SE441030B - Remskiva for anvendning med en bojlig rem - Google Patents

Description

15 20 25 BO 55 40 7812670-3 av remskivans kugg lätt bestämmas grafiskt. Användning av konjugatkuggar på remskivan, företrädesvis med små avvikel- ser från den sanna konjugatformen genom avlägsnande av ma- terial på kuggtopparna, är önskvärt då därigenom tillför- säkras att remmens och remskivans kuggar kan föras till och från ingrepp utan att interferera med varandra.

I det följande benämnes ett spår (kugglucka) mellan närliggande konjugatkuggar ett konjugatspår. I det föl- jande användes benämningar såsom definierade i nämnda US-patentskrift 3.756.091. g US-patentskriften 2.507.852 visar en kraftöverförings- rem omfattande ett ej utdragbart dragelement med därtill på en sida anslutna kuggar täckta av en skyddsväv. Kuggarna är-lämpligen utförda av en elastomer, såsom.gummi, och rem- men kån även omfatta ett ryggskikt av identiskt eller lik- nande material som materialet i kuggarna.

Många olika elastomerer har använts för remmar enligt nämnda US-patentskrift 2.507.852, varvid några av de van- ligen använda materialen är neopren och polyuretan. Dessa remmar är konstruerade för ingrepp med kuggremskivor ut- förda av ett material med högre elasticitetsmodul än elas- tomeren i remmen. Den konventionella kuggremmen använder en kuggprofil som är väsentligen trapetsformad och i hög grad liknar en konventionell kuggstångsprofil. Många för- sök har blivit gjorda att ändra formen av remkuggen och remskivekuggen för att komma till rätta med sönderkörning av kuggremmar. Vid kuggremmar med trapetsprofil är proble- met vanligen att kuggen avskäres på grund av spänningskon- centration. För att nedbringa denna avskärning föreslås enligt US-patentskriften 5.756.091 att kuggen skall ha en profil tillnärmelsevis svarande mot konturen av den iso- kromatiska linjen av ett halvt ordningssteg i en kuggrem under en bestämd belastning. Spåren i kuggremskivan ingri- per med och utgör väsentligen konjugatspår till remkuggarna.

Kuggremmen med väsentligen profilkrökta kuggar enligt pa- tentskriften nedbringar skjuvbelastningen i remkuggarna och ökar kraftöverföringskapaciteten. Skada på kuggremmen kan emellertid uppkomma på grund av förslitning mellan rem- kuggarna, särskilt vid kuggremskivor med liten diameter. _ Sådan förslitning mellan remkuggarna beror på nedslitning .mot Q” mfilf f: 40 15 95 50 40 7812670-3 av skyddsskiktet med åtföljande exponering av dragelementet, genom verkan av remskivekuggarna mot remmen. Denna förslit- ning leder till förstöring av remmen i förtid genom att kug- gar skiljes från dragelementet och/eller brott uppstår i dragelementet.

US-patentskriften 4 057 485 föreslår en lösning på nämnda förslitningsproblem. Dimensionerna av kuggar och spår på rem och remskiva är sådana att höjden av remkuggen är större än djupet av spåret i remskivan medan då utsidor av remkuggen som är vända mot remskivan kommer till anliggning mot de partier av remskivan som begränsar bottnen av rem- -skivans spår när remmen föres kring skivan. Samtidigt sam- mantryckes remkuggarna så att de radiellt yttre partierna av remskivekuggarna kommer till anliggning mot partierna av remmen mellan dess kuggar, vilka partier bildar bottnen av spåren (kuggluckorna) i remmen.

På ett relativt tidigt stadium av kraftöverföringsanord- ningens arbete resulterar den sålunda uppträdande anligg- ningen under tryck av elastomerkuggen mot bottnen av spåret i kuggremskivan att remkuggen permanent dvformeras. Denna deformation accelereras vid högre arbetstemperatur såsom uppträder vid automobilmotorer. Deformationen resultetar i en påtaglig permanent minskning av kuggens höjd. De deforma- rade kuggarna uppbär ej mer dragelementet såsom avsett en- ligt patentskriften. Under hand uppträder samma förslitnings- mönster i kuggremstransmissionen enligt US-patentskriften 4 057 485 som i kuggremstransmissionen enligt US-patentskrif- ten 5 756 091.

