SE439445B - Kernskiva av metall och sett att tillverka densamma - Google Patents

Description

7908039-6 nämnda patenten har den däri beskrivna tekniken tillämpats i mamband med olika typer av rost+ria etal och titan.

Trots uppnaende av etrukturell helhet mellan de olika elemen- ten i bikakmkarnekivan av metall vid tillämpningen av den kan» da tekniken uppkommer dock en icke önnkvard degradering av de strukturella egenskaperna hos sidoarken p g a onödigt etëra smältytor, vilka uppkommer p g a extern alatring v dem och vilka med+ör degradering av ytorna pa eidoarken och resulterar i epänningeökningar, vilka reducerar de idealieka etrukturella egenskaper, eom ekulle uppnås om den stora emaltytodimeneio~ nen, ytdegraderingen av eidoarken och apänningaökningarna kun~ de elimineras.

De ovan nämnda problemen har uppkommit atminatone dalvim genom avändningen av externt placerade evetehjul, som utövar en överförbar evetepotential över eidoarken och kärnflänearna till en tandad elektrodetang. Eftersom elektrodetangen är i beröring med hela längden av kärnbanden, kommer eveteetröm att läcka till andra zoner än de där evetear uppträder, vilket ger upphov till övervärme i eidoarken, i syfte att aetadkomma tillräcklig värme i de invändigt belägna fineringekärnbande~ flänearna eller flikarna för uppnaende av etrukturell helhet mellan tlänoarna och ilikarna och eidoarken.

W g a förut nämnda överdrivet otora kontaktareorna för aveto- hjulen och lackningen samt spridningen Bver eidoarken kräva atora atrömatyrkor, nom i ein tur kräver höga trynk mellan evetshjulen och den invändigt belägna eveteetangen som i din tur medför krav pa ännu etörre etrömetyrkor. Undersökningar har visat, att det föreligger ett optimalt samband mellan etrüm och tryck, vilket kommer att medföra en aveteyta, vare smältytedimeneion eliminerar alla de ovan nämnda problemen.

Den kända tekniken resulterar icke enbart i aveevärd aidoarka" degradering utan även i sporadiskt +e1aktiga evetaar, brän~ ningar och amältningar. Om sveteströmmen är +ör liten och trycket +ör högt, kommer det icke att erhallae nagon evete. Även vid optimalt utförande av känd teknik, i vilken yttre evetehjul och invändiga elektrodetänger utnyttjas, företöres elektrodetängerna snabbt p g a hög värme och högt tryck och 7908039-6 3 det har visat sig att elektrodstängerna maste ersättas efter svetsning av ungefär 300~i0O0 fixerinskärnband, som tillver- kats av lättevetsat material.

Förutnm knatnaderna för ersättningen av själva elektrodstängm erna kommer de ekonomiska förluster som ligger i den arbet~ mkraft, vilken atgar till att demontera och montera elektrod~ stängerna samt deesutom maskinstillestàndstiden, medan elekt~ rodßtangerna utbyten i svetsapparaturen. kostnaderna för ersättning av enbart stängerna är Förhallandevis hög.

Ett annat problem med den kända tekniken är den gradvisa minskningen av svetskvaliteten p g a den snabba iörslitningen av utwkmtten pa alektrodstangen, eftersom vanliga tryck pa utskotten ligger i storleksordningen 20.000~24.000 psi.

Strömstyrkan har vanligtvis ett toppvärde pa + 4.000 A. Detta ger märken pa insidan av sidoarken och spänningsökningar i både kärnflänsen och sidoarken.

Tillfredsställande metallskivor med kärnkonstruktioner svetsa- de i enlighet med den ovan beskrivna tekniken har tillverkats och tillverkas men elimineringen av de ovan angivna problemen ger skivnr med bättre strukturell helhet, som medger använd- ningen av högre värden vid konstruktion.

Detta beror pa det faktum att användningen av avetshjul i nam~ band med utskottselektrodstänger vid svetsningen ger svetss~ mältytmr, vilkas volym kan vara sa mycket som 50 gånger större än den snm verkligen behövs iör uppnàende av strukturell hel~ het mellan fikeringspartierna av fikeringskärnbanden och eidoarken med maximal eiiektivitet.

Tekniken att svetsa med hjul och utskottselektrodstang belyeee i de amerikanska patenten 3930882, 3015715, 3077532, 3498953 och 3699730.

