SE439714B - Forfarande och anordning for sendning och mottagning av bildinformation - Google Patents

Description

15 20 25 30 7807833-*4 2 FM (fasmoduiation). Å andra sidan förekommer vad avser förfarandet för reducering av redundans o1ika försiag för höghastighetstransmission (ungefär 1 minut) av informationen pà dokument med stor1eken A4 (ungefär 21 x 29,5 cm).

För varje för1aga större än för1agan en1igt Grupp 3 i CCITT:s k1assificering (1 minuters maskin) kommer sannolikt en av dessa tekniker att anammas. Dessa förs1ag koncentreras ti11 1öp1ängden för samma bi1de1ement inom en enda huvudav- sökningsiinje, och ett förfarande för att få denna 1öp1ängd anpassad ti11 wy1e's kod e11er för att få iöptiden anpassad ti11 denmodifierade Huffmankoden, e11er något annat kodningsförfarande med en-dimensione11 1öp1ängd. Vidare har o1ika uppfinningar, som hänför sig ti11 tvâ-dimensione11a kodningsförfaranden, ti11känna- givits. I Av tidigare kända system förk1aras i korthet nedan modu1ationssystemet AM-PN-V58 (amp1itudmodu1ering-fasmodu1ering-stympat sidband) och redundansreduktionzsystemet med överhoppning av vitt utrymme (enge1ska skipping white space, förkortat SWS) vi1ka är nära bes1äktade med före1iggande uppfinning för högeffektiva faksimi1a iransmissionssystem.

AH-PH-modu1ationssystemet beskrives i "CCITT-period 1977-1980 study group XIV-contribution No. 2", av Nippon Te1ephone and Te1egraph Pub1ic Corporation och sammanfattas nedan.

Fig. 1 visar ett schematiskt b1ockschema över en faksimi1 sändare innefattande ett tidigare känt AM-PM~modu1ationssystem med f1era nivåer. Fig. 2 visar vàgformer för signa1er, vi1ka uppträder i systemet en1igt fig. 1 och i àskâd1iggörande syfte utnyttjas för förk1aring av detta modu1ationsförfarande. I fig. 1 har bi1de1ements- informationen för en he1 1inje avsökts.Svarta bi1de1ement, vi1ka har nivån "0", och vita bi1de1ement, vi1ka har nivån "1", antages ha 1agrats i ett skift- register 1 via en ingångs1edning 100. De i serie mede1st en taktstyrningssigna1 101 ut1ästa binära hiidsignaierna 102 pâiägges en po1aritetsinversionskrets 3 och en vippa 2. Vippan 2 inverterar vid sin förändringspunkt från insigna1ens 102 nivå "1" ti11 nivån "0“ utgángens 103 ti11stànd från L (1àg) ti11 H (hög) e11er från H ti11 L (se fig. 2). När signa1en 103 har nivån L ger po1aritetsinversions- kretsen 3 en utsigna1 104, vi1ken är 1ika med insigna1en 102. När signa1en 103 har nivån H ger kretsen 103 på utgàngs1edningen 104 en i förhâ11ande ti11 insigna1en 102 po1aritetsinverterad utsignai. Såsom framgår av vágformsdiagrammet i fig. 2 b1ir sä1edes signa1en 104 en ternär vâgform omfattande nivåerna +1, 0 och -1.

Vidare erhä11er signa1en 104 en nivâskiftning med stor1eken +1 vid en additions- krets 5, från vi1ken en ternär utsigna1 105 omfattande nivåerna +2, +1 och 0 er- hâ11es.

Den nämnda signa1en 103 ti11föres eme11ertid också ingången hos en vippa 4.

Därför kommer vippen 4 vid insigna1ens 103 ändringspunkt från H ti11 L att inver- tera ti11stàndet pá utgángs1edningen 106, pä vi1ken utsigna1en inverteras pà L ti11 ,..-_-«~,-.....-.-, .-. nç-f-fl - _. _ . 'ßaffåfi f' -'~~.~;_'~_i akfïa. a. _. 1,;- wu-æäfifl* . u;- __._......__..__..___. 10 l5 20 25 35 40 3 7807833--4 H eller från H till L. Medelst de sålunda åstadkomna insignalerna lO5 och l06 till en oolaritetsinversionskrets 6 kommer denna senare krets att arbeta på samma vis som inversionskretsen 3 och tillhandahålla en kvinär basbandssignal omfattande nivåerna +2, +l, O, -l, och -2, vilket åskådliggöres i fig. 2 medelst utsignalen lO7. I en amplitudmodulationskrets 8 underkastas utsignalen från bärvågsalstrings- kretsen 7 amplitudmodulering medelst den ovannämnda basbandssignalen l07 och ger en kvinär AM-PM-modulationssignal lO9A, vilken visas i fig. Z. AM-PM-VSB-modulations- vägen kan vid praktiska tillämpningar erhållas genom att den kvinära AM-PM~modula- tionssignalen lO9A bringas att passera genom en VSB-krets.

Redogörelsen ovan beskriver funktionen för den kvinära AM-PM-VSB-modula- tionen. Om den medelst den streckade linjen i fig. l omgivna kretsen 9 uteslutes *kommer amplitudmodulationskretsens insignal att utgöras av signalen lO4 i stället för signalen lO7. I detta fall erhålles en ternär AM-PM-modulationssigna' lO9B, vilken visas i fig. 2, som utsignal från amplitudmodulationskretsen 8. Genom passage av VSB-kretsen kan vidare de ternära AM-PM-VSB-modulerade vågorna överföras till talkanalen. Såsom ovan nämnts möjliggöres genom användningen av AM-PM-VSB-modula- tionssystemet med flera nivåer en högeffektiv dokument-/bildtransmission, som effek- tivt utnyttjar en given frekvensbandbredd.

Emellertid framgår att det ovan beskrivna AM-PM-VSB-modulationssystemet med flera nivåer fortfarande kan förbättras genom att de redundanta områdena och om- râdena med signifikant information på bilden behandlas likvärdigt.

