SE442329B - Bromsback - Google Patents

Description

78¶Û621-8 Konstruktionen av den prefabricerade, företrädesvis svetsade plåtprofil-bromsbacken enligt föreliggande uppfinning avviker från ovannämnda konstruktiva utförande, och förbättrar hromsbac- kens prestanda under dynamiska bromsningstillstånd.

Det för bromsbacken enligt föreliggand' uppfinning nya och sär- egna är att en avsevärd längd av den radiellt yttre kanten av livet är utförd med väsentligen samma krökningsradie som den ra- diellt inre ytan av bordet och är fäst vid denna radiella inre yta, och att vid en ände av livet är ett parti av livets radiellt yttre kant utfört med en krökningsradie som är mindre än kröknings- radien för bordets inre yta, och anordnat på avstånd innanför bor- dets radiellt inre yta, varigenom i området av detta parti bildas en släppning som tillåter bordets motsvarande ände att undergå utböjning inåt till bärande kontakt med livet.

Vid en föredragen utföringsform av uppfinningen gäller att den mot- svarande änden av bromsbackbordet är utförd såsom en utskjutande kant, som i omkretsled sträcker sig ut utanför bromsbacklivets nämnda ände och i riktning radiellt inåt.

Den förbättrade bromsbackkonstruktionen enligt föreliggande upp- finning tillåter utböjning av bromsbackbordet och ändring av dess verksamma krökningsradie vid bromsbackens förankringsände, vari- genom bromsbackens form kan fås att överensstämma med eventuell orundhet hos bromstrumman, vilket bidrar till att minska tryckni- _ vån vid bromsbackens förankringsände. En ytterligare förbättring uppnås genom att det återstående trycket fördelas mera likformigt, dvs jämnare, över bromsbacksektionen vid förankringsänden. Det föregåendeuppnås genom livets släppning som tillåter bordets för- ankringsände att forma sig efter bromstrummans orunda form under dynamiska bromsningstillstând. Den utskjutande kanten fördelar be- lastningen i sidled över bordets bakkant, och eftersom den utskju- tande kanten i längdled sträcker sig till ett ställe utanför li- vets bakkant, ger den också ytterligare hållfasthet och sträcker sig i omkretsled i båda riktningarna bort från livets bakkant. Den utskjutande kanten ökar således såväl omkretshållfastheten som tvärhållfastheten hos bromsbackbordet nära intill livets bakkant.

De ovan berörda och ytterligare ändamål och fördelar med förelig- gande uppfinning kommer att bli uppenbara vid studium av nedanstå- 7810621-8 ende beskrivninf av en å den bifocade ritninfen visad utföri - P J 3 ngs form av uppfinningen.

För ritningen gäller att i dess olika figurer används samma hän- visningsbeteckningar för att beteckna likadana delar. På ritningen visar rig. 1 en sidovy av en bromsanorl. när vari föreliggande upp- finning ingår; fig. 2 är en partiell sidovy, delvis i snitt och i större skala, som visar delar av bromsanordningen enligt fig- 1; och fig. 3 visar slutligen en vy sedd vid linjen 3-3 i fig. 2. v 1 ritningsfigurerna visas en kilmanövrerad bromsanordning allmänt betecknad 10. Bromsanordningen är uppburen på en bromshållare 11, som medelst ett flertal bultar 12 är fäst vid en fläns 14 som kan vara utförd i ett stycke med eller fastsvetsad vid axelhuset 15.

Bromsmanövreringsmekanismerna är inrymda i och uppburna av ställ- organshusen 16 och 18, som är utförda i ett stycke med bromshålla- ren 11.

Såsom bäst framgår av fig. 3 är ställorganshuset 16, som är iden- tiskt lika ställorganshuset 18, försett med i linje med varandra belägna cylindriska borrningar 19 och 20, som glidbart upptar tapp- anordningar 21 och 22 samt en på bromshållarens baksida befintlig öppning, genom vilken en bromsmanövreringskolv sträcker sig. Den inre änden av bromsmanövreringskolven är utformad såsom en kil 24 och uppbär en rullmekanism 25. Rullmekanismen 25 står i kontakt med de inre ändarna av tappanordningarna 21 och 22 och förflyttar tapp- anordningarna axiellt utåt i borrningarna 19 och 20, som gensvar på inåtriktad rörelse av kilen 24. Tappanordningen 21 omfattar en inre skruv 26, en mutter 28 samt en kugg- eller tandmekanism för rotation av muttern 28 i förhållande till skruven 26 för att auto- matiskt justera bromsens driftspel i beroende av förslitningen.

Ett stjärnhjul 29 är utformat i ett stycke på änden av skruven 26, och bildar ett organ för manuell justering av bromsens spel. Tapp- anordningen 22 kan omfatta en kolv försedd med ett dammskydd 23.