Till grund iör föreliggande uppfinning ligger uppgiften att eliminera eller atminstone reducera de ovan belyeta olägenhe- terna hmm kända skivor och känd teknik.

Denna uppgift löses enligt föreliggande uppfinning vid den inledningmvia angivna svetmade metallkärnskivan genom att POÛR QUALITY 7908039-6 4 kantflänsarna är sveteade pa de första och andra metallsidoar- kan med hjälp av ett flertal svetear, vilka är bildade inne i skivan och vilka sträcker sig genom kantflänsarna in i sidoar~ hems insidor för fixering av sidbarken pa avstånd fran varand- ra. Kantflänsarna pa varje band består av flera metallskiht och metallskikten är hopsvetsade med varandra och med insidan pa sidearken för bildande av en bikakskärnkonstruktion. Vart och ett av Härnbanden har ett mellanliv och ett av metallskih- ten pa varje kantfläns är beläget ovanpa en motsvarande del av livet. Svetsarna bestar av företa och andra serier av svetsar, vilka är förskjutna relativt varandra. Varje kärnband är för~ sett med ett liv och ett av sagda skikt pa varje kantfläns är anordnat i en enhet med livet och har utsidan belägen mittför den närliggande insidan pa eidbarken, varvid ett annat av sag~ da skikt är beläget pa insidan av sagda ena skikt mittför det motsvarande inatvända skiktet hos den andra flänsen pa bandet.

Varje Härnband har ett liv och metallstikten är anordnade i en enhet med livet.

Det inledningsvis angivna sättet enligt föreliggande uppfin- ning kännetecknas därav, att elektroder införes i halrummet för ingrepp med hantflänearna pa bandet, att en svetspotential patryches elektroderna för bildande av en serie invändigt genererade svetsar för fixering av Hantflänsarna pa sidoarken, vilka svetsar är belägna pa insidan av sidoarkens utsidor, varigenom ytan förblir obruten, att ett ytterligare tärnband insattes i halrummet i ingrepp med det första kärnbandet, att elektrmder införas 1 halrummet till beröring med kantflänsarna pa det ytterligare bärnbandet och att en svetspotential pat- ryckem för aletring av en serie invändiga svetsar, sem är belägna innanför utsidan pà sidoarken för att hindra påverkan av skivans utsida. Elektrederna förstjutee i sidled för alst~ ring av ytterligare svetsar mellan de invändigt alstrade svet- sarna. Harnbandens nedomraden placeras mittför varandra och nodsvetsorgan införes till beröring med nodemradena för bil~ dande av en serie svetsar pà dem.

Genom att svetsarna alstras inne i skivan vid laga tryck och genom utnyttjandet av ema strömmar, blir emältytorna extremt ema i jämförelse med storleken pà de smältytor, som astadkom- mes enligt känd teknik och kännetecknas av placeringen i omra- det av fixeringsflänsarna eller flikarna, sa att sidoarken 7908039-6 5 penetreras minimalt, under bibehållande av noggrann och til1~ irædsotällande vidhäftning mellan iikeringsilänsarna och iliw karna och de inre partierna av sidoarken. Följaktligen elimim neras degradering av sidoarksagenskaperna p g a de överdimenw sionerade smältytorna hos kända skivor och saknas spänningsök- ningar p g a omfattande smältytor samt saknas elektrodbandw smärken pa sidoarken hos skivan enligt föreliggande uppfin- ning. Förutom det faktum att smältytorna är avsevärt mindre än nmältytorna enligt känd teknik blir den strukturella hàl1+ast~ heten hon skarven betydligt större än hàlliastheten hos en skarv med stora smältytor. Genom elimeringen av avsevärd dego radaring av de färdiga sidoarken och fixerinspartierna och uppnàende av större skarvhàllfasthet blir de tillåtna värdena avsevärt större och i vissa material åtminstone dubbelt sa stora som de tillåtna värden, vilka uppnås enligt konventio~ nell teknik. Å Genom föreliggande uppiinning åstadkommas vidare en skiva med de förut nämnda egenskaperna, varvid tillämpningen av en serie invändigt àstadkomna svetsar med begränsad storlek medger sto» ra variationer i tjockleken pà sidoarken, som icke skulle vara illatna enligt känd teknik. Sidoarkstjockleken kan vara sa stor som 3,8 mm och mer utan nagon märkbar iörändring i pro- duktens kvalitet. Den maximala sidoarkstjocklek, som medges enligt känd teknik, är ungefär 1,5 mm och det har t 0 m visat mig var svart att svetsa sidoark med den tjockleken. Svets» ningen av sa tjocka sidoark resulterar i snabb förstöring av elektrodstangen och svetmhjulet samt överdriven sidoarkdegra~ dering. De förut nämnda olägenheterna med användningen av mvetshjul och utkottselektrodstänger i samband med tjockre material beror på det fakturm, att svetshjulen progressivt maste mata en svetsström genom de tjocka sidoarken och +ixe~ rings+länsanra eller flikarna till utkotten pà elektrodstang~ en. Detta resulterar i en stor stötström, svetsström över 2 eller 3 utskott, spridningsström över hundratals overksamma utskott och läckage till Jord, vilket är den normala potentia~ len pa elektrodstàngen. Detta massiva strömflöde resulterar i ett överdrivet stort upphettat område, som i sin tur results* rar i sidoarksdegradering, elektrodstangförslitning och enorm strömförbrukning. Den sistnämnda är speciellt viktig i samband med den 4 n iöreliggande energikrisen.