Nedan följer en kort beskrivning av ett annat tidigare känt system för över- hoppning av vitt utrymme (SHS), varvid hänvisning sker till fig. 3 och 4, Vad be- träffar tidigare kända, med överhoppning av vitt utrymme arbetande system före- finnes manga publikationer, av vilka nagra är de amerikanska patentskrifterna 4 044 382 och 4 047 228. Fig. 3 åskådliggör översiktligt ett blockschema över en faksimil sändare, vilken utnyttjar systemet för överhoppning av vitt utrymme. Fig. 4 åskådliggör vagformer utnyttjade för förtydligande av beskrivningen av det kon- ventionella systemet enligt fig. 3. Fig. 4 utgör ett exempel där antalet ingående bildelement utefter en linje uDD9år till antalet l728, vilket är uppdelat i lO8 block med l6 bildelement i vardera. Det antages att en avsökningslinje med bildin- formation redan avsökts. Ett svart bildelement kodas som "O" och ett vitt bildele- ment kodas som "l". Samtliga kodade bildelement lagras in i ett bildsignalminne 20 via en ingângsledning l20. Vad beträffar blocken, som vart och ett innehåller lö bild- element, tilldelas samtidigt block utan svarta bildelement en flagg- eller indike- ringssymbol "l" och block med svart bildelement en flaggsymbol "O". Dessa indike- ringssignaler "l" eller "O" erhålles sekvensiellt av en identifieringskrets 2l.

Resultaten lagras i ett flagg- eller symbolminne 22. En styrkrets 23 utläser indi- keringssymbolen för det första blocket från symbolminnet 22 och konstaterar. när den finner att denna indikeringssymbol är "l", att detta block saknar svart cell. I detta fall tillhandahåller styrkretsen 23 endast indikeringssymbolen "l" till en ingång kPQOR QUNÅTY l5 20 HJ 30 35 40 7807833-4- 4 l23 hos en modulationskrets 24, men tillhandahåller ej innehållet i blocket.

Samma förlopp upprepas vad avser det andra blocket. Vad beträffar det tredje blocket (ï¥3), för vilket indikeringssymbolen är "0", konstateras detta ha minst en svart cél I detta fall skall indikeringssymbolen"0" för det tredje blocket och signalen "lll00O00lllD0lll", som anger de i blocket (se fig. 4) ingående l6 bildelementens tillstànd utgöra en insignal till modulationskretsen 24 som en seriesignal. Samma förlopp fortgår tills de l08 blocken har transmitterats och behandlingen av en avsökningslinje avslutats.

Pâ detta vis har i de konventionella SWS-systemen indikeringssymbolen som svarar mot block utan svarta celler en roll som blocköverhoppande indikerings- symbol. Härigenom reduceras transmissionstiden avsevärt. Å andra sidan skulle emeller tid i jämförelse med det fall där redundansreduktion ej utfördes försämrirgen av den reproducerade bildens kvalitet förvärrats till följd av transmissionsfel vad ll] II *beträffar indikeringssymbolerna.

Vid en kombination av AM-PM-VSB-modulationssystemet och det redundansreducerande SNS-systemet är vidare en behandling bit för bit ej nödvändigtvis tillfredsställande till följd av eventuella transmissionsfel, eftersom fördelarna med AM-PM-VSB- modulationssystemet ligger i dess enkla uppbyggnad. Det torde särskilt uppmärksammas att AM-PM-VSB-modulationssystemet ursprungligen är ett analogt modulationssystem och ej är lämpligt för överföring av en digital signal som en överhoppningssymbol.

Därför kan ett tidigare känt AM-PM-VSB-system ej överföra en symbolinformation (vilken är en digital signal) i ett SWS-system, eftersom en symbolinformation i SNS-system har en avgörande betydelse och ett enda fel vad avser en symbolinforma- tion har stor påverkan på försämringen av bildkvaliteten.

Syftet med uppfinningen är därför att undanröja ovannämnda olägenheter och begränsningar hos tidigare kända faksimila transmissionssystem genom âstadkommande av ett nytt och bättre förfarande för faksimil transmission samt en anordning för D utförande av förfarandet.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en faksimil transmissions- anordning, som är en kombination av ett enkelt AM-PM-VSB-system, vilket är av analogt slag, och ett system av typen överhoppning av vitt utrymme (SWS-system) som är av digitalt slag, vilken anordning är i stånd att transmittera bildinforma- tion med hög effektivitet.

I enlighet med uppfinningen uppdelas varje avsökningslinje i ett flertal block, som vart och ett har ett flertal bildceller, varvid endast de block som har svarta celler transmitteras som en bildsignal. De block vilka saknar svarta celler transmitteras ej. lstället transmitteras den flagginformation, som anger att .blocket överhoppas. Också en linjesynkroniseringssignal transmitteras för varje avsökningslinje. När nämnda signaler (bildsignalerna, symbolinformationen och linje- synkroniseringssignalen) moduleras till en AM-PM-VSB-signal, moduleras en bild- l5 30 35 10 5 7807833-4 signal som en ordinär analog signal, och en symbolinformationssignal och en linje- synkroniseringssignalhav dnsbelt sa hög nivå som högsta nivån för bildinformationen samt har en större varaktighet än var och en av signalerna för varje bildcell. Även om ett enkelt analogt AM-PM-VSB-system utnyttjas överföres således viktig information som en linjesynkroniseringssignal och en symbolinformationssignal, som kraftigt påverkar den mottagna bildens kvalitet, med hög tillförlitlighet.

I enlighet med en föredragen utföringsform av uppfinningen förändras, när fler än två på varandra följande block utan svarta celler föreligger, symbolsignalens fas för varje block. - När vidare flera än två på varandra följande block utan svarta celler före- ligger, kodas antalet sådana block och symbolsignalen överför endast denna kod.

Varje avsökningslinje har företrädesvis l728 bildceller och är uppdele” i l08 block. Således har varje block lö bildceller (l728/l08=l6).

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bifogade ritning.

Fig. l är ett översiktligt nïockschema över en tidigare känd sändare i ett med flera nivåer arbetande AM~PM-modulationssystem.

Fig. 2 är ett vágformsdiagram för förklaring av modulationssystemet enligt fig. l.

Fig. 3 är ett översiktligt blockschema över en faksimil sändare utförd i enlighet med ett tidigare känt system för överhoppning av vitt utrymme.

Fig. 4 är ett vâgformsdiagram avsett för förklaring av systemet i fig. 3.

Fig. 6 är ett vågformsdiagram med signalvágformer för förklaring av en första utgöringsform av uppfinningen.

Fig. 6 är ett översiktligt blockschema för en faksimil sändare enligt en första utföringsform av uppfinningen.

Fig. 7 är ett vâgformsdiagram med signalvågformer avsedda för förklaring av funktionen för sändaren enligt den första utföringsformen av uppfinningen. Fig. 8 är ett översiktligt blockschema för en faksimil mottagare enligt en första utförings- form av uppfinningen.

