SE449817B - Medel med gametocid verkan innehallande som aktiv komponent minst ett nitroaryl-alkyl-sulfon-derivat samt anvendning derav - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 449 817 2 Med halogen förstås här qchi det följande fluor, klor, brom eller jod, företrädesvis klor eller brom. Cykloalkyl står för cyklopropyl, cyklobutyl, cyklopentyl, eller cyklohexyl, företrädesvis cyklopentyl och cyklohexyl.

Halogenalkenyl och halogenalkoxi betecknar en en- eller flerfaldigt med halogen substituerad alkenyl- eller al- koxigrupp, varvid klor och brom, speciellt klor, föredra- ges som halogen. Lågalkyl betecknar här alltid C1-C8-alkyl. Ämmonium- och hydraziniumsalter med formel I är nya, högaktiva och en särskilt föredragen del av föreliggan- de uppfinning.

Som ammoniumjoner ifrågakommer t.ex. NH4, NH(alkyl)3, NH2(alkyl)2 och NH3(alkyl), såsom NH(CH3)3, NH(C2H5)3, NH2(CH3)2, NH2(C3H7-n)2, NHSCH3, NH3C4H9-n eller kvaternära ammoniumjoner, såsom tetraetyl-, tetrapropyl-, tetrabutyl-, tetrapentyl-, tetrahexyl-, tetraheptyl-, tetraoktyl-, tet- ranonyl-, tetradecyl~, metyltributyl-, dimetyldibutyl-, trimetylbutyl-, metyltrioktyl-, bensyltrimetyl-, bensyltri- etyl-, bensyltripropyl-, bensyltributyl-, bensyldimetyl- hexadecyl-, bensyldietylhexadecyl-, diisobutyl-kresoxietyl- dimetylbensyl-, trimetylfenyl-, difenyldimetyl-, butyltrí- propyl-, tributylfenyl- eller trikapryhmïylammonium. Som hydraziniumjoner ifrågakommer osubstituerade och substitu- erade hydraziniumföreningar, såsom NQZNH3, NHzN(alkyl]3, NH2NH(alkyl)z, NH2NH2(alkyl) o.s.v.

Av ammoniumjonerna föredrages jämte NH4 speciellt så- dana av typen NH(4_a)(låga1kyl)š med a = 1, Z, 3, 4 och av dessa framför allt tetraalkylammoniumjoner, såsom N(CH3)4, Nccznsfl, Nçcltng-rnz, Nrcnyzcczngš, Nccfn-rnš, Nuzsflfiy: o.s.v.

Föreningarna med formel I är vid rumstemperatur stabi- la oljor, hartser eller i övervägande grad fasta ämnen, som utmärker sig genom mycket värdefulla mikrobicida och till- växten för växter reglerande egenskaper. De kan därför med fördel användas inom agrarsektorn eller besläktade områden för ett åsyftat inflytande på blombildning hos växter och lämpar sig vidare för bekämpning av fytopatogena mikroorga- nismer. 10 15 20 25 30 35 40 3 449 817 En lämplig grupp av aktiva substanser bildar före- 1-C3-alkyl, R2 och R3 betecknar väte, R4 betecknar väte, en grupp -COR5, varvid R5 betecknar C1-C6-alkyl, C1-C3-alkoxi, C1-C3-ha1o- genalkoxí, CZ-C5-alkenyl, C2-C3-halogenalkenyl, C3-C6-cyk- loalkyl, fenyl, furyl eller tetrahydrofuryl. Inom denna grupp av aktiva substanser föredrages speciellt sådana, vari totala antalet kolatomer i substituenterna R1, R R3 och R4 ej överskrider talet 8. ningar med formel I, vari R] betecknar C 2! Lämpliga är även aktiva substanser med formel I, vari RI betecknar metyl eller etyl, R2 betecknar väte, R3 be- tecknar väte, R4 betecknar väte eller en grupp -COR5, varvid R5 betecknar C1-C3-alkyl, C1-C3-alkoxi, CT-C halogenalkoxí, CZ-CS-alkenyl, CZ-C3-halogenalkenyl, C3-C6~cykloalkyl, fenyl, furyl eller tetrahydrofuryl.

Av den sistnämnda gruppen aktiva substanser föredra- 3- ges speciellt sådana föreningar med formel I, vari R1 be- tecknar metyl, R2 och R3 betecknar väte och R4 betecknar väte eller en grupp -CORS, varvid Rs betecknar C1-C3- alkyl, C1-C3-alkoxí, C2-CS-alkenyl, CZ-C3-halogenalkenyl, C3-C6-cykloalkyl, fenyl, furyl eller tetrahydrofuryl.

Särskilt lämpliga är aktiva substanser med formel I, vari R1 betecknar metyl, R2 och R3 oberoende av varandra betecknar väte och R4 betecknar väte eller speciellt en hydrazinium-, företrädesvis ammoniumjon.

. Som typiska representanter för föreningar med formel I ifrågakommer substanser såsom 4-hydroxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-[3-klor-n~propylkarbonyloxí]-3-nitrofenyl-metylsulfon 4-hydroxi-3-nitrofenyl-metylsulfon-tetra-(n-butyl)ammonium- salt, 4~acetyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-cyklopropylkarbonyl-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-hydroxi-3-nitrofenyl-etylsulfon, 4-akryloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-tríklorakryloxi-3-nitrofenyl~metylsulfon, 4-n-propylkarbonyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-etylkarbonyloxi-3-nítrofenyl-metylsulfon, 4-fenylkarbonyl-oxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-metoximetylkarbonyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon; 10 15 20 25 30 449 817 4 4-cyklohexylkarbonyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-klormetylkarbonyloxi-3-nítrofenyl-metylsulfon och 4-metoxikarbonyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon.

Aktiva substanser med formel I framställes genom att en arylhalogenid med formel II OZN _ ozN Hydrolys 0-acylering (I) Hal' 'sozfbfišíïßßßozb “z Rz R: “z (II) (III) i närvaro av en bas hydrolyseras till en aromatisk alkohol med formel III och, om så önskas, acyleras med ett reaktions- benäget derivat, företrädesvis anhydriden eller syrahaloge- niden, särskilt syrakloríden eller syrabromiden av en syra med formeln IV [RSCOOH (IV)]vid den fenoliska OH-gruppen pà i och för sig känt sätt till 0-substituerade produkter med formel I eller genom neutralisation av den sura OH-gruppen med en bas överföres till ett salt med formel I och den bil- dade produkten isoleras på vanligt sätt. I formlerna II, III och IV har substituenterna R1 till R5 den under formel I an- givna betydelsen. Hal betecknar halogen. Lämpliga baser är exempelvis vattenhaltiga hydrazinium- eller ammoniumhydroxid- derivat. “ Vid acyleringsreaktionen kan reaktionsinerta lösnings- eller utspädningsmedel användas. Ifråga kommer exempelvis alifatiska och aromatiska kolväten, såsom bensen, toluen, xylener, petroleumeter, halogenerade kolväten, såsom klor- bensen, metylenklorid, etylenklorid, kloroform, koltetraklo- rid, tetrakloretylen; etrar och eterartade föreningar, såsom dialkyletrar (díetyleter, diísopropyleter, tert.-butylmetyl- eter o.s.v.), anisol, dioxan, tetrahydrofuran; nitriler, så- som acetonitril, propionitril; N,N-dialkylerade amider, så- som dimetylformamid; dimetylsulfoxíd; ketoner, såsom aceton, dietylketon, metyletylketon och blandningar av sådana lös- ningsmedel sinsemellan. I många fall kan acyleringsmedlet självt användas som lösningsmedel. .

Vid0-mgdgríngsreaktionerna kan närvaro av en reaktions- katalysator, t.ex. dimetylformamíd, vara av fördel.

Reaktíonstemperaturerna ligger i allmänhet mellan 00 1D 15 20 25 30 35 40 449 817 5 och 180%, företrädesvis mellan o° eeh 1so°c eller vid ise- ningsmedlets eller lösningsmedelsblandningens kokpunkt. I många fall är en användning av syrabindande medel eller kon- densationsmedel lämplig. Som sådana ifràgakommer organiska och oorganiska baser, t.ex. tertiära aminer, såsom trial- kylaminer (trimetylamin, trietylamin, tripropylamin o.s.v.) pyridin och pyridinbaser (4-dimetylaminopyridin, 4-pyrro- lidinylaminopyridin o.s.v.), oxider och hydroxider, karbo- nat och vätekarbonat av alkali- och jordalkalimetaller samt alkaliacetat.

Bildat halogenväte kan i många fall även avdrivas ge- nom genomledning av inertgas, t.ex. kväve, från reaktions- blandningen eller avlägsnas genom tillsats av molekylsikt.

I det fall när det beskrivna förfarandet leder till hydrazinium- eller ammoniumsalter med formel I, utgör framställningsförfarandet och förfarandeprodukten en del av föreliggande uppfinning.

Biologiskt aktiva nitroaryl-alkylsulfon-derivat är redan kända. Sålunda tillhör föreningarna med formel I en grupp av nitroaryl-alkylsulfoner, som i den brittiska pa- tentskriften 1 128 217 beskrivas som herbicider för bekämp- ning av skadeväxter. 5-brom-4-hydroxi-3-nitrofenyl-metyl- sulfon och 5-jod-4-hydroxi-3-nitrofenylmetylsulfon har nämnts i denna patentskrift, övriga föreningar med formel I omfattas endast i sin mest allmänna form.

