SE438928B - Tornarmsaggregat bl a innefattande driv- och bromsorgan - Google Patents

Description

7807743-5 nackdelarna att de är komplicerade i konstruktion, dyra och ut- satta för fel. , I vissa av skivspelarna är ytterligare riktningarna hos rörelserna i inledningsriktningen och utledningsriktningen automatiskt växlade i enlighet med mekanisk detektering eller mikroswitchdetektering, och med tillslag av startomkopplaren, är tonarmen så konstruerad, att den automatiskt ledes in från armens viloläge på grammofonskivani Dock har dessa skivspelare nackdelarna att de är komplicerade i konstruktion och att de erforderliga delarna är dyra. V , När vidare startomkopplaren slås till i ett sådant till- stånd att tonarmen icke är korrekt placerad på skivtallriken drivs icke tonarmen i inledningsriktningen på en gång utan drivs endast efter en förutbestämd tid. Detta leder till att operatören ofta ställer sig frågan om skivspelaren arbetar nor- malt.

Därför är det ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett tonarmsaggregat vilket icke endast övervinner ovan nämnda problem i den tidigare tekniken utan också förbätt- rar den styrteknik¿ som visas i tidigare teknik. Ett annat syfte med denna uppfinning är att åstadkomma ett tonarmsaggre- gat i vilket tonarmen elektriskt bromsas i inledningsoperatio- nen och utledningsoperationen, och vilket är enkelt i uppbygg- nad, har lågt pris och vidare har-liten felbenägenhet. Ett ytterligare syfte med denna uppfinning är att åstadkomma ett tonarmsaggregat i vilket en tonarm startar för att drivas ome- delbart med tillslaget av en startomkopplare, även i det fallet att startomkopplaren slås till vid tillståndet när tonarmen icke är rätt placerad på skivtallriken, och ytterligare i vilket fel funktion kan förhindras. Ännu ett syfte med denna uppfinning är att åstadkomma ett tonarmsaggregat i vilket utledningsfunktionen av tonarmen elektriskt och säkert kan styras på ett enkelt sätt.

De för uppfinningen kännetecknande särdragen framgår av de bifogade patentkraven. 7807743-5 Olika andra syften, fördelar och särdrag hos föreliggande uppfinning kommer lätt att framgå ur följande detaljerade be- skrivning, och de nya egenskaperna kommer speciellt att fram- hållas i bifogade krav.

I de bifogade ritningarna är fig. l en sidovy av ett tonarmsaggregat i enlighet med en utföringsform av denna uppfinning, fig. 2 en planvy av tonarmsaggregatet enligt fig. 1, fig.3 en tvärsnittsvy tagen längs linjen III-III enligt fig. 2, fig. 4 en tvärsnittsvy tagen längs linjen IV-IV enligt fig. 2, fig. 5 en förstorad tvärsnittsvy tagen längs linjen V-V enligt fig.l, fig. 6 en förstorad planvy av en rörlig slitsplatta i en horisontallägesdetektor visad i fig. 1, fig.? en förstorad planvy av en stationär slitsplatta i den horisontella lägesdetektorn, fig. 8 en förstorad utvecklingsvy som visar förhållandet mellan slitsplattorna, ljusemitterande element och ljuskänsliga element, fig. 9 en förstorad perspektivvy av en vertikal läges- detektor visad i fig. 1, fig. 10 en förstorad perspektivvy av en ljudlös delavkän- nare visad i fig. l, 7807743-5 fig. 11A vilken skall kombineras med fig. 11B är en perspektivvy av ett tonarmsaggregat, fig. 113 vilken skall kombineras med fig. 11A är ett blockschema av kretsar för ett vertikalt styrsystem Vc och ett horisontellt styrsystem Hc för tonarmsaggregatet, fig. 12A är halva kretsschemat över horisontalstyrsys- temet Hc, 7 fig. 12B är den andra halvan av kretsschemat över ho- risontalstyrsystemet Hc, fig. 13A - 13I är vàgformer för att förklara funktio- nerna hos kretsarna i det horisontella styrsystemet Hc, fig. 14 är en tvärsnittsvy av en del av en skivtallrik och en grammofonskiva för att förklara lägesstyrfunktionen hos det horisontella styrsystemet Hc, fig. 15A - 15C är vågformer för att förklara läges- styrfunktionen hos det horisontella styrsystemet Hc, fig. 16 är en graf, utvisande lägesstyrfunktionen hos tonarmen, _ _ fig. 17 är ett kretsschema över en modifiering av en lateral balanseringskrets visad i fig. 12, fig. 18 är ett kretsschema över en modifiering av en bromskrets visad i fig. 12, fig. 19 är ett kretsschema över en modifiering av en insideskraft-upphävande krets visad i fig. 12, fig. 20 är ett kretsschema över en modifiering av en lägesstyrkrets visad i fig. 12, och U fig. 21 är ett kretsschema över en annan modifiering av lägesstyrkretsen visad i fig. 12.' Härnäst kommer att beskrivas ett tonarmsaggregat för en skivspelare i enlighet med en utföringsform av denna upp- finning med hänvisning till ritningarna. _ En drivmekanism för tonarmsaggregatet omfattar en ho- risontell drivmotor för att leda in en tonarm och leda ut el- ler återföra densamma, och en vertikal drivmotor för att för- flytta tonarmen upp och ned i den vertikala riktningen. Den horisontella drivmotorn och den vertikala drivmotorn är resp hänförda till en horisontell lägesdetekteringsdel för att de- 78017743-5 tektera det horisontella läget hos tonarmen och till en verti- kal detekteringsdel för att detektera det vertikala läget hos tonarmen. En styrkrets för att driva den horisontella drivmo- torn och vertikala drivmotorn omfattar en horisontell styrkrets, en vertikal styrkrets och en systemstyrkrets.

Den horisontella drivmotorn och den vertikala drivmo- torn kommer först att beskrivas med hänvisning till fig. 1 - 4 och fig. 11A.

En vertikal armaxel 3 är uppburen på så sätt att den är roterbar runt dess vertikala axel, via ett lagerblock 2 fästat på en överpanel 1. En tonarm 4 är monterad genom en lagermeka- nism 5 mot den övre änden av armaxeln 3 så att den kan röras i de vertikala och horisontella riktningarna på sätt som visas genom pilarna i fig. 1 och fig. 2. I den horisontella rörelsen, roteras tonarmen 4 tillsammans med den vertikala armaxeln 3 runt den vertikala axeln hos den senare. En återgivningsnål 8 är monterad genom en huvudkâpa 6 och en patron 7 mot övre än- den av tonarmen 4. En vikt 9 är monterad mot bakre änden av tonarmen 4.

En horisontell drivmotor 11 vilken är anordnad på ena sidan av tonarmen 4 omfattar en bågformig permanentmagnet 12 vilken är böjd runt armaxeln 3, och en spole 13 vilken roteras tillsammans med armaxeln 3 runt den vertikala axeln hos den senare parallellt mot permanentmagnetens 12 yta. Permanentmag- neten 12 är fastsatt mot ett fäste 15 med lim. Fästet 15 är fastsatt genom en fästarm 14 mot lagerblocket 2. Spolen 13 är lindad på en bobin 17 vilken är fästad genom en roterande arm 16 mot en del av armaxeln 3. Fästet 15 är vågformigt på liknan- de sätt som permanentmagneten 12. Tvärsnittet hos fästet 15 är U-format. En horisontell platta 18 är fästad på båda vertikala utskotten av fästet 15. Bobinen 17 är konstruerad på så sätt att den är roterbar längs den horisontella plattan 18. Perma- nentmagneten 12 är magnetiserad i tvärriktningen. Det magne- tiska flödet från permanentmagneten 12 flyter i huvudsak i den vertikala riktningen. Den horisontella plattan 18 och fästet 15 utgör en sluten magnetisk bana. Riktningen för strömmen som flyter genom spolen 13 är normal mot flödesriktningen för det magnetiska flödet som genereras från permanentmagneten 12. 7807743-5 I den horisontella drivmotorn 11 flyter en ström genom spolen 13 i riktningen som visas genom pilen 3 eller al i fig. 2, och skär det magnetiska flödet vid räta vinklar. På grundval av Flemings regel, förlänas en drivkraft i riktning visad genom pilen Q eller El i fig. 2 till spolen T3 för att driva tonarmen 4 i inledningsriktningen eller utledningsriktningen. Drivkraf- ten ökar med intensiteten hos strömmen som flyter genom spolen 13. Dock är den konstant vid en given strömintensitet.

