SE438787B - Forfarande for rening av avgaser fran industriugnar samt slamavskiljare for genomforande av forfarandet - Google Patents

Description

En 10 15 20 25 30 35 40 7s11944-s 2 En anläggning av denna typ för genomförande av reningen av avgaser från industriugnar för behandling av icke järnhaltiga metallsmältor, speciellt aluminiumsmältor, beskrives i den tyska (Gottfried Bischoff Bau kompl.

Gasreinigungs- und Wasserrückkühlanlagen KG, Essen, Tyskland). utläggningsskriften 24 08 222 Under det att avgaser från aluminiumsmältor och likartade icke järnhaltiga metallsmältor visserligen uppvisar små mängder våttvätten upphov till avloppsvatten med ett pH-värde överstigande 4, och fhmrfiüe ofta överstigande 6,5, då däremot avgaserna från avfallsförbrän- ningsanläggningar uppvisar en hög halt klorväte, framför allt från förbränningen av polyvinylkloridavfall, och därjämte fram- för allt en hög halt av S02. Dessutom är deras primärstofthalt för det mesta betydligt högre än för avgaser från aluminiumsmält- ugnar.

Därför är visserligen enligt den tyska utläggningsskriften 24 08 222 valet fritt mellan en elektrostatisk reningsanordning (elektrofilter) och en mekanisk reningsanordning (cyklonavskil- jare) såsom torkreningsanordning då däremot för andra kända för- faranden för rening av avgaser med hög halt syrakomponenter, exempelvis det som beskrives i den tyska utläggningsskriften 24 31 130, användning av en i sig dyrbar elektrostatisk torkre- ningsanordning fordras. Före reningen av avgaserna i ett elektro- filter blandas rökgaserna först med en under själva förfarandet uttagen i möjligaste mån koncentrerad saltlösning, speciellt ge- nom insprutning i en med rökgaserna beskickad insprutningsinduns- tare (indunstningskylare) och den erhållna rökgas-saltlösnings- blandningen indunstas. Först därefter genomföres avskiljandet av stoftandelarna i elektrofiltret.

Enligt den tyska utläggningsskriften 24 31 130 genomföres våttvätten-huvudsakligen med alkaliska, speciellt natrium- och ammoniumjonhaltiga tvättvätskor och sålunda bildas vid våttvätten ten koncentrerade saltlösningar, som âterföres till indunstnings- kylaren (insprutningsindunstaren).

Ytterligare ett känt förfarande som beskrives i den ameri- kanska patentskriften 3 929 963 genomföras likaledes med en in- dunstningskylare (evaporative cooler) och en till denna efter- kopplad stoftavskiljare, exempelvis ett påsfilter (baghouse) el- ler liknande vävfilter, vari de fasta skadeämnena avlägsnas ur avgasen i största möjliga utsträckning, varigenom en slamavskil- 10 15 20 25 30 35 40 3 7811844-5 jare inbesparas. Därefter utsättes de väsentligen från fasta skadeämnen befriade avgaserna för en våttvätt medelst en tvätt- lösning, vars pH-värde i vâttvättanordningen eller i returled- ningen från våttvättanordningen till indunstningskylaren kan .regleras genom tillsats av saltbildande kemikalier sålunda att med de gasformiga syrorna eller de basiska, av tvättvätskan upp- tagna skadeämnena bildas ett i vatten lösligt eller olösligt salt, varefter erhållen lösning eller suspension återföres till indunstningskylaren och blandas där med avgaser, som härigenom avkyles till en temperatur som ändock överstiger daggpunkten (för blandningen) varigenom saltet avskiljes i fast form.