Framställning och kemiska och fysikaliska egenskaper av 4-hydroxí-3-nitrofenyl-metylsulfon är kända genom Chem.

Abstr-§§, 3110d (1959) och av 4-acetyloxi-3-nitrofenyl-me- tylsulfon genom Zhur.Obsh.Khim. åg, 3064-3072 (1960).

Det har nu överraskande nog visat sig, att nitroaryl- alkylsulfon-derivat med formel I resp. medel, som innehål- ler dessa aktiva substanser, framför allt utmärker sig där- igenom, att de åsyftat ingriper i växternas fysiologi. Ett dylikt ingrepp i de fysiologiska förloppen i växtutveckling- en gör de aktiva substanserna med formel I användbara för olika ändamål, t.ex. för sådana som sammanhänger med ökning av avkastningen vid nyttoväxter och speciellt inbesparing av arbete vid odling och produktion av hybridutsäde.

Enligt hittillsvarande erfarenhet gäller för applika- tion av tillväxtreglerande medel, att de aktiva substanserna kan framkalla en eller flera olika verkningar hos växterna. 449 817 10 15 20 _25 30 35 6 Dessa olika verkningar är i huvudsak beroende av tidpunk- ten för användningen, d.v.s. av det fysiologiska tillstån- det hos fröna eller av växternas utvecklingstillstànd, app- likationssättet och speciellt av de använda koncentration- erna. Dylika effekter är äter olika allt efter växtarten.

En applikation av föreningar med formel I öppnar en möjlig- het att utöva inflytande på tillväxten hos växter i grad. önskad Med nitroaryl-alkylsulfon-derivaten med formel I resp. med agrokemiska medel, som innehåller dessa föreningar som aktiv substans, kan den generativa tillväxten av en hel se- rie mono- och dikotyla växter regleras, varvid den vegeta- tiva tillväxten positivt pâverkas i vida koncentrationsom- råden för kulturerna. Vid mycket höga använda mängder kan fytotoxiska effekter uppträda. inflytandet på den generati- va tillväxten gör sig i växtkulturen. olika avseende märkbar allt efter En i förgrunden framträdande art av regleringen av den generativa tillväxten är att hänföra till den speciella egenskapen hos de här beskrivna nitroaryl-a1kylsulfon-deri- vaten att utveckla en gametocid verkan vid olika kulturväx- ter, särskilt vid användning på monokotyledoner, såsom vete rág, korn, havre, ris, majs, sorghum-hirs, . fodergräs o.s.v. men även på andra växter, såsom solrosor eller bomull. Det- ta leder till en hanlig sterilitet hos växten utan att ha nagot märkligt inflytande på de honlíga blomdelarna. Hos talrika kulturväxter kan man samtidigt iakttaga en ökning av blomanlagen och/eller utbildning av partenokarpa fruk- ter (t.ex. hos tomater). Den hanliga sterilieteten visar sig antingen i en aktuell hanlig sterilitet, nämligen i att de hanliga blomdelarna överhuvud ej bildas eller i, att blompollen är steriltellcr visar sig i en funktionell han- lig sterilitot, där hanliga blomdelar visserligen fortfaran de bildas men ej kan åstadkomma befruktning. De aktiva sub- stanserna med formel I kan därför även framkalla protogyni, d.v.s. för tidigt befruktningsbara honliga hlomdelar utbil- das eller tillväxten av de hanliga blomdelarna fördröjes, så att en bepudring med främmande utvalt pollen kan genomföras. 10 15 20 25 30 35 449 817 Dessa gametocida effekter kan med särskild fördel an- vändas vid odling och fältproduktlon av hybridutsäde. Hyb- ridutsäde spelar en betydande roll vid huvudnäringsnytto- växter och prydnadsväxter. Hybrider är vanligen mera vita- la än rena arter och ger högre avkastning än de mest avkas- tande föräldrasorterna.

Vid hybridiseringen korsar förädlaren två eller flera noggrant utvalda inavelslinjer i ett experimentellt fast- ställt schema och erhàller på detta sätt hybridutsäde, vars växter uppvisar en förhöjd tillväxt och prestation.

Vid samboende enbyggarmajsväxter kan en hybridisering även utföras på konventionellt sätt, då hanliga och honliga blomdelar utbildas på olika ställen i växten (diklina blom- mor). Ståndarknapparna, som ger pollen, bildar majsväxtens topp, under det att den kolvformiga, honliga blomställning- en med narvtrådar utbildas under växtens mitt. För odling av F]-hybrider planteras vanligen omväxlande rader av majs- plantor av sorterna eller de homozygota linjerna AA och BB.

För att säkerställa att AA-majs ej bildar nägra pollen top- pas AA-plantornas vippor i rätt tid före den fullständiga utvecklingen av de hanliga blomstånden manuellt eller maski- nellt och bepudras sedan med pollen från en BB-majssort, varvid utsäde av en AB-hybrid (FI) bildas på AA-plantorna.

Det härför erforderliga arbetsförloppet är ej endast tids- ödande och pàkostande utan leder med nödvändighet till ska- da på växterna och speciellt vid maskinell toppning av vip- porna till en ej önskad minskadavkastning av den som hon- förälder (fröbärare) tjänande linjen/sorten.

När det gäller samboende enbyggarväxter, såsom majs, kan hybridiseringen enligtden nämnda, konventionella meto- dmråsuflkmmmsnàgorlunda ekonomiskt. Väsentligt svårare vi- sar sig emellertid detta förlopp vid småkorniga spannmåls- frukter, speciellt sådana, som uppvisar tvñkönade blommor och normalt själva (s.k. självbefruktning) men även genom korsbepudring (s.k. främmande befruktning) kan befruktas.

I dessa fall visar sig det konventionella förfarandetytunst tidsödande, arbetsintensivt, oekonomiskt och fordrar fram- för allt speciellt utbildad arbetskraft. Småkorniga spann- målsfrukt-hybrider kan endast odlas, när själv- och korsbc- 449 817 10 15 20 25 30 35 fruktning helt undertryckes i moderlinjen. I praktiken mås- te man därför tidigt för hand öppna de få blommorna och noggrant avslägsna alla stándarknappar och sedan skydda blommorna mot ej önskad korsbefruktning.

Med några spannmålssorter, såsom vete, korn, hirs och majs samt med dikotyler praktiserasdessutom en ytterligare hybridiseringsmetod. Vid detta förfarande utgår man från cytoplasmatiskt, hanligt sterila växter och utför kors- befruktfling. Dessa cytoplasmatiskt sterila växter begrän- sar sig till moderlinjer, som uppvisar samma cytoplasma.

Därvid överföres cytoplasmatiskt ärvda svagheter eller fel, t.ex. bristande resistens mot en bestämd sjukdomsalstrare eller frostkänslighet och liknande, vid denna metod tvångs- mässigt på alla, från denna moderlinje avledda hybrider.

Dessutom fordrar hybridisering med cytoplasmatískt, hanligt sterila linjer, speciellt när det gäller småkorniga spann- málsfrukter, men även ifråga om dikotyla kulturer, besvärli- ga åtgärder med förhöjd svårighetsgrad.

Oberoende av metod förutsätter odling av hybridutsäde alltid bildning av han11gt steriia och honiigt intakta väx- ter. En enkel, praktikabel och ekonomisk lösning för fram- ställning av en selektiv hanlig sterilitet erbjuder använd- ning av kemiska steriliseringsmedel (gametocider). Nitro- aryl-alkylsulfon-derivat med formel I uppvisar mycket goda hanlig-gametocida egenskaper och är därför lämpliga för det- ta och besläktade ändamål. Deras användning i kulturer av nyttoväxter gör att de flesta problem, som är kopplade till konventionella hybridiseringsmetoder, ej alls framträder.

För bildning av hanligt sterila växter och därmed för utvinning av hybrid-utsäde kan man i detalj förfara på föl- jande sätt: De båda föräldraplantorna, som skall korsas med varandra, planteras t.ex. i alternernnde rader. Den som Frö- härare eller moderplanta utvalda linjen behandlas i början av blombildnlngen men före utbildning av de hanliga blomde- larna med en aktiv substans med formel I. På detta sätt er- håller man en rad hanligt sterila, men fruktbara honliga föräldraplantor. Den andra serien förblir obehandlad och tjänar som pollengivarc. Dcnnas hanliga blomdelar kommer till 10 15 20 25 30 35 449 817 full utbildning och lämnar pollen för bepudríng av moder- plantan resp. fröbäraren. De av moderplantan producerade frökornen utgör hybridutsädet och kan skördas på konven- tionellt sätt. Kornen från de hanliga föräldraplantorna skördas separat och utnyttjas på annat sätt.

Det beskrivna förfarandet för framställning av hanligt sterila växter resp. utvinning av hybridutsäde ingår som en del av föreliggande uppfinning. I Därutöver åstadkommer de aktiva substanserna med for- mel I ytterligare tíllväxtreglerande effekter, t.ex. en i tiden reglerad blombildning och därmed en kontrollerad frö- eller fruktmognad. Detta slag av blomstimuleríng är speci- ellt av ekonomiskt intresse för sådana växtsorter, som blom- mar och bär frukt samtidigt. Sålunda kan exempelvis en be- handling av avokado- eller bomullsplantor med föreningar med formel I leda till en fördelaktig ökning av antalet blomställ- ningar och å andra sidan kan blomnings- och mognadsprocessen underkastas en kontrollerad rytm. Pâ detta sätt kan ej en- dast en ökning av avkastningen uppnås utan även en mera ra- tionell utveckling av skörden och därmed en mera gynnsam marknadsföring.