.P 001? QUALITY 79080394 6 Genom uppfinningen uppnae dessutom en-metallskiva med de förut nämnda egenskaperna och de yttre ytorna na sidoarken helt fria fran hjulepàr och andra märken fràn användninen av konventío~ nell eveteteknik. Ofta följee hjuleparen av smà hal, vilka beror pa alstringen av gaser under svetsningen, och hjulspàren samt halen medför degradering av ytorna pa sidoarken, vilket förhindrar uppnaende av den strukturella helhets- eller homo- genitetaegenekapen hos ekivan enligt föreliggande uppfinning.

I en skiva en1igt.uppfinningen kan fikeringekärnbanden vara anordnade i andra mönster än bikaksmönetret, ehuru de ar fasta i verksamt samband med sidoarken med hjälp av invändigt aetad- komna eerier av evetear, aom i huvudsak är begränsade till genomträngningen av fikeringsflänearna eller flikarna pa fine» ringekärnbanden och minimal inträngning i de närliggande och angränsande områdena pa de invändiga delarna av sidoarken.

Exempel pà sådana alternativa former är raka kärnband, einue~ formiga kärnband, kärnband, vilka är sammanförda med varandra- för att bilda rektangulära rum och liknande.

Genom eättet enligt uppfinningen kommer den elektriska ström, eom alstrar evetepuleen, enbart att aletra smältytor med mini» mala dimeneioner inne i fikeringspartierna av kärnbandet och eidoarket, varvid emåltytorna bildas i mycket snabb följd och utan nagra ströströmmar, utan nagon spridningsetröm utan nagot läckage till jord och med mycket litet tryck mellan arbetss- tycket och svetselektroderna. Eftersom det tryck, som utövas av eveteelektroderna, enbart behöver vara tillräckligt för att pressa fikeringepartierna pa kärnbanden, vilka bestar av flän~ earna, flikarna eller liknande, till fysikalisk beröring med insidan pa sidoarken, aker en motsvarande stor reducering av de krafter, som maete utövas i jämförelse med de krafter, som erfordras enligt känd teknik, enligt vilken sidoarken böjes till beröring med fikeringepartierna, flänearna, flikarna eller liknande pà kärnbandet.

Enligt föreliggande uppfinning behöver etrömmen för varje svets enbart vara i storleksordningen 600-B00 A toppvärde i stället för 3.000-5.000 A toppvärde enligt tidigare känd tek- nik.

Förutom avsevärd reducering av svetsströmmarna, reduceras 7908039-6 7 trycket erforderligt och därmed elimineras den krympning, som uppträder under nvetßningen av kärnförntärkta ßkivor enligt känd teknik. vidare är det av vikt, att skivor med flera kärnor kan tillw verkat, varvid ytterligare sidoark och kärnkonetruktioner kan planerad dvanpà varandra och svettas pa varandra för uppnàende av kwnetruktioneelement som icke varit möjliga enligt känd teknik.

Ehuru det belyses en metallskiva med en kärna och tva eidoark, är det uppenbart att det i vissa sammanhang är tillräckligt med ett enda eidoark, t en för bullerekyddeändamàl.

Uppiinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till bifogade ritningar. Fig 1 viear en delperspek~ tivvy av en metallskiva med ett ilertal parallella kärnband iänta pa eidoark i verksamt samband med varandra. Fig 2 visar i stor skala en deleektion längs linjen 2~2 i fig 1. Pig 3 visar en likadan sektion som iig 1 av ett modifierat fike- ringekärnband. Fig 4 visar en eektion länge linjen 4-4 i Fig 3. Fig 5 vikar en delvy ovanifràn av en metallskiva med ett flertal fikeringnkärnband sammanförda i varandra för bildande av en bikakflkonfiguration. Fig 6 visar i stor skala en delsek~ tion länge linjen ó~6 i rig 5. Fig 7 visar i etor skala en dnlndktion längs linjen 7~7 i iig 6. Pig B visar i stor skala en deleektinn länge linjen 6 och B i fig 5. Fig 9 visar i stor skala en deleektion längs linjen 9-9 i fig B. Pig 10 visar i stor skala en deleektion längs linjen 10 i ¥ig 8.

I fig imfi vieae olika typer av metallekivor non därav en metallskiva 10 (fig 1 och 2), som har ett övre eidoark 12 och ett undre eidoark 14 tillverkade av rostfritt stal eller lik~ nande. Uttrycken "övre" och "undre" utnyttjas för att beskriva orienteringen av eidoarken 12 och 14 i resp figurer men det är naturligtvis uppenbart att den resulterande skivan 10 kan pla~ deras i ett flertal olika orienteringar. Ehuru det beskrivas plana skivor tillverkade enligt föreliggande uppiinning, är det uppenbart för fackmännen pà omradet, att skivan kan ha olika iormer utan att uppfinningetanken frangàs.

Skivorna kan preæmml till olika krökta iormer och +ixerings~ 7908039-6 8 kärnbandens höjd kan varieras för ändring av ekivans tjocklek eller för att ge den en avsmalnande form.

Skivan kan utnyttjas i olika konfigurationer och fästas pa an~ elutande konstruktioner med hjälp av eadana medel som visas och beskrives i de amerikanska patenten 3476422 och 3526072.

Sidoarken 12 och 14 1 skivan 10 är tillverkade av ett ämne, eom matae fran materialrullar medelst en apparat, eom är före- màl för en patentaneökan med titeln "flpparat för tillverkning och svetsning av förstärkta skivor", och delar av sidoarken 12 och 14 är under tillämpningen av föreliggande teknik belägna pá avetànd fràn varandra för bildande av ett halrum eller mel~ lanrum 16 för mottagning av fikeringekärnband 20 (fig 1 och 2) med centralt belägna liv 22 och fixeringspartier 24, vilka bildae av kontinuerliga flänear 26 pa de övre och undre kan- terna av livet 22.

Det skall papekae, att det föreligger en avsevärd ekillnad mellan tjockleken pa kärnbanden 20 och eidoarken 12 och 14. I vieea tillämpningar tillverkas kärnbanden av material med en tjocklek pa ungefär 0,05 mm och eidoarken tillverkas av mate~ rial med tjockleken pa 1,3 mm. Emellertid kan olika tjocklekar pa sidoarken utnyttjas vid tillverkningen av skivan enligt föreliggande uppfinning och genom tillämpningen av sättet enligt föreliggande uppfinning.

I skivan 10 enligt fig 1 är fikeringskärnbanden 20 anordnade parallellt med varandra och fikeringepartierna i form av de kontinuerliga flänearna 24 ger kärnbanden 20 en kanalform.

Fikeringspartierna 24 pà kärnbanden 20 har ueidorna 28 belägna intill motsvarande ineidor 32 pà sidoarken och fixeringeorgan 40, vilka bestar av en kontinuerlig serie svetsar 42, som aetadkommee pa insidan enligt föreliggande uppfinning, saeom kommer att beskrivas närmare i det följande, haller kärnbanden i strukturell förening med eidoarken 12 och 14.

I fig 1 och 2 framgår, att evetsarna 42 överbryggas gränsytan mellan anliggande ytor pa sidoarken 12, 14 och flänsarna 26 men är relativt sma p g a att de astadkommes invändigt, vilket 790803945 9 kräver, sasom kommer att belysas nedan, lägre tryck och lägre mtrdmilöde än tidigare metodik.

Den strukturella iöreningen mellan flänsarna och sidoarken förbättras och degraderingen av sidoarken, vilken uppträder p g a stora svetsemältytor, som uppkommer genom användningen av externa svetshjul och inre utskottselektroder, elimineras.

P g a den avsevärt förminskade storleken pa svetsarna 43 finns relativt stora antal svetsar i den kontinuerliga serien 40, vilket ger en avsevärd förbättring av den strukturella före- ningen mellan kärnbanden EG och sidoarken 12 och 14.