Kuggremstransmissioner enligt US-patentskriften 5 756 091 användes numera allmänt och har visat sig ge mycket goda resultat när kuggremskivan har exempelvis 50 spår eller fle- ra och där dessa spår har 8 mm delning. I praktiken innebär denna begränsning att en kuggremskiva med en viss minimi- diameter måste användas för varje given kuggdelning och storlekskombination, under vilken diameter kuggremmens livs- längd kan påverkas ogynnsamt beroende på arbetsbelastning och arbetsvillkor.

I några drivtransmissíoner skulle det vara fördelak- tigt att kunna använda remskivor av mindre diameter då på detta sätt högre vinkelhastigheter kan uppnås och kraftöver- POQR ._ .

M_'M "¿“æïHïçQzÃfl]&hP . p _ _ I lO 15 20 25 30 35- 7812670-3 föringsanordningar av mer kopakt utförande och mindre vikt kan konstrueras med användning av sådana mindre remskivor.

Föreliggande uppfinning har till syfte att åtsadkomma en kuggremskiva med relativt liten diameter för användning . i en kraftöverföringsanordning av ovan angivet slag. Denna I kuggremskiva kan exempelvis ha 8 mm delning och mindre än 30 spår, men kan även ha mer än 30 spår för användning i en dylik kraftöverföringsanordning. ¿ Uppfinningen avser därvid en remskiva av inledningsvis angivet slag med kännetecken enligt åtföljande patentkrav l.

I Uppfinningen åstadkommer sålunda en remskiva för an- vändning tillsammans med en böjlig drivrem försedd med ett antal fördelade kuggar vilkas profil i längdsnitt be- gränsas av krökta linjer, varvid remskivan har ett antal kuggar åtskiljda av spår och varje spår har en profil som i längdsnitt är väsentligen u-formad och åtminstone delvis begränsas av två krökta linjer, tillnärmelsevis cirkelbågar, som ej skär varandra och i bottnen av spåret är förbundna genom ett linjesegment som är rakt eller lätt krökt, och varvid krökta linjer som ej skär varandra är förbundna i toppen av respektive kugg genom ett linjesegment. De krökta linjerna är vanligen.tillnärmelSêVíS I en föredragen utföringsform sträcker sig den första cirkelbågar. och den andra krökta linjen i spårets botten till en höjd som uppgår till minst 40% av spårets djup. Medelpunkterna till de cirkelbågar som tillnärmelsevis svarar mot den första och den andra krökta linjen ligger på en höjd upp- gående till minst 50% av spârets djup, företrädesvis till 55% av spårets djup.

Medelpunkterna för cirkelbågarna kan sammanfalla, ligga på avstånd från varandra, ligga på samma sida om spârets radiella mittlinje som tillhörande båge eller på motsatt sida om denna mittlinje.

Det första linjesegmentet kan i föredragna utföringsformer vara rakt eller konkavt eller konvext med avseende på. remskivan. I en ytterligare föredragen utföringsform är krökningen av det första linjesegmentet svagare än krökningen 10 15 25 30 35 7812670-3 av den första eller den andra krökta linjen.

I en ytterligare föredragen utföringsform är det första linjesegmentet kortare än den första eller den andra krökta linjen, varvid dess längd ej överstiger 60%, företrädesvis 35%, av längden av den första eller den andra krökta linjen.

Det andra och det tredje linjesegmentet är i ytterligare föredragna utföringsformer kortare än den första eller den andra krökta linjen, varvid längden av dessa linjesegment ej överstiger 60%, företrädesvis 35%, av längden av nämnda krökta linjer.

Dessa andra och tredje linjesegment är företrädesvis raka och bildar en vinkel ej överstigande 20° med spårets radiella mittlinje. Dessa linjesegment kan även vara cirkel- bågar, varvid en tangent till mittpunkten av cirkelbágen bildar nämnda vinkel 200 med spárets radiella mittlinje.

Medelpunkterna för de tillnärmelsevis cirkelbágar som bildar den tredje och fjärde krökta linjen ligger företrädes- vis pá avstånd från varandra och längden av dessa bågar överskrider i en ytterligare föredragen utföringsform längden av det andra och tredje linjesegmentet.

Uppfinningen beskrives nedan i form av utföringsexempel och med hänvisning till åtföljande ritningar.

Figur 1 är ett längdsnitt av en kraftöverföringsanordning med en remskiva enligt uppfinningen. Figur 2 visar i större skala ett partiellt längdsnitt av remskivan enligt uppfinningen.