Denna stimulering av blombildningen spelar även en av- görande roll vid fruktbildningen. Vid fruktodling iakttar man nämligen i allmänhet en genetiskt eller av yttre fakto- rer betingad årlig växling mellan avkastnings- och bortfalls- år. Denna växling är en följd av ett missförhàllande mellan växtkraft och blomanlag genom att frukternas näringsupptag- ning fordrar alltför många assimilat på bekostnad av bild- ningen av blomknoppar. De konventionella åtgärderna för att förbättra fruktkvaliteten består i en tidsödande mekanisk gallring av helt unga frukter och genom tillväxtreglerande beskärning av s.k. vilda skott; detta leder emellertid nödtvunget till att träden skadas och till ringa avkast- ning. Gennm användning av nitroaryl-alky1sulfon-derivat med formel I kan tillväxten i hög grad undertryckas till'förmån för den generativa tillväxten, så att växtkraften i högre grad bidrager till blom- och fruktbildning.

På detta sätt kan ej endast fruktkvaliteten utan även 10 20 25 30 35 449 817 10 avkastningen och en fasförskjutning erhållas i växlingen.

I många fall åstadkommer applikationen av föreningar med formel I en tydlig förlängning av blomningsperioden och därigenom kan möjligheten att bepudra alla blommar för- höjas. En tidsmässig förlängning av blomníngsfasen är även önskvärd ifråga om ett avsevärt antal prydnadsväxter, spe- ciellt blommor.

Ifräga om en försvarlig serie olika kulturväxter iakt- tar man efter behandling av desamma med aktiva substanser med formel I parallellt med den hanlíga sterilíseringen ett positivt inflytande pâ de honliga blomstånden.På detta sätt förhöjes ofta antalet honliga blommor per blomställning el- ler per planta och därmed även avkastningen. Dylika effek- ter kan även antecknas vid småkormíga spannmâlsfrukter (så- som korn), gurkor, solrosor, baljfrukter (såsom soja), träd- artade växter och prydnadsväxter (såsom kompositer). I någ- ra fall uppträder ytterligare, besläktade, tillväxtregle- rande verkningar. Vid vissa växtsorter kan därjämte en minskad frostkänslighet och en förhöjd resistens mot sjuk- domsalstrare fastställas.

Föreliggande uppfinning avser sålunda även användning av nitroaryl-alkylsulfon-derivat med formel I eller av me- del, som innehåller dessa föreningar som aktiv substans, för reglering av tillväxten av växter, speciellt för erhål- lande av sterilitet hos de hanlíga blomdelarna (användning som gametocider) och/eller för befordran av de honliga blom- delarna och alla därav resulterande sekundäreffekter, t.ex. avkastningsstegring, förlängning av blomtiden, ökad blom- bildning, reglering av fruktbildningen eller mogningsproces- sen och liknande.

Föreliggande uppfinning avser därutöver även framställ- ning av ett_agrokemískt medel, som kännetecknas av en intim blandning av den aktiva substansen med en eller flera här beskrivna substanser eller substansgrupper. Däri ingår även ett förfarande för behandling av växter, som utmärker sig genom applikation av föreningarna med formel I resp. det nya medlet. I föreliggande uppfinning ingår även alla nya aktiva substanser med formel I, inkl. det här beskrivna framställningsförfarandet. 1o_ 15 20 25 30 35 449 817 11 Det har vidare fastslagits, att föreningar med formel I uppvisar ett för praktiska behov mycket gynnsamt mikrobi- cidspektrum mot fytopatogena svampar och bakterier. De har mycket fördelaktiga kurativa, preventiva och systemiska egenskaper och kan användas för skydd av kulturväxter.Med de aktiva substanserna med formel l~kan de mikroorganis- mer, som uppträder på växter eller växtdelar (frukter, blom- mor, lövverk, stänglar, rotknölar, rötter) av olika nytto- kulturer stävjas eller tíllintetgöras, varvid även senare uppväxande växtdelar förskonas från dylika mikroorganismer.

Föreningarna med formel I är speciellt aktiva mot svamp- sjukdomar, såsom rost, skorv, äkta mjöldagg och mot Fungi imperfecti (t.ex. Puccinia, Rhizoctonia, Venturia, Erysiphe, Cercospora) och mot bakterier av familjen Pseudomonadaceae, speciellt Xantomonasarter. De kan vidare användas som bet- medel för behandling av utsäde (frukter, rotknölar, korn) och plantsticklingar till skydd mot bakterie- och svampin- fektioner samt mot andra i jordytan uppträdande fytopatoge- na mikroorganismer.

Vidare avser uppfinningen användning av föreningarna med formel I för bekämming av fytopatogena mikroorganis- l mer, speciellt svampar och bakterier, som skadar växter, resp. preventívt skydd mot angrepp på växter.

Som mâlkulturer för de här angivna indikationsområde- na gäller inom ramen för föreliggande uppfinning exempelvis följande växtarter: spannmål (vete, korn, râg, havre, ris, sorghum och besläktade); betor (socker- och foderbetor); kärn-, sten- och bärfrukt: (äpplen, päron, persikor, mandel, körsbär, jordgubbar, hallon och björnbärl; baljfrukter: bö- nor, linser, ärter, soja); oljekulturer: (raps, senap, vall- mo, oliver, solrosor, kokos, ricinus, kakao, jordnötter); gurkväxter: (pumpor, gurkor, me1oner); fiberväxter: (bomull, lin, hampa, jute); citrusfrukter: (apelsiner, citroner, grapefrukt, mandariner); grönsaker: (spenat, huvudsallad, sparris, kålarter, morötter, lök, tomater, potatis, paprika); lagerbärsväxter: (avokado, kanel, kamfer) eller växter, så- som majs, tobak, nötter, kaffe, sockerrör, te, vinrankor, humle, banan- och naturkautschukväxter samt prydnads-växter (kompositer). ' 5 10 15 20 25 30 35 449 817 12 Nitroaryl-alkylsulfon-derivat kan appliceras pre- el- ler post-emergent. En post-emergeat användning, d.v.s. ef- ter plantornas uppspirande, är emellertid att föredra.

Den mängd som användes rättar sig efter den önskade tillväxtreglerande eller mikrobicida effekten och skall lämpligen bestämmas experimentellt allt efter utvecklings- stadium och växtart, d.v.s. allt efter applikationstid- punkten.

Ifràga om de olika indikationsomràdena gäller följande tumregler: För tillväxtreglering, speciellt för erhållande av en gametocid verkan, ligger de använda mängderna i allmänhet per applikation mellan 0,05 och 12, lämpligen 0,5-8, före- trädesvis 1-4 kg aktiv substans per ha. Som lämplig appli- kationstidpunkt, speciellt för spannmålskulturer, gäller perioden efter uppspirandet men innan aehrer och antherer visar sig resp. Så-bladstadiet eller en begynnande blom- bildning. ' Om antalet blomställningar skall ökas eller blomnings- fasen förlängas, t.ex. vid solrosor, bomull, gurkväxter (så- som pumpor, gurkor, meloner), baljväxter (såsom bönor; lin- ser, ärter, soja) eller prydnadsväxter, föreligger lämpliga doseringar vid 0,5-4 kg AS/ha, varvid applikationen måste ske före blomningens böjran, speciellt före knoppbildningen.

AS = aktiv substans. [fråga om växter, t.ex. bomull, där blomning och fruk- ter uppträder samtidigt, är en uppdelad applikation lämplig, d.v.s. applikationen upprepas lämpligen periodiskt med mind- re mängder. I allmänhet är de använda mängderna även bero- ende av applikationssättet och ligger vid enkel bladappli- kation lämpligen mellan 2 och 6 kg AS/ha, vid upprepad applikation mellan 2 och 4 kg AS/ha och vid markapplikation vid 3-12 kg AS/ha, allt efter jordtyp.

Vid utsädesbetning ligger de använda mängderna vid ca 0,02-1 kg AS per 100 kg utsäde. mel I användes som mikrobicider är en lämplig mängd 0,5-5 Om föreningarna med for- kg/ha. Användningskoncentrationen rättar sig emellertid ef- ter graden av angrepp av den mikroorganism som skall bekäm- pas. 10 15 20 ZS 30 35 449 817 De beskrivna använda mängderna och applikationssätten utgör en del av föreliggande uppfinning.

Aktiva substanser med formel I användes vanligen i form av sammansättningar och kan tillsättas samtidigt el- ler i följd med ytterligare aktiva substanser på de ytor eller växter, som skall behandlas. Dessa ytterligare akti- va substanser kan utgöras såväl av gödselmedel, spårele- mentförmedlare eller andra preparat, som påverkar tillväx- ten av plantorna. De kan emellertid även utgöras av selek- tiva herbicider, insekticider, fungicider, baktericider, nematicider, molluskicider eller blandningar av sådana pre- parat, eventuellt tillsammans med ytterligare inom bered- ningstekniken vanliga bärare, tensíder eller andra appli- kationsbefordrande tillsatser.

Lämpliga bärare och tillsatser kan vara fasta eller flytande och motsvarar de inom beredningstekniken ändamåls- enliga ämnena, t.ex. naturliga eller regenererade, minera- liska ämnen, lösnings-, disperger-, vät-, vidhäftnings-, binde- eller gödselmedel.

