SE439154B - Forfarande vid produktion av svavelsyra ur svaveldioxidhaltig gas - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 8206918-8 De vid rostning av sulfidmaterial bildade rostgaserna ledes från rostugnen till exempelvis en cyklon, där gaserna renas från med- följande grövre stoft. Därefter kyles gaserna och torrenas i exem- pelvis ett elektrofilter. Slutrening av gasen företas exempelvis genom tvättning i tvättorn med följande våtelektrofilter. Några svårigheter att avdriva kvicksilverföreningar föreligger vanligen icke och i materialet närvarande kvicksilver kommer därför normalt att till stor del ingå i rostgasen som kvicksilverföreningar och elementärt kvicksilver i partikelform eller ângform. Kvicksilver- föreningarna i rostgasen kan till en stor del avskiljas i partikulär form i sådana gasreningssystem. Emellertid är det inte möjligt att styra rostnings- och gasreningsprocesserna så att man i den stoft- renade gasen får tillräckligt låga halter elementärt, gasformigt kvicksilver för att gasen utan vidare skall kunna användas i andra processer eller tillföras en recipient. Kvicksilverânga följer så- ledes gasen genom hela svavelsyraprocessen och upptages slutligen i slutprodukten svavelsyra. Detta leder sålunda både till en för-- orening av syran och till en förlust av värdefullt kvicksilver.¶4 För att söka avhjälpa dessa problem har föreslagits olika renings- förfaranden, varvid antingen svavelsyran behandlas för utfällning av kvicksilverinnehâll eller rostgasen tvättas eller behandlas på annat sätt för eliminering av dess innehåll av kvicksilver innan den förs till svavelsyrafabriken. Valet mellan de tvâ alternativen svavel- syrarening eller rostgastvätt bestämmes främst av lokala förutsätt- ningar, exempelvis vilka befintliga relevanta anläggningar som finns tillgängliga,sâsom eventuell förekomst av bra utrustning för vätgasrening eller inte,eller av utrymmesskäl. Nivån och varia- tionerna för ingående kvicksilver begränsar även valet. E många fall visar det sig att förfarandena som innefattar svavelsyrarening då är att föredraga.

Av en reningsmetod för detta ändamål krävs dels att låga resthalter av kvicksilver skall kunna uppnås i svavelsyran och dels att utfällt kvicksilverhaltigt material skall kunna avlägsnas ur syran. Vid reningsprocessen får inte heller andra toxiska substanser, såsom bly 10 15 20 25 30 8206918-8 och arsenik, infäras i syran. I vissa fall erfordras snabbt fürläpande processer, exempelvis för att begränsa korrosionsangrepp pà apparatur _ i reningsanläggningen vid hanterandet av utspädda syror och tvätt- vätskor. ' I tyska patentskriften DE-C- l 2l6 263 beskrivs.ett förfarande enligt vilket koncentrerad svavelsyra behandlas med relativt grovkornigt _elementärt svavel. Uppnâdda resthalter är emellertid ej godtagbara med hänsyn till nu gällande stränga krav i ett flertal länder med avseende pa tungmetallinnehàllet.

Kvicksilver kan också utfällas ur svavelsyra, utspädd eller koncen- .trerad, genom behandling med sulfider eller vätesulfider. Dlägen- heterna med dessa förfaranden, beskrivna exempelvis i de tyska patentskrifterna DE-C- l 054 972 och l 124 024, är dels att syran kan förorenas av metaller tillförda som metallsulfider och dels att separationen av utfällda kvicksilverföreningar och syra är svår att utföra. De hygieniska riskerna vid bildning eller utnyttjande av svavelväte måste också beaktas.

Utfällningen av kvicksilver ur svavelsyran sker mycket snabbt, om' enligt SE-B- 369295 elementärt finfördelat svavel utfälles i svavel- syran genom tillsats av en svavelförening, vilken sönderdelas i syran under bildning av kolloidalt svavel, på vilket kvicksilver i syran upptages. Svavelföreningen kan därvid utgöras av H25 eller Na2S, men företrädesvis väljes ett tiosulfat. De erhållna resthalterna av kvicksilver i syran efter separation av den fasta kvicksilverhaltiga substansen genom filtrering blir mycket låga. På grund av svavlets stora specifika yta erbjuder denna separation emellertid vissa svå- righeter, och dä stora syravolymer måste behandlas, är filtrering mycket tidsödande. Andra separationsmetoder har visserligen föresla- gits, men har av andra orsaker inte kunnat konkurrera ut filtreringen dessa problem-till trots. 10 l5 20 25 30 35 _ 8206918-s Det har även föreslagits förfaranden där svavelsyrans benägenhet' att lösa kvicksilver åtminstone vid högre koncentration utnyttjas för att rena rostgaser. Ett sådant förfarande där reningen sker i ett steg vid förhöjd temperatur med en svavelsyra av koncentration 85-98% beskrives exempelvis i DE-B- 2 l32 23l.

