaksskottillväxt vid appliceringsmängder av 500 och 1000 ppm.

Föreningen 222 är aktiv som en planttillväxtregu- lator för att kontrollera tobaksskottillväxt vid appli- ceringsmängder av 500 och 1000 ppm, medan den tidigare kända föreningen 112 inte har denna aktivitet. 7803934-4 i 29 Föreningen 130 är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera gâsört och lostegräs i bomull, soja- bönor och sockerbetor; och vildhavre, hönshirs, Johnson- -gräs och nötgräs i sojabönor, medan den tidigare kända föreningen 110 inte delar dessa aktiviteter.

Dessutom är föreningen 130 aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera vildhavre, hönshirs, Johnson- -gräs och nötgräs i bomull och sockerbetor.

Föreningen 132 är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera Johnson-gräs i sojabönor, medan den tidigare kända föreningen 112 inte har denna aktivitet.

Dessutom är föreningen 132 aktiv för att kontrollera Johnson-gräs i bomull.

Föreningen 140 är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera hönshirs i majs och sojabönor, medan föreningen 110 inte har dessa aktiviteter.

Dessutom är föreningen 140 aktiv för att kontrollera hönshirs i bomull och sockerbetor.

Föreningen 142 har aktivitet som en planttillväxt- regulator för att kontrollera tobaksskottillväxt vid 1000 ppm och vid 10 dagars intervaller efter applicering.

Föreningen 240 är aktiv som en selektiv herbicid för att kontrollera lostegräs i bomull, majs, sojabönor, vete, ris, durra och sockerbetor, medan den tidigare kända föreningen 110 inte har dessa aktiviteter.

Föreningen 242 är aktiv som en planttillväxtregu- lator för att kontrollera tobaksskottillväxt vid en appliceringsmängd av 1000 ppm, medan den tidigare kända föreningen 112 inte har denna aktivitet.

Claims (4)

7803934-4 10 15 20 25 30 30 * PATENTKRAV

1. Förening med formeln 1 HNSOZR CFä s (mnnz till användning som planttillväxtmodifierande medel, i vilken förening R1 och R2 oberoende av varandra är alkylgrupper innehållande l-4 kolatomer, och n är 0-2, med villkoret att Rl och R2 inte båda är metyl, samt agrikulturellt acceptabla salter därav.

2. Förening enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att Rl är metyl och R2 är etyl eller R1 är etyl och R2 är metyl eller etyl.

3. Förening enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav; att den är 4-etyltio-2-trifluorometylmetansulfon- anilid.

4. Användning som planttillväxtmodifierande medel av en förening med formeln æmsoznl CF3 s (o) nnz eller agrukulturellt acceptabla salter därav, vari Rl och R2 oberoende av varandra är alkylgrupper innehållande l-4 kolatomer och n är 0-2, med villkoret att R och R2 inte båda är metyl.