SE439764B - Apparat for indikering av felmatning av ark lengs en bana - Google Patents

Description

7813248-7 att avkänna förändringar i ljusstyrkan för att urskilja ett dokuments rörelse mellan ljuskällan och det ljusav- kännande elementet vid bildandet av ett gap mellan doku- menten. Dokumenten fortsätter att förflyttas frán detta läge tills de snyggt samlas i ett utmatningsmagasin.

Vid många tillfällen är det alldeles nödvändigt att att dokumenten räknas exakt. När man och särskilt pengar av högre valörer, räkningen, oavsett hur litet det än är, stora olägenheter. ' vilken bidrar till möjligheten att fel kan uppstå, är möjligheten att pengar vid användning kan bli bemängda med klibbigt eller vidhäftande material, eller kan ha veck eller andra defekter, vilka förorsakar att tvâ sedlar vidhäftar varandra, vilket medför att dessa inte kan skiljas från varandra även om de utsättes för en avstrykande behandling. Om tvâ sådana sedlar matas så att den ena är direkt placerad ovanpå den andra, kan apparaten räkna dessa felaktigt, såsom varande en enda sedel, varvid summeringen blir felaktig. Det är därför nödvändigt i många fall att utnyttja anordningar för säker och tillförlitlig lokalisering av sådana förhållanden. Se exempelvis US patent nr 3 025 77l, där ljusavkännande anordningar mottager ljus när en enda sedel matas och som inte mottager ljus när över- lappande sedlar finnes, varvid utelämnandet av ljus resulte- rar i en indikation att överlappande sedlar matas.

Förutom vad som ovan angivits på grund av det faktum att sedlarna som skall räknas kan vara av vitt skilda årgångar och cirkulerade olika länge, jämte det faktum att de kan matas i någon av fyra olika riktningar, gör att problemet att urskil- ja enstaka matade sedlar är ytterst komplicerat.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes en apparat för indikering att ark normalt matade individuellt längs en bana i en förutbestämd ordningsföljd i själva verket ma- tas längs banan under en annan än den förutbestämda ordnings- följden, bestående av första anordningar innefattande en ljus- källa placerad vid en första sida om banan och ett ljusavkän- nande element placerat på den andra sidan om banan för alst- rande av en bansignal indikerande banans ljusöverförings- 4 5 vara helt säker på t ex räknar pengar kommer ett fel vid l0 att ge upphov till En av anledningarna l5 20 25 30 35 40 e i 10 l5 20 25 30 35 40 7813248-7 förmåga, och andra anordningar påverkbara av bansignalens amplitud för åstadkommande av en indikation att ark i själva verket matas längs banan på ett annat sätt än det förutbestämda, varvid de för apparaten enligt uppfinning- en utmärkande särdragen angives i efterföljande patent- krav.

Uppfinningen skall nu beskrivas i anslutning till visa- de utföringsexempel där Fig la-le visar diagram åskâdliggörande den nya funk- tionen enligt föreliggande uppfinning, Fig 2 är ett schematiskt kopplingsschema av en dubbel- avkännande krets utformad i enlighet med principerna enl gt uppfinningen, Fig 3 visar schematiskt en tidsregistrerande krets ut- formad i enlighet med principerna hos föreliggande uppfin- ning för identifiering av överlappande dokument i den doku- mentbehandlande anordningen, Fig 4 visar schematiskt en räknekrets använd tillsam- mans med dokumentbehandlande anordningar och utnyttjande principerna enligt föreliggande uppfinning, Fig 5 visar en magnetavkännande krets, vilken kan an- vändas tillsammans med räknekretsen enligt fig 4, Fig 6 visar en krets för väljande av någon av kretsar- na enligt fig 4 och 5 för drivning av räknarna, Fig 7 visar ett mer detaljerat kopplingsschema av räkne- apparaten enligt fig 4 och där Fig 8 schematiskt visar en dubbelavkännande krets anord- nad att identifiera en dubbelmatande betingelse och/eller stanna behandlingsförloppet, vilket krets även är användbar för erhållande av en halvautomatisk ljusstyrkeinställning.

De elektroniska avkännande och reglerande kretsarna som skall beskrivas i detalj härefter är användbara till- sammans med dokumentbehandlande och räknande anordningar och särskilt tillsammans med apparater visade i US patent 7813248-7 l0 l5 20 25 30 35 40 nr Re 29 470.

En detaljerad beskrivning av dokumentbehandlingen och räkneapparaten,beskriven i detta patent, kommer för enkel- hetens skull att utelämnas. I ändamål att förstå förelig- gande uppfinning är det tillräckligt att veta att sådana apparater tar emot dokument i ett inmatningsmagasin, för- flyttar dokumenten till kombinerade matnings- och avstrykar- rullar, vilka korrigerar dokumenten, dvs tvingar dem att in- taga vågform för att få dokumenten att matas ett och ett genom matnings- och avstrykarrullarna för att förflyttas till accelerationsrullar som plötsligt accelerar dokumen- tens matningshastighet för bildande av gap eller mellanrum med en förutbestämd storlek mellan intilliggande dokument- kanter, varvid avståndet eller storleken hos dessa gap upp- mätes i matningsriktningen. En lämplig ljuskälla, såsom en lysdiod, och en ljusavkännande anordning, såsom en foto- transistor, är placerade vid motsatta sidor om dokumentens rörelsebana efter de nämnda gapen är bildade i ändamål för att räkna dokumenten.

Apparater av ovan angivet slag är kapabla att behandla och räkna dokument med en hastighet i storleksordningen 600- 1200/min och som således är mycket lämpligaatt använda vid räkning och/eller endossering av dokument såsom checkar, matkuponger, sedlar, eller liknande.

Eftersom de ovan angivna dokumenten kan ha helt olika värden, exempelvis beträffande sedlar, kan vid tillämpningar där det är önskvärt att erhålla sedelbuntar med en förutbe- stämd sedelmängd vara absolut nödvändigt att kunna bilda och räkna sådana buntar med den absolut största precision. I många fall kan förmågan att bilda buntar med exakt mängd inte klaras av maskinen. Om t ex två sedlar vidhäftar varandra,så- som ett resultat av att de har vikits eller kommit i kontakt med klister eller andra klibbiga ämnen, vilket gör det prak- tiskt taget omöjligt att separera sedlarna, även om man an- vänder den mest avancerade utrustning som står till buds.

Det är således fördelaktigt att anordna apparater för av- kännande av närvaron av dubbelmatade dokument för att direkt stanna utrustningen och därmed identifiera dubbelmatningen helt enkelt genom att inspektera de dokument som sist matats till utmatningsmagasinet. lO 20 25 30 35 40 5 7813248-7 Den teknik som utnyttjas för dubbelavkänning innefat- tar en ljuskälla såsom en 1ySdiod visad i fig la och en fototransistor Pt anordnade på var sina motbelägna sidor om dokumentens rörelsebana,visad med pilen A. Figuren visar två sådana dokument S] och S2 under rörelse i pilens A rikt- ning under behandling i en dokumenthanteringsapparat angi- ven ovan och visad i amerikanska patentet nr Re 29 470.