I princip liknar den vertikala drivmotorn 20 hos ton- armsaggregatet 24 den horisontella drivmotorn 11. Ett par per- manenta magneter 23 parallella med varandra är fästade på inner-- ytorna av ett rektangulärt fäste 22 med lim. Fästet 22 är fast- satt genom en roterande arm 21 till en del av armaxeln 3. Per- manentmagneterna 23 är böjda runt den horisontella axeln av lagermekanismen 5, i ett vertikalplan. En fyrkantig fästram 24 är anordnad runt fästet 22, och är horisontellt fastsatt mot tonarmen 4. En vertikal platta 27 är fästad mot fästet 22 vid centrum av den senare. En spole 26 är lindad runt en bobin 25 mellan permanentmagneterna 23, och är så konstruerad att den är roterbar längs den vertikala plattan 27. Permanentmagneter- na 23 är magnetiserade i tvärriktningen. Det magnetiska flödet flyter i den horisontella riktningen mellan magneterna 23. Den vertikala plattan 27 och fästet 22 utgör en sluten magnetisk bana. Riktningen för strömmen som flyter genom spolen 26 är vinkelrät mot riktningen för det magnetiska flödet. En driv- kraft i riktningen som visas genom pilen 2 eller gl i fig. 1 förlänas tonarmen 4 genom växelverkan av strömmen i spolen 26 med det magnetiska flödet, för att driva tonarmen 4 i den ver- tikala riktningen. Vikten 9 är fästad genom fästramen 24 mot bakre änden av tonarmen 4.

Härnäst kommer en horisontell lägesdetektor 29 hos ton- armen 4 att beskrivas med hänvisning till fig. 1, 2 och 5 - 8.

Den horisontella lägesdetektorn 29 omfattar_en rörlig slitsplatta 30, en stationär slitsplatta 31, tre ljusemitte- rande element äga, ååh och ägg sådana som lampor, och tre ljus- känsliga element äga, ååh och âåg sådana som fotodioder. Den rörliga slitsplattan 30 är i huvudsak sektoriell, och den är horisontellt fästad genom en fästplatta 34 mot den nedre änden 7807743-5 av armaxeln 3. Den stationära slitsplattan 31 är omkring en tredjedel så stor som den rörliga slitsplattan 30, och den är anordnad under den rörliga slitsplattan 30 på litet avstånd från och parallellt med den rörliga slitsplattan 30. Som tydligt visas i fig. 1, hålles de ljusemitterande elementen 333, 332 och 339 och de ljuskänsliga elementen 333, 333 och 333 i en hållare 35 vilken är U-formad i tvärsnitt. Den rörliga slitsplattan 30 är insatt i en horisontell slits 36 i hållaren 35. Den stationära slitsplattan 31 är fästad mot den nedre väg- gen av den horisontella slitsen 36 i hållaren 35 med lim. Hålla- ren 35 är fästad genom en fästarm 37 mot den nedre änden av lagerblocket 2.

En rad av ett antal slitsar 38 är anordnade i det peri- fera partiet av den rörliga slitsplattan 30 så att den är kon- centrisk med armaxeln 3. Innanför raden av slitsar 38 är vidare ett bàgformat hål 40 anordnat i den rörliga slitsplattan 30 så att det är koncentriskt med armaxeln 3. Två rader av slitsar 41 och 42 är anordnade i det perifera partiet av den stationära slitsplattan 31 så att de är koncentriska med armaxeln 3 och är vända mot raden av slitsar 38 hos den rörliga slitsplattan 30. Slitsarna 38 hos den rörliga slitsplattan 30 och slitsarna 41 och 42 är lika med varandra i bredd och slitsavstånd. En ytterligare slits 45 är anordnad i den stationära slitsplattan 31 så att den är vänd mot det bågformiga hålet 40 i den rörliga slitsplattan 30. När ett slitsavstând representeras genom Ä är avståndet mellan raderna av slitsarna 41 och 42 nära lika med nh É å-Ä . Med andra ord är slitsarna 41 skiftade i fas i förhållande till slitsarna 42. De ljusemitterande elementen 333 och 339 är anordnade respektive ovan slitsarna 43 och 44.

Det ljusemitterande elementet 332 är anordnat ovan slitsen 45, och det ljuskänsliga elementet 333 är anordnat under slitsen 45. De ljusemitterande elementen 333, 333 och 335 och de ljus- känsliga elementen 333, 333 och 335 är elektriskt anslutna till en tryckt ledningsplatta 46 vilken är fästad mot den nedre än- den av lagerblocket 2.

När i den horisontella lägesdetektorn 29 tonarmen 4 ro- teras i den horisontella riktningen, roteras även den rörliga slitsplattan 30 tillsammans med armaxeln 3 i den horisontella 7807743-5 riktningen. Det relativa läget hos den rörliga slitsplattan 30 i förhållande till den stationära slitsplattan 31 detekterasi för det horisontella läget av tonarmen 4. Vidare är den horison- tella lägesdetektorn 29 konstruerad på så sätt, att den styr hastigheten av den horisontella rörelsen hos tonarmen 4.

Det framgår i fig. 5 att när det bågformiga hålet 40 av den rörliga slitsplattan 30 superponeras på slitsen 45 hos den stationära slitsplattan 31, mottas ljuset från det ljus- emitterande elementet 333 genom det ljuskänsliga elementet 332 för att styra läget hos tonarmen 4. Sålunda stannas tonarmen 4 vid ett armstöd 48 vilket är fixerat på ovanpanelen 1 som visas i fig. 1 och 2, och när tonarmen 4 förflyttas från armstödet 48 mot en grammofonskiva 50 vilken är upphängd på en tallrik -49 i den horisontella riktningen, rör sig raden av slitsar 39 hos den rörliga slitsplattan 30 relativt slitsarna 43 och 44 hos den stationära slitsplattan 31. Följaktligen mottas ljusen från de ljusemitterande elementen 333 och 332 intermittent via de ljuskänsliga elementen 333 och 335. Som följd härav erhålles växlande signaler från de ljuskänsliga elementen 333 och 333 för att styra hastigheten hos den horisontella rörelsen av ton- armen 4. Det existerar en fasskillnad av nÄ i š/i mellan de växlande signalerna som erhålles från de ljuskänsliga elementen 33a_och 335. Riktningen för den horisontella rörelsen av ton- armen 4 kan detekteras genom ovan nämnda fasskillnad. Med and- ra ord kan inledningsriktningen och utledningsriktningen av tonarmen detekteras genom fasskillnaden.

Härnäst kommer den vertikala lägesdetektorn 52 hos ton- armen 4 att beskrivas med hänvisning till fig. 1, 2 och 9.

Den vertikala lägesdetektorn 52 omfattar en spole 53 och en pulverkärna, vilken kan sättas in i spolen 53. Spolen 53 hålles i en isolerande cylinder 55 vilken är vertikalt och nedåt fästad mot ett ändparti av tonarmen 4. Pulverkärnan 54 är vertikalt och uppåt fästad på den roterande armen 21.

När i den vertikala lägesdetektorn 52 tonarmen 4 för- flyttas i den vertikala riktningen, varierar det relativa lä- get (eller insatta djupet) hos pulverkärnan 54 i förhållande till spolen 53 för att ändra_induktansen hos spolen 53. Det vertikala läget hos tonarmen 4 detekteras genom induktansen 7807743-5 hos spolen 53. Härnäst kommer en sensor 57 för en ljudlös del av skivan, i fortsättningen benämnd ljudlösdelsensorn 57, att beskrivas med hänvisning till fig. l, 2 och l0.

