SE440024B - Icke-vevt material lempat for anvendning sasom ett kirurgiskt forband - Google Patents

Description

20 25 30 35 40 I 7905633-9 Denna typ av förband kan utnyttjas såsom en liten vätskereservoar för uppsugning och kvarhâllning av begränsade mängder av exudat.

Den saknar mjukhet och volym och förmågan att överföra exudat i de mängder som kan uppnås med tvättade gasförband.

Slutligen är en annan typ av förband som för närvarande an- vändes likartad den fyllda gastampongen, varvid den enda skill- naden är att gashöljet ersatts av ett icke-vävt material. Tam- ponger av denna typ uppvisar karakteristika likartade dem för fyllda gastamponger men uppvisar ytterligare olägenheter, exem- pelvis minskad hållfasthet i vått tillstånd i jämförelse med gasvävnad. Närvaron av kemiskt bindemedel i det icke-vävda materialet kan dessutom eventuellt ge upphov till irritation hos en del patienter. Vissa förband av denna typ uppvisar ett med öppningar försett icke-vävt hölje som endast häftar vid såret men eftersom öppningarna är större än den granulerande väv- naden förbandet täcker har denna vävnad tendens att växa genom öppningarna och fördröja läkning. Denna typ av förband uppvisar dessutom den olägenheten att dess överföringskarakteristika är dålig på grund.av fyllningen av cellulosavadd.

Det finns fortfarande behov av ett kirurgiskt förband för en- gångsbruk som kan framställas till låg kostnad och som är absor- berande men ändå uppvisar goda vätskeöverföringsegenskaper, som ej vidhäftar såret och som uppvisar god ytintegritet så att det i så ringa grad som möjligt uppvisar tendenser till avskiljande av fibröst material.

Föreliggande uppfinning avser följaktligen ett icke-vävt mate- rial lämpat för användning såsom ett billigt kirurgiskt förband av engångstyp för användning på sjukhus och som uppvisar alla förde- lar som kan uppnås med motsvarande dyrbara förband, men ej uppvi- sar dessas olägenheter.

Närmare bestämt avser uppfinningen ett icke-vävt material läm- pat för användning såsom ett kirurgiskt förband innefattande fib- rer sammanbundna över en uppsättning av på avstånd anordnade rom- boida ytor, vari fibrerna är höggradígt sammanpressade, varvid var och en av dessa ytor längs var och en av sina fyra sidor gränsar till en romboíd yta med intermediärt sammanpressade fibrer, och i vart och ett av sina fyra hörn stöter samman med en romboíd yta av väsentligen icke sammanpressade fibrer, kännetecknat av ett skikt av hydrofíla fibrer, vid vilket skikt ett skikt av hydrofoba tcrmoplustíska fibrer är bundet vid ena eller bägge sidorna därav, och varvid det bundna materialet är ytterligare snmmnnprossat så H) l5 20 25 30 35 40 7905633-9 3 att i materialets breddríktning är en återkommande serie av vågor utbeldad, varigenom bindningsytornas porosítet ökas utan signifi- kant försämring av bindningen mellan skíkten i dessa ytor.

Skiktet av hydrofila fibrer kan utgöras av en blandning av 55-100% rayonfibrer och 45-0% polyesterfibrer och återstående en planvy av materialet visat i fig 1 efter sammanpressning och bindning; fig 3 visar en tvärsnittsvy av materialet efter det att bindnifi9 har uppnåtts; fig 4 visar en planvy av det bundna materialet efter det att detta har utsatts för sammanpressning; och fig 5 visar en tvärsnittsvy av det bundna och sammanpressade materialet.