Ljus från lysdioden riktas mot fototransistorn, vilken ar- betar på så sätt, att dess konduktivitet ändras i direkt proportion till ljusstyrkan som når fototransistorn. Dia- grammet visat i fig lb visar en kurva C1 representerande relationen mellan ökande ljusintensitet nâende fototransis- torn i förhållande till strömmen alstrad av fototransistorn.

Kurvan C] når en nivå vid ett ljusintensitetsvärde V1, vil- ket indikerar att transistorn har mättats. En ökning av ljus- intensiteten ovanför detta värde V] ger en obetydlig ändring av strömstyrkan alstrad av fototransistorn. Den vertikala linjen genom värdet V0 representerar ljusintensiteten när inget dokument passerar mellan lysdioden och fototransis- torn. Det kan noteras att ljusintensiteten alstrad av lys- dioden företrädesvis borde regleras för att få fototransis- torn Pt att arbeta vid och nedanför kurvans C] "knäparti" för att alstra de mest betydelsefulla skillnader i ström- styrka i beroende av ljusmängden överförd genom enstaka matade dokument och dubbla matade dokument. Under antagande att en lämplig reglering sker, kan den streckade ytan A1, vilken ligger mellan intensitetsvärdene V2 och V3, och rep- resenterande ljusstyrke- eller intensitetsintervallet nående fototransistorn, representeras av ett särskilt slagsdokument som genommatas, t ex en amerikansk dollarsedel.

Den högra delen av detta intervall, dvs värdet V3, rep- resenterar ljusintensiteten som när fototransistorn vid nya, rena sedlar, medan värdet V2 representerar ljusmängden som när fototransistorn under den tid när en gammal dollarsedel passerar däremellan, varvid den minskning av ljusintensitet näende fototransistorn är en funktion av föroreningar eller andra främmande partiklar, vilka kan ha samlats på sedeln under dess cirkulation.

På ett liknande sätt kan den streckade ytan A2, defini- erad av de vertikala linjerna V4 och V5, representerande ljus- 7s1s24s-7 6 l0 l5 20 25 30 35 40 intensitetsintervallet nâende fototransistorn från lysdioden när två dubbelmatade sedlar passerar däremellan. Pâ ett lik- nande sätt representerar högra delen V5 hos intensitetsinter- vallet dubbelmatningen av två alldeles nya sedlar, medan vänstra delen av intervallet V4 representerar matningen av två gamla och väl använda sedlar. Andra faktorer som tende- rar att påverka ljusintensiteten är sedlarnas orientering och kombinationen av tvâ sedlars orientering när de dubbelmatas.

Fastän de två ytorna A1 och AZ är visade åtskilda från varandra, skall det noteras att i praktiken är det vanligt att dessa intervaller överlappar varandra och således ytter- ligare komplicerar särskiljandet av enkel- och dubbelmatning.

I vilket fall som helst är det mest fördelaktigt att styra ljusintensiteten som når fototransistorn till en nivå innanför begränsningen mellan den stigande kurvan vid och nedanför kurvans "knä" för att tillförsäkra att de största skillnaderna i strömstyrka från fototransistorn erhålles för att lättare skilja mellan var och en av de möjliga matnings- möjligheterna. Om t ex lysdioden påverkades sä, att ljusin- tensiteten för enkelmatning och dubbelmatning, vars inter- valler representeras av de streckade ytorna A1 och A2, skulle kastas om, t ex till området mellan värdena V1 och V0 och även om ändringar i intensiteten uppkommer under detta inter- vall, kan man se att strömstyrkan hos fototransistorn ändras obetydligt och i själva verket inte alls så att den kan ut- göra något praktiskt sätt för avkännande av skillnader mellan enkelmatade och dubbelmatade dokument. Den ovan nämnda inställ- ningen regleras av lämpliga strömreglerande eller strömbegrän- sande organ såsom nedan närmare skall beskrivas.

Om man nu betraktar fig lc, där ideala förhållanden vi- sas, varvid vågformen N] representerar genommatningen av ett pappersdokument (såsom en amerikansk sedel) mellan lysdioden och fototransistorn Pt där förstärkning och invertering sker med en förstärkare,varvid vid tiden t1 den främre kanten hos en fyrkantpuls bildas och når värdet l vid närvaron av en enda sedel. Nivån förblir konstant vid värdet l över hela sedellängden (under antagande att den “ideala" sedeln har en likformig ljusgenomsläppande karakteristik över sin yta) och vid tiden tz bildas fyrkantvâgens bakre kant, vid vil- ken tid dokumentet bakre kant passerar lysdioden och foto- l0 l5 20 25 30 35 40 7813248-7 transistorn.

Pâ liknande sätt och under antagande att två sådana “ideala" sedlar är fastklistrade vid varandra, bildas den streckade kurvan i fig lc varvid den främre kanten hos fyr- kantvågen W] bildas vid tiden t1, varvid fyrkantvågen når värdet “2", vilket förblir konstant tills tiden t2 nå; då fyrkantvàgens bakre kant bildas när de två dubbelmatade dokumenten passerar lysdioden och fototransistorn. Dessa högst ideala vägformer gör det lätt att jämföra de erhållna signalerna för enkel- och dubbelmatade dokument i en kom- parator genom upprättande av ett tröskelvärde represente- rat av den streckade linjen lhï, vilken företrädesvis utgör halva avståndet mellan värdena "l" och "2", dvs vilken är 1,5 volt om de andra värdena är l resp 2 volt. Även om den ovan angivna lösningen är helt tillfreds- ställande när det rör sig om "ideala" sedlar och förhållan- den, representerar detta i praktiken inte de verkliga för- hâllanden som finns vid dokumenthantering och -räkning. En mer realistisk bild representeras av vågformerna NZ och H3 visade i fig ld, varvid vid tiden tl vågformen V2 undergàr ingen förändring förrän värdet t] plus t uppstår, vid vil- ken tid en mindre stegring erhålles på grund av ökning i sedelns ljusöverförande karakteristik. Kurvansàterstod är som synes helt oregelbunden.

Ett i huvudsak liknande resultat kan noteras uppträda när dubbelmatade dokument passerar mellan fototransistorn och lysdioden, med undantag att kurvan hoppar till ett be- tydligt högre värde vid tiden t1.