I fig 3 ooh 4 visas delvyer av en alternativ utföringsiorm av en skiva 5G med sidoark 52, 54, varvid det finns ett utrymme 56 mellan dem, i vilket kärnband 60 är placerade med $ike~ ringeflänsar 62 med nagot annorlunda iorm än +länsarna 26 pà kärnbanden 20 i skivan 10.

Flänsarna 62 har ett materialskikt 64, som är vikt för bildan~ de av ett skikt 66 med ett nedàtriktat ben 68 pà livet 72 hos bandet 60. Den övervikta flänskonstruktionen förstärker avse~ värt kärnbandet 60 i vidhäitningsomradet mellan bandet och de närliggande insidorna pa sidoarken 52 och 54 och de övervikta partierna kan åstadkommas gnom valsning eller liknande teknik, vilken beßkrives närmare i en patentansökan med titeln "kärn~ bandsämne, kärnband och sätt att tillverka desamma". även i data fall åstadkommas en kontinuerlig serie 80 av invändiga svetsar 82, som icke enbart fäster ovansidan pa tlänsarna 62 pa de angränsande ytorna av sidoarken 52 och ä4 utan även strukturellt förenar det undre skiktet 66 med det övre skiktet 64 pà de övervikta ilänsarna.

Franvaron av eller ett färre antal mellanrum och utrymmen och den relativt minimala storleken, om sa önskas pa svetsarna 83, medger en tätare serie av svetsar, vilket i hög grad förbätt- rmr den strukturella homogeniteten i skivan 50.

En delvy av skivan 90 visas i fig 5 och askàdliggöres använd~ ningen av kärnband 92, som är i huvudsak korrugerad och som är sammaníörda med varandra vid nodpartierna, sasom belyses i det ' POOR QUALITY 7908039-6 _ . 10 amerikanska patentet 2910153. Sidoarken 94 och 96 halles i verhaamt samband med varandra medelst kärnbanden 92, eom är eammanförda i varandra med noderna pà det 1 det ovan anämnda patentet beekrívna sättet.

Efter eammanföringen passar hannoderna 97 pa flänearna 98 mel- lan honnoderna 102 eàeom iramgar tydliget i fig 6 och 7.

En~hontinuerl1g eerie 110 av evetear 112 àtadkommes pa ineidan av ekivan 90 för uppnaende av etrukturell törening mellan flänearna 98 pa kärnbanden 92 och de motsvarande delarna av eidoarken 94 och 96 och även för hopevetening av de tva mate~ rialekikt, vilka bildas av de eammanförda noderna pa kärnhan~ den 92, med varandra och motsvarande delar av eidoarken 94 och 96.

Den jämna och kontinuerliga eerien av svetsar, eom aetadkommee invändigt enligt ¥öreliggande uppfinning, ger etrukturell homogenitet och i huvudsak oehadat material i de relevanta delarna av Härnbanden 92 och aidoarhen 94 och 96.

En annan mkivkonetruhtion 120 viaaa 1 åig B och 9 och har eidoarh 122 och 124 och kärnband 126 med liv 138, eaeom fram~ gar vid 132 är aveedda att i honnodeomradena ligga nära intill hannodeomràdeeliven 135 pa motsvarande liv 134 hoe honnoderna.

Flänearna,14O pa Härnbanden 126 är vikta pa sig självt ßör bildande av dubbla materialekikt (fig 8, 9 och 10). Da hanno- derna 132 mottages 1 honnoderna 134, kommer 5 materialtjockle- kar att vara belägna intill varandra innefattande fyra nod~ tjocklehar och en tjocklek av eidoarhen 122 och 124.

En kontinuerlig eerie 150 av svetsar 152 aetadkommee pa inei- dan +ör strukturell förening av nodomradena pa Härnbanden 126 med varandra och med närliggande sidoarh och även för konti- nuerlig svetening av de kontinuerliga evetearna 140 pa de relevanta delarna av eidoarken.

I fig 10 viaae 1 etor skala en delsektion av ekivan 130 för närmare aakadliggörande av föreningen mellan hannoderna 133 och honnoderna 137 pa Härnbanden 126. I detalj framgår även det sätt, pa vilket de övervikta delarna av flänsarna 140 790803911' _ 11 áetadkommee och det sätt, pa vilket evetearna 150 fixerar de fyra ekihten av flänßar och de relevanta delarna av eidnarken 122 och 124 i verksamt samband med varandra.