Ett annat förfarande, där reningen kan ske i flera steg beskrives i DE-B- 2 243 577. Enligt detta förfarande avlägsnas kvicksilver först ur fuktig rostgas genom tvättning med svavelsyralösningar i samband med torkning av dessa och därefter ur svavelsyralösningarna genom_utfällning som sulfid eller selenid, i vissa fall i samband med reduktion med vissa metaller; De använda tvättsyrorna har koncentra- ' tioner mellan 30 och 99%. Kvicksilverupptagning i märkbar omfattning börjar emellertid först vid en syrakoncentration på ca 70% HZSO4.

Den med tvättsystemen kombinerade svavelsyrareningen är också be- häftad med de ovan beskrivna olägenheterna beträffande införande av andra föroreningar i syran och även separationsproblemen är stora.

Den behandling av rostgasen i tvâ (eller flera) steg med olika syra- koncentrationer, som användes i föregående förfarande, är för övrigt tidigare beskriven i DE-B- l 792 573 i samband med ett förfarande för undvikande av produktion av "svart" syra ur rostgaser innnehâllande organiska föreningar.

En vidareutveckling av föregående processer med utnyttjande av sva- velsyra som medium för eliminering av kvicksilverânga ur rostgaser beskrives i vårt tidigare patent SE-B 7307048-4, varvid även kvick- silverhaltig koncentrerad svavelsyra tillföres och utnyttjas för kvicksilverabsorption i första steget och därefter renas. Eftersom vid förfarandet allt till processen fört kvicksilver såväl genom gasen som genom tillförd kontaminerad svavelsyra skall uttagas genom fällningsbehandling av syror från första kretsen kommer som tidigare antytts separationsproblem att uppstå, om inte svavelsyrarenings- stegen dimensioneras med hänsyn härtill. Av denna orsak blir in- vesterings- och driftskostnaderna ofta prohibitiva åtminstone om större kvicksilvermängder skall tillföras systemet. l0 l5 20 25 30 35 82069418-8 Inget av de ovan nämnda reningsförfarandena uppfyller således alla de inledningsvis ställda kraven om dels låga resthalter kvicksilver och andra metaller i den producerade svavelsyran, dels att utskilda kvicksilverföreningar skall effektivt kunna avskiljas. De ur renings- synpunkt bästa metoderna, nämligen de som baseras på bildning av en finfördelad svavelfas i svavelsyran för upptagning av kvicksilvret, har som ovan antydes visat sig innebära besvärande separationsproblem.

Detta betyder dessutom att möjligheten att behandla kvicksilverrikare material begränsas, eftersom större variationer i ingående kvick- silverhalt ej kan tolereras om inte reningsapparaturen överdimen- sioneras från början. Vidare blir hela den utvunna kvicksilverpro- dukten lâgvärdig, då vid reningen även andra föroreningar i syran, 'bl a det ofta i syran närvarande elementet selen, kommer att samti- digt utskiljas pà den utfällda svavelfasen och därvid jämte själva svavlet och tillsatt filterhjälpmedel förorena_och väsentligt "ut- späda" den avskilda kvicksilverprodukten. Det finns i dag stora sådana lâgvärdiga kvicksilverhaltiga produkter, bl a från som ej kan upparbetas ekonomiskt utan mängder gasreningsfilter och tvättar, endast utgör ett deponeringsproblem och därvid även ett potentiellt miljöhot.