Utgående från dessa två vågformer, vilka mer realis- tiskt representerar verkliga arbetsförhållanden, är det uppenbart att det är betydligt svårare att etablera ett tröskelvärde, vilket är tillförlitligt för att skilja dubbel- matade dokument från enkelmatade dokument vid varje enskilt fall. Om t ex tröskelvärdet representeratav den streckade linjen Thz och fastän kurvan W3 kan ses ligga ovanför denna nivå under en större tidsperiod än för vågformen H2, kommer trots detta Vâgformen H2 att ha värden vilka överstiger denna nivå. Genom att välja ett högre tröskelvärde Th3, kan man notera att vâgformen M3 inte ligger ovanför denna trös- kelnivå under hela tidsintervallet och vågformen H2 kan i 7813248-7 l0 15 20 25 30 35 40 själva verket stiga ovanför detta tröskelvärde under åtmin- stone en kortare tidsperiod under intervallet t] - tz.

Det har emellertid noterats att när ett lämpligt trös- kelvärde är valt för den slags sedlar som skall användas, kommer enkelmatade dokument endast att ge ett fåtal värden överstigande tröskelvärdet, medan dubbelmatade dokument kommer att medföra ett antal värden överstigande tröskel- värdet, varvid detta antal är betydligt större än antalet överstigna värden vid enkelmatade dokument. Det är således möjligt genom den krets som skall beskrivas, att åstadkomma en dubbeldetekterande krets med hög precision genom utnytt- jande av filtrering- och komparatorteknik, vilka finns in- byggda i den dubbeldetekterande kretsen 10 visad i fig 2, vilken består av lysdioden ll och fototransistorn l2. In- ställningen för det slags dokument som skall behandlas er- hålles via inställbara motstånd R3 med en inställningsarm R3a. Ena änden hos motståndet R3 är kopplad till strömkällan +VDC. MotståndetsR3 motsatta ände är, via ett stationärt motstånd R4, kopplat till lysdiodens ll anod, vars katod är kopplad till transistorns Ql kollektor.

Fototransistorn l2 har sin emitter ansluten till jord och har sin kollektor vanligtvis ansluten till transistorns Q2 bas och en ände hos det inställbara motståndet R5, vars andra ände vanligtvis är ansluten till strömkällan +VDC och till transistorns Q2 kollektor, via mostândet R6. Transis- torns Q2 emitter är ansluten till jord via R7 och till tran- sistorns Ql bas, vars emitter är ansluten till jord, och vars kollektor är ansluten till lysdiodens ll katod.

Funktionen hos denna krets sker enligt följande; När kretsen är strömförande regleras ljuskällans L maximala intensitet från lysdioden ll genom inställning av motståndsarmen R3a. Med denna grundinställning riktas ljus med en förutbestämd intensitet mot fototransistorn l2. Ljus- mängden som når fototransistorn l2 är beroende av de ljus- överförande karakteristikorna hos dokumentet (eller dokumen- ten) som passerar däremellan. Under antagande att den ljus- överförande förmågan är god, kommer fototransistorn att nå mättning förorsakande maximal eller nära maximal strömstyrka i kollektorkretsen, åstadkommande ett stort IR- fall över R5, och sänker spänningen vid transistorns Q2 bas. Detta resulte- l0 l5 20 25 30 35 40 9 7813248-7 rar i en sänkning av emitterströmmen och ger ett mindre IR- fall över R7, varvid spänningen till transistorn Ql bas sänks.

Den ovan beskrivna kretsen kopplad till lysdioden ll reglerar automatiskt, och i detta fall sänker, strömflödet för regle- ring av det utströmmande ljusets intensitet. Den motsatta funktionen sker uppenbarligen vid låg ljusintensitet, när en mindre ström passerar genom fototransistorn l2 och åstadkom- mer ett mindre IR- fall över R5 åstadkommande en större spän- ning tillförd transistorns Q2 bas och följaktligen ett större IR- fall över R7 ökande spänningen tillförd transistorns Ql bas och därmed ökande strömmen genom lysdioden ll och följ- aktligen även det utgående ljusets styrka.

Denna unika krets utnyttjar återmatningstekniken beskri- ven ovan i ändamål att upprätthålla fototransistorns uteffekt i huvudsak konstant och reducerar väsentligt lysdiodens ll uteffekt för att väsentligt öka dess livslängd.

Den uteffekt som alstras av transistorns Ql kollektor utnyttjas i själva verket såsom den signal, vilken kan sägas vara ekvivalent med de signaler som representeras av vågfor- merna W2 och M3 enligt fig ld.

Denna signalnivå tillföras den inverterade ingången hos en första komparator l4 och till den icke-inverterade ingången hos en andra komparator l5. Den icke-inverterade ingången hos komparatorn l4 är ansluten till strömkällan +VDC via motstån- det R8, vilket tillsammans med stationära motstånd R9 och Rl0 bildar en strömdelande krets, vilken alstrar spänningens tröskelvärde, såsom skall utförligare beskrivas.

En kondensator Cl ansluter komparatorns l4 inverterade ingång och komparatorns l5 icke-inverterade ingång till en _referenspotential såsom visats.

Komparatorns l5 utgång är ansluten mellan motståndens Rll och Rl2 poler såsom visats. Motståndet Rll är anslutet till strömkällan +VDC, emedan motståndet Rl2 är anslutet till referenspotentialen via kondensatorn C2. En diod Dl är anslu- ten parallellt tvärs motståndet Rl2. Polen mellan Rl2 och C2 är ansluten till ett negerat eller-elements l6 ingång, vilket element är anslutet till den bistabila vippans l7 nollställ- ningsingång R.

Komparatorns l4 utgång är ansluten till strömkällan +VDC via motståndet Rl3 och utgången är vidare ansluten till s s.__.._....¿.pooa ouatrrï 7813248-7 l0 l5 20 25 30 35 40 lÛ en bistabil vippasl8 nollställningsingång R.

Funktionen hos den första komparatorkretsen innefattande kompratorn l5 sker enligt följande; Ljus strålande från lysdioden ll riktas mot fototransis- torn l2. Ljusintensiteten som når fototransistorn l2 är en funktion av sedelns eller något dokuments ljusöverförande för- måga, Den automatiska inställningen av det utgående ljusets intensitet från lysdioden ll regleras av återmatningskretsen bestående av transistorerna Ql och Q2 och deras samverkan mot- stånd R5 och R7, såsom beskrivits ovan.

Utsignalen från avkänningskretsen tas från transistorns Ql kollektor och tillföres den icke-inverterade ingången hos komparatorn l5. Ett tröskelvärde upprättas vid komparatorn: l5 inverterade ingång med hjälp av de spänningsdelande mot- stånden R8 - Rl0, kopplade i serie mellan +VDC och jord. De signalvärden som överstiger tröskelvärdet får komparatorn att alstra fyrkantpulssignalen visad i fig le såsom ett resultat vid passage av enkelmatade resp dubbelmatade sedlar.

Den utgående fyrkantpulssignalen erhålles så länge vär- dena överstiger tröskelvärdet, såsom visats genom vågformen W4 för enkelmatade dokument. Strömflödet visat vid vågformen H4 är direkt anslutet via dioden Dl till kondensatorn C2, vilken laddas med en hastighet bestämd av motstånden Rll och Rl2 och dioden Dl kopplad i krets med dessa.