Fig. 9 är ett vägformsoiagram avsett för förklaring av funktionen för mot- tagandet enligt den första utföringsformen av uppfinningen.

Fig. 10 är en tablå. som åskådliggör förhållandet mellan signalen 207 för förklaring av den med nänvisníng till fig. 8 och 9 beskrivna mottagaren och klassificerade tillstånd.

Fig. ll åskådliggör exempel på vágformer för linjesynkroniseringssignaler i den första utföringsfornen av uppfinningen.

Fig. l2 är en tablå över förhållandena mellan antalet konsekutiva överhoppninqs- block och sammansättningen av titgruppssignalkoden i en andra utföringsform av uppfinningen.

Fig. l3 åskådliggör ett exempel på en vågform för de linjesynkroniserande sig- l0 w_ 20 25 30 35 7807333-4 nalerna hos den andra utföringsformen av uppfinningen.

För underlättande av uppfinningen beskrives först grundprinciperna för upp- finningens funktion. I den följande beskrivningen kommer för underlättande av redogörelsen, om ej annat anges, en avsökningslinje att bestå av l728 bildelement eller l08 block om lö bildelement vardera. För definiering av modulatorkretsens insignals tidsenhet definieras tre olika typer av tids- eller taktstyrning, nämligen bittidsstyrning, bitgruppstidsstyrning och blocktidsstyrning. Bittidsstyrning definieras som en tidsstyrning för en period av ett bildelements (eller cells) transmissionsenhetslängd under förutsättning av att redundansreduktion ej erhålles.

Bitgruppsstyrning definieras som en tidsstyrning för en period av en hel multipel (n) av bittidsstyrning. Blocktidsstyrning definieras som en tidstyrning för en period av en hel multipel (m) av bittidsstyrning. Naturligtvis inses att m;>n.

Fig. 5 visar ett vàgformsdiagram över de tre olika typerna av tidsstyrning, där n=4 och m=l6. Fig. 5 visar också en vågform för en modulerad bärvåg. I den följande redogörelsen är om ej annat anges n=4 och m=l6.

Om svarta bildelement innehâlles i de för transmission avsedda blocken moduleras och transmitteras, under alstring av basbandssignaler genom bittidsstyrning, blockets samtliga bildelements informationssignaler oförändrade. Vid detta förlopp bringas svarta bildelement att svara mot nivån "O" och vita bildelement mot nivån +l eller -l. För bestämning av de vita bildelementens polaritet gäller att: -Om ett vitt bildelement är omedelbart föregângetav ett svart bildelement skall polariteten vara omkastad med avseende på det senaste vita bildelement, som före- gick det svarta bildelementet: - om det vita bildelementet är omedelbart föregängetiav ett vitt bildelement skall polariteten vara den samma som för det föregående vita bildelementets polari- tet.

Uppfinningen är ej begränsad till ovanstående definition vad avser polariteten.

För underlättande av den följande redogörelsen kommer emellertid ovanstående defini- tion att utnyttjas. När det för transmission avsedda blocket saknar svart bild- element transmitteras ej någon bildelementsinformationssignal. Istället alstras genom bitgruppstidsstyrning basbandssignaler och en överhoppningssymbol moduleras och transmitteras. 1 detta fall bringas överhoppningssymbolen att svara mot nivån +2 eller -2. I det fall block utan svarta bildelement fortsätter att uppträda transmitteras överhoppningssymboler kontinuerligt, varvid antalet symboler är lika med det oavbrutna antalet överhoppningsblock. Emellertid inverteras polariteten vid varje ände av bitgruppstidstyrningen. I den följande redogörelsen benämnas den signal, som transmitterar bildelementens tillstànd opàverkat genom bittidsstyrning "bildelementsinformationssignal". Den dubbel nivån uppvisande signalen, som ej förändrar tillståndet på varje enhet av bitgruppstidstyrning, såsom "överhoppnings- symbolen" för "block utan svarta bildelement" benämnes “bitgruppssignal". De 7 7807833-4 signaler som representerar nilddetaljer av ovan nämnt slag, dvs. "bildelements- informationssignalen“ och "överhoppningssymbolen" generaliseras som "dokument-/ bildsignaler". Dessa särskiljes från "linjesynkroniseringssignaler" vilka utnyttjas för styrning av den underordnande avsökningen.

Pig. 6~9 är avsedda för askádliggörande av den första utföringsformen enligt .f v” uppfinningen; vilten teskaffad på ovan angivet sätt.

Fig. 6 visar ett översiktligt blockschema för en faksimil sändare enligt uppfinningen. Fig. ? visar i diagramform signalvágformer För Förklaring av sändarens Funktion.

Vid sändaren ; Pig. 6 förutsättes att en hel skärm redan avsökts och bild- informatianen hos en hel skärm (avgränsad yta) är lagrad i ett halvledarskiktregister (av typ MCE) eller en laddningskopplad anordning (CCD). Dessa visas ej. Lçgàngen fràn skittregistret eller den laddningskopplade anordningen är ansluten till en ingângsledning l30. De svarta bildelementen "O" och de vita bildelementen"l" hos en hel skärm lagras i ett bildsignalminne 30 via ingàngsledningen l30. Samtidigt lagras resultatet av sekvensiell identifiering av varje block (av de i varje rad eller linje innehållande lêê blocken om vardera l6 bildelement) utan något svart bildelement och varje bloek med svart bildelement, vilka identifieras medelst en identifieringskrets såsom varande identifieringssymbol "l" resp. identifierings- symbol "O". i ett identifieringssymbolminne 32. Detta innebär att symbolminnet 32 lagrar intormationen om varje block har ett svart bildelement eller ej. Styr- signaler l32 för utläsninç av ett bitnummer tillföres från en styrkrets 33 till bildsignalminnet BD. Dessa signaler anger bitnumren l till l728. Varje linje startar med bitnumret l. Stvrsignaler l3ä för utläsning.av blocksymbolen tillföres också till symbolminnet 32 från styrkretsen 33. Dessa signaler anger blocknumren från block nr. l till block nr. lO8. Varje linje startar med block nr. l.

Styrkretsens 33 huvddfunktion är att ombesörja att styrsignalen l34 för utläs- ning av blocksymbolen styr ut symbolsignalen på en signalledning l33 och att under detta tillstànd selektivt tillföra antingen signalen på ledningen l3l eller signalen pà ledningen l33 till en insignalledning l35 hos en AM-PM-VSB-modulationskrets A0.