Motsvarande komponenter hos ställorganshuset 18 är betecknade med samma hänvisningsbeteckningar som används vid beskrivningen av ställorganshnsets 16 komponenter.

Bromsanordningen 10 omfattar ett par prefabricerade,svetsade plåt- profil-bromsbackar 30, som är glidbart uppburna av bromshållaren 11.

POOR QUALHY 7310621-8 Varje bromsback består av ett avlångt, krökt bord 31 samt ett liv 34, som är fäst vid den radiellt inre ytan 32 av bordet 31. En betydande längd av livets radiellt yttre kant 35 står i kontakt med och är genom svetsförband fäst vid insidan 32 av bromsbackbor- det 31, och ett ändparti 36 av livet är skilt från och beläget ra- dinllt innanför ytan 32 av bordet 31 f.r att bilda en släppning 38 vid bromsbackens bakkant 39. Livets ändparti 37 vid bromsbackens framkant 43 kan också vara skilt från och beläget innanför bordet 31. Det anses emellertid inte vara nödvändigt att anordna en släpp- ning vid framkanten av bromsbacken, eftersom, såsom snart kommer att framgå nedan, de i längdled åtskilda kanterna 39 och 43 av bromsbacken 30 är föremål för olika påverkan, när bromsanordningen manövreras och bringas i verksamhet.

Bromsbackborden 31 uppbär friktionsbelägg 40 och är utförda med en utskjutande kant 41 vid bakkanten 39 av varje bromsback 30. Den utskjutande kanten 41 av varje bromsback 30 sträcker sig inåt nä- ra intill ändpartiet 36 av bromsbacklivet och, såsom häst framgår av fig. 3, sträcker sig kanten 41 i sidled över bromsbackbordets 31 hela bredd.

Bromsbackliven är glidbart styrda medelst fjäderklämmor 42, som är fästa vid bromshållaren 11. De motsatta ändarna av bromsbackliven är medelst ett par returfjädrar 44 förspända till kontakt med än- darna av tappanordningarna som sträcker sig ut från ställorganshu- sen 16 och 18. Ställorganshusen 16 och 18 är anordnade mellan till varandra angränsande ändar av bromsbackliven 34, och, när bromsan- ordningen manövreras, förs kilarna 24 in i ställorganshusen 16 och 18 och driver tappanordningarna 21 och 22 i riktning utåt i deras -respektive borrningar. Tappanordningarna förskjuter bromsbackarna 30 i riktning utåt tills friktionsbelägget 40 kommer i kontakt med en cylindrisk friktionsyta hos en bromstrumma 45, som är fäst vid ett (icke visat) hjul, men är monterat för rotation omkring broms- backarna 30 och axelhuset 15.

När friktionsbelägget bringas i kontakt med bromstrummans friktions- yta, strävar vridmomentet att föra bromsbackarna 30 i samma rikt- ning som trumman roterar. Ifall bromstrmmnn 45 exempelvis roterar i motursriktningen, såsom anges medelst pilen i fig. 1, så strävar friktionskontakten mellan friktionsbelägget 40 och bromstrumman 45 att föra var och en av bromsbackarna 30 i motursriktningen, och tapp- 7810621-8 anordningarna 22 fungerar såsom stöd eller anliggningsytor som förankrar ifrågavarande ände, dvs bakkanten 39 av varje bromsback, för att åstadkomma motstånd mot det friktionsinducerade vridmo- flåt En 'ÄÉÉ i. .

Fastän tappanordningarna 22 stöder cci tallar kvar bakkanterna 39 av bromsbackarna 30 gäller ändock, såsom bäst framgår av fig. 3, att bromsbackarnas hakkanter inte är fast förankrade vid tapp- anordningarna 22. Ändarna 36 av bromsbacklivet 34 vid bakkanterna av bromsbackarna är fria att glida och förskjutas utåt på de sned- ställda stödytorna hos tappanordningarna 22.

Bakkanterna av bromsbackarna 30 är förskjutbart stödda vid områ- den av bromsanordningen, där bromstrumman är utsatt för avsevärd distorsion under dynamiska bromsningsförhållanden. Fastän broms- trumman 45 i fig. 1 visas vara cirkulär och koncentrisk med broms- backborden 31,gäller ändock att, när bromsanordningen manövreras och aktiveras, så åstadkommer trycket som påläggs av tappanordnin- garna 21 och 22 och den temperatur som alstras genom friktions- kontakten med bromsbelägget 40, att bromstrumman 45 utvidgas i den vertikala riktningen sett i fig. 1. Bromstrumman 45 drar ihop sig i den horisontella riktningen och, såsom anges med punktstrec- kade konturer i fig. 2, rör sig i riktning mot ställorganshusen.