De individuella pulserna integreras såsom visas genom vågformen W5. Det kan emellertid noteras att dessa pulser är markant åtskilda i tid och är var och en individuellt kort- variga, så att pulserna inte blandas med varandra så att de överstiger tröskelvärdet Th3. Kondensatorn C2 laddas ur via motståndet Rl2 och komparatorn l4 varje gång pulserna faller under tröskelvärdet för komparatorn l5.

När dubbelmatade dokument å andra sidan passerar mellan lysdioden ll och fototransistorn l2, kommer varaktigheten hos varje överstigande värde ensamt, eller tillsammans med ett antal överstigande värden att kombineras för att öka utsig- nalen vid det negerade eller-elementets anslutning l6a till en nivå ovanför tröskelvärdet Tha tillräckligt för att alst- ra en signal indikerande passage av dubbelmatade dokument.

Denna signal tillföres via det negerade eller-elementet l6 till en bistabil vippas l9 nollställningsingång R, vars l0 l5 20 25 30 35 40 7813248-7 ll inställningsingång S är ansluten till nollställningsorgan, vilka strävar att återställa den dokumenthanterande anord- ningen efter att ett fall med dubbelmatade dokument har ägt rum i ändamål att återställa apparaten för en fortsatt räkning.

När tröskelvärdet Th3 är uppnått, blir det negerade eller-elementets l6 utgång negativ och påverkar den bista- bila vippan l7 till nollställning, varvid signalstyrkan vid dess Q-utgång tjänar till att aktivera ett hörbart larm och en bromskrets, vilken stoppar behandlingen av dokument efter en dubbelmatning, så att de sista dokumenten som skall matas till ett utmatningsmagasin är de dubbelmatade dokumenten.

Såsom tidigare angivits, är det nödvändigt att välja tröskelvärdet så, att apparaten i varje särskilt fall är in- ställd för detektering av dubbelmatade dokument av det slag som skall behandlas.

Operatören kan t ex påbörja behandling av dokument ge- nom den dokumentbehandlande och räknande apparaten utan att bry sig om den sista inställningen hos den dubbeldetekte- rande anordningen, vilken inställning kan vara felaktig för s det slag av dokument som skall behandlas.

Den dubbeldetekterande kretsen innefattar således kom- paratorn l4, vilken tjänar till att förhindra en dokument- behandling på följande sätt; Om lysdiodens ll styrkenivå är inställd alltför högt, så kommer enkelmatade dokument inte att alstra en signal till komparatorns l4 (-) ingång tillräcklig för att överstiga trös- kelspänningens (+) ingång. Ingen uteffekt kommer således att alstras för att nollställa vippan l8, vilken indikerar en dubbelmatning. A andra sidan, om lysdiodens ll styrkenivà är inställd alltför lågt, så kommer komparatorn l4 att alstra en utlösningssignal även om enkelmatade dokument behandlas.

Komparatorns 14 utgång är ansluten till den bistabila vippans l8 nollställningsingång R, vars inställda ingång S mottager en insignal indikerande närvaron av dokumentets främre kant.

Detta säller in den bistabila vippan 18 så, att dess Q-uteffekt är låg. När enkeldokumentdetektering erhålles åstadkommer en signal tillförd den bistabila vippans l8 nollställningsingång R att uteffekten Q blir hög. Denna f, f for* rtu i .ill Å' gp 'w __ \~» p- ...LLM .a 7813248-7 io 15 20 25 30 35 40 '. ; -'-'- ~§ :;_.~»~ - rsrv” ““ vi fjwvåa a; Uf å* t a __«.. l2 signalnivå tillföras ett negerat och-elements 20 ingång, vars andra ingång mottager en signal indikerande det för- hållande att dokumentets bakre kant har passerat fototran- sistorn l2. I det fall en enkeldokumentdetektering inte har erhållits, kommer den bistabila vippans l8 uteffekt Q att bli hög, under vilka förhållanden alstrar en låg nivå vid det negerade och-elementets 20 utgång när fototransistorn l2 känner av den bakre kanten hos dokumentet, vilket vid anslutning via det negerade eller-elementet l6 tillför en åsterställningssignal till den bistabila vippans l9 noll- ställningsingång R för att alstra en uteffektnivå hos denna vippa. indikerande att dubbelmatade dokument har passerat mellan lysdioden ll och fototransistorn l2. En automatisk anordning finns således för indikering av dubbelmatade doku- ment även om ett sådant fall i verkligheten inte existerar i ändamål att stanna apparaten och påminna operatören att göra en korrekt inställning för det slags element som skall behandlas. Eftersom detta "artificiella" läge kommer att upp- stå vid enkelmatade dokument, kommer läget att uppkomma var- je gång ett enkelmatat dokument passerar lysdioden ll och fototransistorn l2 för att absolut tillförsäkra att opera- tören kommer att uppmärksamma inställningen hos den dubbel- avkännande kretsen.

Eftersom det ibland uppträder fall där dokument inte matas så att det ena inte är exakt placerat ovanpå det andra, utan överlappar det andra endast delvis, är det viktigt att upptäcka detta fall,eftersom överlappningen klart förhindrar att dessa två dokument registreras och räknas såsom två do- kument, vilket resulterar i att dokumenten kommer att regist- reras såsom ett "ovanligt långt" dokument. För att klara ett dylikt fall, kan kretsen enligt fig 3 utnyttjas. Fig 3a visar på vilket sätt två sådana dokument Sl och S2 kan överlappa varandra. Fig 3b visar en sidovy därav. Sättet att åstadkom- ma en dylik detektering är att välja en begränsad tidsperiod som är längre än den tid som krävs för matning av ett enda icke-överlappande dokument mellan den räkneavkännande kret- sen. Den räkneavkännande kretsen består i huvudsak av samma element, dvs en lysdiod ll och en fototransistor l2 anordnade på motsatta sidor av dokumentens rörelsebana genom den doku- mentbehandlandeoch -räknande apparaten. En klockpuls alstras, 'ef : :Ii __: .- wa- '~' Tmfi? . n 4 _, lO l5 20 25 30 35 40 is 7813248-7 representerad av vågformen H8 enligt fig 3, vilken puls befinner sig vid "l"-nivån över dokumentets längd, eller över ett tidsintervall t2 - t], vilken är lika med den tid som krävs för dokumentet att passera mellan lysdioden - fototransistorn. Den positiva nivâpulsen integreras via motståndet R3D och kondensatorn C5, vars anslutningar är kopplade till en komparators 25 icke-inverterande ingång.