En signal l35A på ledningen l35 är inrättad att styra Till-eller FRÅN-kopplingen av bärvágen. När signalnivån H föreligger transmitteras bärvâgen och när signal- tillståndet L före" styr amplituden i samband med at: bärvågen transmitteras. Bärvâgsamplituden under e=an,miåteras öärvàgen ej. En signal l35B på ledningen l35 signaltillstândet H är dubbelt så stor som under signaltillständet L. En signal l3fC på ledningen 735 styr inser, när bärvågen transmitteras. Under signaltill- ståndet H har bärvägen fasförskjutningen7T'eller har inverterad polaritet och under signaltillståndet L har bärvagen fasförskjutningen D eller normal polaritet.

En produktkrets 35 levererar ternära signaler l37, nämligen signaler med nivàern #2, +l och O i beroende av signalerna l35A och l35B. En polaritetsinversionskrets 36 avger kvinära signaler l38 omfattande nivåerna +2, +l, 0, -l och -2 i beroende Poon gnšffmi"" 10 15 20 25 30 35 40 7soraaa~1 8 av signa1erna 137 och 1358. Signa1en 138 har ett brebandigt frekvensspektrum.

Om denna signa! direkt underkastas amp1itudmodu1ering erhâ11es kraftig distorsiun.

Därför ti11föres signa1en 138 först ti11 ett basbandsfi1ter 37, vars utsigna1 ut- göres av en basbandssigna1 139 där den högfrekventa komponenten är e1iminerad.

Basbandssigna1en 139 ti11föres en amp1itudmodu1ationskrets 38 och ombesörjer där amp1itudmsdu1ering av bärvâgssigna1en 140, varigenom en AM-PM-moduiationsvàg 141 âstadkommes, vi1ken sedan får passera genom en VSB- (stympat sidband) krets 39, sä att en AM-PM-VSB-moduiationsväg kan överföras ti11 avsedd transmissionsiedning.

En k1ockkrets 34 är inrättad att uppdeia en ursprung1ig, högfrekvent k1ockpu1s och åstadkomma bittidsstyrningssigna1en 136A, bitgruppstidstyrningssigna1en 1368, biocktidsstyrningssigna1en 136C samt bärvågssigna1en 140. B1ocktidsstyrningssignaien 1366 är en signa1, vi1ken triggas av signa1en 142 från styrkretsen 33 och över- föres ti11 nivån H under en tidsperiod av 16 bitar. Under tiden styr den signa1en pä signa11edningen 131 ti11 signa11edningen 135 som bi1de1ementsinformationssignaien.

Signa1en 135C är så beskaffad att dess ti11stånd kommer att förändras från nivån H ti11 nivån L e11er från nivån L ti11 nivån H vid signa1ens 135A ändringspunkt från nivån H ti11 nivån L e11er vid överhoppningssymboiens C fiank, vi1ken är den signifikanta punkten för bitgruppstidsstyrningssigna1en 1365 i ett fa11 där fier än tvâ konsekutiva överhoppningssymboier a1stras.

Nedan fö1jer en redogöreise av de i fig. 7 visade vågformerna. In1edningsvis 1äser styrkretsen 33 mede1st styrsigna1en 134 ut den indikeringssymbo1 e11er fiagga, som svarar mot symbo1minnets första b1ock ti11 signa11edningen 133. Om såsom visas i fig. 7 symbo1en e11er f1aggen är "1" e1imineras ut1äsningen av bi1dsigna1minnet, fiyttas bitta1et fram med 16 bitar och stä11es, i syfte att transmittera överhopp- ningsf1aggor,bàde signa11edningen 135A och 135B i ti11ståndet H samt stä11es signa1- 1edningen 135C i samma ti11stànd som omede1bart tidigare (ti11ståndet L i diagrammet).

Dä intar signa1en 137 nivån +2 och signa1en 138 nivån +2. Sà1edes kan en bärvàg med amp1ituden 2 AM med norma1 fas erhå11as som signa1en 140. I detta ti11stånd a1stras, när bittidsstyrningssignaien 136A fortsätter fyra bitar, bitgruppstids- styrningssigna1en 1368. Vid detta tidsögonb1ick ut1äses f1aggan för det andra b1ocket. Eftersom f1aggan för det andra b1ocket också är “1", såsom visas i fig. 7, bringas bittaiet att ytteriigare f1yttas fram med 16 bitar, föres signa11edningarna 135A och 135B ti11 tilistândet H och bringas signa11edningen 135C att förändras från tiilståndet L ti11 H. Genom denna förändring intar signa1en 137 nivån +2 och signa1en 138 nivån -2, varigenom en bärvâg med amp1ituden 2 AM och med fasen omvänd re1ativt signa1en 140 erhâ11es.

När bittidsstyrningssigna1en 1364 fortsätter 4 bitar under ovanstående ti11- stànd, aïstras bitgruppstidsstyrningssigna1en 1365 004 1359* Ut fïa99fi" für deï tredje biocket. Eftersom i fig. 7 fiaggan för det tredje bïocket är "O" (se 133), Qaatiffi , l0 l5 20 25 30 9 7807833-4 ~~ingssiJnalen l36C till tillståndet H. Block- 'änâ niaehaller tillståndet H under en period av l6 bitar vid frånvaro av signalen l42 automatiskt till tillståndet L. »;ëtidsstyrningssignalen 1366 intar tillståndet H flyttar styrkret- it för bit och läser samtidigt ut bildelementinformationen under den :ff t" sen 33 fran bï ïïedhingen l3l. Eftersom det i fig. 7 antages att =119O00ClllO0lll" blir tillståndet pà signalled- 1U*H“, medan signalledningen l35B intar tillståndet L 3 signalen så ledningen l35 C i beroende av signalled- i det tr ii" innehållet för b“t nr.

'IT ningen =¿5Ã W under perinde" ningen l35A 1; LLLLLLLHHHHH". Därför förändras signalen l38 på följande vis: ni,a: a bitar, nivån O under 5 bitar. nivån +l under 3 bitar, nivån U under Z bitar, ocb nivån -l under 3 bitar. Emellertid har den till utgángslednivgen t:ar:f'" erade bärvágen inverterad fas för amplituden AM (3 bitar), amplitud G (5 bitar), och samma fas för amplituden AM (3 bitar), ampli- tud 0 (2 bitar; och crt .nissionen av det tred e blockets bildelementsinformationssignaler och motsatt fas för amplituden AM (3 bitar).