Ljudlösdelsensorn 57 är anordnad vid det översta ändpartiet av huvudkåpan 6 i närheten av nålen, och den omfat~ tar ett ljusemitterande element 59, sådant som en lampa, och ett ljuskänsligt element 60, sådant som en CdS-cell, vilka hål- les i en omvänt T-formad hållare 58 fästad mot huvudkåpan 6.

När tonarmen 4 har förflyttats direkt över grammofonskivan 50 i inledningsfunktionen, reflekteras ljuset från det ljusemitte- rande elementet 59 via grammofonskivan 50, och det reflekterade ljuset mottas genom det ljuskänsliga elementet 60.

Skillnaden mellan intensiteterna hos de reflekterade ljusen från ett yttre ljudlöst parti 503 eller ett ljudlöst parti 502 hos grammofonskivan 50 och ett ljudspårsparti 509 av densamma kan utläsas genom ljudlös-delsensorn 57. Intensiteten hos det reflekterade ljuset från det perífera ljudlösa partiet 503 eller det andra ljudlösa partiet ägg är högre än det ref- lekterande ljuset från ljudspårspartiet ägg. Med referens till signalen hos ljudlösdelsensorn 57 och motsvarande detekterings- signalf hos den horisontella lägesdetektorn 29, kan läget hos tonarmen 4 styras i den horisontella riktningen. Reflektions- punkten för ljuset från det ljusemitterande elementet 59 ligger nära samma läge som återgivningsnålen 8 hos patronen 7 eller längre fram i inledningsriktningen än återgivningsnålen 8.

Hastigheten hos den horisontella rörelsen för tonarmen 4 ökas snabbt vid tidpunkten när tonarmen 4 har nått ändpartiet av ljudspåret. Med andra ord ökas frekvensen hos den växlande signalen i den horisontella lägesdetektorn 29 vid nämnda tid- punkt. Sålunda detekteras utledningsläget för tonarmen 4 med utsignalen för den horisontella lägesdetektorn 29.

I ett vertikalt styrsystem för tonarmen 4 i enlighet med denna utföringsform, styrs nollbalans, nåltryck, lågfrek- vensresonans och uppàtgàende och nedåtgående rörelser hos ton- armen 4. I ett horisontellt styrsystem för tonarmen 4 i enlig- het med denna utföringsform, styrs inlednings- och utlednings~ funktioner hos tonarmen 4, hastigheten hos den horisontella rö~ relsen för tonarmen 4 i inlednings- och utledningsfunktionerna, 7807743-*5 10 samt stoppläget för tonarmen 4.

Härnäst kommer det horisontella styrsystemet för ton- armen 4 i huvudsak att beskrivas. Fig. 11B är ett blockschema över kretskonstruktionerna för de horisontella och vertikala styrsystemen.

Närmast kommer att beskrivas en kretskonstruktion för det horisontella styrsystemet Hc. Utsignalerna för de ljus- känsliga elementen ââa och ââg matas till en räknarkrets 70 och förstärkare 71 och 72. Räknaren 70 räknar icke alltid utgångs- signalerna från de ljuskänsliga elementen åâa och ägg. Räkne- funktionen hos räknarkretsen 70 styrs med en styrsignal som tillförs från en systemstyrkrets Sc.

Systemstyrkretsen Sc är en minidator vilken benämnes "mikroprocessor", och tillför styrsignaler till respektive kretsar för den horisontella styrkretsen Hc och den vertikala styrkretsen Vc i enlighet med ett förutbestämt program.

Pulssignaler från räknekretsen 70 matas till en digi- tal-analogomvandlare 73 och omvandlas därvid till en analog signal. Den analoga signalen från D/A-omvandlaren 73 tillföres en lägesstyrkrets 74. Lägesstyrkretsen 74 verkar på så sätt att den stannar tonarmen vid förutbestämda lägen, och styrs med styrsignaler som tillföres från systemstyrkretsen Sc och utgången av D/A-omvandlaren 73. När skivspelaren befinner sig i spelläget, eller med andra ord medtonarmen4 placerad pågram- mofonskivan 50, är lägesstyrkretsen 74 konstruerad på så sätt att den genererar en sådan utsignal att den ligger nära noll- spänning. Utsignalen hos lägesstyrkretsen 74 tillföres en ho- risontell drivkrets 75. Den horisontella drivkretsen 75 styrs med utsignalen hos lägesstyrkretsen 74 och utsignalerna från en fram-back-diskriminator 77 och en lateral balanskrets 74 vilka kommer att beskrivas nedan, för att driva den horison- tella drivmotorn 11 i inledningsriktningen eller utlednings- riktningen., _ Utsignalerna från de ljuskänsliga elementen åâa och §§g_förstärks via förstärkaren 72 till förutbestämda nivåer.

Utsignalen hos förstärkaren 72 matas till en styrkrets 79 vil- ken är avsedd att styra hastigheten hos den horisontella driv- motorn 11 i provtagnings-lagringsfunktion. Två utgångssignaler 7807743-5 11 motsatta varandra i fas erhålles från hastighetsstyrkretsen 79 och matas till fram-back-diskriminatorn 77. En av de tvâ ut- gångssignalerna föres också till utledningsdetekteringskretsen 80.

Fram-back-diskriminatorn 77 är avsedd att bestämma rikt- ningen för den horisontella rörelsen för den horisontella driv- motorn 11 med styrsignalen som matas från systemstyrkretsen Sc.

Polariteten för utgångssignalen hos fram-back-diskriminatorn 77 växlas i enlighet med styrsignalen som matas från system- styrkretsen Sc.

Utledningsdetekteringskretsen 80 detekterar spelslutet med en växling i spänningsnivå hos utgångssignalen för hastig- hetsstyrdetekteringskretsen 79. Utledningsdetekteringssignalen från utledningsdetekteringskretsen 80 matas till systemstyr- kretsen Sc.

När en sådan yttre kraft pålägges på tonarmen 4, så "att tonarmen 4 felaktigt förflyttas i utledningsriktningen un- der inledningsfunktíonen, t ex manuellt, arbetar en fram-back- felfunktionsskyddskrets 81 för att detektera rörelsen hos ton- armen 4 i utledningsriktningen. Så snart som tonarmen 4 för- flyttas i utledningsriktningen, matas en utgàngssignal för att åter flytta tonarmen 4 i inledningsriktningen till den hori- sontella drivkretsen 75 från fram-back-felfunktionsskyddskret- sen 81 genom fram-back-diskriminatorn 77. När följaktligen ton- armen 4 felaktigt förflyttas i utledningsriktningen under en inledningsfunktion, ökas snabbt en ström för att driva den ho- risontella drivmotorn 11 i inledningsriktningen för att öka ro- tationsmomentet för den horisontella drivmotorn 11. Sålunda förflyttas åter tonarmen 4 i inledningsriktningen.

Sidobalanseringskretsen 78 arbetar på så sätt att den kompenserar sidobalansen hos âtergivningsnálen 8. Förspänning- en hos den horisontella drívkretsen 75 justeras med sidobalan- seringskretsen 78 för att styra strömmen som flyter in i den horisontella drivmotorn 11. En bromskrets 82 arbetar på så sätt att den elektriskt bromsar tonarmen 4 under inledningsfunktio- nen eller utledningsfunktionen. Friktíonsmotståndet mellan arm- axeln 3 och tonarmen 4 och lagerblocket 2 är extremt lågt. När följaktligen horisontaldrivmotorn 11 matas, finns risken att 7807743-5 12 tonarmen 4 i allt för hög grad förflyttas i den horisontella riktningen med begynnelsedrivkraften. Bromskretsen 82 arbetar på så sätt att en sådan risk undvikes. En ström motsatt strömm- en som tillföres genom horisontaldrivkretsen 75 tillföres till horisontaldrivmotorn 11 via bromskretsen 82. Sålunda bromsas tonarmen 4 elektriskt så att den icke i allt för hög grad för- flyttas i den horisontella riktningen.