Den inverterade ingången är kopplad till en anslutning mellan mostånden R3l och R32, anslutna mellan spännings- källan +VDC och jord för upprättande av det lämpliga trös- kelvärdet vid den icke-inverterade ingången. Om räknepul~ serna har ett pulsintervall som är större än den för ett enkelmatat dokument, kommer tröskelvärdet att överskridaf, vilket medför framkallandet av en "övertidssignal" vid kom- paratorns 25 utgång. Såsom exempel kan antagas att de doku- ment som skall behandlas har en längd på 6,35 cm mätt i mat- ningsriktningen. Den maximala längden hos tvâ sådana doku- ment som överlappar varandra ett obetydligt stycke blir ca 12,70 cm. Genom att välja tröskelvärdet mindre än den tid som krävs för att ettl2,70 cm langt dokument skall passera mellan fototransistorn och lysdioden och som är betydligt större än den tid som krävs för ett enkelmatat dokument att passera däremellan, kommer en lämplig "övertidssignal" att alstras vid avkänning av detta förhållande, varvid maskinen tvärt stoppas. Vid ett föredraget utförande kan "övertiden" utgöras av ett tidsintervall, vilket motsvarar den tid det tar för ett dokument att förflyttas ungefär ll,5 cm, så att en överlappning i storleksordningen 1,5 cm kommer att ge en indikation på detta förhållande. Denna för- måga,tillsammans med förmågan att känna av närvaron av do- kument, vilka matas med överlappning och vilka överlappar med en betydande del av sina ytor, kan alstra en dubbelav- kännande utsignal när dokument, vilka kan vara något över- lappade så att deras överlappande partier kan vara deras högsta ljusöverförande karakteristik, eller är utfiltrerade, kommer att avkännas av den “övertidskrets“ exemplifierad i fig 3.

Kretsen enligt fig 3 jämte apparaten för dokumenträk- ning kan, såsom ett alternativ till användandet av integre- rade kretsar, utnyttja flerstegsräknare. Såsom exempelvis å, íïovauw 7813248-7 14 10 15 20 25 30 35 40 visas i fig 4 består räknekretsen 30 av en lysdiod 31 och en fototransistor 32 motsvarande den tidigare beskrivna räknekretsen, men vilken nu användes i ändamål att räkna dokumenten. Fototransistorns 32 utgående ström utgör en funktion av det ljus som träffar fototransistorn, där de två huvudljusnivåerna utgöres av en reducerad ljusnivå när ett dokument är placerat mellan lysdioden 3l och fototran- sistorn 32 och en högre ljusnivå när ett gap finns mellan elementen 3l och 32.

Den utgående signalnivån vid fototransistorns 32 emitter passerar genom en konditioneringskrets, vilken företrädesvis kan vara av det slag som anges i amerikanska patentet nr Re 29 470. Ändamålet med denna krets är att upprätta en till- fredsställande tröskelnivâ för urskiljande mellan närvaron av ett gap och närvaron av ett dokument, för att möjliggöra en jämförelse av fototransistorns utgående nivå med tröskel- nivån medelst lämpliga komparatoranordningar, exempelvis sådana visade i fig Sa i det tidigare nämnda amerikanska patentet, för att genom dessa alstra en signal, vilken vid en första nivå indikerar passage av dokument och vid en andra nivå indikerar passage av ett gap mellan elementen 31 och 32. Konditioneringskretsens 33 utgång är ansluten direkt till flerstegsräknarens 34 nollställningsingång R och är vidare ansluten till flerstegsräknarens 35 nollställ- ningsingång via växelriktaren 36 och det negerade eller-ele- mentet 37. Räknarna 34 och 35 kan karakteriseras såsom "av"- och “på-räknare" beroende på det faktum att de räknar pulser när ett gap, resp när ett dokument passerar mellan elemen- ten 3l och 32. I närvaro av ett gap, medger nivån vid noll- ställningsingången R att räknaren 34 ackumulerar pulser från ett huvudur 38 i stånd att alstra konstanta frekvenspulser vid en frekvens, t ex i storleksordningen 500 pulser/sek.

Dessa pulser kommer fortlöpande att ackumuleras, varvid ett förutbestämt antal pulser indikerar närvaron av ett gap med lämplig längd. Detta fall kan upptäckas genom användning av en avkodargrind 39 ansluten till en eller flera valda utsteg hos räknaren, så att när summeringen har uppnåtts, avger räknaren den önskade utsignalen. I det visade exemplet antas att när sex sådana pulser från huvuduret 38 har ackumulerats, har ett gap med adekvat längd avkänts. Grindens 39 uteffekt 10 15 20 25 30 35 40 15 7813248-7 blir låg och förorsakar den bistabila vippans 40 triggning, vilken vippa temporärt lagrar en räknepuls. Dess Q-utgång är ansluten genom en växelriktare 37 för att ge den rätta nivån vid nollställningsingången hos påräknaren 35 såsom närmare skall anges nedan.

Så snart gapet har passerat och dokumentet åter börjar passera mellan elementen 31 och 32, upprätthåller den nivå som finns vid avräknarens 34 nollställningsingâng R räknaren fortlöpande vid nollställningen och förhindrar att pulser från huvuduret 38 ackumuleras. Denna nivå inverteras emel- lertid av växelriktaranordningen 36 och tillföres via grin- den 37 till räknarens 35 nollställningsingång, vilken nu medges ackumulera pulser från huvuduret 38 vid det inter- vall under vilket ett dokument passerar mellan elementen 31 och 32. Såsom angivits ovan och genom ackumuleringen av ett lämpligt antal pulser indikerande det fall där ett "ovan- ligt långt" dokument passerar mellan elementen 31 och 32, av- kännes detta fall av en avkodande grind 41 som alstrar över- tidssignalen, angiven ovan i samband med beskrivning av fig 3. Påräknarens ena utgång kan även utnyttjas för att noll- ställa den bistabila vippan 40 förberedande den nästföljande summeringen. Vippans 40 Q-utgång utnyttjas för att koppla en räknepuls till en ackumulator (icke visad) för erhållande av en summering av det totala antalet dokument som har behand- lats av maskinen. Såsom ett alternativt arrangemang till räknarnas 34 och 35 pulsning medelst huvuduret 38, kan dessa räknare pulsas genom användning av magnetiska avkänningsor- gan 50, såsom visas i fig 5. Den magnetiska avkännaren inne- fattar en spole 51 lindand kring ett magnetiskt polstycke 52 som har åtminstone ett parti, eller ena änden, placerad direkt i anslutning till tänderna 53a hos ett magnetiskt följregleringshjul 53, vilket är anordnat på axeln hos en av de rullar som användes för att mata de dokument som skall behandlas i maskinen. Det magnetiska följdreglerhjulet kan t ex vara fast monterat på axeln 24 hos accelerationsrullen 38 i fig 2a hos det ovan nämnda amerikanska patent nr 4 054 092. Vid ett föredraget utförande, kan följdregler- hjulet ha 64 kuggar och en diameter på 5,08 cm, varvid varje summering i räknaren representeras av en matningssträcka i sotrleksordningen 2 mm. När kuggtänderna passerar den kugg- _.-..._-..~__ 7813248-7 16 l0 15 20 25 30 35 40 avkännande lindningen 5l alstras en ström representerad av vågformen M7.