Det är även önskvärt att nodpartierna på liven 128 pà härnbanfl den 126 hopevetsas med varandra med hjälp av svetsar 154 och detta nddaveteningseteg kommer att beskrivas närmare i det följande.

Ehuru det i uamband med de tidigare beskrivna utfüringsformerm na av etivan enligt föreliggande uppfinning har nämnts använd» ningen av fiweringdkärnband med kontinuerliga flänear, är det uppenbart för fackmännen pa omradet, att användningen av kärn~ hand med dhardr eller urtagningar i flännarna även är tänkw bart.

I den tidigare nämnda patentanuökningen med titeln "härnbandfi~ ämne, kärnband och eätt att tillverka desamma" belyees och beekrivee användningen och tillverkningen av kärnband med urtagningar i flänearna och olika sätt att tillverka dem.

Sättet enligt uppfinningen kan utföras genom användningen av manuella eveteelektroder men det skulle bli synnerligen trött- samt och tidskrävande att utföra sättet enligt föreliggande uppfinning manuellt och i den tidigare omnämnda patentansök~ ningen med titeln "apparat för tillverkning och svetsning av förstärkt skivor" beskrives en automatiek apparat för utföran- de av stegen enligt förfarandet.

Det primära nteget innebär placering av delarna av sidoarken, t en sidoarken 12 och 14 i fig l, i ett förutoeetämt avetànde~ förhållande relativt varandra. Eempelvis avrullas de fran en rulle av arkmaterial och sidoarken kan hållas i det förut bee~' tämda avetandesambandet med hjälp av lämpliga finturer, som berör och haller isär de angränsande ytorna pa ineidan av dem.

Härnbanden, t en kärnbanden 20, insättee eucceesivt i utrymmet mellan nidoarken 12 och 14.

Under svetßningen införa llektrodorgan, vilka bantar av ett flertal elektrodfingrar med sa liten tvärßektion som möjligt, i utrymmet mellan eidoarken 12 och 14 och evetespetearna är _ ..._...-....__....___.....-.._._ .....,... ._ . ... ..._ ..._ . ..:.._,._........._ . _. _ . . ..._._...__...._._i._.__.._. ÉGQRQUALIN 7908039-6 belägna intill de motsvarande ytorna av flënearna 24 pà kärn- banden 20. " Elektrodfingrarna och mera speciellt sveteepetsarna pa dem an~ pressas mot motsvarande ytor pa flänsarna 24 och kärnbanden 20 för anpreeening av flänearna till optimalt ingrepp med de mot- evarande ytorna pa insidan av sidoarken 12 och 14. Eftersom den metallmaesa, som förflyttas medelst svetfingrarna, är re~ lativt liten erfordras enbart ema krafter i storleksordningen 1-3 kg och de höga tryck pa upp till 250 kg, som krävs vid svetsning enligt känd teknik, elimineras.

Det är önskvärt, att det finns en viee raetfjädring i elektrod- fingrarna efter förflyttning av elektrodevetspetearna till berö~ ring med flänearna av i det följande närmare beskrivet skäl.

Efter utövningen av det relativt laga trycket pa flänsarna med- elet svetselektroderna utsattes de individuella elektrod~ fing~ rarna för relativt sma svetsströmmar pa i storleksordningen bbfi-B00 A toppvärde och strömmen matas till de individuella elektrodfingrarna i serie med mycket hög hastighet. Den snabba puleningen av evetesträmmen kan àetadkommae med konventionella svetskretear och evetstransformatorer och snabba evetstrans- formatorer kan astadkommas medelst traneietorieerade regulatorer eller genom användningen av snabba mekaniska kommutatororgan.

Medelat de relativt sma mtrömmarna àetadkommes relativt sma svetsar med litet avetànd från varandra och svetsarna är sa små, att mycket liten degradering av flänsarna eller sidoarken upp~ träder. Det förekommer icke någon utbränning, häl eller stora amältytor, vilket förhindrar mycket ema mellanrum mellan svet- sarna i en eerie till evetsarna i en annan serie. Om av nagot skäl stora strömmar önskas, kan de naturligtvis utnyttjas.