Utgängssignalen från det ljuskänsliga elementet 60 i ljudlösdelsensorn 57 tillföres till en ljudlösdeldiskriminator 83. Den diskrimineras genom ljudlösdeldiskriminatorn 83 huru- vida tonarmen 4 är belägen ovan det perifera ljudlösa partiet äga eller det mellanliggande ljudlösa partiet 522 på grammo- fonskivan 50, eller ovan ljudspårspartiet 592 av densamma. Dis- krimineringsutsignalen från ljudlösdeldiskriminatorn 83 tillfö- res systemstyrkretsen Sc.

Utgångssignalen från det ljuskänsliga elementet ååh matas till startlägesstyrkretsen 84. Det diskrimineras genom startlägesstyrkretsen 84 huruvida tonarmen är belägen på arm- stödet 48, eller icke. Utsignalen från startlägesstyrkretsen 84 tillföres systemstyrkretsen.

Härnäst kommer det vertikala styrsystemet Vc för styr- ning av den vertikala rörelsen hos tonarmen 4 att beskrivas på liknande sätt med hänvisning till fig. 11A och 11B.

En oscillerande.frekvens hos en oscillator 85 varierar med induktansen hos spolen 53 hos den vertikala lägesdetektorn 52. Utsignalen från oscillatorn 85 matas till en frekvensdis- kriminator 86. Utsignalen från frekvensdiskriminatorn 86 föres till en likriktare 87. Spänningsnivån på utsignalen från lik- riktaren 87 varierar med utfrekvensen av oscillatorn 85. En vertikal drivkrets 88 arbetar på så sätt att den driver den vertikala drivmotorn 20. Intensiteten på strömmen som flyter in i den vertikala drivmotorn 20 varierar med spänningsnivån på utsignalen från likriktaren 87. Utsignalen från den vertika- la drivkretsen 88 matas vidare till en inåtkraft-(skating- kraft) upphävande krets 89.

Som är väl känt pålägges en inåtriktad kraft på tonar- men 4 beroende på friktionskraften mellan nålen 8 och ljudspå- ret på grammofonskivan 50 under uppspelning. Inåtkraftupphä- 7807743-5 13 vande kretsen 89 arbetar på så sätt att den upphäver den inåt- riktade kraften. Med inåtkraftupphävande kraften 89 tillföres en ström proportionell mot strömmen som flyter genom den verti- kala drivmotorn 20 till den horisontella drivmotorn ll.

Härnäst kommer funktionen hos kretsarna i horisontal- styrsystemet Hc och vertikalstyrsystemet Vc att beskrivas med hänvisning till fig. 12 (fig. 12A och 12B).

Fig. 12 visar i detalj kretsarna i det horisontella styrsystemet Hc. I fig. 12, är jordledningen E en referensled- ning för horisontalstyrsystemet Hc. En +V-matningskälla av +12volt och en annan -V-matningskälla av -12volt är anslutna till horisontalstyrsystemet Hc med referens till jordledningen E.

Först beskrives inledningsoperationen för tonarmen 4.

För start av inledningsfunktionen betraktas två fall. I ett fall är tonarmen 4 korrekt placerad på armstödet 48. I ett an- nat fall är tonarmen 4 ej korrekt placerad på armstödet 48.

Här kommer det förra fallet att beskrivas för inledningsfunk- tionen. _ Först slås en icke visad startomkopplare till för att tillföra matningsspänningar till respektive kretsar. Eftersom tonarmen 4 är korrekt placerad på armstödet 48, ligger slitsen 45 i linje med det avlånga hålet 40 (fig. 1 och 5) i stopplä- get för tonarmen 4. Följaktligen mottas ljuset från det ljus- emitterande elementet ååh genom det ljuskänsliga elementet ââb för att tillföra en relativt hög spänning till startläges- styrkretsen 84.

Det ljuskänsliga elementet ååh och startlägesstyrkret- sen 84 är anslutna på det sätt som visas i fig. 12. I start- lägesstyrkretsen 84, är motstånden R1 och R2 anslutna i serie med varandra mellan +V-matningsledningen och -V-matningsled- ningen. En fotodiod som det ljuskänsliga elementet ååh är an- sluten mellan anslutningspunkten för motstânden R1 och R2, och en baselektrod på en transistor Tr1. När ljuset från det ljus- emitterande elementet ååh mottas genom fotodioden ååh, tillfö- res en basström till basen på transistorn Tr1 för att slå till den senare. Följaktligen sänks kollektorspänningen hos tran- sistorn Tr1. Bas-emitterspänningen hos transistorn Trz höjs 7807743-5 14 Wmed sänkningen av kollektorspänningen på transistorn Tr1. Tran- sistorn Trz slås till eftersom den är av PNP-typ, Följaktligen höjs kollektorspänningen hos transistorn Trz för att slå till transistorn Tr3 vilken utgör en del av en Schmidt-krets. En transistor Tr4 slås från med tillslaget av transistorn Tr3. Kollektorspänningen hos transistorn Tr4 höjs för att slå till en diod D1. Sålunda sättes spänningsnivån hos utgågnssignalen från startlägesstyrkretsen 84 på nivån "1". När tonarmen 4 placeras på armstödet 48, tillföres en utgångssignal av spänningsnivân "1" på en ingångsanslutning_T1 av systemstyr- kretsen Sc. Sålunda diskrimineras huruvida tonarmen 4 är pla- cerad på armstödet 48 eller icke. Å andra sidan tillföres utgångssignaler från de ljus- känsliga elementen ååa och ååc till förstärkarna 71, 72 och räknaren 70. Utsignalen från förstärkaren 71 matas till system- styrkretsen Sc. Utsignalen från förstärkaren 72 matas till in- gångsanslutningen T1 och T3 av hastighetsstyrkretsen 79 visad i fig. 2.

Härnäst kommer funktionen hos hastighetsstyrkretsen 79 att beskrivas med hänvisning till fig. 12 och 13A - 13I.

Signaler matas genom ingångsanslutningen T2 till en differentieringskrets bestående av en kondensator C1 och ett motstånd R3. En utgàngssignal V1 från differentieringskretsen som visas i fig. 13A matas till basen på en transistor Tr5.

Transistorn Tr5 slås omedelbart till vid intervaller av tiden E med utgångssignalen V1. Som följd härav, urladdas elektrisk laddning, som har laddats genom ett motstånd R4 in i en kon- densator C2 omedelbart genom den tillslagna transistorn Tr5 vid intervaller av tiden t¿ En sågtandad spänning V2 som visas i fig. 13B erhålles vid baselektroden av en transistor Tr6. _ Transistorn Tr6 och en annan transistor Tr7 utgör en differentialförstärkare. När en spänning Va visad genom den streckade linjen i fig. 13B pålägges en baselektrod av tran- sistorn TI7, erhålles en intermittent sågtandad spänning V3 visad i fig. 13C vid kollektorelektroden av transistorn Tr6.

Sålunda är fasen hos den sågtandade spänningen V2 och fasen hos den intermittenta sågtandade spänningen V3 i fasinverterat förhållande. Eftersom en baselektrod hos en följande PNP-tran- 7807743-s 15 sistor Trs är ansluten till kollektorelektroden på transistorn TI6 slås transistorn Tr8 omedelbart till med den intermittenta sågtandade spänningen V3.

Kollektorelektroden på transistorn Tr8 är ansluten ge- nom motstånden R5 och R6 till -V-matningskällan. Anslutnings- punkten för motstånden R5 och R6 är ansluten till en vågforman- de krets 123 och till en integrerande krets låg vilken består av ett motstånd R7 och en kondensator C3. En puls V4 visad i fig. 13D erhålles vid anslutningspunkten av motstånden R5 och R6 genom funktionen hos den vågformande kretsen Zga. Å andra sidan matas utgångssignalen från det ljuskäns- liga elementet âåg genom ingångsanslutningen T3 till en diffe- rentierande krets bestående av en kondensator C4 och ett mot- stånd R8 och differentieras därvid. Sålunda matas en signal V5 visad i fig. 13F till en baselektrod av en transistor Tr11. En signal V6 visad i fig. 13G erhålles vid en kollektorelektrod av transistorn Tr11. Signalerna V5 och V6 är i fasinverterat förhållande. Signalen V6 matas genom en kopplingskondensator C5 till en baselektrod av transistorn Tr10. Följaktligen slås transistorn Tr10 till vid intervall av tiden E med signalen V6.