Ett lämpligt förfarande för páföring av en aktiv sub- stans med formel I resp. ett agrokemiskt medel, som innehål- ler minst en av dessa aktiva substanser, är en pâföríng på bladverket (bladapplikation). Om detta förfarande utföres i rätt tid i början av blomningen, kan på detta sätt en mycket selektiv hanlig sterílitet åstadkommas. De aktiva substanserna med formel I kan emellertid även över jordytan genom rotverket införas i växten (systemverkan),genmnattnmn indränker växtens växtställe med en flytande beredning el- ler inför substanserna i fast form i marken, t.ex. i form av granulat (jordapplikation). Föreningarna med formel I kan emellertid även påföras på frökorn (coating), genom att kornen antingen indränkes med en flytande beredning av den aktiva substansen eller bcskíktas med en East beredning.

Därutöver är ytterligare applikationssätt möjliga, t.ex. behandling av växtstänglarna eller knopparna.

Föreningarna med formel I användes därvid i oförändrad form eller företrädesvis tillsammans med de inom berednings- tekniken vanliga hjälpmedlen och bcredcs t.ex. till emul- 449 817 10 15 20 ZS 30 14 sionskoncentrat, strykfärdiga pastor, direkt sprutbara el- ler utspädbara lösningar, utspädda emulsioner, sprutpulver, lösliga pulver, bepudringsmedel, granulat och även inkaps- lingar i t.ex. polymera ämnen på känt sätt. Förfaranden, såsom besprutning, överföring i dimform, förstoftning, ut- spridning, bestrykning eller begjutning väljes på samma sätt som medlen för det eftersträvade målet och de givna förhål- landena.

Beredningarna, d.v.s. de medel, som innehåller den aktiva substansen med formel I och eventuellt ett fast el- ler flytande tillsatsämne framställes på känt sätt, t.ex. genom intim blandning och/eller malning av de aktiva sub- stanserna med utspädningsmedel, t.ex. med lösningsmedel, fasta bärare och eventuellt ytaktiva föreningar (tensider).

I de fall, där ett salt med formel I beredes, kan man avstå från isolering av detsamma, då även en vattenhaltig lösning av en fenol med formel I, som förut neutraliserats med en bas, direkt kan blandas med ytterligare beredningshjälp- ämnen.

Som lösningsmedel ifrågakommer aromatiska kolväten, lämpligen fraktionerna C8 till C12, t.ex. xylenblandningar eller substítuerade naftalener, ftalsyraestrar, butyl- eller dioktylftalat, alifatiska kolväten, Såsom di- såsom cyk- lohexan eller paraffiner, alkoholer och glykoler samt est- rar och etrar därav, såsom etanol, etylenglykol, etylengly- kolmonometyl- eller -etyleter, ketoner, såsom cyklohexanon, starkt polära lösningsmedel, såsom N-metyl-2-pyrrolidon, di- metylsulfoxid eller dimetylformamid, och eventuellt epoxi- derade vegetabiliska oljor, såsom epoxíderad kokosnötolja eller sojaolja; eller vatten. En tillsats av mineraliska oljor eller vegetabiliska oljor är särskilt lämplig till beredningar, som användes vid bladapplikation.

Som fasta bärarmatcríal, t.ex. för bopudringsmedel och disporgerbara pulver, användes i regel naturligt sten- mjöl, såsom kalcit, talk, kaolín, montmorillonít eller at- tapulgit. För att förbättra de fysikaliska egenskaperna kan även högdispers kiselsyra eller högdispersa absorberande po- lymerísat tillsättas. Som korníga, adsorptíva granulatbärn- 10 15 20 25 35 449 817 15 re ifrågakommcr porösa typer, t.ex. pimsten, tegelsplitter, sepiolit eller bentonit, som ej sorptiva bärarmaterial t.ex. kalcít eller sad. Vidare kan man använda en mångfald förgra- nulerade material av oorganisk eller organisk natur, speci- ellt dolomit eller finfördelade växtrester.

Som ytaktiva föreningar ifrágakommer allt efter arten av de aktiva substanser med formel I, som skall beredas, nonjonogena, katjon- och/eller anjonaktíva tensider med goda emulger-, disperger- och vätegenskaper. Med tensider avses även tensidblandningar.

Lämpliga anjoniska tensider kan utgöras av såväl vat- tenlösliga tvålar som även av vattenlösliga syntetiska, yt- aktíva föreningar.

Som tvålar kan man använda alkali-, jordalkalí- eller eventuellt suhstítuerade ammoniumsalter av högre fettsyror (C10-C22), t.ex. Na- eller K-salter av olje- eller stearin- syra, eller av naturliga fettsyrablandningar, som t.ex. kan utvinnas ur kokosnöt- eller talgolja. Vidare kan även fett- syrametyllaurinsalter nämnas.

Oftare användes emellertid s.k. syntetiska tensider, speciellt fettsulfonat, fcttsulfat, sulfonerade bensimíd- azolderivat eller alkylarylsulfonat.

Fettsulfonaten eller -sulfaten föreligger i regel som ,alkali-, jordalkali- eller eventuellt substituerade ammoni- umsalter och uppvisar en alkylrest med 8-22 kolatomer, var- vid alkyl även omfattar alkyldelen av acylrester, t.ex. Na- eller Ca-saltet av ligninsulfonsyra, dodecylsvavelsyraes- ter eller en av naturliga fettsyror framställdfettalkohol- sulfatblandning. Härtill hör även salter av svavelsyraest- rar och sulfonsyror av fettalkoho1-etylenoxid-addukter. De sulfonerade bensimídazolderivaten innehåller företrädesvis Z-sulfonsyragrupper och en fettsyrarest med 8-22 kolatomer.

Alkylarylsulfonat är t.ex. Na-, Ca- eller tríetanolaminsal- ter av dodecylbensensulfonsyra, díbutylnaftalensulfonsyra eller en naftalensulfonsyra-formaldehydkondensationsprodukt.

Vidare ifrågakommer även motsvarande fosfat, t.ex. salter av fosforsyraestern av en p-nony1fenol-(4-14)-ety- lenoxid-addukt. 10 15 20 '25 30 35 449 817 16 Som nonjoníska tensider ifrågakommer i första hand po- lyglykoleterderivat av alifatíska eller cykloalifatiska al- koholer, mättade eller omättade fettsyror och alkylfenoler, som kan innehålla 3-30 glykoletergrupper och 8-20 kolatomer i den (alifatiska) kolväteresten och 6-18 kolatomer i alkyl- resten av alkylfenolerna.

Andra lämpliga nonjoníska tensider är vattenlösliga, 20-250 etylenglykoletergrupper och 10-100 propylenglykol- etergrupper innehållande polyaqdenoxídaddukter med polypro- pylenglykol,etylendíaminopolypropylenglykoloch alkylpoly- propylenglykol med 1-10 kolatomer i alkylkedjan. De nämnda föreningarna innehåller vanligen 1-5 etylenglykolenheter per propylenglykol-enhet.

Som exempel på nonjoniska tensider kan nämnas nonyl- fenolpolyetoxíetanoler, rícinoljepolyglykoletrar, polypro- pylen-polyetylenoxidaddukter, tributylfenoxípolyetoxietanol, polyetylenglykol och oktylfenoxipolyetoxíetanol.

Vidare ifràgakommer även fettsyraestrar av polyoxiety- lensorbítan, såsom polyoxíetylensorbitan-trioleat.

De katjoníska tensiderna utgöres framför allt av kvar- tära ammoniumsalter, vilka som~N-substituenter innehåller minst en alkylrest med 8-22 kolatomer och som ytterligare substituenter làgmolekylära, eventuellt halogenerade alkyl-, bensyl- eller lágmolekylära hydroxíalkylrester. Salterna fö- religger företrädesvis som halogenider, metylsulfat eller etylsulfat, t.ex. stearyltrimetylammoniumkloríd eller ben- syldi(2-kloretyl)etylammoníumbromid.

De inom beredningstekniken vanliga tensiderna beskri- ves bl.a. i följande publikationer: "Mc Cutcheon's Detergents and Emulsífiers Annual" MC Publishing Corp., Ringweod New Jersey, 1980 Sísely and Wood, "Encyclopedia of Surface Active Agents", Chemical Publishing Co., Inc., New York, 1980 De agrokemíska beredningarna innehåller i regel 0,1- 99 %, speciellt 0,1-95 % aktiv substans med formel I, 99,9 till 1 %, speciellt 99,8-S % av ett fast eller flytande tíllsatsämne. Lämpligen ingår 0-25 %, företrädesvis 0,1-25 fl a av en tensid i tillsatsämnena. 10 15 20 25 30 449 817 17 Under det att koncentrerade medel hellre föredrages som handelsvara använder slutförbrukaren i regel utspädda medel.

Medlen kan även innehålla ytterligare tillsatser, så- som stabilisatorer, avskumningsmedel, viskositetsregulato- rer, bindemedel, vidhäftningsmedel och gödselmedel eller andra aktiva substanser för erhållande av speciella effek- ter.

Dylika agrokemiska medel utgör en del av föreliggande uppfinning.

Följande exempel tjänar till att belysa uppfinningen närmare utan att begränsa densamma. Temperaturer anges i Celsíusgrader. Procent och delar hänför sig till vikten.

RT betecknar rumstemperatur, h betecknar timme, Fp beteck- nar smältpunkt. ' Framställningsföreskrifter OZN / \ .

