SE441804B - Slitgods - Google Patents

Description

7so2179-7 i retur som skrot. Man transporterar alltså en ator mängd tungt gods, som egentligen aldrig kommer till användning.

Vidare är för framställning av slitgods av ovan nämnt slag gjutningsproceduren med sandberedning, formning, gjutning, uppslagning och rensning mycket omständlig och tidskrävande och följaktligen förenad med betydande kostnader. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett slitgods, vars specifika vikt är lägre än tidigare känt slitgods av gjutjärn men som samtidigt har minst lika stor hårdhet på slitytan och vilket är enklare att fram- ställa än tidigare känt slitgods.

Ytterligare ett ändamål är att framställa ett slitgods, där den verksamma slitdelen vid användning kan för- brukas i sin helhet sä, att man slipper kostsamma skrottranspor- ter.l Uppfinningen bygger på den insikten, att slitgodset ej behöver vara homogent, utan att det är tillräckligt om godset till en större eller mindre del allt efter användnings- ändamålet består av slitmaterial.

I i Slitgodset enligt uppfinningen kännetecknas därav, att det är uppbyggt av ett hårt slitmaterial i form av granuler, som består av krom-nickel-legerat, martensitiskt gjutjärn, som i smält tillstånd begjutits med vatten eller som gjutits i vatten och därigenom uppsplittrats i granulerna, och en som bindemedel tjänande härdplast, i vilken dessa gra- nuler är ingjutna, varvid anhopningen av granulat är störst i närheten av slitgodsets slityta och i huvudsak noll i slitgodsets skrotningsdel.

Ytterligare kännetecken på uppfinningen framgår av underkraven.

Uppfinningen skall i det följande närmare för> klaras med hänvisning till utföringsexempel, som visas på den bifogade ritningen, varâ fig. 1 visar en slitgodsplatta enligt uppfinningen sedd rakt mot slitytan, fig. F visar ett tvärsnitt genom plattan enligt fig. 1, fig. 3 visar ett tvärsnitt av 78Ü2179*7 en platta enligt fig. 1 efter en tids användning, fig. 4 visar i perspektiv en slitplatta enligt en andra utföringsform, fig. 5 visar en tredje utföringsform av en slitplatta sedd rakt mot slitytan, fig. 6 visar i tvärsnitt en sprängvy av plattan enligt fig. 5, fig. 7 visar plattan enligt fig. 6 sammansatt, fig. 8 visar i perspektiv en fjärde utföringsform av en slitplatta och fig. 9 visar i perspektiv ytterligare en utföringsform av en slitplatta enligt uppfinningen.

Plattan enligt fig. 1, vilken som enhet har be- tecknats med 1, är uppbyggd av ett slitmaterial, lämpligen krom-nickel-legerat martensitiskt gjutjärn, som i form av granulat 2 inbäddats i en massa 3 med lägre specifik vikt än gjutjärn. Massan 3 utgöres lämpligen av en plastkeramik- massa, varvid som plastkomponent kan användas olika härdplaster, såsom epoxiharts, polyesterplast, fenolplast, aminoplast eller polyilmidplast. Sistnämnda plast härdas därvid vid en tempera- tur på 200 - 25006. Plastinnehållet i den slutliga produkten kan begränsas till 30 - 50%. Fyllmedel i detaljer vid sidan av granulerna av martensitiskt gjutjärn och erforderlig härdplast kan exempelvis utgöras av kvartsit eller Al-oxid, vilka har visat sig vara bäst från slitsynpunkt, men även dolomit eller stenmjöl är lämpliga. granulerna 2 är framställda genom vattenbegjut- ning av smält martensitiskt gjutjärn elelr genom gjutning av detsamma 1 vatten, varigenom materialet splittras upp i mindre enheter (granuler). Chockkylning av smältan på detta sätt medför, att hårdheten hos granulerna blir mycket hög, vilket beror på att en chockkylning med åtföljande sönderdelning av massan medför tätare grundmassa. På detta sätt erhålles en massa, som är 30 - 50% hårdare än en homogent gjuten detalj, som fått svalna långsammare i en sandform.

Fyllnadsmaterialet 3 vid sidan av granulerna har lägre specifik vikt än dessa, och man erhåller därför en slitplatta med väsentligt lägre vikt än en slitplatta, som består av enbart gjutjärn. -7802179-7 Såsom framgår av fig. 2 är anhopningen av granuler störst i närheten av plattans 1 slityta 4. I närheten av plattans motsatta sida finns inga granuler. Plattans totala vikt kan alltså reduceras väsentligt och blir mindre ju färre granulat och ju mer övrigt fyllmedel som ingår i en bestämd volym. Plattan enligt fig. 1 är således uppdelad i ett slit- skikt, i vilket ingår granulat, och ytterligare ett skikt, i vilket ej ingår granulat. När det som slitskikt tjänande skiktet är förbrukat, är plattan i huvudsak fri från gjutjärn och till skillnad mot tidigare kända slitplattor erhålles ej någon skrotningsdel.