Fig 1 visar ett material med skiktstruktur innefattande ett innerskikt av hydrofila fibrer 11 av textillängd anordnat i sandwichstruktur mellan yttre skikt 12 av hydrofoba termoplast- fibrer av textillängd. Skikten av detta material bindes samman under värme och tryck, såsom beskrives i den amerikanska patent- skriften 3 542 634 genom att materialet får passera mellan ett par av valsar med skruvlinjeformade fåror, så att skikten av materialet binds samman, såsom visas i fig 2, i utspridda rombo- ida ytor där materialet har utsatts för olika grader av samman- pressning, Dessa romboida ytor innefattar höggradigt sammanpres- sade ytor 22 där ett upphöjt parti på en vals har löpt över ett upphöjt parti på en annan vals, intermediärt sammanpressade ytor 23 som gränsar till varje sida av ytorna 22 och som bildats när ett upphöjt parti på en vals har löpt över en fara på den andra valsen och väsemtligen ej sammanpressade ytor 24 som stöter ihop med hörnan av ytorna 22, där en fåra på den ena valsen har löpt över en fåra på den andra valsen. I allmänhet uppnås unge- fär 25% av höggradigt sammanpressade ytor 22, 25% av icke samman- pnessade ytor 24 och 50% av intermediärt sammanpressade ytor 23 i en godtycklig enhet av det bundna materialets ytarea. I det visade fallet har de romboida ytorna lika långa sidor men detta är ej väsentligt.

Såsom framgår av fig 3 uppvisar de höggradigt sammanpressade ytorna, som betecknas 32, väsentligen inga öppna eller porösa 15 20 25 30 35 40 7905633-9 ytor däri på grund av den höggradiga sammanpressningen och smält- ning av fibrerna idessa ytor. De väsentligen ej sammanpressade ytorna, vilka betecknas 34, är relativt porösa och öppna på grund av att dessa ytor ej har sammanpressats.

Efter bindningen utsattes materialet för ytterligare samman- pressning, såsom beskrives i den amerikanska patentskriften 3 260 778, genom att det föres mellan en vals uppvisande en räff- lad yta och en bromsanordning för omordning av materialet i en återkommande serie av vågor som utsträcker sig i materialets breddriktning.

Till följd av denna behandling blir de romboida ytorna med varierande sammanpressningsgrad mer öppna och porösa på grund av omordningen och förskjutningen av fibrerna som äger rum. Detta gäller speciellt de intermediärt sammanpressade och itke samman- pressade ytorna. Spänningarna som uppkommer på grund av denna ytterligare sammanpressning ger en större omordningseffekt på dessa ytor och den absorberande kapaciteten av materialet ökas nästan tvâfaldigt. Pâ grund av erhållen ökad ytarea av materia- let ökas också uppsugningsgraden och vätskeöverföringsgraden.

Ytterligare sammanpressning påverkar endast de intermediärt sammanpressade och icke sammanpressade ytorna av materialet i högre grad och uppvisar ingen signifikant effekt i de hög- gradigt sammanpressade ytorna så att de huvudsakliga bindnings- punkterna i materialet förblir intakta.

Fig 4 visar ett material 40 som har bundits och sammanpres- sats ytterligare såsom beskrivits ovan, för att materialet skall tilldelas vågstruktur 41. Något mindre vågor eller mikroveck 42 inblandas också i hela materialet. Det har visat sig att dessa vågor 41 och 42 kan öppna det interna fiberförhâllandet i materialet utan att de huvudsakliga bindningarna som håller sam- man materialet förstörs allvarligt. Såsom framgår av fig 5 vid jämförelse med fig 3 är de höggradigt sammanpressade ytorna 52 något mer porösa och öppna än innan sammanpressiingssteget genom- förts, under det att de intermediärt sammanpressade ytorna (ej visde) och de väsentligen ej sammanpressade ytorna 54 är betyd- ligt mer öppna och porösa, varigenom materialet blir väsentligen mer absorberande och uppvisar högre grad av luftighet än dess icke sammanpressade motsvarighet.

Fastän fig 1 visar ett innerskikt av hydrofila fibrer i sandwichstruktur mellan ett par av yttre skikt av hydrofoba 1D 20 25 30 35 40 fibrer är det uppenbart att ett enstaka ytterskikt kan användas, varvid materialet viks över sig självt efter bindning och samman- pressning, vilket ger ett färdigt material vari de hydrofila fib- rerna är inneslutna mellan två yttre skikt av hydrofoba fibrer.