Den signal som representeras av vågformen W7 tillföres komparatorns 54 icke-inverterade ingång, vars inverterade ingång är ansluten mellan motstånden R2l och R22, vilka är kopplade i serie mellan spänningskällan VDC och jord, var- vid ett tröskelvärde bildas representerat av den streckade linjen Th5 visad i fig 5. De erhållna pulserna tillföres samtidigt räknarnas 34 och 35 klockingângar C istället för de pulser som erhölls från huvuduret 38 enligt fig 4. För- delarna med denna krets ligger i det faktum att eftersom behandlings- och räkneanordningen enligt det ovan nämnda amerikanska patentet 4 054 092 tvångsmatar dokumenten med i huvudsak ingen slirning, kommer istället för tidmätning och omvandling av tiden till matningssträcka med användning av ett huvudur 38, den magnetkännande kretsen direkt att mäta avståndet och därmed direkt mäta storlek eller längden hos dokumenten under en större noggrannhet.

Oavsett om det föreligger fall med överlappning, gap, övertid eller dubbelmatning, kommer således pulsfrekvensen att vara en direkt funktion av anordningens arbetshastighet och ingen minskning i kvalitet eller noggrannhet kommer att uppstå på grund av ändringar av dokumentens matningshastig- het. Vid ändring av anordningens hastighet är man således inte beroende av en noggrann manuell hastighetsinställning ej heller av eventuella funktionsfel i systemet, eftersom man har pulsalstrande organ som ger pulser med en direkt funktion av matningshastigheten, dvs rotationshastigheten hos den axel på vilken det magnetiska följdreglerhjulet är anordnat, vilket således åstadkommer en mer exakt avkännande anordning än vad som är fallet med huvuduret 38.

Vid tillämpningar där det är önskvärt att kunna välja mellan tvâ pulsalstrande källor, kan omkopplingskretsen enligt fig 6 utnyttjas, där klockpulserna från huvudoscil- latorn 38 tillföres ena ingången hos ett negerat och-ele- ment 56 medan pulserna från magnetavkännaren 50 tillföres det negerade och-elementet 57. En ingångsanslutning 58 är ansluten direkt till den återstående ingången hos det nege- rade och-elementet 57 och är kopplat till den återstående ingången hos det negerade och-elementet 56 via växelriktaren 10 15 20 25 30 35 40 17 7813248-7 59. De negerade och-elementens 56 och 57 utgångar är anslutna till resp ingångar hos det negerade eller-elementet 60 och genom lämplig placering av brytaren 6l är det möjligt att välja antingen huvuduret 38, eller magnetpulsgeneratorn 50 för styrning av apparaten, Vid tillämpningar där konstant hastighet reguljärt skall utnyttjas,innebär val av huvud- klockdriften, emedan drift där hastighetsändringar är önsk- värda eller kräves,innebär att magnetpulsgeneratorn 50 väl- jes. Även om användningen av ljusavkännare, eller alterna- tivt användning av magnetavkännare för räkneändamål har be- skrivits, kan vilka som helst lämpliga avkänningsorgan ut- nyttjas.

Grindarna 39 och 4l kan utelämnas och den ackumulerade räkningen kan tas direkt från en av utgångarna hos räkneste- gen (dvs "l", "2“, “4“, “8", etc). Även en ackumulerad sum- mering från någon av av- eller påräknarna 35 och 34 kan användas för att erhålla de pulser som representerar räknan- det av dokument.

Såsom ett ytterligare alternativ kan en förutbestämd summering ackumulerad i av-räknaren utnyttjas för att för- hindra att pà-räknaren nollställes. När ett dokument exempel- vis passerar mellan elementen 31 och 32, ackumuleras klock- pulserna från klockan 38 i räknaren 35. Om ett stansat hal eller dylikt passerar mellan elementen 3l och 32,kommer detta att medföra att ljusintensiteten som når fototransis- torn 32 ökar och framstår såsom ett gap. När längden hos det stansade hålet emellertid är mycket mindre än längden hos ett gap, är det att föredraga, även fastän räknaren slutar acku- mulera pulser, att den ackumulerade summeringen fram till detta skede avstannar i räknaren 35 för att medge summering- ens áterupptagande i det fall där stansade hål eller andra perforeringar detekteras.

Fig 7 visar den krets för utförande av denna funktion, varvid detaljer motsvarande de i fig 4 visade har givits samma hänvisningsbeteckningar.

När inget gap eller hål registreras är den låga nivån hos den dokumentavkännande fototransistorn ansluten via växelriktaren 7l och det negerade eller-elementet 72 och växelriktaren 73 för att tillföra en hög nivå till av-räkna- rens 34 nollställningsingång R, vilket förhindrar av-räkna- 7813248-7 ia l0 15 20 25 30 35 40 ren att ackumulera räknepulser. Den låga nivån är även an- sluten till det negerade och-elementets 74 ingång, vilken upprätthåller det negerade och-elementets 74 utgång på en hög nivå. Denna höga utgång ställer om det negerade eller- elementets 75 utgång till låg för att möjliggöra på-räkna- ren 35 att ackumulera räknepulser från huvuduret 38.

När fyra summeringar har ackumulerats, tillför räkna- rens35 Q3-utgång en puls till vippans 77 nollställningsin- gång R och omställer dess utgång Q till låg nivå, vilket påverkar det negerade och-elementets 74 utgång att upprätt- hålla sin höga utgång och därmed upprätthålla det negerade eller-elementets utgång på låg nivå för att medge räknepul- sernas fortsatta ackumulering, varvid ackumuleringen av fyra summeringar antages identifiera ett giltigt dokument.

När ett "hål" registreras blir växelriktarens 7l in- gång hög och får växelriktarens 7l, grindens 72 och växel- riktarens 73 utgångar att bli låga resp höga, möjliggörande av-räknaren 34 att ackumulera en räkning emedan på-räknaren 35 fortsätter att ackumulera pulser. När åtta pulser är ackumulerade av räknaren 35 ställer utgången 04, kopplad till vippans 78 inställningsingång S,om vippan för att till- föra en nivå till det negerade och-elementet 80, vilket får växelriktaren 81 att tillföra en nivå till grindens 82 in- gång och vippans 83 inställningsingång S.

Grinden 82 är ansluten att nollställa dubbelvippan l7 via det negerade eller-elementet 16 (se fig 2).

När summeringen i på-räknaren 35 når 20 och utgångarna hos Q3 och QS blir höga, påverkande det negerade och-elemen- tet 88 att bli låg så, att ena ingången hos det negerade och- elementet 90 blir högt via växelriktaren 89. Grindens 90 mel- laningång är hög när vippan 83 är återställd. Den återstående ingången är hög när normala dokument behandlas och ställer grindens 90 utgång på låg, påverkande det negerade eller-ele- mentets 91 utgång till hög för inställning av tid-vippans 92 utâng tillhög, vilket utnyttjas för att stänga av den doku- mentbehandlande anordningens motor och påverkaett larm.