- J om lfi bitar nar avslutats, flyttas bittalet fram till den första biten hos det fjärde blocket, dvs. nr. 4%, o:b flaggan för det fjärde blocket utläsas. Eftersom flaggan för det fgärde blocket är ”l” (se l33 i fig. 7), flyttas bittalet fram ytterligare lá bitar. Sionalfedringarna l35A och l35B överföres till tillståndet H och tillståndet för si. fïedningen l35C kvarhälles i tillståndet H, samma till- redje blocket. Genom detta förfarande blir blocket samma tillstånd som det andra blocket overhobpningsi och en bërvàg med ampfituden 2 AM (4 bitar) med omvänd fas erhålles. Liknande förlopp upprepas dä efter för behandling av resten av blocken. varigenom trans- missionen av en rea av doknment~fbildsignaler fullföljes.

Varje funktion hos styrkretsen 33 kan naturligtvis inrättas att utföras medelst hàrdva . t nstring. Cm emellertid en krets försedd med en mikroprocessor med typiska basfunktioner utnyttjas, inses att ett arrangemang latt kan åstad- med ovan beskrivna funktioner som program av systemet förses kommas genom att 1, som är hårdvara med fast orogram. 'siktligt blockschema över en utföringsform av en faksimil .nfa^. rig. ? är ett vägformsdiagram avsett för förklaring I fig. F nasserar en signal 200, som mottages från trans- çencm ett mottagningsfilter 50, där brus och kanalstörningar elimineras. och ëlir en signa? Zül. Signalen förstärkes sedan till en föreskriven nivå medelst en mbttagarförstärkarkrets Sl, varigenom en signal 202 erhålles.

Signalen 202 tillföras en ï"oduktk'ets 2 och samtidigt till en krets 53 för 5 alstring * .53 alstrar en referensbärvag 203, vilken är så fasinst elleriïfi.. i .p ~ »QQRQnfizfi-*fr l0 15 20 i- 25 30 35 7aorasa=a W 52 ombesörjer multiplikation och demodulation av signalen 202 och referensbär- vägen 203, samt alstrar den i fig. 9 som 204 angivna signalen. Vidare elimineras den högfrekventa signalkomponenten från signalen 204 medelst ett basbandfilter 54 och dess envelopdemodulerade basbandssignal 205 erhålles.

Basbandssignalen 205 underkastas helvägslikriktning medelst en helvâgslik- riktande krets 55, varigenom en helvâgslikriktad signal 206 erhålles. Vad avser den helvâgslikriktade signalen 206 identifieras de i signalens 206 vâgform i fig. 9 angivna, streckade linjerna a och b som respektive referensnivâer av nivå- komparatorer 56 och 57, vilka åstadkommer en med/utan identifieringssignal 207a resp. en dubbelnivâ- identifieringssignal 207B. Vidare identifieras den ovan nämnda basbandssignalen 205 medelst en nivàkomparator 58 som nollnivâ, dvs. den i signalens 205 vâgform i fig. 9 visade, streckade linjen C, som referensnivå för âstadkommande av en polaritetsidentifieringssignal 2070. Hedelst tidsstyrningssignaler 208A och 2088 från en klockkrets 60 identifierar en styrkrets 59 sekvensiellt om huruvida ovan nämnda identifieringssignaler 207A, 2078 och 2076 från AM-PM-VSB-demodulations- kretsen 49 är bitgruppssignaler eller bildelementinformationssignaler vid slutet av en bitgrupps tidsstyrningsavsnitt.

Såsom ovan angivits har bitgruppssignalen från sändaren en vägform med dubbel nivå och med normal polaritet samt vararunder en bitgrupps tidsstyrningslängd, men på mottagarsidan uppträder fel, vilka àstadkommits av olika störningar under transmissionen. Därför är det vid mottagarens identifieringsoperation oundgäng- Tigt med fullständig detektering för varje bitgruppstidsstyrningslängdenhet.

Denna fUllSïäHfilQê detekteringsfunktion är naturligtvis införlivad i styr- kretsen 59 i fig. 8. Denna förklaras nedan. Vid ändringspunkten för bitgruppstid- styrningssignalen 208B och oolaritetsidentifieringssignalen 2076 iordningsställes på förhand till ett bestämt värde inställda räknare för var och en av den positiva polariteten och den negativa polariteten. Antalet bitar med dubbel nivå pà den positiva polaritetssidan och antalet bitar med dubbel nivå på den negativa polari- tetssidan för varje bitgruppstidsstyrningslängdenhet ' (a),(b), (c), (d), (e), (9), (h), vilka visas i vàgformen för signalen 208ß i fig. 9, räknas individuellt. Vid räkning av antalet bitar anses, oberoende av om huruvida räknetalet (heltal) översteg den förutbestämda tröskeln eller ej, den bitgruppssignal, som svarar mot de räknade talen på den sida som översteg tröskeln, ha detekterats. Om inte räkne- talet pä någon sida översteg tröskeln, föreligger naturligtvis ej bitgruppssignalen och den anses utgöra en komponent av bildelementinformationssignalen. åstadkommas med hårdvara inrättad att funktionen ocksâ lätt åstadkommas om en föreskriven grundfunktion användes som styrkretsen 59, varvid den ovan nämnda fullständigadetekteringen liksom nedan beskrivna styrfunktion tillhandahälles som hårdvara av läsminnestyp (engelska Ovanstående funktion kan naturligtvis arbeta på ovan angivet vis. Emellertid kan en krets försedd med en mikroprocessor med NPC* QÜÉLITÉQ 10 15 25 M U 7807833~4 * av wfficeïninçen av hittidsstyrningssigna1en 2088 under 'å"les denra medelst den in1edningsvis åstadkomna signa1en 60 vid 1injesynkroniseringssigna1ens Signaien 209 användes också i syfte - svan nämnda identifiering av bitgruppssignaien och sam- Let För nedfutan-identifieringssigna1en 207A skriver styr- ;~iïedninç 210 en biidelementinformationssigna1er ti11 skift- ft. Skiitregistret 61 har en kapacitet av 1 b1ock e11er Gistret ästadkommes mede1st en skiftpu1ssigna1 'in3k«ívriigefi av tifieras såsom varande signii kant bi1de1ementinformationssignai, överföres skift- ute ana* 213 tiïï ett register 63 medeist en samp1ingspu1s 215 från _@n 21? från registret 63 kvarhä11es ti11 dess att en ny =rentinformatíonssigna1 skrivits in i skiftregistret 61. Under åiedes signa1en 217 för ett skrivhuvud 66 via en riïes s _ ; en erivstyrsigna1 216 från styrkretsen 59. Samp1ingspu1sen 215 överför en utsigna1 21L irän biockräknaren 62 ti11 ett register 64. Skriv- huvudet Gå s» ; i *OR @1ock. När det av en b1ockangivningssigna1 218 från registret 64 ançivna nšocket verksamgöres mede1st en seriedrivström 219 från drivkreïsen 6? âstesknwmes s av reristren 63 och 64 avs1utats mede1st samp1ingspu1sen idigt utskrift för biocket. ..narens 62 räkneta1 ?ram ned 1 under inverkan av signa1en 212 skrivning av nästa block förberedes. Efter detta 'w iverhoooningsfïagga mottagits, styrsignaien 216 ti11 driv- "'nerad. Under dessa Förhâ11anden steqas b1ock- ~ ett steg nede1st signa1en 212 från styrkretsen 59. På detta vet f bietkräknaren 62, med början på b1ock nr. 1, att fort- sätt bringas inne strida ett bïzct i taret och efter hand som b1ocken fortskrider skrives b1ocken rt ”n bitar samtidigt, B1ocken utan svart innehâ11 ger ej någon i .n tíïï biock nr. 108. Pä detta vis àstadkommes utskrift med Svart inn* ïigna1en 212 är en stegsigna1 for b1ockräknaren 62 aiinstä11ningssigna1 för kiockkretsens 60 b1ocktids- styrningssigna; ßflpx.