Ehuru det har använts tunnast tänkbara elektrodfingrar, förelig- ger ända utrymme mellan de minsta avetearna och för astadkomman~ de av svetsar med mellanrum är det önskvärt att förskjuta elek~ trodorganen ur fae till ställen, vid vilka elektrodfingrarna kan placeras mellan tidigare astadkomna svetsar för säkerställande av en kontinuerlig serie av svetsar. 7908039-6 13 Gandm tillämpningen av sättet enligt iöreliggande uppfinning mlimineram de tidigare erinrderliga höga trycken pa i etorleks~ ordningen 34.000 psi per elektrddutekdtt och de ætdra etrömmarna ha i etdrlakedrdningen 2.000-5.000 A tdppvärde.

Etter Flänssvetsningen kan nddsvetselektrodorgan iniöras till beröring med ndderna pà de eammanförda kärnbanden, da det är önskvärt med ett bikakemöneter. Dà det är önskvärt med raka kärnbmnd, eaedm visas i fig 1, aker naturligtvis inte någon nddevetsning.

Det har nämnts tidigare, att reetfjädring är önskvärd i ilänmew lektrddfingrarna efter placeringen av ílänsarna till beröring med relevanta partier av insiddrna. Detta är av vikt, så att eveteepetearna kan följa svetsen under emält+aeen för eäkeretäl~ lande av fullständig homdgenitet i varje svets. Dm den inra fjädringen icke fanns i lvetøfingrarna, skulle det ßöreligga möjlighet till att små haligheter uppträdde i evetssmältan, som i min tur fikulle förhindra en iullständig nmältyta.

Det har följaktligen uppnattu den mest eiiektiva dvetaen mellan flänsarna pà de mycket tunna kärnelementen och sidoarken, vilka manga gånger är tjockare, gendm fdcusering av evetsenergin pa ytan av kärnelementen enbart till det mycket lilla område, i vilket en individuell :veta skall áetadkømmas. Ümràdet för svetsenergin regleras exakt, varvid trycket av enar* gitillförselnrganen mdt kärndrganet beräknas noggrant och regle~ ras dch varvid energitillföreelorganen och trycknrganen för de- mamma har liten maesa och avsevärd elaeticitet för uppnaende av en "+ö1Jninge"~+unktion under den korta tid, som energitillför- meln astadkwmmer nvetßen och den mjukgjnrda metallen har bena» genhet att röra sig bort fran sveteelektrdden.

Vanliga tillförfleltiden nllær pulstider ligger i dmràdet 3 ms, d v s Q,OO1~ü,OO3 e under ungefär den sista hälften av pulstiden +ölJer elæktrodsvetsen den mjuka metallen med ungefär 0,03~0,0ó mm för upprätthållande av god elektrisk beröring under över+ö« ringen och för uppnàende av god kylningseßiekt pa den upphettade metallen omedelbart vid slutet av energipulsen genom att verka eàedm en värmeavledare. De inre evetselektrdder, som skall an- vändas i samband med kärnband pà 0,05-0,08 mm och med en cell- POOR QUALI*

Claims (1)