När summeringen i på-räknaren 35 når 32, varvid an- tingen en inställning för normalstora dokument är vald, eller när det första dokumentet inte har räknats, blir det negerade eller-elementets 93 utgång hög för omställning av 15 20 25 30 35 40 19 7813248-7 det negerade och-elementet 94 utgång till låg, möjliggörande för grinden 9l att påverka tidvippan 92 för aktivering av larmet och stänga av motorn såsom beskrivits ovan.

Den första dokumentvippan 83 utnyttjas för att alstra en ytterligare fördröjning när den dokumentbehandlande an- ordningen återstartas efter att anordningen har varit ur funktion eller slutfört iordningställandet av en dokument- bunt varefter anordningen har stannats, varvid den främre kanten hos nästföljande dokument skall passera mellan räkne- avkännaren 12 (se fig 2) på ett avstånd i storleksordningen 3"- 20 mm från avkännaren l2.

Anordningen måste accelerera detta dokument från vilo- läge till normal arbetshastighet, vilket kräver längre tid för detta dokument att passera avkännaren l2 än för de föl- jande dokumenten. Detta problem existerar inte vid använd- ning av en magnetisk pulsgenerator av det slag som visas i fig 5.

Den första dokumentvippan 83 har sin Q-utgång inställd på låg när en bunt är färdig, när manuella återställningen är nedtryckt eller när en overksam stoppsignal alstras. Vil- ket som helst av dessa fall passeras av det negerade eller- elementet 97 för âterställning av vippans 83 ingång R för in- ställning av dess utgång på låg och förhindra vippan 92 från att alstra en utsignal indikerande ett långt dokument.

Vippans 83 Q-utgång är också ansluten via växelriktaren 95 för inställning av en grinds 76 ingång på hög, så att den första pulsen på av-räknaren 34 ställer dess utgång låg och får grinden 75 att utöva en hög nivå på på-räknarens 35 åter- ställningingång R för att förhindra att räknaren ackumulerar några pulser. När två pulser är ackumulerade av av-räknaren 34, tillför dess Q2-utgång en signal för inställning av den första vippans 83 ingång S via grinden 80 och växelriktaren 81, för att ställa om 0-utgången till hög. Växelriktaren 95 placerar således en låg nivå till en grinds 76 ena ingång och behåller den hög för att få grinden 75 att flytta åter- ställningsnviån från återställningsingången R hos på-räkna- ren 35, möjliggörande att pulser kan ackumuleras. Denna funktion åstadkommer en tidsfördröjning tillräcklig för att medge det första dokumentets acceleration till normal räkne- hastighet utan ackumulering av ett antal pulser represente- Pöofa Qïïàitiï 7813248-7 20 l0 l5 20 25 30 35 40 rande ett långt dokument.

En ackumulerad summering av två i av-räknaren 34 använ- des för att återställa vippans 78 aktivering av vippan 77.

Av-räknaren 34 är företrädesvis försedd med ett till- räckligt antal steg för åstadkommande av en summering vid utgången Qx för alstrande av en signal indikerande ett gap på ungefär 250 millisekunders längd för utlösande av ett larm identifierande ett ovanligt långt gap mellan dokumenten och en utgång Qy, vilken aktiverar en vippa 99, vars Ö-ut- gång blir hög för att stoppa anordningen när ett gap varande 15 sek registreras, indikerande att inga dokument har räk- nats under den perioden. V Den krets som visas i fig 7 har också den möjligheten att åstadkomma en högst förenklad kalibrering av den dubbel- detekterande nivån.

Om man t ex byter från ett slags dokument till ett annat, är det viktigt att ställa in det dubbeldetekterande juster- bara motståndselementet R3 för att tillförsäkra att ljusele- menten ll (se fig 2) utstrålar ljus med lämplig styrka för att förhindra att ett enkelmatat dokument felaktigt åstad- kommer en matningssignal för dubbeldetektering och likaså förhindrar att ett dubbelmatningsfall inte alstrar en dubbel- detekterande signal.

Detta utföres genom att förflytta brytararmen l3a till dess från-läge. Dokument köres med inställningsknappen R3A inställd för att möjliggöra för ljuselementet ll att ge dess starkaste utstrålning.

Den stationära (från) kontakten l3b kopplar motståndet R3D till jord och ställer in en låg nivå vid ena ingången hos det negerade_och-elementet lll (fig 8). Detta håller det negerade och-elementets lll utgång hög,oavsett nivå vid dess kvarvarande ingång. En motorbromskrets ll3 avkänner en låg nivå vid dess ingång ll3a för att stanna dokumentmatningen.

Från-läget hos den dubbeldetekterande brytaren l3 förhindrar ett dubbelläge från att påverka motorreglerkretsen även om ett dubbelförhållande är registrerat.

En möjlighet att observera dubbelförhållande erhålles genom den strömpåverkade kretsen ll0 och "dubbel"-lampan ll2.

När helst ett dubbelförhållande avkännes (såsom beskrivits i anslutning till fig 2) blir vippans l7 Ö-utgång i den dubbla CÉ l . a. ~'\- r-zs (Li/pus- fí, 'TT *'“° «:wøh;af.3 avkännande kretsen hög och stärkaren 110 och grinden 111. förstärkaren 110 får 1ampan 112 att 1ysa och bi1da e11 indikation på ett dubbe1matning faktum att den dubbe1av 5 'frånï vid'pâ“kommer en 1åginstä11ning vid sin utgång när båda des höga för att aktivera motorreg okumentbehand1ande anordningen och företrä- motorn hos den d 10 nr 3 857 559.