Det har nu överraskande visat sig möjligt att anvisa ett förfarande, där de inledningsvis antydda problemen vid användning av kvicksilver- haltiga svaveldioxidinnehâllande gaser för produktion av svavelsyra väsentligen eliminerats. Förfarandet erbjuder dessutom utvinning av huvuddelen av det gasformiga kvicksilvret i gasen som en högvärdig kvicksilverprodukt, som kan upparbetas till användbara kvicksilver- produkter utan större investeringsbehov. Förfarandet kan även med fördel utnyttjas för att till högvärdiga produkter upparbeta eller raffinera kvicksilverhaltiga mellanprodukter, exempelvis erhållna genom utskiljning av partikulära kvicksilverföreningar i gasrenings- system. pâ upptagning av Uppfinningen baseras såsom inledningsvis antydes h kännetecknas där- kvicksilver i svavelsyra av hög koncentration oc vid av de steg som framgår av åtföljande patenkrav. 10 15 20 25 30 35 8206918-8 Förfarandet som sålunda innebär att huvuddelen av medföljande ele- mentärt kvicksilver i den väsentligen torra gasen upptages i svavel- syra med en koncentration av minst 90%, ur vilken kvicksilver utvin- nes genom att syran oxideras genom att bringas i kontakt med ett kraftigt oxidationsmedel, såsom svaveltrioxid eller oleum, varvid i syran löst kvicksilver oxideras till tvåvärt tillstånd. Kvicksil- ver(II)joner kommer därvid att i ökad utsträckning vara närvarande i syran. Dessa joner bidrar i sin tur till oxidationen av elementärt kvicksilver i gasen till kvicksilver(II)joner som i sin tur löser sig i syran i stor mängd. Vid övermättnad av kvicksilver i kretsen faller kvicksilversalter ut, främst Hg2SO4. Dessa kan lätt avskiljas i kon- ventionella slamavskiljare i kretsen. Genom oxidationen av syran bi- bringas således syran en högre halt kvicksilver(II)joner än den an- nars skulle ha efter passagen genom torktornet, varför.en väsentligt bättre oxidationseffekt på gasen medföljande elementärt kvicksilver kommer att erhållas. Härigenom kan man tillåta större ingående mängder kvicksilver i det eller de sluttorksteg med syrahalter över cirka 90% som föregår kontaktstegen i en svavelsyrafabrik enligt-kontaktmetoden.

Detta innebär att i en flerstegsprocess, exempelvis av dubbeltorktyp, kan kvicksilverbelastningen på det eller de inledande stegen med mer utspädd syra minskas och därigenom bidraga till minskat filtrerings- behov.

Uppfinningen skall nu närmare beskrivas med hänvisning till åtföljande figurer och exempel, varvid figur l är ett diagram visande löslig- heten för kvicksilver och figur 2 ett processchema över en föredragen utföringsform av uppfinningen.

Med “väsentligen torr gas" menas i sammanhanget ej nödvändigtvis att gasens vatteninnehâll är noll eller nära noll. Det är tillräckligt att gasen förtorkats till en vattenhalt motsvarande det som erhålles vid torkning medsvavelsyra med en halt av ned till omkring 70%. Kvar- varande fukt i gas som förtorkats på så sätt eller tidigare håller motsvarande låga fukthalt kommer inte menligt att påverka vattenba- lansen i sluttorkkretsen med dess koncentrerade svavelsyra. Om 10 15 20 25 30 35 8206918-8 emellertid fukthalterna skulle vara större kommer problem att uppstå med vattenbalansen i sluttorkkretsen.

Av figur l framgar hur lösligheten för Hg+ och Hg2+ i svavelsyra varierar med syrans koncentration. Som jämförelse har även löslig- heten för elementärt kvicksilver (Hg°) inlagts. De aktuella kurvorna avser lösligheten vid rumstemperatur. Vid syrahalter över 70% ökar således lösligheten kraftigt med ökande syrahalt för att vid l00% vara omkring 30000 g/t. Lösligheten för Hg2+ avtager i stort med ökande syrahalter, men uppvisar ett minimum mellan 80 och 90% och ligger omkring 30-50 g/t vid aktuella halter mellan 70 och l00%.

Mot denna bakgrund torde det inses varför en oxidationsbehandling av den koncentrerade syran kan vara verkningsfull ur kvicksilverrenings- synpunkt. Om den koncentrerade syran håller en nivå av såväl Hg+ och Hg2+ som ligger nära mättnadsgränsen, kommer det vid en oxidation att bildas Hg2+ över mättnadsgränsen, varför kvicksilver(II)föreningar kommer att falla, medan kvicksilver(I)jonhalten kommer att sjunka långt under mättnadsgränsen. Syran har sålunda en bättre kapacitet att genom oxidation av Hg° upptaga kvicksilver löst som Hg+ i tork- tornet, där syran möter den kvicksilverhållande gasen.