Får de sen e-av 9 givna vàgformerna är tröskein "3" angiven för rä qoreisen ovan har en ~;nsättiing av signa1er från 202 ti11 207C i vâgformsdia- gramrei eeiigf ffn. @ för Tarats. Den punktstreckade 1injen i signa1ens 206 vag- ...._.-..___..._._-._.__...-_...._...._._=.._.__..._.__._ _ ._ _ _ __________ _ ___ ___ __ ____ ___ l0 15 20 25 30 40 Wšüfilšfåe ß”.- För de på basis av bitenheter medelst signalerna 207A, 2078 och 2076 identi- fierade och klassificerade tillstånden antages att P2 representerar dubbel nivå med positiv polaritet, P, representerar ordinär nivå med positiv polaritet.

Z representerar nivån 0, MI representerar ordinär nivå med negativ polaritet och M2 representerar dubbel nivå med negativ polaritet. Förhållandet mellan dessa identifierade tillstånd och signalen 207 kan då anges såsom åskâdliggöres i fig. lO.

När de i signalvågformen ZOSA i fig. 9 första fyra bitarna (a) är (PZPZPZPZ) (se fig. 9, 2Û7P, 2075, 2076, och fig. l0), de positiva polaritets- räknetalet är "4" och identifieras såsom varande en bitgruppssignal med positiv polaritet, samt om det antages att omedelbart föregående bitsgruppssignal ej har positiv polaritet, så antages den vara en överhoppningsflagga, varigenom driv- kretsens styrsignal 2l6 ej avges utan istället blockräknarens framstegninjssignal 2l2 avges och det första blocket ej skrives. Nästa fyra bitar (b) är (MZMZMZMZ), varför räknetaiet för negativ polaritet blir "3" och identifieringen ger som resultat en bitgruppssignal med negativ polaritet. Denna signal, som föregås av (a), nämligen en bitgruppssignal med positiv polaritet, betraktas också som en hoppsignal och det andra blocket skrives ej ut utan förloppet fortsätter med det tredje blocket. Signalavsnittet (c) är (M1M1M,Z) och identifieras ej såsom varande en bitgruppssignal utan betraktas som 4 bitar vid början av en bildelementinforma- tionssignal, Förloppet fortsätter sedan med signalavsnittet (d), vilket är (Z Z Z Z) och ej utgör någon bitgruppssignal. Signalavsnittet (e) är P1P]P1Z) och utgör ej någon bitgruppssignal. Signalavsnittet (f) är (Z M1M1M1) och är ej någon bitgrupps- signal.

Genom behandlingen av signalavsnitten (c), (d), (e), (f) lagras en l6 bitars bildelementinformationssignal i skiftregistret ßl, som antar signalmönstret "lll00000lll00lll". Så snart lagringen av ovanstående sista l6:e bit har avslutats avges samplingspulsen 2l5 och innehållet i skiftregistret öl överföres till registret 63, medan innehållet i blockräknaren 62 överföres till registret 64. Sedan tillhandahållas drivstyrsignalen 2l6 under en föreskriven tidsperiod CT”) varigenom skrivningen åstadkommas för det tredje blocket med "l" svarande mot vitt bildelement och-¥0" svarande mot svart bildelement.

Det efterföljande signalavsnittet (g) om 4 bitar är (MZMZMZMZ), varigenom räknetalet blir 4 med negativ polaritet. Detta identifieras såsom varande en bitgruppssignal. Dessutom är det omedelbart föregående signalavsnittet (f) ej någon bitgruppssignal utan klassas som en överhoppningsflagga. Det fjärde blocket utskrives således ej och förloppet fortsätter till det femte blocket. Signalav- snittet (h) är (M1HïZ Z) och utgör således ej någon bitgruppssignal. Signalen lagras således i skiftregistret 6l som en inledande fyra bitars bildelementinforma- tionssignal hos det femte blocket. Förloppet fortsätter därefter med identifiering fp 'Qäflïirrï 33 7807853~4 ~aiioner föijer sedan och en linje utskrives inden vid transmittering och mottagning av uraktiska ti*iämpningar för nárdvaruutrustning 'rkroniserande signalen, som anger avsök- aíimänhet önskvärt att den iinjesynkroni- ' in, =*~wa ett sy ?roníseringstiÉistànd vid mottagning av en ny när synkroniseringen har gått föriorad Tínjesynkroniserande signalen uppvisar, ej upoträder syn tiil ovanstående kan det i fig. ii v.sade .ii%nïngen.