Härnäst kommer vågformen för emitterspänningen hos transistorn Tr10 att beskrivas.

Eftersom spänningen vid anslutningspunkten av motstån- den R5 till t1, aktligen höjes spänningen hos kondensatorn C3 nämligen emitter- och R6 befinner sig vid den högre nivån under tiden to flyter en laddningsström in i kondensatorn C3. Följ- spänningen hos transistorn Tr10 mer och mer. Transistorn Trïo sättes i FRÅN-tillståndet, och dioden D2 slås till. Som följd härav laddas en annan kondensator C6 ansluten till dioden D2 under det att kondensatorn C3 laddas. Eftersom kapacitansen hos kondensatorn C6 är mindre än hos kondensatorn C3, blir spänningen hos kondensatorn C6 nämligen kollektorspänningen hos transistorn Trïø högre under en kort tidsrymd. Spänningen hos kondensatorn C6 pålägges en styrelektrod hos en fälteffekt~ transistor FET för att slå till den senare.

Spänningen vid anslutningspunkten av motstånden R5 och R6 sänks plötsligt vid tiden t1. Vid samma tidpunkt urladdas elektricitet i kondensatorn C3 genom motstånden R7 och R6 till 7807743-5 16 -V-matningskällan. Samtidigt matas signalen V6 som visas i fig. 13G till baselektroden av transistorn Tr10. När kollektorspän- ningen hos transistorn Tr10 är högre än emitterspänningen hos transistorn Tr10, slås transistorn Tr10 omedelbart till i syn- kronism med signalen V6, och elektrisk laddning hos kondensa- torn C6 urladdas genom transistorn Tr10_i kondensatorn C3.

Som följd härav växlar emitterspänningen hos transis- torn Tr10 i tiden på ett sätt som visas genom V7 i fig. 13E, i enlighet med laddning och urladdning hos kondensatorn C3. En transistor Trg slås till med den fallande delen av emitterspän- ningen V7 för att fullkomligt urladda kondensatorn C3. Följakt- ligen undvikes att nivån hos emitterspänningen på transistorn Tr10 höjs mer och mer. Medelkollektorspänningen hos transistorn Trg är i huvudsak vid en konstant nivå, när transistorn Tr9 slåsgfrån.

Med andra ord upprätthålles gate-spänningen hos FET:en i huvudsak vid en konstant nivå. En source-spänning V8 hos FET: en upprätthålles vid en konstant nivå vilken är högre än spän- ningen (-12 volt) hos -V-matningskällan, som visas i fig. 13H.

En drain-spänning V9 hos FET:en upprätthålles vid en annan kons- tant nivå vilken är lägre än spänningen (+12 volt) hos +V-mat- ningskällan, som visas i fig. 13I.

Sålunda erhålles två styrsignaler vilka är skilda från varandra i polaritet från FET:en vilken utgör ett utgångssteg av hastighetsstyrkretsen 79. Drain-spänningen V9 hos FET:en pålägges baselektroden hos transistorn Tr12 hos fram-back-dis- kriminatorn T7ochsourcespänningen V8 hos FET:en pålägges en baselektrod hos en transistor Tr13 hos fram-back-diskriminatorn 77. Eftersom drain-spänningen V9 är lägre än +12 volt, slås transistorn Tr12 till. Och eftersom source-spänningen V8 är 13_till.

När tonarmen 4 förflyttas i inledningsriktningen, blir högre än -12 volt slås transistorn Tr utgångssignalen från en spänningsomvandlare 105 “1“ som gen- svar på en styrsignal som matas genom en ingångsanslutning T11 från systemstyrkretsen Sc, och en utgångssignal från en annan spänningsomvandlare 106 blir "O" som gensvar på en styrsignal som-matas genom en ingångsanslutning T12 från systemstyrkret- sen Sc. Följaktligen slås transistorn Tr14a-till med utgångs- 7807743-5 17 signalen från spänningsomvandlaren 105. Som följd härav shuntas en anod hos dioden D3 mot -V-matningskällan, så att utgångs- signalen hos fram~back-diskriminatorn 77 ej tillföres drivkret- sen 75.

En transistor Tr14b slås från med utgångssignalen från spänningsomvandlaren 106. Eftersom transistorn TI13 redan är tillslagen, är dioden D4 tillslagen. Följaktligen sänkes spän- ningen vid den rörliga kontakten hos ett variabelt motstånd VR1 i sidobalanskretsen 78. En differentierande förstärkare vilken utgöres av transistorerna Tr15 och Tr16 drivs icke i horisontaldrivkretsen 75. Kollektorspänningen hos transistorn Tr15 sänks icke. Följaktligen sättes transistorn Tr17 av NPN- typ i FRÅN-tillstånd. En ström flyter icke genom transistorn Tr17 från +V-matningskällan in i spolen 13 av den horisontella drivmotorn 11.

När å andra sidan spänningen vid den rörliga kontakten hos det variabla motståndet VR1 sänks, drivs en annan differen- tialförstärkare vilken är uppbyggd av transistorerna Tr18 och Tr19 av NPN-typ. Transistorn Tr18 slås till för att öka kollek- torspänningen. Eftersom baselektroden hos en transistor Trzo är ansluten till kollektorelektroden på transistorn Tr18, slås transistorn Trzo till. Följaktligen flyter en fram-ström I1 genom den elektriska banan av jordledningen E -7 till spolen 13 -49 transistorn Trzo --4> -V-matningskällan. Ett roterande moment ges den horisontella drivmotorn 11 beroende på fram- strömmen I1 för att driva tonarmen 4 i inledningsriktningen.

Som beskrivits ovan roteras tonarmen 4 under ytterst lågt friktionsmotstând. Följaktligen finns risken att tonarmen 4 i allt för hög grad förflyttas i inledningsriktningen genom begynnelsedrivkraften hos den horisontella drivmotorn 11. För att eliminera sådan risk, är bromskretsen 82 konstruerad pà så sätt att den drivs med utgångssígnalen "1" från spänningsom- vandlaren 105 för att bromsa den horisontella drivmotorn 11.

När utgångssignalen från spänningsomvandlaren 105 blir "1", slås en transistor Tr25 till i bromskretsen 82. Kollektor- spänningen hos transistorn Tr25 sänks. En transistor Tr26 av NPN-typ slås till. En transistor Tr28 sättes i FRÅN-tillstånd.

Följaktligen flyter en broms (bakåt)-ström I2 genom den elek- 7807743-5 18 triska banan av +V-matningskällan --9 transistorn Tr 26 7jordledningen E som visas i fig. l2B. Fram- spolen 13 strömmen Il är motsatt broms-strömmen I2. När absolutvärdet |Il| hos fram-strömmen är beräknat på så sätt att det är större än det absoluta värdet IIZI av bromsströmmen, brom- sas tonarmen 4 så att den sakta förflyttas i inledningsrikt- ningen.

När den övre änden av tonarmen 4 har kommit direkt över det perifera ljudlösa partiet äga på grammofonskivan 50, styrs läget hos tonarmen 4 på så sätt att den horisontella rörelsen hos tonarmen 4 stannar och tonarmen 4 förflyttas ned på gram- mofonskivan 50. Sålunda startar grammofonskivan.

Härnäst kommer lägesstyrfunktionen hos tonarmen 4 att beskrivas med hänvisning till fig. 14 - 16.