Figur 3 visar i större skala ett partiellt längdsnitt av remskivan i ingrepp med en rem, varvid remmen sträcker sig kring remskivan i avlastat tillstånd. Figur 4 är en vy svarande mot figur l men visande remmen förd kring en konjugatremskiva. 10 15 20 30 7812670-3 6 * Enligt fig. 'l ingriper en ändlös rem 'IO med en drivande och en-driven remskiva 14 och 42. Remmen 10 är försedd med ett dragelement 15 omfattande ett antal varv av en kontinu- erlig tràdsträng. Dragelementet 15 upptager väsentligen hela arbetsbelastningen på remmen 10, och upp till den maximala belastning för vilken remmen är konstruerad är dragelementet 15 väsentligen ej sträckbart. US-patentskrifterna 2 507 852 och 5 756 091 ger detaljerad beskrivning pà ifrågavarande typ av kuggremstransmission. Innehållet i nämnda patentskrife ter inkluderas i föreliggande beskrivning såsom referens- -material. Remmen omfattar vidare ett ryggskikt 44 och ett skyddsskikt (ej visat) som sträcker sig över hela den med kuggar'försedda sidan av remmen. Ett tunt skikt av elastomer eller annat material (ej visat) mellan skyddsskiktet och dragelementet kan vara anordnat för att förbättra vidhäft- ningen vid remspàrets bottenyta. Remmen kan tillverkas på flera olika sätt, men man föredrager att använda det i US- patentskriften 5 078 206 angivna sättet, till vilket hän- visas. Alternativt kan remmen tillverkas på sätt som är be- skrivet i US-patentskriften 2 507 852.

Fig. 2 visar en typisk profil av en kugg och ett spår på en remskiva enligt uppfinningen. Profilen av kuggen och spåret bestämmes enligt följande. Varje spår har väsentli- gen U-format längdsnitt och dess profil bildas av två krökta 40 15 20 25 50 35 7812670-3 linjer 21 och 22 som ej skär varandra. Varje krökt linje är tillnärmelsevis en cirkelbåge och linjerna är i bottnen av spåret förbundna genom ett linjesegment 25. Bågen 21 har medelpunkten 24 och radien R4 och sträcker sig från punkten A till punkten B. Bågen 22 har medelpunkten 25 ooh radien R2 och sträcker sig från punkten C till punkten-D. Medelpunkter- na 24 och 25 ligger på avstånd från varandra på motsatta si- dor om den radiella mittlinjen X-X för remskivans spår. Me- delpunkten 24 och tillhörande båge 21 liggerfåå samma sida om mittlinjen X-X, och på liknande sätt ligger medelpunkten 25 och tillhörande båge 22 på samma sida om mittlinjen X-X.

Radierna R1 och R2 är lika, och medelpunkterna 24 och 25 ligger på lika radiellt avstånd från remskivans axel och enahanda på lika höjd dq från spårets botten. Medelpunkterna 24 och'25 ligger vidare på lika avstånd da från mittlinjen X-X på motsatta sidor om denna.

Linjesegmentet 25 som bildar bottnen av spåret mellan anslutningspunkterna A och C består av en cirkelbåge med radien R5 som har sin medelpunkt (ej visad) på förlängningen av spårets mittlinje X-X.

Varje kuggtopp bildas av två ytterligare krökta lin- jer 26 och 27 som tillnärmelsevis utgör oirkelbågar och är förbundna genom ett linjesegment 28 utan att skära varandra.

Bågen 26 har medelpunkten 29 och radien R4 och sträcker sig från punkten E till punkten F. Bågen 2? har medelpunkten 50 och radien R5 och ansluter till punkterna G och H. Medel- punkterna 29 och 30 ligger på avstånd från varandra och på lika avstånd då från en tangent till remskivans yttre om- krets där kuggens mittlinje Y-Y skär denna. Vidare ligger medelpunkterna 29 och 50 på lika avstånd du från kuggens mittlinje på motsatta sidor om denna och på lika radiellt avstånd från remskivana axel. Radierna R4 och R är lika.

Linjesegmentet 28 utgör en del av en oirkelbåge med radien R6 som har.sin medelpunkt på förlängningen av mittlinjen Y-Y.

Bågen 24 som begränsar en del av spåret och hågen 26 som begränsar en del av kuggtoppen är förenade utmed kugg- flanken genom ett línjesegment 34 mellan punkterna B och E.

Segmentet 51 utgör en cirkelbåge med radien R7. På liknan- de sätt är hågen 22 i spåret förbunden med närliggande 10 15 20 25 50 55 7812670-3 8 båge 52 på respektive kuggtopp genom ett bågformat linje- segment 55 som sträcker sig mellan punkterna D och H'. Pro- filen_från punkten H till punkten H' upprepas utmed rem- skivans omkrets för att bilda profilen av övriga kuggar och spår.