HO QÅOZCHS 4-hydroxí-3-nítrofenyl-metylsulfon a) Pramställning av (Z.1) I 4 kg 30-procentig natronlut införes långsamt under omröring 25,6 kg 4-klor-3-nitrofenyl-metylsulfon och bland- ningen utspädes kontinuerligt med vatten, tills en volym av ca 50 liter erhållits. Reaktíonsblandningen upphettas till 900 och under förloppet av 3-4 h tillsättes ytterligare 29 kg 30-procentig natronlut under omröring. Sedan upphettar man 90 min till 103°. Efter avkylning till ca 60° inställes lösningen på ett pH av ca 1,5 med 16-procentig svavelsyra.

Därvid utfallcr produkten. Den avfíltreras, tvättas och om- kristalliseras ur etanol. Utbyte: 24 kg färglösa kristaller.

Fp 166-16s°. b) Frnmställníng av Q OZN g- / \._so CH __ 2 3 4-cyklopropylkarbonyloxi-3-nitrofenyl~metylsulfon (l.ï4) 32,6 g 4-hydroxi-3-nitrofenyl-metylsulfon suspenderas i 250 ml tctrahydrofuran och 21 ml trietylamin tillsättes. 449 817 10 15 18 Den bildade, gula lösningen försättes droppvís under omrö- ríng med 15,7 g cyklopropankarboxylsyrakloríd. När den svagt exoterma reaktionen avslutats omrör man ytterligare 3 h vid RT, därpå avfíltreras bildad tríetylammoníumkloríd och filt- ratet índunstas. Man erhåller 42 g av en seg olja, som ef- ter digereríng med petroleumeter ger 40,5 g av en ljusgul, kristallín produkt. Fp 114-1160. c) Framställníng av oN 9 2 e o-Of-sozcuš N(c4H9-n)4 (2.zo) 4-hydroxi-3-nítrofenyl-metylsulfon-tetra(n-butyl)ammoníum- salt En lösning av 13,5 g 4-hydroxí-3-nitroIenyl-metylsul- fon í 100 ml etanol försättes med 41'g av en 40-procentig vattenhaltíg tetrabutylammoniumhydroxid-lösning och den bil- dade, djupgula lösningen indunstas till torrhet i rotatíons- indunstare. Man erhål1er28 ggul krlstallmassa. Fp 98-1000.

På analogt sätt kan även de í tabellerna 1 och 2 an- givna föreningarna framställas. 19 Tabell 1; Föreningar med fbrmel V 0 0 N R5-c-o- 449 817 1Föreníng Fysíkalíska konstanter 1 5 1.1 czns cc1=cc12 Fp. 89-91° 1.2 CH3 cc1=cc12 Fp- 129-131° 1.3 c3H7(n) cc1=cc12 Harts 1.4 c3H7(i) cc1=cc12 Haris 1.5 CH3 cn3 Fp. 139-141° 1.6 c3H7(n) CH3 1.7 c3H7(i) cH3 1.8 C235 ons Fp. 87-9o,5° 1.9 CH3 CZHS Fp. 88-9o° 1.10 CH3 c3u7(n) Fp. 83-ss° 1.11 cag c3H7(i) Fp. 77-79° 1.12 czus czus Fp. 79-sz° 1. 114 CH3 Cyclopropyl Fp. 114~l16° 1.15 CH3 Cyclobutyl 1.16 CH3 Cyclopentyl 1.17 CH3 cyc10hexy1 Fp- 110-112° 1.19 CH3 c4n9(n) Fp. 63-es° 1.20 ca3 cn2c(cu3)2cn3 FF. 89-91° 1.21 czus c4H9(n) 1.22 czns cH2c(cn3)2cH3 449 817 20 Tabell 1 (fortsJ Förening Rl R5 Fysíkalíska konst. 1.23 CH3 (cH¿)10cn3 Fp. 84-s7° 1.24 CH3 cfl=cu2 Fp. 114-117° 1.25 czns cH=cH2 11265 c3H7(n) cH=cu2 1.27 czxs cu=cncu3 FP- 71-75” 1.28 cna cH=cHcH3 Fp. 100-1o2° 1.29 czns cH=c(cu3)2 1.30 c¿H5 c(cH3)=cHcH3 1.31 CH3 cfl=c(cH3)2 Fp. s3;9o° 1.32 CH3 c(cu3)=cHcfl3 Fp. 87-89° 1.33 CH3 cH2c1 Fp. 108-11o° 1.34 cH¿ c2H4c1 Fp. 123-125° 1.35 czus CHZC1 Fp. 69-72° 1.39 CH3 (cH=cH)2cH3 Fp. 112-114° 1.40 = F . se-93° c2H5 (CH cH)2cn3 P 1.41 cH3 (CH2)8cH=cH2 Fp. se-sa 1.42 c3H7(1) cc1=cncH3 1-43 cH3 cc1=cacH3 Fp. 120-122° 1.44 cH3 ocH3 Fp. 163-1es° .4 1 5 c2H5 OCH3 1-46 c3H7(n1 ocH3 1.47 CH3 oczns 1.48 - CH3 oc3H7(1) 1-49 cH3 cnzßr Fp. 98-1oo° 1-52 CH3 o(cn2)3c1 Fp. 87-s9° 449 817 21 Tabell 1: (fortsJ .

Förening RI RS Fysíkaliska konstanter 1.53 CH3 oc2H4c1 1.54 CH3 ocaflzßr 1.55 cH3 cc1=cuc1 Fp. 129-13o° 1.56 CZHS cc1=cHc1 1.57 CH3 cuzoczns 1.58 CH3 (cn2)2ocH3 1.59 CH3 cH2ocH3 Fp. 91-92° 1.60 czas cH2ocu3 1.61 czfls c6H5 C 1.62 cH3 cóns Fp. 142-144° 1.63 cus c6H4(4-cl) 1.64 CH3 c6H4(3-c1) 1.65 CH3 c6H4(z-cl) 1.66 czus c6H4(4-c1) 1.67 cH3 c6H4(4-N02) Fp. 205-zos° 1.68 CH3 c6H3c12(2,4) 1.69 CH3 c6H4(4-F) Fp. 157-159° 1.71 CZHS c6H4(4-N02) 1-72 CH3 c6H3(No2)2(2,4) 1.73 CH3 cH=cHc6u5 Fp. 152-155° 1-74 CZIIS Z-Tetrahydrofuryl HaTtS 1.75 CH3 2-Te:rahydr6fury1 Harts 1 - 75 CZHS Z-Furyl 1.77 ons 2-Fpry1 Fp. 173-17s° 1.78 aug (cu2)3c1 Fp. 83-s5° 1-79 CH3 cußrcu Fp. 89-92° 1-80 CH3 C(cH3)3 Fp. 117-119° 449 8 17 22 Tabell 2: Föreningar med fonnel I 02N\ Rlßo-Qï-*soznl I 1:3 ( ) Förening Rl Rz R3 RI' Fysíkalíska konst. 2.1 C113 H H n Fp. 1ee-1es° 2.2 CZHS H H H Fp, 138° f 2.10 C3H7-n H H H 2.11 (131-17-1 H H H 2.19 cu3 n a N(c113) + Fp. 151-159 + 2-20 CH3 u H Ntcàfig-:oá Fp. 9s-1oo° + 2.21 C113 H H N(C2H5)4 + Fp. 13o-137° 2.22 CH3 H H N(CH3) SCHZC 6115 Orangegult harts L” “H3 H N (CH3)3Cl21-I25++ Orangefärgat hart: 2.24 CH3 H N(CH 3) 2110311 3)3 Orangefärgat harts 2.24 C113 H H 1111211113 J' 449 817 23 Beredníngsexempel för flytande aktiva substanser med for- mel I (% = viktprocent) 1. Emulsionskoncentrat a) b] c) Aktiv substans från tabell 1 eller 2 25% 40% 50% Ca-dodecylbensensulfonat 5% 8% 6% Rícínolja-polyetylenglykolester (36 mol BO) 5% - - Tríbutylfenol-polyetylenglykoleter - 12% 4% (30 mol EO) Cyklohexanon - 1S% 20% Xylenblandníng 65% 25% 20% Av dessa koncentrat kan emulsioner med varje önskad koncentration framställas genom utspädning med vatten. 2¿_Lösningar a) b) c) d) Aktiv substans från tnbcll 1 eller 2 80% 10% 5% 95% ütylcnglykolmonomctylctcrl 20% - - - Polyetylenglykol 400 - 70% - ~ N-metyl-2-pyrrolídon - 20% - - Epoxíderad kokosnötolja - - 1% 5% Bensin (kokgränser 160-1900) - - 94% - Lösníngarna skall användas i form av mycket fínförde- lade droppar. 3. Granulat a) b) Aktiv substans från tabell 1 eller 2 5% 10% Kaolín 94% - Högdíspers kísclsyra 1% Attapulgit - 90% Den aktiva substansen löses i metylcnklorid, sprutus på bäraren och lösningsmedlet avdunstas sedan i vakuum. í¿ Bepudríngsmedel a) b) Aktiv substans från tabell 1 eller 2 2% 5% Högdispcrs kíselsyrn 1% .% Talk 91% - Knolin - 90% Genom intim blandning av bürnrmutcrialen med den uk- tivn substansen erhålles nnvändníngsfärdiga-bepudríngsmc- del. 449 817 '24 Beredníngsexempel för fasta aktiva substanser med formel l (% = víktprocent) S. Besprutníngspulver a) b) c) Aktiv substans från tabell l eller 2 25% 50% 75% 5 Na-ligninsulfonat 5% 5% - Na-laurylsulfat 3% - 5% Na-diisobutylnaftalensulfonat - 6% l0% Oktylfenolpolyetylenglykoleter - 2% - (7-8 mol BO) l0 Högdíspers kiselsyra 5% 10% 10% Kaolin 62% 27% - Den aktiva substansen blandas väl med tíllsatsämnena och males väl i en lämplig kvarn. Nan erhåller sprutpulver, som kan uxspädas med vatten i varje önskad koncentration. 15 0. Emulsions-koncentrat Aktiv substans från tabell l eller Z 10% Oktylfenolpolyetylenglykoleter (4-5 mol EO) 3% Ca-dodecylbcnsensulfonat 0 3% Ricínoljapolyglykoleter (35 mol HO) 4% 20 Cyklobexanon 20% Xylenblundning 50% Kokosnötolja 10% Av detta koncentrat kan varje önskad koncentration framställas genom utspädning med vatten. 25 Z¿_ßenudringsmedel a) b) c) Aktiv substans från tabell l eller 2 5% 8% 6% Talk 95% - 44% Kaolín - 92% 50% Man erhåller användníngsfärdiga bepudrlngsmedel genom 30 att den aktiva substansen blandas med bäraren och males i en lämplig kvarn. §;_§DIEÃåIflfl¶Å¶É .\kt iv s1dwsl:n1s frzux tzdwvl l I cl len' J ltlß Na-ligninsulfonat 2% 35 Karboximctylccllulosa 1% Kaolín 87% Den aktiva substansen blandas med tíllsatsämnena, males och fuktus med vatten. Denna blandning extruderas och torkas sedan i en luftström. 10 15 20 30 4119 8'l7 ' 25 9. Omhöljes-granulat a) b) Aktiv substans från tabell I eller 2 3% 5% Polyetylenglykol 200 3% 3% Kaolin 94% 92% Den fínmalda aktiva substansen päföres jämnt på det med polyetylenglykol fuktade kaolinet. På detta sätt er- hålles ett dammfrítt omhöljesgranulat. 10. Susgensions-koncentrat ' Aktiv substans från tabe11 1 e11er 2 40% Etylenglykol 10% Nonylfenolpolyetylenglykoleter (15 mol H0) 6% N-lígninsulfonat 10% Karboximetylcellulosa 1% 37-procentig vattenlösning av formaldehyd 0,21 Silikonolja i form av en 75-procentig vatf tenhaltig emulsion 0,8% Vatten 32% Den finmalda aktiva substansen blandas intimt med tillsatsämnena. Man erhåller på så sätt ett suspensíons- koncentrat, av vilket suspensioner med varje önskad koncen- tration kan framställas genom utspädning med vatten. Bered- ningstíllsatser, som förhöjer vidhäftníngcn på plantan, t.ex. mineraliska eller vegetabiliska oljor, har en mycket god verken vid b1adapplikatíon,' ßiologiska exemEe1: Exempel ll. Gametocid aktivitet vid småkorniga spannmåls- frukter a) Induktion av hanlig sterílitet Vcteplantor besprutas jämnt i början av blombildningcn, d.v.s. ungefär vid 5;-bladsstadíet med en av sprutpulver av den aktiva substansen framställd sprutvätska (3000 ppm ak- tiv substans). 2-4 veckor efter applikationen men före standarbildningen skyddas varje ax genom täckning mot korspollincríng. Bedömningen av den gametoxida verkan sker vid skördetiden genom räkning av de bildade kornen per ax.