Som beskrivits ovan, är ljudlösdelsensorn 57 vilken om- fattar det ljusemitterande elementet 59 och det ljuskänsliga elementet 60 (se fig. 10) anordnade på övre änden av tonarmen 4. När tonarmen 4 har kommit direkt över det perifera ljudlösa partiet äga hos grammofonskivan 50, mottas mycket ljus via det ljuskänsliga elementet 60, eftersom ljuset från det ljusemitte- rande elementet 59 reflekteras via det perifera ljudlösa par- tiet äga. Följaktligen blir utspänníngen från det ljuskänsliga elementet 60 högre. Spänningsnivâändringen hos det ljuskänsliga elementet 60 detekteras genom ljudlösdeldiskriminatorn 83. Så- lunda detekteras det horisontella läget för tonarmen 4. Detek- teringsutsignalen från ljudlösdeldiskriminatorn 83 matas till systemstyrkretsen Sc. Styrsignalerna från systemstyrkretsen Sc matas till räknekretsen 70, lägesstyrkretsen 74 och den verti- kala drivkretsen 88.

Fig. 14 är en tvärsnittsvy av en del av skivtallriken 49 och grammofonskivan 50 vilken har lagts på skivtallriken 49.

När den övre änden av tonarmen 4 har kommit direkt över det pe- rifera ljudlösa partiet äga på grammofonskivan 50, genereras en utsignal 90 visad i fig. 15A från det ljuskänsliga elementet 60. I ljudlösdeldiskriminatorn 83 är utgångssignalen 90 våg- formad till en pulssignal 91 visad i fig. 15B. Pulssignalen 91 genereras från ljudlösdeldiskriminatorn 83 endast under tiden när utgångssignalen 90 hos ljudlösdelsensorn 57 är högre än en 7807743-5 19 viss spänningsnivå. Följaktligen är tidsbredden t10 kortare än tiden t11 för vilken den övre änden av tonarmen 4 befinner sig direkt över det perifera ljudlösa partiet äga av grammofonski- van 50.

Utgångssignalen 91 från ljudlösdeldiskriminatorn 83 ma- tas till systemstyrkretsen Sc genom en ingångsanslutning T1O.

Följaktligen matas styrsignalen genom en íngångsanslutning T13 till räknarkretsen 71. Å andra sidan genereras pulssignalen 92 visad i fig. 15C kontinuerligt från de ljuskänsliga elementen §êÉ_och åâg.

T ex är framkanten av utgångssignalen 91 enligt fig. 15B beräk- nad så att den skall synkronisera med den sjätte H6 av puls- signalerna 92 enligt fig. 15C. Med synkroniseringen, begynner räknarkretsen 70 att räkna pulssignalerna. Spänningsnivån på utgângssignalen hos D/A-omvandlaren 73 kommer närmare en noll- spänningsnivå från en negativ spänningsnivå. Som följd härav, slås transistorn Tr24 till i lägesstyrkretsen 74.

Samtidigt med tillförseln av styrsignalen till räknar- kretsen 71, matas en styrsignal genom en ingångsanslutning T4 till basen på en transistor Tr21 i lägesstyrkretsen 74 från systemstyrkretsen Sc. Transistorn Tr21 slås till. Med sänk- ningen av kollektorspänningen hos transistorn Tr21, slås en transistor Trzz till och därvid slås en omkopplingstransistor Tr till. Följaktligen blir emitterspänningen hos transistorn 23 Tr 24 variabla motståndet\HH blir nära noll och därför även basspän- nära noll. Spänningen hos den rörliga kontakten på det ningen hos transistorn Tr15. Som följd härav växlas den hori- sontella drivkretsen 75 över från drivstyrfunktion av hastig- hetsstyrkretsen 79 till drivstyrfunktion hos lägesstyrfunktio- nen.

Ett motstånd R10 och en kondensator C10 är anslutna parallellt med varandra och verkar att minska en stötström vil- ken flyter vid tidpunkten då transistorerna Tr23 och Tr24 slås till eller från. Sålunda förhindras att tonarmen 4 vibrerar vid ovan beskrivna tid i den horisontella riktningen.

När basspänningen hos transistorn Tr15 blir nära noll som beskrivits ovan, slås transistorn Tr18 från och därför slås transistorn Trzo frân. Strömmen I1 vilken har flutit genom 7807743-5 20 spolen 13 stängs följaktligen av via transistorn Trzo. Vid den tidpunkten avtar den drivande kraften hos den horisontella driv- motorn 11, och därvid stannar tonarmen 4.

Fig. 16 visar stannfunktionen hos tonarmen 4. I fig. 16 representerar X-axeln det horisontella läget för tonarmen 4, och Y-axeln representerar basspänningsnivån för transistorn Tr15. Tonarmen 4 skall stannas vid X = 0. Som beskrivits ovan har fram-strömmen I1 stängts av via transistorn Trzo när ton- armen 4 har uppnått stoppläget av X = 0. Dock flyter bromsström- men I2 fortfarande genom spolen 13. Följaktligen begynner ton- armen 4 att förflyttas i utledningsriktningen genom bromsström- men I2. Vid den tidpunkten växlas utgångssignalen hos D/A-om- vandlaren 73 över till negativ polaritet, och därvid blir bas- spänningen hos transistorn Tr15 åter negativ. Transistorn Trzo slås åter till, och framströmmen I1 flyter åter genom spolen 13 för att förflytta tonarmen 4 i inledningsriktningen.

Sålunda vibreras tonarmen 4 lätt i den horisontella riktningen, till lägen som svarar mot antalet pulssignaler 92 enligt fig. 15C. Utsignalen hos D/A-omvandlaren 73 varierar med den lätta vibrationen hos armen 4. Basspänningen hos transistorn 'Tr15 växlas ögonblickligt och omväxlande över till negativa och positiva polariteter med centrum vid punkten P i fig. 16, på det sätt som visas genom en sned linje Z i fig. 16. Följ- aktligen stannas tonarmen 4 stabilt vid läget X = 0. Som visas i fig. 16, pålägges en lätt förspänning Vb alltid på baselek- troden hos transistorn Tr15 för sidobalansen hos tonarmen 4.

Efter det att läget för tonarmen 4 styrts på ovan be- skrivna sätt, tillförs en styrsignal till den vertikala driv- kretsen 88 från systemstyrkretsen Sc för att driva den vertika- la drivmotorn 20. Följaktligen förflyttas nålen 8 hos tonarmen 4 ned på det perifera ljudlösa partiet äga av grammofonskivan 50. Sålunda är inledningsfunktionen fullbordad, och uppspel- ningen begynner. ' Vid uppspelningen matas endast en liten spänning Vb för den laterala balansen hos tonarmen 4 som ingångssignal till den horisontella drivkretsen 75 från sidobalanskretsen 78. Ut- gångssignalen från hastighetsstyrkretsen 79 upphör. När nålen 8 är placerad på ljudspårspartiet ägšliggerutgångssignalen hos 7807743-5 21 det ljuskänsliga elementet 60 från ljudlösdelsensorn 57 vid den lägre nivån. Följaktligen upphör styrsignalen från systemstyr- kretsen Sc till lägesstyrkretsen 74 och utgångssignalen från lägesstyrkretsen 74 upphör.

Under uppspelning av skivan, flyter alltid backström- men I3 och bromsströmmen I2 genom spolen 13. Eftersom vidare en ström proportionell mot strömmen som flyter genom spolen 26 hos den vertikala drivmotorn 20, eller proportionell mot nål- trycket, alltid matas genom en ingångsanslutning T5 från den inåtkraftupphävande kretsen 89 till baselektroden hos en tran- sistor Trzg, flyter en framström I4 genom spolen 13, motsatt strömmarna I2 och I3. Som följd härav ges tonarmen 4 en kraft för att upphäva inåtkraften. Det är mycket att föredraga att den upphävande kraften är proportionell mot nåltrycket.

Härnäst kommer utledningsfunktionen för tonarmen 4 att beskrivas.

När nålen 8 når slutet av ljudspåret, blir hastigheten hos den horisontella rörelsen hos tonarmen 4 större. Följakt- ligen sänks utgångssignalen hos hastighetsstyrkretsen 79 för att slå till en transistor Tr30 av NPN-typ vilken utgör en differentialförstärkare tillsammans med en annan NPN-transis- tor Tr31 i det första steget av utledningsdetekteringskretsen 80. Kollektorspänningen hos transistorn Tr30 höjs för att slå till transistorn Tr32. Kollektorspänningen hos transistorn Tr32 sänks för att slå till en transistor Tr32 vilken utgör en del av en Schmidt-krets. Transistorn Tr34 slås från. Följakt- ligen blir spänningen hos anslutningspunkten för motstånden R11 och R12 vilka är anslutna mellan emitterelektroden av transistorn Tr4 och -V-matningskällan i huvudsak -12 volt.