Ett kirurgiskt förband kan framställas av materialet enligt uppfinningen, som uppvisar alla fördelarna hos dyrare motsvarig- heter utan att uppvisa dessas olägenheter. Med användning av ytterskikt av polyesterfibrer med en extern hydrofil ytbehandling (sasom 1,5 denier, 38 mm, Eastman typ 41D) anordnade i sandwich- struktur runt exempelvis ett huvudsakligen inre rayonkärnskikt er- hälles ett kirurgiskt förband uppvisande följande egenskaper eller atnfibut som är betydelsefulla för ett sådant förband: utmärkta icke-vidhäftningsegenskaper; absorptionsegenskaper likvärda dem hos dyrare konventionella förband; och signifikant förbättrad yt- integritet, vilket innebär att förbandet ej avskiljer fibröst material. Den hydrofila ytbehandlingen på ytterytan av nämnda Eastman-polyesterfibrer ändrar ej fibrernas väsentligen hydro- foba art, men medger snabbare överföring av kroppsvätskor genom materialets yttre skikt.

Exempel I Ett par av ytterskikt av 100% 1,5-denier polyesterfibrer med en längd av ca 38 mm, som vart och ett utgjorde ca 20% av den totala materialvikten (g/m2) anbringades på motstâende sidor av ett inre kärnskikt av en blandning av 85% 1,5-denier rayonfibrer med en längd av 39 mm och 15% 3,0-denier polyesterbindemedelfib- rer med en längd av 38 mm. Erhâllet material med skiktstruktur bands under upphettning och tryck såsom beskrivits i den amerikanska patentskriften 3 542 634, varvid det återkommande mönstret av i varierande grad sammanpressade romboida ytor, som beskrivits tidigare, bildades.

Materialet behandlades därefter i en sammanpressningsanordning, såsom beskrivits i den amerikanska patentskriften 3 260 778, så- lunda att det tilldelas _ riktningen och sålunda att de höggradigt sammanpressade ytorna, de intermediärt sammanpressade ytorna och de väsentligen ej sam- manpressade ytorna blir mer öppna och porösa än tidigare.

Erhållet material vägde ca 45,8 g/m2, uppvisade en tjocklek av 0,66 mm (mätt med en Ames-Mercer-tjockleksmätare), en skrym- denßflfï av 14,3 cmïg och en absorptionskapacitet av ca i100%.

Dessa värden är gynnsamma i jämförelse med sådana som erhållits en återkommande serie av vågor i bredd- '7905633-9 10 15 20 25 30 sa 40 '7905633-9 för samma material före sammanpressningen därav, nämligen en vikt av 41,5 g/m2, en tjocklek av 0,32 mm, en skrymdensitet av 7,85 cmäg och en absorptionskapacitet av 640%.

Exempel II v _ Ett material med skiktstruktur innefattande ett par ytskikt av 80% 1,8-denier polypropenfibrer med en längd av 38 mm och 20% 3,0-denier polyolefinbindemedelsfibrer anordnade i sandwichstruk- tur runt ett inre kärnskikt av 75% blekta fibrer av kardad bomull och 25% 3,0-denier polyolefinbindemedelsfibrer bands och sammanpressades såsom beskrivits i exempel I.

Erhållet icke-vävt material utgjorde ett mjukt, absorberande material uppvisande god ytintegritet och även uppvisande förbätt- rad skrymdensitet, tjocklek och absorptionsförmåga.

Exempel III ' Ett tvâskiktsmaterial bestående av ett skikt med en vikt av ca 7 g/m2 av 1,5-denier polyesterfibrer med en längd av 38 mm och ett skikt vägande ca 29 g/m2 och bestående av 80% 1,5-denier rayonfibrer med en längd av 39 mm och 20% av 3,0-denier poly- esterbindemedelsfibrer med en längd av 38 mm bands under värme och tryck och sammanpressades därefter såsom beskrivits tidigare.

Det bundna och sammanpressade materialet veks därefter över sig självt på ett sådant sätt att rayonskiktet kom att utgöra ett inre skikt i sandwichstruktur mellan de iyttre polyesterskikten.

Ett icke-vävt kirurgiskt förband framställt av detta material uppvisade en lika god absorptionskapacitet som treskiktsstruk- turen, önskvärda icke-vidhäftningskarakteristika och absorp- tionsegenskaper jämförbara med dem hos konventionella förband och en signifikant reducerad tendens till avskiljning av fibröst material.