Vid utformningen av remskivans spår och kugge är det lämp- ligt att längden AC av linjesegmentet 25 i bottnen av spå- ret ej överskrider 50 % och lämpligen underskrider 30 % av längden AB eller CD av endera bàgen 21 eller 22. Längderna BE och DH' av varje linjesegment 51 och 55 skall båda lämp- ligen ej överskrida 60 % och lämpligen underskrida 55 % av längden AB eller CD. Varje båge 21 och 22 skall lämpligen sträcka sig till en höjd ds på kuggflanken som uppgår till minst 25 % och lämpligen minst 45 % av djupet ds av spåret.

Medelpufikterna 24 och 25 till bågarna 21 och 22 ligger lämp- ligen på en höjd d1 som utgör minst 50 % och lämpligen minst 65 % av spårets djup dö.

Formen av spåret och kuggen kan variera något från det visade utförandet. Särskilt kan medelpunkten 24 och tillhö- rande båge 21 ligga på motsatta sidor om linjen X-X, och på enahanda sätt kan medelpunkten 25 och tillhörande båge 22 ligga på motsatta sidor om linjen X-X. Bàgarna 2¶ och 22 kan.skära varandra, varvid linjesegmentet 23 elimineras.

Medelpunkten 29 och tillhörande båge 26 kan ligga på mot- satta sidor om linjen Y-Y, och på liknande sätt kan medel- punkten 50 och tillhörande båge 27 ligga på motsatta sidor om linjen Y-Y. ' Linjesegmenten 25, 54, 53 och 28 är samtliga visade konvexa relativt remskivan, men varje eller samtliga dessa segment kan vara raka linjer eller konkava relativt remski- van. Det är lämpligt att en linje 54 utgörande en förläng- ning av linjesegmentet 35 om detta är rakt, eller utgörande en tangent till linjesegmentet 53 om detta är krökt, bildar en vinkel a med mittlinjen X-X för spåret, vilken vinkel a uppgår till 20° eller mindre.

Fig. 5 visar en del av en rem som är förd kring en remskiva med kuggar och spår enligt fig. 2, varvid remmen är obelastad. I längdsnitt begränsas profilen av varje kugg 40 på remmen väsentligen av två cirkelbågar 44 och 42 med lika radier RB och H9 som skär varandra i en punkt 42a 10 15 20 25 50 7812670-3 .___ på mittlinjen X~X för kuggens tvärsnitt. Medelpunkterna 45 och 44 för respektive bågar 41 och 42 ligger på en linje 45 som sträcker sig väsentligen parallellt med dragelemen- tet 15 i remmens längdriktning. Bågarna 41 och 42 sträcker sig till linjen 45. Medelpunkterna för bågarna 41 och 42 ligger på avstånd från mittlinjen X-X på motsatt sida mot tillhörande bågar, vilket avstånd är ungefär lika med eller mindre än 10 % av krökningsradien för bågarna 41 och 42.

Ett område 46 förbinder ändarna av de två rotpartierna 47 och 48 av närliggande kuggar. Rotpartierna betraktade i längdsnitt utgör cirkelbågar med radierna Rqo och R11.

Fig. 4 visar samma rem som på fig. 5, vilken rem utan belastning är förd kring en remskiva med kuggar av verklig konjugatform enligt remkuggarna. En jämförelse mel- lan fig.'5 och 4 illustrerar hur formen av remskivans kugg och spår enligt uppfinningen avviker från konjugatformen av kuggen och spåret. Vid remskivan enligt uppfinningen är av- ståndet mellan de mot varandra vända flankerna av närlig- gande kuggar sådant att det mellanliggande spåret är väsent- ligt bredare än bredden av konjugatspåret enligt fig. 4.