Utgångssignalen från utledningsdetekteringskretsen 80 matas till en ingângsanslutning T6 av systemstyrkretsen Sc.

En styrsignal matas från systemstyrkretsen Sc till den vertika- la drivkretsen 88 för att driva den vertikala drivmotorn 20 för förflyttning av tonarmen 4.

Vid tidpunkten när nålen 8 på tonarmen 4 har nått det mellanliggande ljudlösa partiet ägg av grammofonskivan 50, blir även hastigheten hos den horisontella rörelsen hos tonar- men 4 större. Följaktligen föreligger risken att tonarmen 4 7807743-5 22 oväntat förflyttas upp med ovan beskrivna utgångssignal från utledningsdetekteringskretsen 80. För att eliminera en sådan risk, är en grindkrets 110 ansluten till en anslutning T7 av systemstyrkretsen Sc. TILL-FRÅN-funktionen hos grindkretsen 110 styrs med utsignalen från räknarkretsen 70. Räknarkretsen 110 sättes i FRÅN-tillståndet, tills räknarkretsen 70 räknar antalet pulssignaler 93 från de ljuskänsliga elementen ååg Och §§g_svarande mot grammofonskivans slut. När följaktligen has- tigheten hos den horisontella rörelsen hos tonarmen 4 blir större vid det mellanliggande ljudlösa partiet ägg av grammo- fonskivan 50, matas icke utgångssignalen från utledningsdetek- teringskretsen 80 till systemstyrkretsen Sc eftersom grind- kretsen 110 sättes i FRÅN-tillståndet. Tonarmen 4 förflyttas icke oväntat upp vid det mellanliggande ljudlösa partiet ÉQQ.

När tonarmen 4 flyttas upp vid skivans slut, matas styrsignaler från systemstyrkretsen Sc till spänningsomvand- larna 105 och 106. Utgångssignalen från spänningsomvandlaren 105 blir "0“, medan utgångssignalen från spänningsomvandlaren 106 blir "1". Som följd härav, slås transistorn Tr14a hos fram-back-diskrimineringskretsen 77 från, och transistorn Tr15 i den horisontella drivkretsen 75 slås till. Utgångssignalen från hastighetsstyrkretsen 79 matas genom fram-back-diskrimi- neringskretsen 77 till den horisontella drivkretsen 75 för att slå till transistorn Tr15. Följaktligen slås transistorn Tr17 till, och en backström I3 flyter genom spolen 13 för att för- flytta tonarmen 4 i utledningsriktningen. Å andra sidan slås transistorn Tr27 i bromskretsen 82 till med utgângssignalen "1“ från spänningsomvandlaren 106.

Transistorn Tr28 slås till. Följaktligen flyter en bromsström I5 motsatt strömmen I3 genom den elektriska banan vilken ut- görs av jordledningen E -$*spolen 13 -~>transistorn Tr28--9 -V-matningskällan. Eftersom absolutvärdet lI3{ av den omvända strömmen är större än absolutvärdet IIS! av bromsströmmen, bromsas tonarmen 4 på så sätt att den sakta förflyttas i ut- ledningsriktningen. K När tonarmen 4 kommer nära armstödet 48, ligger åter det avlånga hålet 40 och slitsen 45 i linje med varandra. Ut- gångssignalen från det ljuskänsliga elementet ååh blir högre. 7807743-5 23 Nivàändringen i utsignalen från det ljuskänsliga elementet åâb detekteras genom startlägesstyrkretsen 84. Detekteringsutsigna- len hos startlägesstyrkretsen 84 matas till systemstyrkretsen SC. Den vertikala drivkretsen 88 styrs med styrsignalen från systemstyrkretsen Sc för att driva den vertikala drivmotorn 20.

Tonarmen 4 förflyttas ned på armstödet 48 med den vertikala drivmotorn 20. Det faktum att tonarmen 4 placeras på armstödet 48, detekteras genom den vertikala lägesdetektorn 52. Det ver- tikala styrsystemet Vc blir overksamt. Sålunda stannar tonarmen 4 på armstödet 48.

På det ovan beskrivna sättet, fullbordas en sekvens av inledningsfunktion, skivspelning och utledningsfunktion.

I det ovan nämnda, har startomkopplaren slagits till i det normala tillståndet att tonarmen 4 är placerad på arm- stödet 48. Dock är skivspelaren i enlighet med denna utförings- form konstruerad så, att när startomkopplaren slås till i till- ståndet att tonarmen ej är placerad på armstödet 48, tonarmen först återföres till armstödet 48, och varvid sedan ovan be- skrivna styrfunktioner startas.

När tonarmen 4 ej är korrekt placerad på armstödet 48, mottas icke ljuset från det ljusemitterande elementet ägg via det ljuskänsliga elementet ååh, eftersom det avlånga hålet 40 ej ligger i linje med slitsen 45. Följaktligen sättes transis- torn Tr] i FRÅN-tillstånd, och på grund av detta de följande transistorerna Trz, Tr3 och Tr4 i startlägesstyrkretsen 84. Ut- spänningen från startlägesstyrkretsen 84 sättes på den högre nivån. Med utspänningen hos startlägesstyrkretsen 84 sättes systemstyrkretsen i utledningsstyrtillstånd.

När startomkopplaren slås till i ovan beskrivna till- stånd, matas först styrsignalen till den vertikala drivkretsen 88 från systemstyrkretsen So, för att driva den vertikala driv- motorn 20 för att förflytta upp tonarmen 4.

I det följande blir med utgångssignalerna från system- styrkretsen Sc, spänningsnívån hos utgångssignalen från spän- ninpsomvandlaren 105 "0“, medan spänningsnivàn hos utgångssig- nalen från den andra spänningsomvandlaren 106 blir "1". Tran- sistorn Tr14a slås fràn, och transistorn Tr14b slås till, i fram-backdiskrimineringskretsen 77. Följaktligen matas utgångs- - 7807743-5 24 signalen hos hastighetsstyrkretsen 79 genom fram-back-diskri- mineringskretsen 77 till den horisontella drivkretsen 75. Bas- spänningen hos transistorn Tr15 höjs. Som följd härav flyter den omvända strömmen I3 genom spolen 13 på samma sätt som den ovan beskrivna utledningsfunktionen, för att först återföra tonarmen till armstödet 48. I När tonarmen 4 har nätt armstödet 48, ligger det av- långa hålet 40 i linje'med slitsen 45, och ljuset från det ljus- emitterande elementet ååh mottas genom det ljuskänsliga elemen- tet ååh. Som följd härav slås transistorn Trï-i startläges- styrkretsen 84 till. Följaktligen förflyttas tonarmen 4 i in- ledningsriktningen, på det ovan beskrivna sättet, När en yttre kraft i inledningsriktningen felaktigt pålägges tonarmen 4 under inledningsfunktionen, t ex för hand för att öka hastigheten hos den horisontella rörelsen hos ton- armen 4, minskas avståndet mellan pulssignalerna från det ljus- emitterande elementet ååa och ââg. Som följd härav, minskas tidsintervallet E hos differentieringssignalerna V1 i fig. 13A och därför begränsas tidsbredden hos pulssignalen V4 i fig. 13D. Gate-spänningen hos FET:en, och dess respektive drain- spänning V9 visas i fig. 13I och source-spänning V8 i fig. 13H.

Därför sänks basspänningen hos transistorn Tr13 för att minska kollektor-emitterspänningen hos den senare. Basspänningen hos transistorn Tr15 kommer närmare "O"-nivå. Följaktligen sänks basspänningen hos transistorn Trzo för att minska framströmmen I1. Bromskraften beroende på bromsströmmen I2 blir relativt sett högre för att bromsa den horisontella hastigheten hos ton- armen 4.