Som jämförelse tjänar obchandlade veteplantor. .x u. 10 15 20 b! 'Jï 449 817 26 b) Fruktbarhetstest (bildning av hybridutsäde) En kontrollgrupp av veteplantor behandlas enligt a),täckes eller hålles isolerad och korspollíneras med blompollen av en annan vetesort. Bedömningen av befruktningsförmågan sker vid skördetíden genom räkning av de bildade hybridkornen per ax. Som jämförelse tjänar obehandlade veteplantor och behandlade, men täckta plantor.

Nitroaryl-alkylsulfonderívat enligt tabellerna 1 och 2 visar i ovan angivna försök a och b en mycket god gametocid aktivitet på vete.

Föreningarna nr 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.14, 1.17, 1.19, 1.20, 1.23, 1.24,-1.28, 1.31, 1.32, 1.33, 1.34, 1.39,1.41,1.43,1.44,1.49,1.s2,1.5s,1.s9,1.62,1.67, 1.69, 1.73, 1.77-1.79, 2.1, 2.2 och 2.19-2.21 reducerar bild- ningen av korn per ax till 0-15 %. Även vid en koncentra- tion aktiv substans av 7S0 ppm undertrycker bland annat för- eningarna 1.2, 1.5, 1.14, 1.24, 2.1 och 2.20 bildning av körn helt fullständigt (obehandlad kontroll = 100 korn).

Den med de nämnda föreningarna behandlade andra kontroll- gruppen (test b) utvecklar sig efter korspollincringen som de obehandlade plantornaénAg5alet skördade hybrider uppgår till 85-100 %. Vid de medVföreníngarna 1.2, 1.5, 1.14, 1.24, 2.1 och 2.20 behandlade veteplantorna ligger antalet hybrid- korn t.o.m. ännu högre än vid den obehandlade jämförelse- gruppen.' Jämförbara resultat iakttages vid analoga försök med korn och råg.

Exempel 12. Gametocíd aktivitet vid majs a) Induktion av hanlig sterilitet Majsplantor besprutades jämnt vid blombildningen men före framträdandet av den hanliga blomställningcn med en suspension av den aktiva substansen (3000 ppm aktiv sub- stans). Kolvar och vippor hos de behandlade plantorna över- täcktes noggrant. Efter utbildning av de hanliga hlemdelar- na, d.v.s. ca 3 veckor efter applikation bedömes den game- tocida verkan med avseende på vipp- och stândarutbildning och pollensterilitet. Därför överföres blompollcn av samma planta (om utbildade) pä märken hos kolvarna och vid tidpunk- ten För skörden räknas majskornen per kolv. Som jämförelse tjänar obehandlad majs. 10 15 20 ZS 30 35 449 817 27 b) Fruktbarhetstest (bildning av hybridutsäde) En kontrollgrupp av majsplantor behandlas enligt a) och deras hanliga och honliga blomdelar övertäckes noggrant.

Ca 3 veckor efter applikationen korspollineras kolvarna av de behandlade plantorna med blompollen från en annan, utvald majssort. Vid skördetiden bedömes fruktbarheten genom räk- ning av hybridkornen per kolv. Som jämförelse tjänar obe- handlad majs.

I föregående försök a) och b) inducerar föreningarna i tabellerna 1 och 2 en nästan fullständig hanlig sterilitet. Sålunda leder t.ex. en behandling med föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.14, 1.17, 1.19, 1.20, 1:24, 1.28, 1.31 till 1.35, 1.41, 1.43, 1.44, 1.55, 1.59, 1.62, 1.69, 1.77, 1.78, 1.79, 2.1, 2.2 och 2.19 till 2.21 till en reduktion av majskornen per kolv till mindre än 20 %. Vid en koncentration aktiv substans av 2000 ppm undertrycker föreningarna 1.2, 1.S,1.14, 1.24, 1.77, 2.1, 2.2, 2.19 och 2.20 ännu fullständigare bild- ning av korn (obehandlad kontroll = 100 korn). Korspolline- ringen påverkas ej märkligt vid någon av föreningarna. Ut- bytet hybridkorn uppgår till 85-100 %.

Exempel 13. Gametocid aktivitet på solrosor (b1adapplika- tion) a] Induktion av hanlig sterílitet Solrosplantor av en självfertil sort besprutas jämnt ca 3 veckor före blomningens början med en emulsion av den aktiva substansen (3000 ppm aktiv substans). De behandlade plantornas inflorescensknoppar övertäckes noggrant och vid skördetiden bedömes den gametocida verkan genom räkning av fortfarande bildade fulla korn. handlade solrosor b) Fruktbarhetstest (bildning av hybridutsäde) En kontrollgrupp av solrosplantor behandlas enligt 8)- Som jämförelse tjänar obe- De behandlade plantornas knoppar övertäckes noggrant. När blommorna öppnats, utföres en korspollinering med blompol- len från en annan, utvald solrossort. Därvid införes in- takt blompollen i övertäckningen. Bedömningen av fruktbar- heten sker vid skördetiden genom räkning av bildade hybrid- korn. Som jämförelse tjänar obehandlade solrosor. 449 817 10 15 20 25 30 35 II.Gametocid aktivitet på solrosor (jordapplikation) a) Induktion av hanlig sterilitet Solrosor av en självfertil sort planteras i krukor. 3-6 veckor före blomningens början vattnas jorden i kru- korna med en av sprutpulver av den aktiva substansen fram- ställd sprutvätska (0,006 % aktiv substans, räknat på jord- volymen). Därvid iakttas att plantdelar ovan jord förblir obevattnade. De behandlade plantornas knoppar övertäckes noggrant och vid skördetiden bedömes den gametocida verkan genom räkning av bildade fulla korn i jämförelse med obe- handlade solrosor. b) Fruktbarhetstest (bildning av hybridutsäde] En kontrollgrupp av solrosplantor sättes och behandlas enligt a). De behandlade plantornas knoppar övertäckes nog- grant.-När blommorna öppnats utföres en korspollinering med blompollen från en annan, utvald blomsort. Därför införes intakt blompollen i övertäckningen. Bedömningen sker vid skördetiden genom räkning av bildade hybridkorn. Som jämfö- relse tjänar obehandlade solrosor.