Slitplattan 1 är på baksidan försedd med en glas- e fibermatta 5, som ger plattan erforderlig seghet. I fig. 3 visas plattan enligt fig. 2 efter nedslipning av en del av _ plattans slitskikt. Det framgår av fig. 3, att den verksamma slitytan blir större ju närmare man kommer granulernas centrum.

Plattan 1 enligt fig. 4 har glesare inläggning av granulat. Denna typ av slitplatta kan exempelvis användas som vägmarkering eller som golvplattor i parkeringshus, garage e.l., där golvslitaget är stort. Slitplattan är på ovansidan försedd med spår 6 e.l. för minskning av halkrisken. Vidare är plattornas slityta och kantsidor förstärkta genom ingjutning i desamma av huggen glasfiber 7 (s.k. roving).

Den i fig. 5, 6 och 7 visade slitplattan är för- sedd med tvâ skikt 5 i form av glasfibermattor, vilka ger plattan mycket god seghet.

I de ovan beskrivna plattorna är det inte bara de inbakade granulerna, som har extremt hög hårdhet, utan även den kringliggande, plastbundna keramiska massan är i sig själv ett bra slitmaterial. s Förutom att man med plattor av ovan beskriven typ kan uppnå högre hårdhet och få lägre totalvikt för en given volym, undviker man vid framställningen den tunga och kostnadskrävande gjuterihanteringen. Vid tillverkning av slit- plattor med slitgods i form av granuler, erhålles genom gjutning av smältan i vatten en färdig produkt, som kan inbakas direkt i en plastkeramisk massa. Detta är fördelaktigt, eftersom 7802179-7 plastarbetet är lättare att utföra rationellt och ej kräver så dyr utrustning som fallet är vid gjutning.

Såsom exempel kan nämnas att vid gjutnlng av plåt med 15 mm tjocklek erhålles en hårdhet på HL 650 - 700, medan man genom chockkylning av martensitiskt gjutjärn för bildande av granuler kan få en hårdhet på uppskattnings- vis ända upp till HB 1000.

I plattan enligt fig. 8 utgöres granulerna 2 av härdat och krossat stål med en hårdhet av HB 400 - 500.

Fig. 9 visar en slitplatta, där i stället för granuler inbäddats profiler 2 av rostfritt stål. Plattor av detta slag är avsedda för lättare slitage, orsakad av sand eller däckdubbar, vid exempelvis garageinfarter, parkerings- hus, trafikmarkeringar eller trädgårdsplattor.

Uppfinningen är ej begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel, utan många modifikationer är möjliga inom ramen för efterföljande patentkrav.

Förutom ovan nämnda fyllmedel kan exempelvis fyll- medel såsom talk, asbest, trämjöl och olika sorters fiber- material användas.

Granulerna kan i stället för att anordnas i ett plastkeramiskt material bakas in i gummi eller plast-gummi- -material.

De ovan visade plattorna kan vid tillverkning för- ses.med hål för skruvar eller bultar. Plattorna kan även klistras på ett underlag. De kan vidare färgas efter behov.

De utföringsexempel, som visas på ritningen, är avsedda för nedfällning i underlaget. Plattorna kan emellertid även utföras så tunna, att de går att lägga direkt på en yta.

Plattorna kan även göras buller- och vibrations- dämpande genom lämpligt val av fyllnadsmaterial eller genom anordnandet av speciella dämpskikt.

Claims (5)

7802179-7 6. P a t e n t k r a v
1. l. Slitgods, k ä n n e t e Q k n a t d ä r a v, att det är uppbyggt av ett hårt slitmateríal i form av granuler (2), som består av krom-nickel-legerat, marten- sitiskt gjutjärn, som i smält tillstånd begjutits med vatten eller som gjutits i vatten och därigenom upp- snlittrats i granulerna , och en som bindemedel tjänande härdplast (3), i vilken dessa granuler (2) är ingjutna, varvid anhopníngen av granulat (2) är störst i närheten av slitgodsets slityta (4) och i huvudsak noll i slit- godsets skrotningsdel. U
2. 2. Slitgods enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att i härdplasten, t.ex. epoxiharts, poly- esterharts, fenolplast, aminoplast eller polyimidplast ingår som fyllmedel kvartsit, Al-oxid, dolomit eller stenmjöl.
3. 3. Slitgods enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att som fyllmedel i härdplasten ingår talk, asbest, trämjöl eller fibermaterial.
4. 4. Slitgods enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att slitgodset förutom granulerna (2) omfattar ett eller flera av en glasfiber- matta (5) bestående skikt.
5. 5. Slitgods enligt något av föregående krav och i form av plattor, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att plattornas (1) slityta (4) och kantsidor är förstärkta genom att huggen glasfiber (7) är ingjuten däri.