Materialets absorptionskapacitet har ökats signifikant och o- väntat genom sammanpressningssteget.-Då materialet hade en ab- sorptionskapacitet före sammanpressning av ca sex gånger sin egen vikt har däremot materialets absorptionskapacitet ökat till mer än elva gånger den egna vikten genom sammanpressning, under det att effektiv bindning av fibrerna har bibehâllits, Ett förband framställt av materialet enligt uppfinningen och uppvisande termoplastiska och hydrofoba ytor uppvisar betydligt mindre tendenser till avskiljning av fibröst material än ett material med bomullsytor, delvis på grund av smältning av termo- plastfibrerna i materialet. Cellulosafibrer bildar endast svaga 20 25 79056339 självbindningar med närliggande cellulosafibrer när de bindes under värme och tryck och dessa bindningar förstörs vanligen genom vattenhaltiga vätskor. Dessutom är cellulosafibrer något sprödare och kardningsverkan som utnyttjas för framställning av icke vävda banor bestående av dessa har tendens att bryta sönder 'vissa fib^er och medföra en icke önskvärd närvaro av korta fiber- stycken eller damm. Termoplastfibrerna är emellertid mer elastiska och följaktligen mindre benägna att brytas sönder.

Dessutom biïdar termoplastfibrerna bindningar med närliggande fibrer, när de bindes under värme och tryck, som ej förstöres av vattenhalttga vätskor, varigenom materialets ytintegritet ökas.

De yttre skikten av förbandet bör uppvisa en ganska hög grad av hydrofobicitet. Graden av hydrofobicitet uttryckes allmänt såsom procent fuktighetsâtervinning för fibrerna vid 2000 och 65% relativ fuktighet. Fibrerna som användes i de hydrofoba skik- ten mppvisar företrädesvis en fuktighetsåtervinning av lägre än 5%. rtterytan av termoplastfibrerna och innerskiktet av hydrofila fibrer tillhardahåller god absorptionskapacitet med motsvarande önskvärda egenskaper av icke-vidhäftning av förbandet till ett sår. Nära kontakt av den hydrofoba ytan med såret medger snabb transport av kroppsvätskor in i förbandet utan vidhäftning till själva såret. Den hydrofeba ytan överför endast kroppsvätskor och kvarhåller ej fuktighet, under det att det hydrofila skiktet uppsamfiar kroppsvätskan och kan överföra vätskan till ett intill- liggande sekundärt förband.

Materialet enligt uppfinningen kan med fördel också användas såsom ett förgandssubstrat för fingerbandage och liknande.

Claims (4)

79056333-9 Patentkrav

1. Icke-vävt material lämpat för användning såsom ett kirungskt förband innefattande fibrer sammanbundna över en uppsättning av på avstånd anordnade romboida ytor, vari fib- rerna är höggradigt sammanpressade, varvid var och en av dessa ytor_längs var ech en av sina fyra sidor gränsar till en romboid yta med intermediärt sammanpressade fibrer, och i vart och ett av sina fyra hörn stöter samman med en rombnid yta av väsentligen icke sammanpressade fibrer, k ä n n e t e c k - n a t av ett skikt (ll) av hydrofila fibrer, vid vilket skikt ett skikt (12) av hydrefoba termoplastiska fibrer är bundet vid den ena eller bägge sidorna därav, och varvid det bundna materialet är ytterligare sammanpressat síatt inmterhflets breddriktning är en återkommande serie av vågor (dl, 42) utbildad, varigenom bindningsytornas porositet (32) ökas utan signifikant försämring av bindningen mellan skikten í dessa ytor.

2. 3. Icke-vävt material enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att skiktet (ll) av hydrofila fibrer utgöres av en blandning av 55-100 % rayonfibrer och 45-0 % polyesterfibrer.

3. Içke-vävt material enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att varje skikt (12) av hydro- foba fibrer utgöres av polycsterfibrer.

4. icke-vüvt material enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t därav, att fibrerna i varje skikt (lå) av hydrefoba fibrer uppvisar extern hydrofil ytbehandling.