I föregående försök I och II visar föreningarna i ta- bellerna 1 och 2 en jämförbar gametocid aktivitet. Efter be- handlingen med något av de aktiva ämnena 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.14, 1.17, 1.19, 1.24, 1.28, 1.31, 1.32, 1.33, 1.34,1.3s, 1.39, 1.41, 1.43, 1.44,1.49,1.sz,1.ss,1-59,1-62, 1.67, 1.69, 1.73, 1.77 till 1.79, 2.1, 2.2 och 2.19 till 2.24 undertryckes bildningen av frökorn i jämförelse med obehandlade plantor till mindre än 15 %. Föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.14, 1.24, 1.77, 2.1, 2.2 och 2.19 till 2.24 ger t.o.m. 100 % hanlig sterilitet, varvid korspollineringen ej påver- kas märkligt och leder till ett utbyte av 80-100 % hybrid- korn.

Exempel 14. Blomstimulering av bomull Bomullsplantor besprutas jämnt före blomningens början med en vattendispersion (500 ppm aktiv substans) av den ak- tiva substansen och applikationen upprepas alltefter till- växtgraden med intervall på 1-3 veckor. Vid skördetiden be- dömes kapsel- och fröbíldning i jämförelse med obehandlade kontrollplantor. 449 817 29 Föreningar från tabellerna 1 och Z visar ifråga om bomull en utpräglad stimulerande verkan på blombildningen.

Efter upprepad behandling med någon av föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.14, 1.17, 1.19, 1.28, 1.31, 5 1.32, 1.33, 1.34, 1.35, 1.39, 1.41, 1.43, 1.44, 1.49. 1.52, 1.55, 1.59, 1.62, 1.67, 1.69, 1.73, 1.77 till 1.79, 2.1, 2.2 och 2.19 till 2.21 ökades antalet blomställningar i jämfö- relse med obehandlade plantor med 5-25 %. Plantorna hade ett friskt utseende och visade en kvalitativ normal kapsel- och 10 fröbíldning.

Exempel 15. Gametocid aktivitet på tomater a) Induktion av hanlíg sterílítet Tomatplantor besprutades jämnt med en av sprutpulver framställd sprutvätska av den aktiva substansen (1000 ppm 15 aktiv substans) och applikationen av aktiv substans uppre- pas med intervall alltefter plantornas tillväxtgrad. Bedöm- ningen av den gametocida verkan sker vid skördetiden genom räkning av frön i de fullt utbildade frukterna per planta i jämförelse med obehandlade tomatplantor. 20 b) Fruktbarhetstest En grupp kontrollplantor behandlas enligt a) men kors- pollíneras under blomningen med utvalt blompollen från en andra tomatsort. Bedömningen av befruktningsförmågan skedde vid skördetiden genom räkning av frön per planta i de fullt ZS utbildade frukterna och i jämförelse med obehandlade tomat- plantor.

Vid detta försök visar föreningarna enligt tabellerna 1 och 2 mycket goda gametocida egenskaper i tomatkulturer.

Efter behandling med någon av de aktiva substunserna 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.14, 1.17, 1.19, 1.24, 1.28, 1.31. 1.32, 1.33, 1.34, 1.35, 1.39, 1.41, 1.43, 1.44, 1.49, 1.52, 1.55, 1.59, 1.62, 1.67, 1.69, 1.73, 1.77 till 1.79, 1 .1, 2.2, 2.19, 2.20, 1.21 och 2.12 reduceras fruktstorlekcn 30 >.. jämförelse med obchundlade plantor, varvid det visar sig, 35 att frukterna innehåller färre eller inga frön. Vid behand- ling med någon av föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.24, 1.24, 1.77 och 2.1 inträder fullständig hanlig sterilisering.

Korspollincringcn påverkas ej märkligt och ej heller ifråga om föreningarna 2.19 och2.20. 449 817 10 15 20 25 30 35 30 Exempel 16. Gametocid aktivitet på leguminoser a) Induktion av hanliggsterilitet (post-emergent behandling) Krypbönor av sorten "Miry" besprutas jämnt i knopp- stadiet av blommorna med en suspension av den aktiva sub- stansen (2000 ppm aktiv substansl och knopparna övertäckes noggrant. Efter blommornas utbildning bedömes pollenbíld- ningen och pollensteriliteten prövas genom korsning med utvalda, för hand steriliserade blommor av obehandlade kon- trollplantor. Som kontroll utföres analoga korsningar pà obehandlade plantor. I ett parallellförsök ersättes bladapp- líkationen med en impregneringsapplikation (= begjutníng av rotzonen med 4 kg/AS(ha). b) Fruktbarhet En kontrollgrugaav krypbönor behandlas enligt a) och blomknopparna övertäckes noggrant. När blommorna öppnats bepudras de med pollen från obehandlade blommor och befrukt- ningsgraden jämföres med den hos korspollinerade, obehandla- de, handsteríliserade blommor från-försök a).

I dessa försök ástadkom föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.14, 1.17, 1.19, 1.20, 1.23, 1.24, 1.27, 1.28, 1.31 till 1.34, 1.39, 1.40,. 1.41, 1.43, 1.44, 1.49, 1.52, 1.55, 1.59, 1.67, 1.69, 1.73, 1.77 till 1.79, 2.1, 2.20 och 2.21 en pollenreduktion av 85-90 % och en pollen- stabilitet av 90-100 % i jämförelse med obehandlade kontroll- plantor, vilkas pollen var fullt utbildat och intakt. På de behandlade plantorna iakttogs ej något märkligt inflytande på de honliga blomdelarna vid befrukting med obehandlat, främmande pollen (95-100 % fruktbíldning) men delvis ut- vecklades partenokarpa frukter.

Exempel 17. Gametocid aktivitet på lin a) Induktion av hanlig aktivitet - Lin av den "blåblommandc" sorten besprutas 1 knoppsta- diet jämnt med on suspension av den aktiva substansen (500 och 100 ppm aktiv substans) och knopparnu övcrtückes nog- grant. Eftcr utbildning av blommorna bedömes pollenbildning- en och pollensteriliteten prövas genom korsning med utvalda för hand steriliserade blommor av utvalda kontrollplantor.

Som jämförelse utfördes analoga korsningar på obebandladc plantor. c 10 15 20 zš 30 35 31 449 817 I ett parallellförsök ersätts bladapplikationen med en ímpregneringsapplikation (= begjutning av rotzonen med 3 kg/AS/ha). b) Fruktbarhetstest En kontrollgrupp av linplantor behandlas enligt a) och blomknopparna övertäckes noggrant. Efter öppnandet bepudras blommorna med pollen från obehandlade blommor och befrukt- ningsgraden jämföras med den hos korspollinerade, obehand- lade, handsteriliserade blommor från försök a).

I dessa försök ástadkom föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.8, 1.10, 1.11, 1.17, 1.20, 1.23, 1.24, 1.27, 1.28, 1.31 1111 1,34, 1.39, 1.40, 1.45,_1.44, 1.a9,1.52,1.55, 1.59, 1.67, 1.69, 1.73, 1.77 till 1.79, 2.1, 2.2 och 2.19 till 2,21 en pollenreduktion av ca 90 % och en nästan fullständig steri- litet (95-100 %) av pollen i jämförelse med obehandlade kon- trollplantor, där pollen var fullt utbildat och befrukt- níngsbart. Hos de behandlade plantorna iakttogs ej något märkligt inflytande på de honliga blomdelarna vid befrukt- ningen med obehandlat främmande pollen (95-100 % fruktbild- ning), men delvis utvecklades partenokarpa frukter.

Exempel 18. Verkan mot Cercospora arachidicola på jordnöts- plantor a) Residual-protektiv verkan _ 10-15 cm höga jordnötsplantor besprutades med en av sprutpulver av den aktiva substansen framställd sprutvätska (0,02 % aktiv substans) och infekterades 48 h senare med en konidiesuspension av svampen. De infekterade plantorna in- kuberades i 72 h vid ca 21° och hög luftfuktighet och ställ- des sedan i ett växthus tills typiska bladfläckar uppträdde.

Bedömning av den fungicida verkan skedde 14 dagar efter in- fektionen, baserat på antal och storlek av de uppträdande fläckarna. bl_SXstemverkan 10-15 cm höga jordnötsplantor begöts med en av sprut- pulver av den aktiva substansen framställd sprutvätska 0,006 % aktiv substans) räknat på jordvolymen. Efter 48 h in- fekterades de behandlade plantorna med en konidiesuspension av svampen och ínkuberades 72 h vid ca 21° och hög luftfuk- S953' 449 817 10 15 20 25 30 35 32 tighet. Sedan ställdes plantorna i växthus och efter 11 dagar bedömdes svampangreppet.

I jämförelse med obehandlade men infekterade kontroll- plantor (antal och storlek av fläckarna = 100 1) visade jordnötsplantor, som behandlats med aktiva substanser enligt tabell 1 eller 2 ett starkt reducerat cercosporangrepp. Så- lunda förhindrade föreningarna 1.1, 1.2, 1.24, 1.31, 1.35, 1.43, 1.79, 1.80, 2.1 och 2.2 nästan fullständigt ett upp- trädande av fläckar (0-10 %) vid ovanstående försök.