Bromsanordningens 10 konfiguration undergår således,såsom visas i fig. 1 och 3, avsevärda dimensionsändringar under dynamisk bromsning, när stöd- eller förankringsändarna 36 av bromsbackli- ven glider i riktning utåt mot en sammandragande sektion av broms- trumman 45.

Släppningen 38 mellan ändpartiet 36 av bromsbacklivet 34 och broms- backbordet 31 tillåter bromsbackbordets bakkant 39 att röra sig inåt mot livet och ge plats för bromsanordningens dimensionsmäs- sigt ändrade konfiguration under dynamiska bromsningstillstånd.

Härigenom minskas trycknivån vid bakkanten av bromsbacken. Den ut- skjutande kanten, som sträcker sig på tvären mot bromsbackbordet 31, åstadkommer strukturell förstärkning av bromsbackens icke un- derstödda bakkant och fördelar det återstående trycket över broms- backbordets bredd för att förhindra tvärdistorsion under dynamis- ka bromsningstillstånd. l 'PCQE Q Jš-ELITY r x 78lD621=3 Bromsbackkonstruktíonen enligt föreliggande uppfinning åstadkommer en mera likformig eller jämn förslitning (nötning) av friktionsbe- läggmaterialet, och minimerar icke önskvärda vibrationer genom und- vikande av det höga, lokalt koncentrerade tryck som man hittills måst räkna med vid bakkanten av bromsbacken.

Vid konventionella bromsbackar kan släppningen åstadkommas genom att man medelst spånskärande bearbetning eller sågning avlägsnar ett parti av livet vid bakkanten av bromsbacken. Det är emellertid att föredra att ett större parti av bromsbacklivets ytterkant utförs med samma krökningsradie som insidan av bromsbackbordet, och det är att föredra att nämnda krökningsradie omärkligt får övergå i en mindre krökningsradie vid bakkanten av bromsbacklivet. Den mindre kröknings- radien väljs företrädesvis så att bromsbacklivets ändparti får möj- lighet att stödja bromsbackbordets bakkant, när bakkanten har ut- böjts inåt under dynamiska bromsningstillstånd.

Avsevärt förbättrade prestanda har uppnåtts vid prov utförda på en bromsanordning som var av den i fig. 1 visade typen och hade en no- minell diameter av 394 mm, och under användning av bromsbackar med bord tillverkade av höggradigt seg stâlplåt med beteckningen SAE ikn1020, vilken plåt var 4,5 mm tjock och hade en bredd av 203 mm samt var 406 mm lång. Insidan av bromsbackborden och ytterkanten av bromsbackliven utfördes med en radie av ungefär 184 mm som omärkligt fick övergå i en radie av ungefär 178 mm inom en bågsträcka av stor- leken ungefär 25 mm, vid bakkanten av varje bromsbackliv. Radierna som bestämde ytterkanten för bromsbackliven var förskjutna för att åstadkomma en killiknande släppning som hade en längd av ungefär 25 mm och ökade från värdet 0 till ca 1,9 mm vid bakkanten av broms- backen. uppfinningen kan ges andra utföranden utan att man därför frångâr uppfinningsidën eller uppfinningens väsentliga kännetecknande sär- drag. Ovanstående beskrivning skall därför uppfattas såsom enbart illustrerande och inte uppfattas såsom begränsande, och uppfinnin- gens skyddsomfång bestäms av nedanstående patentkrav, varvid alla de ändrade utföranden och modifikationer av den beskrivna utförings- formen, vilka ligger inom ramen för patentkraven eller reprsente- rar med uppfinningen ekvivalenta former, är därför avsedda att om- fattas av patentskyddet.

Claims (2)

781G621~8 7 Eatentkrav

1, Bromsback omfattande ett avlångt, krökt bord (31) med en inre yta (32) utförd med en väsentligen konstant kröknings- radie, och ett liv (34) fäst vid bordet, k ä n n e t e C k- n a d av att en avsevärd längd av den radiellt yttre kanten av livet (34) är utförd med väsentlioe .amma krökningsradie som den radiellt inre ytan (32) av bordet (31) och är fäst vid denna radiella inre yta, och att vid en ände (36) av livet (34) är ett parti av livets radiellt yttre kant utfört med en krökningsradie som är mindre än krökningsradien för bordets inre yta (32), och anordnat på avstånd innanför bordets radiellt inre yta, varigenom i området av detta parti bildas en släppning (38) som tillåter bordets motsvarande ände (39) att undergå utböjning inåt till bärande kontakt med livet (34).

2. Bromsback enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den motsvarande änden (39) av bromsbackbordet (31) är utförd såsom en utskjutande kant (41) som i omkretsled sträcker sig ut utanför bromsbacklivets (34) nämnda ände (36) och i rikt- ning radiellt inåt. Pom» DUAL” *