"BB i fig. ?ï är en vågform för utsignalen från den poiaritets- 16 i fin 6. Signaivágfdrmen ästadkommes i styrkretsen 33 och invertera är den ursprung t;*@~wen för den ïinjesyrkroniserande signal, som skaii trans- miäteras fid st: :en r:~ er ry firfe. Såsom Framgår av tig. ii består denna iinje- ; en oesitiv poiaritet uppvisande signal med dubbei nivå, ned erdinär eiier ndrmai nivå, som varar sex bitgrupps~ fa~wrTidtvis kan en iinjesynkroniserande signai med omvänd Ti visade signaïen utnyttjas. När på mottagarsidan ovan nämnda bitgruppssignaiidentifierande såsom varande starten för den iinjesynkroni- Ésiringen av en inïedande poiaritetsändringspunkt. Ûêflflê flew och den inledningsvis förberedda signaien 209 trans- >.? Pïockkretsen 60. Pâ grund härav regieras bit- tt den aistras i anproximativt mitten av bitav- f) Även om bitgruopstidsstyrningssignaien t~cet, bestämmes den samtidigt på så vis att bit- " f~i;;, aem är uppdeiad i fyra bitar, var och en kan biidas “=n *sera e siçnaierna utnyttjas signalerna för de senare 'rfrenvamoïitid i syfte att instäiia förstärkningar, när mf) v ': Färstärkninqsinstäiining användes i mottagarens ga ffijesyrargniserade signaíerna identifieras av konsekutiva, ;novi:nnde ßitgrunossignaier och kan därför tidigt särskiijas l0 15 20 25 30 35 40 från kontinuerliga ëveräoopningsflaggsymboler, vilka alstras växelvis utifrân l eo ariteter. Samtidigt är sannolikheten för att en- bitgru~.' skilda överbopï _ zboler och bildelementinformationssignaler, osv. fel- aktigit identifieras som en linjesynkroniserande signal mycket liten. Omvänt gäller att så tillvida som den linjesynkroniserale signalen själv förblir opàverkad Ovan r ~ *"' tzövingsform av uppfinningen beskrivits. I det följande beskrives “ en andra utföringsform, som möjliggör en mera effektiv transmission av da; 4 Genom kombination av ovannämnda bitgruppssignaler.

Liksom for den första utgöringsformen grupperas samtliga bildelement hos en linje i block med ett idrutbestämt antal bildelement. Vad avser blocken utan svarta element, överhoppningsflaggsymboler, kodas antalet konsekutiva överhoppningsblock iisëttningen hos t.ex. den i tig. l2 visade bitgrupps- för att svara signalen. Det i fig. l2 visade exemplet är ett exempel på en bitgruppssignalkods sammansättning, som alstras genom gruppering av de 1088 bildelement, som bildar en linje, i 34 bloct en 32 bildelement vardera. Vad avser block med svart innehåll bringas svarta bildelement hos de 32 bildelementen att svara mot “0“ och vita bildelement mot “l“. Således transnitteras 32 bitar som bildelementinformations- signaler. vad avser ävernoooningsflaggorna ombesörjs, såsom redan angivits för den första utföringsformenfl transmissionen på basis av fyra bitar som en bit eller en bitgruopstidsstyrningssignal. ßokstäverna í och R i tig. l2 anger polariteten för de dubbel nivå uppvisande bitgruppssignalerna. Signalavsnitten 81328384 och 85 i koden anger transmissions- ordningen under start med 31 och avslutningen med 85. I fig. l2 torde observeras att antalet konsekutiva block med samma polaritet är lika med eller mindre än 2 (R och ä och/eller ï och I). Bet torde också inses att den andra utföringsformen är mycket effektiv, eftersom antalet konsekutiva överhoppningsblock är kodat.

När t.ex. overhoppningsalocken fortsätter över fyra block skulle överhoppnings- 'vdringsformen vara "I R E E" vilken utgöres av fyra bit- ocken i den tös bl grupper. Å andra sidan överíär den andra utföringsformen endast tvâ bitgrupper 1 I denna andra uäföringsform kan det i fig. l3 visade mönstret användas som linjära synkroniseringssignalen. Denna är en vågform bestående ett exempel på den av positiv polaritet uepvisande signaler med dubbel nivå omfattande fyra konseku- tiva bitgrupper liv polaritet uppvisande signaler med normal nivå omfattande sex konsekutiva ' L -ï,er. ïaturligtvis inses att en vàgform med en polaritet helt inverterad v ; "'eten för den i fig. l3 visade signalen också kan användas 10 15 20 25 30 35 40 l5 7807833-4 niserande signalen benämnes I och bitgruppssignalen med omvänd polaritet benämnes R. Den i fig. 12 visade koden är sä inrättad att samma polaritet ei kommer att upprepas för tre konsekutiva bitar. Därför säkerställes de linjesynkroniserande signalernas självátervinnande synkroniseringsegenskap under förutsättning av att en algoritm föreligger, som gör mottagaren i stånd att identifiera att den linje- synkroniserande signalen har påbörjat, när samma polaritet uppvisande bitgrupps- signal har observerats fortsätta oavbrutet under tre eller flera bitgrupper. Den andra, ovan beskrivna utföringsformen kan i praktiken enkelt utövas genom utnytt- jande av hárdvaruutrustning pá följande vis: Genom att inrätta mikroprocessorer för organisering av styrkretsarna 33 och 59 i blockschemat i fig. 6 för sändaren och i blockschemat i fig. 8 för mottagaren för den första utföringsformen samt addera hårdvara av läsminnestyp (engels a firm ware) för àstadkommande av dess algoritm liksom minnen osv. för korttids- lagring av de i linjesynkroniseringssignalen innehâllna bitgruppssignalernas polari- tet erhålles den andra utföringsformen.

Såsom ovan nämnts blir algoritmen för sändaren och mottagaren enligt den andra utföringsformen något komplicerad. Emellertid erfordras knappt någon ytter- ligare hârdvaruutrustning och ända möjliggöres en långt mera effektiv dokument/ bildtransmission, som extremt effektivt pâverkas i beroende av konsekutiva över- hoppningsblock.

I redogörelsen ovan utnyttjades signalavsnitt om fyra bitar som bitgrupps- tidstyrning för bestämning av bitgruppssignalernas enhet eller längd. Emellertid kan denna enhet ha vilken annan utsträckning som helst. Vad avser blocktidsstyrningen är det, även om i ovanstående redogörelse utföringsformen grundade sig på l6 bitar och 32 bitar, önskvärt att denna på lämpligt vis bestämmes av den statistiska datavolymen på de för transmission avsedda dokumenten/bilderna eller genom effektiv planering för förbättring av effektiviteten vid utskriften.