Oxidationen av svavelsyran kan genomföras i ett separat steg med ett oxidationsmedel som är tillräckligt kraftigt för oxidation av kvick- silverinnehâllet i syran eller väsentlig del därav till tvävärt till- stånd. Sådana oxidationsmedel kan exempelvis utväljas bland sådana kraftiga oxidationsmedel som halogener, väteperoxid, syrgas, ozon och ammoniumperoxodisulfat. Det föredrages emellertid att genomföra oxida- tionen i samband med att syrans koncentration upprätthàlles i ett i kretsen inkopplat separat absorptionstorn, där svaveltrioxid eller oleum tillföres syran för att höja syrans koncentration till den önskade _höga nivån. Vid användning av svaveltrioxid kommer härvid samtidigt även i syran löst svaveldioxid effektivt att avlägsnas och i stället föras till kontaktanläggninden. Det kan i vissa fall vara önskvärt att förstärka oxidationseffekten i det separata absorptionstornet genom att tillsätta oxidationsmedel även till torktornet eller genom l0 l5 25 30 35 8206918-8 att till kretsen recirkulera en delström av avskilt slam efter oxida- tion av detsamma. i Förfarandet enligt uppfinningen kan genomföras pâ ett flertal sätt inom ramen för kraven, varvid det föredragna sättet i varje enskilt fall väljes med hänsyn till den apparatur som finnes tillgänglig och de eventuella tidigare reningsförfaranden för eliminering,av kvick- silver som redan kan vara installerade. Sålunda kan förfarandet enligt uppfinningen med fördel tillämpas i kombination med enstegs svavelsyratvätt, exempelvis av sådan typ som beskrives i DE-B- 2 l32 23l och kommer då att positivt påverka kvicksilverupptagningen till tvätten och ge en renare kvicksilverprodukt. Det är emellertid synnerligen fördelaktigt att tillämpa uppfinningen i flerstegs gas- renings- och svavelsyrareningsanläggningar av s k dubbeltorktyp, exempelvis sådana system som beskrives i SE-B-7307048-4 och DE-A- 2 243 577, varvid dessa anläggningar ytterligare kan effektiviseras och förbättras. Det ges även utökade möjligheter att upparbeta kvick- silverrikt material, exempelvis kvicksilverrika slam från gasrenings- system, eftersom belastningen på syrareningsdelen kommer att minska väsentligt. Detta innebär en lägre konsumtion av fällningsreagens, exempelvis tiosulfat, samt minskade filtreringsproblem, varvid flask- halsarna i dessa reningssystem kan undanröjas. Filtreringsresurserna kan till och med minskas i förhållande till nuvarande nivå. Beroende pâ svängningar i kvicksilverhalterna hos råvarorna uppkommer normalt svängningar i kvicksilverbelastningen i syrareningsstegen. Även sådana problem kan effektivt bemästras och svängningarna dämpas vid utnyttjande av uppfinningen. l Förfarandet skall nu ytterligare belysas i en föredragen utförings- form med hänvisning till processchemat i figur 2.