Exempel 19. Verkan mot Puccinia graminis på vete a) Residual-protektiv verkan Veteplantor besprutades 6 dagar efter planteringen med en av sprutpulver av den aktiva substansen framställd sprut vätska (0,06 % aktiv substans). Efter 24 h infekterades de behandlade plantorna med en uredosporsuspensíon av svampen.

Efter ínkubation i 48 h vid 95-100 % relativ fuktighet och ca 200 ställdes de infekterade plantorna i ett växthus vid ca 220. Bedömningen av rostutvecklingen skedde 12 dagar ef- ter infektionen. b) Sxstemverkan Veteplantor begöts 5 dagar efter planteringen med en av sprutpulver av den aktiva substansen framställd sprut- vätska (0,06 % aktiv substans, räknat på jordvolymen). Ef- ter 48 h ínfekterades de behandlade plantorna med en uredo- sporsuspensíon av svampen. Efter ínkubation i 48 h vid 95- 100 1 relativ fuktighet och ca 200 ställdes de infekterade plantorna i ett växthus vid ca 22°. Bedömningen av rostut- vecklingen skedde 12 dagar efter infektionen.

Föreningarna med formel I visade en god verkan mot Puccinia-svamp. Obehandlade men infekterade kontrollplan- tor visade ett Puccinia-angrepp av 100 %. Bl.a. hämmade föreningarna 1.33, 1.34, 1.35, 1,78, 1.79 och 1.30 svamp~ angrcppct till 0-5 %. I Exempel 20. Verkan mot Erysiphe gramínís på korn a) Residual-protektiv verkan Ca 8 cm höga kornplantor besprutades med en av sprut- pulver av den aktiva substansen framställd sprutvätska (0,02 % aktiv substans). Efter 3-4 h bepudrndes de behand- 10 15 20 25 30 35 449 817 33 lade plantorna med konidier av svampen. De infekterade kornplantorna ställdes i ett växthus vid ca 22° och svamp- angreppet bedömdes efter 10 dagar. b) Sxstemverkan Ca 8 cm höga kornplantor begöts med en av sprutpulver av den aktiva substansen framställd sprutvätska (0,006 S ak- tiv substans, räknat på jordvolymen). Därvid iakttogs att plantdelarna ovan jord ej kom i beröring med sprutvätskan.

Efter 48 h bepudrades de behandlade plantorna med konidier av svampen. De infekterade kornplantorna ställdes i ett växthus vid ca 22° och svampangreppet bedömdes efter 10 da- gar.

Föreningarna med formel I visade en god verkan mot Ery- síphe-svamp. Obehandlade men infekterade kontrollplantor vi- sade Erysíphe-angrepp av 100 %. Bl.a. hämmade föreningarna 1.1, 1.2, 1.24, 1.33, 1.34, 1.78 och 1.80 svampangrepp på korn till mindre än 10 %.

Exempel 21. Verkan mot Xanthomonas oryzae på ris a) Resídual-protektiv verkan Risplantor av sorten "Caloro" eller "S6" besprutades efter 3 veckors odling i växthus med en provsubstans i form av en sprutvätska (0,06 % aktiv substans). Efter en dags torkning av denna sprutbeläggning placerades plantorna i ett klímatrum vid 24° och 75-85 % relativ fuktighet och infekte- rades. Infektionen erhölls genom att bladspetsarna avklípp- tes med en sax, som tidigare doppats i en suspension av Xan- thomonas oryzae. Efter 10 dagars inkubation i samma rum blev de avklippta bladen skrumpna, rullade ihop sig och blev nek- rotiska. Graden av dessa sjukdomssymptom tjänade till bedöm- ning av den residuella verkan hos provsubstansen. bl Systemverkan Risplnntor av sorten "Caloro" eller "S6" begöts efter 3 veckors odling i växthus med en suspension av provsuhstuns (0,006 l aktiv substans, räknat på jordvolymen). 3 dagar ef- ter denna behandlíng placerades plantorna i ett klimatrum vid 24" och 75-85 % relativ fuktighet och infekterades. In- fektion erhölls genom att bladspetsarna avklipptes med en sax, som förut doppats i en suspension av Xanthomonas ory- 10 15 20 25 30 35 449 817 '34 zae. Efter 10 dagars inkubation i samma rum skrumpnade de avklippta bladen, rullade ihop sig och blev nekrotiska. Gra- den av dessa sjukdomssymptom tjänade till bedömning av prov- substansens systemverkan.

Föreningarna i tabellerna 1 och.2 visade en god verkan mot Xanthomonas-bakterier. Sålunda hämmade vid residual-pro- tektiv behandling av ris föreningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.14, 1.19, 1.20, 1.23, 1.24, 1.28, 1.31, 1.32, 1.34, 1.35, 1,39, 1.41, 1.43, 1.44, 1.49, 1.52, 1.59, 1.69, 1.73, 1.77, 2.1 och 2.2 uppträdandet av nekrotiska fläckar nästan fullständigt (0 till S %). Därutöver visade före- ningarna 1.1, 1.2, 1.5, 1.9, 1.10, 1.11, 1.19, 1.20, 1.23, 1.24, 1.28, 1.31, 1.32, 1.34, 1.39, 1.41, 1.43, 1.49, 1.52, 1.59, 1.69, 1.73, 2.1 och 2.2 även vid systemisk användning en fullständig verkan (0 till 5 % nekros). Obehandlade-men infekterade risplantor (kontroll) uppvisade en nekros av 100 %.

Exempel 22. Verkan mot Xanthomonas vesicatoria pà paprika a) Residual-protektiv verkan Paprikaplantor av sorten "California Wonder" bespruta- des efter 3 veckors odling i växthus med provsubstansen i form av en sprutvätska (0,06 % aktiv substans). Efter en dags torkning av denna sprutbeläggning placerades planterna i ett klimatrum vid 260 och 95-100 1 relativ fuktighet och infekterades genom besprutning av bladens undersidor med en standardíserad suspension av Xanthomonas vesicatoria. Efter 6 dagars inkubation i samma rum bildades runda, i början vattníga, senare nekrotiska, ljusa fläckar på bladen. Mäng- den fläckar tjänade till bedömning av den residuella verkan av prövningssubstansen. b) Szstemverkan Papríkaplantor av sorten Üüalifornia wonder" begöts ef- ter Sxmckonš odling i växthus med en suspension av prövnings- substansen (0,006 % aktiv substans, räknat pä jordvolymen). 3 dagar efter denna behandling placerades plantorna i ett klimatrum vid 26° och 95-100 1 relativ luftfuktighet och in- fekterades genom besprutning av bladens undersidor med en standardiserad suspension av Xanthomonas vesicatoria. Efter .u 449 817 35 6 dagars ínkubation i samma rum bildades runda, i början vattníga, senare nekrotiska, ljusa fläckar på bladen. Mäng- den fläckar tjänade till bedömning av den systemiska verkan av prövníngssubstansen. Föreningar í båda tabellerna för- 5 híndrande nästan fullständigt uppträdandet av fläckar.

Claims (6)

1. 449 817 36 Egtentkrav

1. Medel med gametocid verkan, k ä n n e t e c k n a t därav, att det tillsammans med ett eller flera för den gametocida användningen lämpliga bärar- eller spädningsämnen innehåller så- som minst en aktiv komponent ett nítroaryl-alkylsulfonderivat med formeln I R4o 302111 (1) , vari RI betecknar C1-C3-alkyl; R2 och R3 betecknar väte; R4 betecknar väte, en ammoníum-, en hydrazíníumjon eller en grupp -COR5, varvid Rs betecknar CI-C12-alkyl, CI-C3-alkoxí, C1-C3-haloalkoxí, C2-C10- alkenyl, CZ-C3-haloalkenyl, C3-C6-cykloalkyl, fenyl, furyl, tetra- hydrofuryl, nítrofenyl eller halofenyl.A Z. Medel enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det såsom aktiv komponent innehåller minst en förening med formeln I, utvalt från serien: 4-hydroxí-3-nítrofenyl-metylsulfon, 4-[É-klor-n-propylkarbonyloxÅ]-3-nítrofenyl-metylsulfon, 4-hydroxí-3-nitrofenyl-metylsulfon-tetra(n-butyl)ammoníumsalt, 4-acetyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-cyklopropylkarbonyl-3~nitrofeny1-metylsulfon, 4-hydroxi-3-nitrofenyl-etylsulfon, 4-akryloxi-3-nítrofenyl-metylsulfon, 4-tríklorakryloxí-3-nítrofenyl-metylsulfon, 4-n-propylkarbonylokl-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-etylkarbonyloxi-3-nítrofenyl-metylsulfon, 4-fenylkarbonyloxi-3~nítrofeny1-metylsulfon, 4-metoxímetylkarbonyloxi-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-cyklohexylkarbonyloxí-3-nitrofenyl-metylsulfon, 4-klormetylkarbonyloxí-3-nitrofenyl-metylsulfon och 4-mctoxikarbonyloxí-3-nitrofenyl-metylsulfon.

3. Användning av föreningar med formeln I enligt krav 1 för alstrande av hanligt steríla, dock befruktníngshara kultur- växter. 449 817 37

4. Användning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att man använder en av de i krav 2 angivna föreningarna med formeln I.

5. Användning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att man applicerar 0,05 till 12 kg av den aktiva substan- sen per ha i rätt tid vid början av blombíldníngen på bladverket, växtstjälkarna eller knopparna.

6. Användning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att man steriliserar vete, råg, korn, havre, ris, majs, sorghum-hírs, lin, avokado, leguminoser, solrcsor, bomull, grön- saker eller prydnadsväxter.