Kretsen en1igt de1 såsom h 15 styrkenivân när de dokument som För att utföra terande brytaren 13 v enheten vid 20 ning a En reg1erratt anordnad i en âtkom1ig nen och en brytararm R3A (s 1äget för att stä11a styrka ( 25 att återstä11as av kommande dubbe1matni Om reg1erratten stä11es in på det för mycket tunna e11 30 mer komparatorn 15 a om ett enke1matat dokument existerar. genom att vrida reg1 indikator I är om den mörkaste instä11ningsmöj1igheten, varefter d 35 får passera genom ap pas för1oppet (dvs a åt höger) men ändå snabb metod ke1värde. 40 Närhe1st 1ampa desvis dessutom aktivera bromsorgan 1igheter finns angivna i samband med terna i de ovan nämnda a motorn M och bromsen 131 dvs för de mörkaste e11er minst 1jus1ed ten). Om 1jusstyrkan är a11tför hög, komparatorn 14 för indikering av före- ti11s 1ampan 112 b1ir avstängd n 7813248-7 ti11för en hög nivå ti11 strömför- Den höga nivån ti11förd ström- r en visu- sförhå11ande, oavsett det kännande brytaren 13 är vid'pâ"e11er ånd att upprätta s ingångar är grinden 111 att vara i st 1erkretsen 113 och stänga av (icke visade). Dessa möj- beskrivning av appara- merikanska patenten, se exempe1vis i fig 2 i det amerikanska patentet fig 8 kan också användas med stor för- a1vautomatisk anordning för instä11ning av 1jus- ska11 behand1as väx1as. instä11ningen stä11es den dubbe1detek- i från-1äge för att förhindra avstäng- fa11 med dubbe1matning, position på maski- e fig 2) vrides moturs ti11 1ys- in e1ementet 11 vid dess största 1jus- ande dokumen- förhindras vippan 18 ngar. mörkaste 1äget (dvs starkt 1jusöverförande dokument),kom- bbe1matningssigna1 även Instä11ningen göres medurs riktning så att dess er tt indikera en du erratten i i 1inje med den nästa graderingen ti11 höger okument paraten. Om 1ampan åter 1yser, uppre- tt den instä11es ytter1igare ett steg , varvid en enke1 uppnås för instä11ning av korrekt trös- n 112 1yser kan den s1äckas genom att “šoon QUALITX __...-.-__-.-_--~_._.- 7813248-7 10 22 pressa ner den normalt frânslagna återställningsknappen Br för återställning av den dubbla vippan l7 (fig 2 och 8).

Arrangemanget enligt fig 8 visar utrustningen med den ytterligare förmågan att kunna behandla dokument under hög hastighet, varvid närvaron av ett dubbelmatningsförhållande (eller -förhållanden) indikeras varje gång lampan ll2 lyser, utan att man för den skull behöver stanna utrustningen var- je gång. Dokumentbuntar erhållna genom en dubbelmatningsin- dikation kan placeras för sig för en senare genomgång, vilket möjliggör att räkningen och behandlingen kan fortgå under hög hastighet utan avbrott, men med den dubbelavkännande förmågan kontinuerligt övervakande arbetsförloppet.

Claims (7)

10 l5 20 25 30 35 40 23 7813248-7 PATENTKRAV

1. l. Apparat för indikering att ark normalt matade indi- viduellt längs en bana i en förutbestämd ordningsföljd i själva verket matas längs banan under en annan än den för- utbestämda ordningsföljden, bestående av första anordningar innefattande en ljuskälla placerad vid en första sida om banan och ett ljusavkännande element placerat på den andra sidan om banan för alstrande av en bansignal indikerande banans ljusöverföringsförmäga, och andra anordningar på- verkbara av bansignalens amplitud för ästadkommande av en indikation att ark i själva verket matas längs banan på ett annat sätt än det förutbestämda, k ä n n e t e c k n a d av elektroniska äterföringsanordningar (Ql, Q2) i fast tillstånd direkt anslutna mellan nämnda ljuskälla och nämnda ljusavkännande element och beroende av uteffekten från det ljusavkännande elementet (l2) för direkt styrning av ljusstyrkan hos ljuskällan (ll), varvid uteffekten från nämnda andra anordningar är kopplad till äterföringsanord- ningarna för mottagning av nämnda bansignal.

2. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att det ljusavkännande elementet (l2) är en fototransistor i vilken avgiven ström ökar när ljusstyrkan som när den ökar till dess den när mättnad, vid vilken tidpunkt ström- men förblir konstant oavsett om ljusstyrkan som när foto- transistorn (12) ökar, att inställbara regleranordningar (R3) för ljusstyrkereglering hos ljuskällan är anordnade sa att ljuskällans styrka kan ställas in att ligga mellan ett styrkeintervall med en övre gräns vald att förhindra fototransistorn att nå mättnad för det slags ark som skall matas för att alstra tydliga skillnader i avgiven ström i beroende av ljusmängden som överföras genom enkelmatade och dubbelmatade ark.

3. Apparat enligt krav l eller 2, av att âterföringsanordningarna innefattar åtminstone k ä n n e t e c k - n a d en inverterad förstärkare (Ql).

4. Apparat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att de andra anordningarna (15) innefattar organ (R8, R9, Rl0) för âstadkommande av en förutbestämd tröskelnivâ, att detekteringsanordningar (C2) för avkännande av varaktig- heten av utgángssignalen när denna överskrider den förut- " ---.-._ _ i Pfifi '""'“”-~ ~~~~ .- o wa afm flw .få-M Y \\_ 7813248-7 l0 l5 20 25 30 35 40 24 bestämda tröskelnivän under den tid ett enda ark normalt passerar det ljuskänsliga elementet (l2), och att indikerande anordningar (l7) är anordnade för âstadkommande av indike- ringen när tidsintervallet överskrider en förutbestämd tid.

5. Apparat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d fav att de detekterande anordningarna (C2) innefattar organ (15) påverkbara av bansignalen för alstrande av en numerisk ban- signal, och att anordningar (C2) är anordnade för att in- tegrera den numeriska bansignalen för bildande av en in- tegrerad signal, och att de indikerande anordningarna (l7) innefattar organ (lö) pàverkbara av den integrerade signalen om denna överskrider ett förutbestämt tröskelvärde för er- hållande av indikationen.

6. Apparat enligt något av föregående krav, t e c k n a d av en bistabil vippa (l8), anordningar (32) påverkbara av den främre kanten hos ett dokument för att ställa in en första utgång (Q) hos vippan (18) i ett första läge, anordningar (14) anslutna till det ljusstyrkeavkännan- de organet och pâverkbara av en styrkenivà avkänd av det ljusstyrkeavkännande organet nedanför ett förutbestämt tröskelvärde för inställning av vippans första utgång i ett motsatt tillstånd och vilka anordningar förhindras att ställa in vippans första utgång till det motsatta tillståndet när den av det ljusavkännande organet registrerade ljusstyrke- nivån ligger ovanför tröskelvärdet, anordningar för tempo- rärt lagrande av dubbelmatningsförhällanden, anordningar (32) för alstrande av bakkantssignal när den bakre kanten har passerat det avkännande organet och av grindorgan (20) päverkbara av det första tillståndet vid den första ut- gängen hos vippan när en bakkantssignal uppträder för att lagra ett "artificiellt" dubbelmatningsförhàllande i lagrings- organet indikerande att dubbelmatningskretsen är felaktigt inställd vid ett för högt ljusstyrkevärde för det dokument som behandlas.

7. Apparat enligt krav 6, omkopplingsorgan (l3') med ett till- och frânläge, grindorgan (lll) páverkbara av omkopplingsorganets från-läge för lagring av ett dubbelmatningsförhällande i lagringsorganet för bildan- de av en motorreglersignal, och av organ (ll3) pàverkbara av motorreglersignalen för att stoppa dokumentmatningen. k ä n n e - k ä n n e t e c k n a d av