I ovan beskrivna utföringsform är lägesstyrkretsen 74, sidobalanseringskretsen 78, bromskretsen 82 och inåtkraftupp- hävande kretsen 89 vilka utgör huvuddelen av det horisontella styrsystemet Hc ej begränsade till motsvarande kretsar enligt fig. 11 och 12. En mångfald modifieringar är möjliga för ovan beskrivna kretsar.

Fig. 17 visar t ex en modifiering av sidobalanserings- kretsen 78. I ovan beskrivna utföringsform, justeras det va- riabla motståndet VR1 för påläggning av förspänningen på ba- sen hos transistorn Tr15 på så sätt att spolen 13 matas med en 7807743-5 25 sådan liten ström för att kompensera obalansen hos tonarmen 4 beroende på yttre onormal kraft. Dock är i modifieringen enligt fig. 17 en annan spole 100a för sidobalanseringen anordnad bred- vid spolen 13. Utgångssignalen från sidobalanseringskretsen 78 matas till en differentialförstärkare 101. Transistorerna Tr41 och Tr42 styrs med utgångssignaler från differentialförstärka- ren 101. När den ena transistorn Tr41 slås till, flyter en ström IB genom den elektriska banan vilken utgöres av +V-mat- ningskällan -ï> transistorn Tr41-zyspolen 100a -47jordled- ningen E. När den andra transistorn Tr42 slås till, flyter en annan ström IC genom den elektriska banan vilken utgöres av jordledningen E ~;>spolen 100a ~4>transistorn Tr42 «q>-V-mat- ningskällan. Sidobalansen hos tonarmen 4 kompenseras med ström- men IB eller IC.

Fig. 18 visar en modifiering av bromskretsen 82. Broms- strömmen fås att flyta genom spolen 13 av den horisontella drivmotorn 11 för att ge bromskraften åt tonarmen 4. I fig. 18 är en bromsspole 100b anordnad bredvid spolen 13.

Fig. 19 visar en modifiering av inåtkraftupphävande kretsen 89. Strömmen för att upphäva den inåtriktade kraften fås att flyta genom spolen 13 av den horisontella drivmotorn 11. I fig. 19 är en annan spole 100c anordnad jämte spolen 13 och ansluten till en transistor Tr43 vilken är ansluten genom en likspänningsförstärkare 102 till spolen 53 hos den vertikala lägesdetektorn 52.

Fig. 20 visar en modifiering av lägesstyrkretsen 74.

I ovan beskrivna utföringsform, matas utgångssignalen från lä- gesstyrkretsen 74 till den horisontella drivkretsen 75 för drivning av den senare. I fig. 20, är en drivkrets 103 för lä- gesstyrning ansluten till utgångsanslutningen av lägesstyr- kretsen 74. En lägesstyrström till spolen 13 av den horisontel- la drivmotorn 11 matas från drivkretsen 103. Som för tillfället behövs, kan en annan spole 100d för lägesstyrning anordnas jämte spolen 13, som visas i fig. 21. Lägesstyrströmmen fås att flyta genom spolen 100d från drivkretsen 103.

I fig. 20 och 21 innefattar drivkretsen 103 en diffe- rentialförstärkare 101 och omkopplingstransistorer TI44 och Tr . Endera av transistorerna Tr44 och Tr45 slås till med ut- 45 7807743-5 26 signalen från differentialförstärkaren 101 för att växla över riktningen av strömflödet genom spolen 13 eller 100d.

Under det att en föredragen utföringsform har beskrivits uppträder varianter på densamma för fackmannen inom ramen för föreliggande grundtankar hos uppfinningen vilka avgränsas genom följande krav.

Claims (5)

7807743-5 27 PATENTKRAV

1. l. Tonarmsaggregat, innefattande en tonarm med en nål vid dess ena ände, monteríngsorgan som monterar tonarmen för ver- tikal och horisontell rörelse med avseende på en skivtallrik, en första motor som är mekaniskt kopplad till tonarmen för förflyttning av tonarmen i den vertikala riktningen med avse- ende på en grarnmofonskiva på skivtallriken, en andra motor som är mekaniskt kopplad till tonarmen för förflyttning av ton- armen i den horisontella riktningen med avseende på grammofon~ skivan, en första motordrivkrets för matning av den första motorn i och för förflyttning av tonarmen mellan ett icke funktionellt upp-läge och ett återgivningsläge på grammofon~ skivan, en andra motordrivkrets för matning av den andra motorn på sådant sätt att tonarmen föres mellan ett icke funk- tionellt viloläge och nämnda upp-läge ovanför âtergivnings- läget på grammofonskivan, k ä n n e t e c k n a t av en bromskrets (82) för matning av den andra motorn (ll) med en bromsström, som är motsatt riktad den matningsström som nor- malt tillföres den andra motorn i och för bromsning av den senare när nämnda andra motor matas av den andra motordriv- kretsen (75).

2. Aggregat enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att bromskretsen (82) är ansluten till den andra motordrivkretsen (75), vilken innefattar en första seriekrets bestående av en första transistor (Tr 17) ansluten till en första effektkälla, en spole (13) av den andra motorn (ll) ansluten i serie med den första transistorn och en referensledning (E), och en andra seriekrets bestående av en andra transistor (Tr 20) ansluten till en andra effektkälla och nämnda spole (13) av den andra motorn ansluten i serie med den andra transistorn, och att bromskretsen (82) innefattar åtminstone två transisto- rer (Tr 26, 28) vilka är anslutna till en gemensam punkt av den första och andra transistorn (Tr 17, 20) och spolen (13) av den andra motorn, varvid bromskretsen regleras på sådant sätt att spolen (13) av den andra motorn matas med en omkastad ström när den första och andra seriekretsen aktiveras.

3. Aggregat enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att 2s- detta vidare innefattar en detektor för detektering av hastig- heten av den horisontella rörelsen av tonarmen och en krets som matas med utsignalen från detektorn i och för matning av. en förutbestämd utsignal till den andra motordrivkretsen (75) medan tonarmen framföras med en förutbestämd hastighet, varvid tonarmen bromsas genom den andra motordrivkretsen (75) via nämnda bromskrets när tonarmen framföres med en hastighet som är större än den förutbestämda hastigheten.

4. Aggregat enligt krav l, innefattande en tonarm med en nål vid dess ena ände, en första motor som är mekaniskt kopplad till tonarmen för att förflytta tonarmen i den vertikala rikt- ningen med avseende på en grammofonskiva, en andra motor mekaniskt kopplad till tonarmen för förflyttning av tonarmen i den horisontella riktningen med avseende på grammofonskivan, en första motordrivkrets för aktivering av den första motorn på sådant sätt att tonarmen förflyttas från ett icke funktio- nellt upp-läge till ett återgivningsläge av grammofonskivan, eller vice versa, samt en andra motordrivkrets för aktivering av den andra motorn på sådant sätt att tonarmen förflyttas från ett icke funktionellt viloläge till upp-läget ovanför återgivningsläget av grammofonskivan, eller vice versa, k ä n- n e t e c k n a t av ett signalalstringsorgan (33a,c) mekaniskt kopplat till tonarmen för alstring av en styrsignal såsom gensvar på tonarmens horisontella rörelse, samt en hastighetsstyrkrets (79) ansluten mellan signalalstrings- organet (33a,c) och den andra motordrivkretsen (75), varvid hastighetsstyrkretsen (79) matar en drivsignal till den andra motordrivkretsen (75) när en förutbestämd mängd av styrsigna- len matas till hastighetsstyrkretsen (79L

5. Aggregat enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att hastighetsstyrkretsen (79) innefattar organ för alštring av första och andra utsignaler med olika nivå, att den andra motordrivkretsen (75) innefattar första och andra transistorer (Tr 17, 20) anslutna i serie med varandra, och att den andra motorn (ll) innefattar en spole (13) ansluten till förbindel- sepunkten mellan nämnda första och andra transistorer, varvid nämnda första och andra transistorer styrs av nämnda första respektive andra utsignal.