Härigenom undvikes interferens mellan den förlöpande flan- ken av remskivans kugg och den efterföljande flanken av remmens kugg. Formen av remskivans kuggflank enligt fig. 5 avviker från formen av konjugatkuggens flank enligt fig. 4 och denna avvikande form medverkar till att undvika inter- ferens mellan kuggarna på remmen och på remskivan. En av de medverkande faktorerna till denna avvikande formgivning är den omständigheten att radierna R1 och R2 till bågarna 21 och 22 för remskivans spår enligt uppfinningen är mindre än radierna till de bågar som approximativt begränsar flankerna av konjugatkuggen. Djupet av spåret mellan när- liggande kuggar på remskivan enligt uppfinningen är mindre än djupet av spåret i konjugatremskivan, och sålunda mindre än höjden av en remkugg. Detta är tydligt visat på fig. 5, där toppen av remkuggen är visad såsom överlappande bottnen av spåret i remskivan. Detta händer givetvis ej i praktiken och remkuggen deformeras genom denna anliggning mot bottnen av spåret i remskivan. Lämpligen är djupet av spåret i rem- skivan mellan 1 % Och 15 % mindre än remkuggens höjd. For- men av kuggtoppen på remskivan enligt uppfinningen, såsom 40 15 20 25 50 7812670-3 'm 10 visad på fig. å, är modifierad från den på fig. 4 visade konjugatformen genom att kuggtoppens radier enligt upp- finningen är väsentligt större än konjugatkuggens radier.

Härigenom erhålles större spel mellan remskivans kuggtopp och remmens kuggrot än vad som är fallet vid konjugatkug- gar.

Vid konstruktion av en transmission enligt uppfin- ningen är det lämpligt att förhållandet mellan remkuggens avskärningsyta (den yta som.representeras genom längden av den streckade linjen J-K på fig. 5) och remskivans kugg- toppyta (den yta som representeras genom längden av linjen F-G på fig. 2).ligger mellan 50:4 och 1:4 och lämpligen är mindre än 15:1. Det är också lämpligt att förhållandet mel-_ lan remkuggens avskärningsyta och remmens bottenyta i spå- ret (den.yta som representeras genom längden av linjen J-L på fig. 5) ligger mellan 4,69:1 och 1:1, och lämpligen är mindre än 5,5:4. Inom nämnda gränser är det även lämpligt att använda maximalt antal remkuggar per längdenhet.

Vid användning av en remskiva enligt ovan är det möjligt att uppnå följande fördelar: - sänkt ljudnivå, ökad vinkelhastighet då remskivor med mindre diameter kan användas, ökad lastkapacitet, ökad livslängd av remmen, kompaktareurtförande då mindre rem- skivor möjliggör närmare inbördes placering av remskivorna i transmissionen, och lättare transmissioner då remski- å vorna är mindre och lättare.

Den ovan beskrivna remskivan kan användas i kombina- tion med andra kuggremmar än de i US-patentskrifterna 2 507 852, 5 756 094 och 4 057 485 beskrivna. Remmens längdsnitt kan uppvisa en kuggprofil som är trapetsformad, bågformad eller kilformad eller en kombination eller modi- fiering av dessa profiler. Remmen kan även ha kuggar på båda sidor av dragelementet.

Claims (28)

10 15 20 25 30 35 7812670-3 Patentkrav

1. Remskiva för användning med en böjlig rem försedd med ett antal kuggar, varvid remskivan har ett antal kuggar ât- skilda av spår, varje sådant spår är symmetriskt kring en radiell mittlinje och har väsentiligen U-formad profil inne- hållande tillnärmelsevis cirkelbågformade första och andra krökta linjer som ej skär varandra och som avgränsar motsat- ta flanker av spåret, och varje kuggtopp är symmetrisk kring en radiell mittlinje och har en profil innehållande tillnär- melsevis cirkelbågformade tredje och fjärde krökta linjer som ej skär varandra och avgränsar motsatta flanker av kugg- toppen, k ä n n e t e c k n a d av a) att varje första (21) och andra (22) krökt linje till- närmelsevis är en cirkelbåge vars medelpunkt (24,25) ligger i spåret och varvid cirkelbàgen sträcker sig till en höjd fràn spårets hotten.svarande mot minst 25% av spårets djup, b) att ett första linjesegment (23) förbinder den första (21) och den andra (22) krökta linjen och avgränsar bottnen av spåret, c) att ett andra linjesegment (31) förbinder den första (21) krökta linjen med topprofilen av en närliggande kugg på en sida av spåret, d) att ett tredje linjesegment (33) förbinder den andra (22) krökta linjen med topprofilen av en närliggande kugg på motsatt sida av spåret, e) att varje tredje (26) krökt linje av topprofilen är an- sluten till det andra linjesegmentet (31) på en sida av spåret och avgränsar en sida av närliggande kuggtopp, f) att varje fjärde (27) krökt linje av topprofilen är an- sluten till det tredje linjesegmcntet (33) på motsatt sida av kuggtoppen, 10 15 20 25 30 35' 7812670-3 I2 g) att ett fjärde (28) linjesegment förbinder den tredje (26)-och den fjärde (27) krökta linjen av topprofilen var- vid längden av detta fjärde linjesegment utgör 2% till 100% av bredden av remkuggen på den kuggrem (10) som skall använ- das tillgammans med remskivan.

2. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den första (21) och den andra (22) krökta liñjen sträcker sig till en höjd som uppgår till minst 40% av djupet av spå- ret.

3. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att medelpunkterna (24,25) för varje båge som tillnärmelsevis svarar mot den första (21) och den andra (22) krökta linjen ligger på en höjd som uppgår till minst 50% av djupet av spåret.

4. Remskiva enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att medelpunkten (24,25) för varje båge ligger på en höjd som uppgår till minst 65% av djupet av spåret.

5. Remskiva enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k - n a d av att båda bågarna (21,22) har identiska medelpunk- ter.

6. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att medelpunkten för bågarna (21,22) ligger på avstånd från varandra.

7. Remskiva enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje båge (21,22) och dess medelpunkt (24,25) ligger på samma sida om den radiella mittlinjen X-X för spåret.

8. Remskiva enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att varje båge (21,22) och dess medelpunkt (24,25) ligger på motsatta sidor om den radiella mittlinjen X-X av spåret.

9. Remskiva enligt krav 1, k ä n n ett e c k n a d av 10 15 20 25 30 35 7812670-3 l3 att det första linjesegmentet (23) är en rät linje.

10. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första linjesegmentet (23) är konkavt med avseende på remskivan.

11. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första linjesegmentet (23) är konvext med avseende på remskivan. 7

12. Remskiva anligt krav 10 eller 11, k ä n n e t e c k - n a d av att krökningen av det första linjesegmentet (23) är svagare än krökningen av den första (21) eller den andra (22) krökta linjen.

13. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första linjesegmentet (23) är kortare än den första (21) eller den andra (22) krökta linjen.

14. Remskiva enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att längden av det första linjesegmentet (23) ej överstiger 60% av längden av den första (21) eller den andra (22) krök- ta linjen.

15. Remskiva enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att längden av det första linjesegmentet (23) ej överskrider 35% av längden av den första (21) eller den andra (22) krök- ta linjen.

16. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det andra (31) och det tredje (33) linjesegmentet var- dera är kortare än den första (21) eller den andra (22) krökta linjen.

17. Remskiva enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att längden av det andra (31) och det tredje (33) linjeseg- mentet ej överskrider 60% av längden av den första (21) eller den andra (22) krökta linjen. 'ßÛÜ-Rlfzlíšåfgå 10 15 20 25 30 æn 7812670~3 'm I4

18. Remskiva enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att längden av det andra (31) och det tredje (33) linjeseg- mentet ej överstiger 35% av längden av den första (21) eller den andra (22) krökta linjen.

19. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det andra (31) och det tredje (33) linjesegmentet är rakt.

20. Remskiva enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a d av att det andra (31) och det tredje (33) linjesegmentet bil- dar en vinkel ej överstigande 20° med den radiella mittlin- jen XLX för spåret.

21. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det andra (31) och det tredje (33) linjesegmentet till- närmelsevis är en cirkelbâge.

22. Remskiva enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a d av att en tangent till mittpunkten av det andra (31) och det tredje (33) linjesegmentet bildar en vinkel ej överstigan- de 20° med den radiella mittlinjen X-X för spåret.

23. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att medelpunkterna (29,30) för de bågar som tillnärmelsevis bildar den tredje (26) och den fjärde (27) krökta linjen är förskjutna från varandra.

24. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det andra (31) och det tredje (33) linjesegmentet är kortare än den tredje (26) eller den fjärde (27) krökta linjen.

25. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att förhållandet mellan bredden av remkuggen och längden av det fjärde linjesegmentet (28) är mindre än 15:1.

26. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c-k n a d av 10 7812676-3 I 5 att denna är en anordning att samverka med en böjlig driv- rem försedd med ett antal kuggar vilkas profil i längdsnitt begränsas av krökta linjer.

27. Remskiva enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att förhållandet mellan bredden av remkuggen (J-K) och bredden av remmens bottenyta (L-J) mellan närliggande kuggar har ett värde från 4,69:1 till 1:1.

28. Remskiva enligt krav 27, k ä n n e t e c k n a d av att förhållandet mellan bredden av remkuggen och bredden av remmens bottenyta mellan närliggande kuggar är mindre än 3,5:1.