Vad beträffar de linjesynkroniserande signalerna har ovan utnyttjats en tid- längd av 3 bitgrupper och 4 bitgrupper med dubbel nivå för den första halvan av signalen. Dessa kan naturligtvis göras längre eller också är det möjligt att utnyttja 2,5 eller 3,5 bitgrupper. Vidare är det möjligt att om agloritmen något ändras dessa tidslängder t.o.m. kortas till l,5 resp. 2,5 bitgrupper. För den senare halvan av de linjesynkroniserande signalerna kan tidslängden ändras till en tillämp- lig längd och dubbel nivå kan delvis införas, allt i beroende av arbetskapaciteten hos mottagarens förstärkningskrets 5l. Vad beträffar identifieringen av bitgrupps- signalerna har i beskrivningen ovan "3" utnyttjats för räknetröskeln. Emellertid är detta värde föremål för ändring i beroende av det antal bitar, som bildar bitgrupps- ~signalen. Fastmer mäste det mest lämpliga värdet fastläggas i syfte att på bästa vis behandla transmissionsfel.

Också i den andra utföringsformen kan den för bitgruppssignalerna utnyttjade -aaooaomamrï

Claims (5)

10 15 20 25 35 40 reoreaaea åê koden vara Huffman-koden eller något annat lämpligt kodsystem i stället för det i fig. l2 visade. Såsom ovan nämnts är det, även om det tidigare kända AM-PM-VSB-modulations- systemet grundar sig på modulations-demodulationsteknik som i huvudsak åstad- kommer högeffektiv dokument/bild-transmission (som effektivt kan utnyttja trans- missionskanalens bandbreddsfrekvens) endast med hjälp av föreliggande uppfinning är möjligt att öka effektiviteten genom SHS-redundansbehandling (redundansbehand- ling genom överhoppning av vitt utrymme) genom införande av ytgruppssignalbehand- ling och genom tillhandahållande av integral behandlingsfunktion. Vidare kan man (åstadkomma en långt battre effektivitet genom att bitgruppssignalernas kodsamman- sättning bringas att svara mot antalet konsekutiva överhoppningsblock. Av ovanstående framgår att ett nytt och förbättrat faksimilt system har före- slagits. naturligtvis inses att de beskrivna utföringsformerna endast utgör âskådliggörande exempel och ej är avsedda som någon begränsning på uppfinningen, vilken endast är begränsad av de efterföljande patentkraven. PATENTKRAV

1. l. Förfarande för transmittering och mottagning av bildinformation med hög effektivitet, k ä n n e t e c k n a t av att i en transmissionsenhet bildinforma- tion erhâllen genom en avsökningsoperation lagras i ett bildsignalminne (30), att varje avsökningslinje uppdelas i ett flertal block, som vart och ett har ett antal m bildceller, att detektering sker om huruvida vart och ett av blocken har en svart cell eller ej och ett block med en svart cell tilldelas en flaggsymbol i form av en binär nolla samt ett block utan svart cell tilldelas en flaggsymbol ii form av en binär etta, att de sålunda tilldelade flaggsymbolerna lagras i ett flaggsymbolminne (32), att en basbandssignal åstadkommas med positiva och negativa normala nivåer och en nollnivä svarande mot varje bildcell för blocket till de block, som har en svart cell, att en annan basbandssignal ästadkommes som en över- hoppningsflagga med positiva och negativa dubbla nivåer för de block som saknar svart cell, varvid överhoppningsflaggan har en varaktighet av ett antal 5 bild- celler, där n och negativa dubbla nivåer, varvid linjesynkroniseringssignalens sammansättning skiljer sig från överhoppningsflaggans, och att basbandssignalerna och linje- synkroniseringssignalen moduleras för åstadkommande av en AM-PM-VSB-modulerad signal, och att den AM-PM-VSB-modulerade signalen transmitteras till en för- bindelseledning, samt att i en mottagarenhet den fràn förbindelseledningen mottagna AM-PM-VSB-signalen demoduleras för ästadkommande av en basbandssignal, att en överhoppningsflagga avskiljes från en bildsignal medelst en fullständig operation och en dubbelnivâ-tröskeldetektering, och att endast de block, som har svart cell, äupptecknas på ett uppteckningspapper. 10 15 20 25 30 ”_ 7807833-4

2. Faksimii transmissionsanordning för utövande av förfarandet eniigt krav i, k ä n n e t e c k n a d av ett biidsignaiminne (30) för iagring av biidinformation erhàiien genom en avsökningsoperation på en biid och för uppdei- ning av varje avsökningsiinje med biidinformation i ett fiertai biock, som vart och ett har ett antai m_biidceiier; en identifierings- eiier detekteringskrets (Bi) för identifiering av om varje biock i en avsökningsiinje har en svart ceii eiier ej samt tiiideining av en fiaggsymboi tiii varje biock i beroende av om en svart ceii förefinnes i biocket; ett fiaggsymboiminne (32) för iagring av de såiunda erhäiina fiaggsymboierna; en anordning (34) för âstadkommande av en bas- bandssignai med positiva och negativa normaia nivåer och en noiinivä svarande mot varje biidceii i biocket för de biock, som har en svart ceii; en basband- signaianordning (33) för åstadkommande av en annan basbandssignai som en över- hoppningsfiaggsymboi med positiva och negativa dubbia nivåer för de biock som saknar svart ceii, varvid överhoppningsfiaggsymboien har en varaktighet av ett antai n biidceiier där n < m ; en anordning för åstadkommande av en iinjesynkro- niseringssignai med positiva och negativa dubbia nivåer, varvid iinjesynkronise- ringssignaien är inrättad att ha en varaktighet iängre än överhoppningsfiagg- symboien och iinjesynkroniseringssignaiens fas ej förändras under nämnda var- aktighet samt iinjesynkroniseringssignaiens bakre ände utnyttjas som referens- punkt för iinjesynkroniseringen; och en anordning (38) för moduiering av bas- bandssignaierna och iinjesynkroniseringssignaien för åstadkommande av en AM-PM- VSB-signai för transmission tiii en förbindeiseiedning.

3. Anordning eniigt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att basbandsignai- anordningen (33) innefattar en anordning, som när fier än två konsekutiva över- hoppningsfiaggsymboier förekommer åstadkommer att den första överhoppnings- fiaggsymboiens fas är motsatt den andra överhoppningsfiaggsymboiens fas.

4. Anordning eniigt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av en anordning, som när fier än tvâ konsekutiva överhoppningsfiaggsymboier förekommer, åstadkommer att antaiet överhoppningsfiaggsymboier kodas i binär form med en fasförskjut- ningen noii uppvisande signai och en fasförskjutningen if uppvisande signai, viika signaier var och en har dubbei nivå och en varaktighet av antaiet n_ceiier.

5. Anordning eniigt något av krav 2-4, k ä n n e t e c k n a d av att Ivarje avsökningsiinje har 1728 biidceiier och är uppdeiad i 108 biock. PGOR QUALITY I