1. 908039-6 14 storlek pà i omradet 6,35-15,9 mm kommer att accelerera under en kra+t pà 1,5 kg med en hastighet, eom ger en rörelee pa 0,13 mm pa ungetär 1/6 av l me. P g a noggrann bestämning och begränead etorlek pa energitil¥ör~ eeln och det relativt laga trycket kommer inte nagon puleenergi att avga via nagra extra etrömbanor och den reglerade puleen fràn etrömkällan gar i en begränsad bana genom energitillföreel- omradet. Under nveteningeotegen är den tillverkade skivan utvändigt jor~ dad genom förbindelse mellan de ledande delarna av oveteninge- Hreteen, t ex eidoarksetyrningar, hos en automatisk maskin. Tjockleken pa Härnbandeämnet kan vara fran 0,05 mm och uppat, medan aidoarken Han ha vilken som helet önskad tjocklek p g a det faktum, att eveteetegen sker pa insidan av skivan och etora tjocklekar har icke nagon signiíikant effekt pa eveteen. Genom den invändiga eveteningen är det möjligt att öka strömmen ma att smältytorna kommer att genomtränga eidoarhen tär evete~ ning av ytterligare konstruktioner eller ark ovanpå eidoarken. Detta kan ete genom ökning av atrömmarna till oveteelektroderna eller om ea är nödvändigt ökning av etorleken pa sveteelektro- derna. Saledee medger den inre eveteningen reglering av etor1e~ ken pà smältytan, som om sa önskas eliminerar genomgangen av emältytan till de yttre ytorna pa aidoarken man som alternativt ocksa kan genomtränga eidoarken iulletändigt och bringa smälty- tan att aetadkomma en evete för finering av föremal pa utsidan av sidoarken. Vidare medger användningen av den inre eveteningen evetaetröm~ storlekar för uppnaende av de ovan nämnda resultaten inneiattan- de aatadkommandet av etivor utan nagra yttre märken av avete- mönetret pa ytorna av eidoarken eller omvänt med fullständig genomtrangning av aidoarhen för fastovetening av utvändiga före- mal. PATENTKRAV l. Svetoad matallkärndkiva med ett töreta metalleidoark (1E.5É, 94,122) med en insida, ett andra metalleidoark (14,54,9ó,12ü) ß: '7908039-6 15 med en insida pa avatand fran det iörsta aiddarket för bildande av ett halrum mellan arken: insidor, och med ett flertal lang- fiträchta metallkärnband (20,60,92,12ó), vilka har kantflänsar (2ß,62,9B,14ü), dom är belägna parallellt med och i beröring med aidbarkens insidpr, att kant~ flänsarna är svetsade pà de +örsta dch andra metalleiddarren med hjälp av ett ilertal svetsar (42,82,112), vilka är bildade inne i ekivan och vilka sträcker sig genom kantilänsarna in i eidoar~ R ä n n e t e c H n a d därav, Rene insidor för iixering av sidoarken pa avstånd Fran varandra. k ä n n e t e d k n a d därav, att kant¥länsarna (62,l40) pà varje band (60,1E6) består av fle- ra metallakikt (64 och 66) och att sagda metallsbikt är hopsvet~ E. Skiva enligt patentkravet 1, sade med varandra och med insidan pa siddarken (52,54,120,122) för bildande av en bikakskärnkdnßtruktion. E. Skiva enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c H n a d därav, att vart och att av kärnbanden (160) har ett mellanliv (72) och att ett av metallskikten (68) pa varje kantfläns (62) är beläget nvanpa en motsvarande dal av livet (72). 4. Skiva enligt patentkravet 1 eller 2, R ä n n e t e c R n a d därav, att avetsarna (42,B2,1l2) beetar av första och andra serier av svetsar vilka är förskjutna relativt varandra. 5. Skiva enligt patnntkravet 2, k ä n n e t e c H n a d därav, att varje kärnband (ó0,126) är iörsett med ett liv (72,lEB) och att ett av sagda dkikt (64) pá varje kantfläns är anordnat i en enhet med livet och har utsidan belägen mittför den närliggande inaidan pà sidoarket (52,54,122,1E4), varvid ett annat av sagda skikt (64) är beläget pa insidan av sagda ena skikt (62) mittför det mdtsvarande inatvända nkiktet (62) nga den andra flänsen pa bandet. 6. Skiva unligt patentkravet 2. k ä n n e t e c H n a d därav, att varje Härnband (60,l2ó) har ett liv (72,128) och att metall» dhikten (62,64) är anordnade i en enhet med livet. 7. Sätt att tillverka en skiva enligt nagot av patentkraven lflb, vid vilket en kärnremea placeras mellan sidoarken med kantf1än~ sarna anliggande mot sidoytorna, k ä n n e t e c k n a t därav, att elektroder införas i halrummet +ör ingrepp med kantflänsarna .PÛOR QUALn 7908039-6 lå pa bandet, att en evetspotential patryckee alektroderna för bil» dande av en serie invändigt genererade svetsar (42,B2,1l2) tör fixering av kantflänearna pà eiddarken,'vilka evatear är belägna pa inaidan av siddarkene utaidor, varigendm ytan förblir dbru~ ten, att ett ytterligare kärnband inaättee i halrummet i ingrepp med det företa kärnbandet, att elektrmdar införea i halrummet till beröring med kantflänearna pa det ytterligare kärnbandet och att an avetapotential patryckea +ör alatring av en saria invändiga svetsar, edm_är belägna innanför utsidan pa siddarken +ör att hindra påverkan av skivans utsida. B. Sätt enligt patenthravet 7, k ä n n e t e c H n a t därav, att elaktrddarna förekjutee i aidled för aletring av ytterligare svetsar mellan de invändigt alatrade evetearna. 9. Sätt enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att kärnbandene (92,126) nodomràden (97,102,13E,137) placeras mitt+ör varandra och att nmdevetedrgan införas till beröring med nmdomradena íör bildande av en serie svetsar pa dem. m