En anläggning för torkning och rening av rostgaser i ett dubbeltork- system består av en förtorkkrets l, en eftertorkkrets 2, en absorp- tionskrets 3 samt en stripper l2. Med 4 betecknas vidare en konverter för oxidation av svaveldioxid till svaveltrioxid enligt kontaktme- 10 l5 20 25 30 35 8206918-8 toden tillhörande en ansluten svavelsyrafabrik. Kretsarna l-3 har möjlighet till intern cirkulation av syra över de i kretsarna befint- liga torktornen. Detta visas icke i figuren, eftersom överskådlig- heten över processchemat kommer att försämras i sådant fall. Varje krets är lämpligen försedd med här icke visade droppavskiljare för att hindra syradroppar följa med gasen i processen och vidare till konvertern 4. Till förtorkkretsen l föres via ledningen 5 en fuktig svaveldioxidhaltig rostgas som även innehåller elementärt kvick- silver. Om rostgasen efter rostningen innehåller fasta kvicksilver- föreningar uppfàngas dessa effektivt exempelvis i den vattentvätt som sker i ett ej visat tvättorn som föregår torkanordningarna och där gasen mättas med vatten. I förtorkkretsen l torkas gasen med svavel- syra vilken tillföres torkkretsen l via ledningen 6 från absorptions- kretsen 3 eller eftertorkkretsen 2. I torkkretsen l möter gasen svavelsyran i motström och där upptages huvuddelen av gasens vatten- innehåll i syran. Syrans koncentration sjunker därvid men man efter- strävar att ej lata denna sjunka under ca 70 - 85% då därigenom ' vattenángtrycket över syran blir alltför högt för erhållande av en effektiv torkning. Normalt eftersträvas en svavelsyrahalt omkring 80% i denna krets. Omkring l07á av det kvicksilver i elementär form som medföljer gasen kommer att upptages i syran i kretsen. Från förtork- kretsen l föres syran via ledningarna 8 och 9 till en stripper l2, där syran blàses ren från däri löst och medföljande svaveldioxid genom luft som införes i den undre delen av strippern l2, såsom antydes med pilen vid ll, varvid luft och avstrippad svaveldioxid via en ledning 4lA tillföres gasen från förtorkkretsen l. Ytterligare syra kan tillföras kretsen l från sluttorkkretsen via här ej visade ledningar. Efter S02-strippning föres syran via en ledning l3 till en slamavskiljare l4. I syran närvarande utskilda kvicksilverföreningar, främst kvicksilver(I)sulfat, avdrages därvid i form av ett slam med hög kvicksilverhalt via en ledning lö.

Slammet som avdrages genom ledningen l6 kan enkelt upparbetas till elementärt kvicksilver eller andra kommersiellt intressanta före- ningar. Den frán kvicksilverslam befriade syran föres via en ledning 10 l5 ZQ 25 30 35 s2oe91s-si l0 l5 till en separat svavelsyrareningsanläggning, där syran finrenas på lämpligt sätt, exempelvis såsom beskrives i våra tidigare patent SE-B- 369 295 och 7307048-4.

Gasen föres från förtorkkretsen l via ledningen 4l till eftertork- kretsen 2 samt därifrån via ledningen 42 till konvertern 4 och via ledningarna 43, 44 till ett icke visat absorptionstorn tillhörande den anslutande svavelsyrafabriken.

Till eftertorkkretsen 2 föres syra från svavelsyrafabrikens absorp- tionstorn med en halt av 96-98,5% via en ledning l7. Vidare tillföres kretsen 2 syra via en yttre cirkulationskrets för koncentrerad syra bestående av en ledning l8, en första slamavskiljare l9, en ledning 20, absorptionskretsen 3, en ledning Zl, en andra slamavskiljare l9A och en ledning 22. I detta kretslopp renas syran från i torkkretsen 2 utfällda kvicksilverföreningar genom avskiljning i slamavskiljaren l9A, varefter en del av den slambefriade syran 8A om så önskas kan föras till strippern l2 via ledningen 9, medan resten via ledningen Zl pumpas till absorptionskretsen 3, i vilket syran medföljande *svaveldioxid strippas genom inblâsning av svaveltrioxid i undre delen av det kretsen 3 tillhörande tornet via en ledning 45 till vilken svaveltrioxid kan föras frân konvertern 4 via ledningen 43 och varvid strippad svaveldioxid jämte överskott av svaveltrioxid uttages via en ledning 42A och tillföres gasen från eftertorkkretsen 2 i ledningen 42 som för gasen till konvertern 4 för oxidering av svaveldioxid.

Samtidigt kommer tillförd svaveltrioxid att lösas i den genom kretsen passerande syran, varvid denna koncentration kan hållas vid önskad hög nivå. Genom tillförseln av den starkt oxiderande svaveltrioxiden kommer även kvicksilver i syran att oxideras till tvåvärt tillstånd, sä att en kvicksilver(II)jonhalt upp till mättnad kan uppnås. Vid eventuell övermättnad kommer kvicksilversalter att falla ut. Dessa salter kommer att avskiljas som ett högvärdigt slam i slamavskiljaren 19. Det är möjligt att om så önskas genom intensiv oxidation ut- vinna väsentligen hela den utvinnbara kvicksilvermängden i avskil- jaren l9, exempelvis om den utfällda Hg(II) innehållande produkten l0 l5 20 25 30 8206918-8 ll kan utnyttjas direkt. I sådant fall kommer torkningen i kretsen 2 att ske utan väsentlig kvicksilverutfällning, eftersom halterna för Hg(I) kommer att ligga väl under mättnadsgränsen. Den från absorp- tionskretsen 3 och avskiljaren l9 via ledningarna l8 och 20 förda syran kommer således att ha en förhöjd halt av kvicksilver(II)joner i förhållande till den syra som via ledningarna 22 och 2l föres till absorptionskretsen. ' Eftertorkkretsen 2 kan innehålla ett eller flera torktorn anordnade separat i serie eller direkt anslutna till varandra, exempelvis arrangerade ovanpå varandra som tvâ eller flera zoner i ett yttre gemensamt torn. I kretsen 2 upprätthálles en starkt oxiderande samt kvicksilver(II)jonrik miljö för att underlätta upptagningen och oxi- dationen av kvicksilver. Koncentrationen av HZSO4 i denna krets skall hållas över 90% och hållas företrädesvis vid 95 - 99% genom till- försel av koncentrerad 98,5 -procentig syra från anläggningens ab- sorptionskrets, och genom direkt införande av S03 i den separata absorptionskretsen 3 som alltså står i cirkulationsförbindelse med torkkretsen. I de fall kretsen innefattar tvâ torn väljes lämpligen en syrakoncentration av ca 90-95% i det första tornet och 95-99% i det andra tornet som är beläget närmast eller strax före kontakt- anläggningen. Alternativt kan oleum tillföras eftertorkkretsen från ' separat produktionstorn för oleum.

I slamavskiljarna l9 och l9A avskilt slam föres via ledningarna 23 och 23A till en avluftare 24 till vilken luft föres såsom antydes av pilen 25. Härvid sker en viss oxidering av kvicksilver samtidigt som slammet medföljande svaveldioxid kan avdragas och tillsammans med oxidationsluften via icke visade ledningar tillföras gaser frân kretsen 2. Om så önskas kan ett kvicksilverhaltigt slam avdragas frán avluftaren 24 via en ledning 25, men i de flesta fall kommer slammet efter avluftningen att via en ledning 26 tillföras slamavskiljaren 26 och där blandas med slammet från förtorkkretsen l för avskiljning av ett samlat slam via ledningen 16.

Claims (5)

10 15 20 25 30 sEos91s-s l2 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för att vid produktion av svavelsyra ur svaveldioxid- ' haltig, väsentligen torr, gas härrörande från behandling av kvick- silverinnehállande råvaror och mellanprodukter dels erhålla ren sva- velsyra, dels en högvärdig kvicksilverprodukt, varvid gasen renas från medföljande gasformigt kvicksilver genom att bringas i kontakt med svavelsyra i ett eller flera steg, så att huvuddelen av kvicksilvret upptages och löses i koncentrerad svavelsyra med en halt av åtminstone cirka 90%, varefter den renade gasen tillföres en kontaktanläggning för produktion av ren svavelsyra, k ä n n e t e c k n a t av att den kon- centrerade svavelsyran bringas cirkulera i en krets innefattande åt- minstone ett torktorn (2) för den svaveldioxidhaltiga gasen, en slam- avskiljare (l9, l9A) samt en oxidationsreaktor (3), att gasformigt elementärt kvicksilver medföljande gasen i torktornet (2) oxideras och upptages i syran, att utskilda kvicksilverföreningar avskiljes och uttages ur kretsen, att den sålunda renade syran bringas i kontakt med ett oxidationsmedel i oxidationsreaktorn (3), så att i syran närvarande löst kvicksilver-okideras till kvicksilver(II)joner, vilka sedan i torktornet (2) utnyttjas för att befrämja oxidationen av elementärt kvicksilver.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att i torktornet eller tornen upprätthålles en syrahalt av 90-99%, före- trädesvis 98-98,5%. '

3. Förfarande enligt krav 2, varvid flera torktorn utnyttjas i kretsen, k ä n n e t e c k n a t av att i det första tornet upp- rätthâlles en syrahalt av 90-95%, medan i det sista tornet upprätt- hâlles en syrahalt av 95-99%.

4. Förfarande enligt något av krav l-3, k ä n n e t e c k n a t av att för oxidationen i oxidationsreaktorn utnyttjas svaveltrioxid eller oleum. 8206918-8 13

5. Förfarande enïígt något av föregående krav, k ä n n e t e c k- n a t av att åtminstone en del av de från kretsen uttagna kvicksiï- verföreningarna oxideras och därefter föres ti11 torktornet.