Dessa kända förfaranden uppvisar dock ett antal olägenheter, som fördyrar anläggningarna för genomförande därav och förbruk- ningen av kemikalier i en från ekonomisk synpunkt allt för hög grad. A Vid drift av avläggningen enligt den tyska utläggningsskrif- ten 24 08 222 inledes avgaser, speciellt från en med salter, så- som natriumklorid eller kaliumklorid, täckt aluminiumsmälta med en temperatur vida överstigande UOOOC, i normalfallet en tempera- tur av 800-IOOOOC, direkt i en indunstningskylare. I indunst- ningskylaren tar de heta avgaserna upp stora mängder vatten från den däri insprutade vattenhaltiga suspensionen av skadeämnen, som uttages fràn ett senare steg i förfarandet, vilka mängder ökas ytterligare genom ytterligare vattenupptagning i den efter- följande vàttvätten. Summan av de totalt av avgasströmmen upp- tagna vattenmängderna leder för det första till en avsevärd för- -höjning av gasvolymen som skall renas och följaktligen till en väsentlig, dyrbar ökning av våttvättapparaturen och för det and- ra till bildandet av en icke önskvärd, intensiv vattenångkonden- sationsstråle från skorstenens utlopp, varifrån de renade avga- serna avges i den omgivande luften.

Under det att det främsta syftet med våttvätten avgaserna avlägsna speciellt gasformiga skadeämnen, HBr, H2F2, C12, Br2 och S02 viktigt syfte med våttvätten att gaserna kyles, varigenom tjär- artade, i sig först gasformiga substanser och också saltartade är att ur såsom HCl, samt svavelsyradimma är dessutom ett substanser kondenseras och efteråt avskiljes.

Därvid uppträder emellertid ofta i våttvättanordningen avsättningar i väggarna i de olika tvättstegen och också i slamavskiljaren, som bildar krustor på dessa väggar och i led- 15 20 25 30 35 HO 7811844-5 L, ningarna från vâttvättanordningen och som i stigande utsträck- ning försämrar verkan av hela tvättapparaturen efter en längre tids drift. De bildade krustorna består exempelvis av gips, kalk, metallsalter och andra fasta ämnen.

Alla ovan beskrivna kända anläggningar av den inledningsvis beskrivna typen uppvisar vidare en gemensam olägenhet, nämligen att väggarna av indunstningskylaren, som kommer i beröring med den heta avgasen (temperatur överstigande 120OC) och den däri' insprutade, från våttvättanordningen återförda tvättvätskan och den därur frisatta vattenångan, utsättes för stark korrosion, speciellt eftersom dessa av ekonomiska skäl framställes av järn.

Sådana väggar uppvisar för det mesta en livslängd av ett till högst två år.

Detta problem beskrives exempelvis i den tyska offentlig- görande skriften 27 46 975 och löses enligt denna skrift genom att en sköld av skyddsgas utbildas över den för korrosionsrisk utsatta väggen genom inledning av en kall, partikelfri, renad produktgas såsom "skyddsgas", som förhindrar att den införda heta avgasen och den samtidigt till den heta gasen satta vatten- haltiga suspensionen av en partikelformig massa kommer i kontakt med den för korrosionsrisk utsatta väggen.

Bildandet och inledningen av den erforderliga, höggradigt renade skyddsgasen fordrar naturligtvis en hel rad av ytterli- gare anordningar, såsom ledningar, pumpar osv, också i det fall då skyddsgasen kan bildas i själva anläggningen med tillräcklig renhetsgrad och tillräckligt låg temperatur.

Syftet med föreliggande uppfinning är följaktligen att till- handhålla ett förfarande och en anläggning varmed korrosionsris- ken för väggarna i indunstningskylaren, speciellt när dessa be- står av järn, minskas i stor utsträckning och därigenom indunst- ningskylarens livslängd ökas avsevärt.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är utformandet av ett förfarande för rening av avgaser i en anläggning av inled- ningsvis beskriven typ, som likaledes medger föregående utnytt- jande av en stor del av energiinnehållet i avgaserna pà hittills konventionellt sätt, exempelvis genom indirekt värmeavgivning i en ángpanna, varvid ändock klara, i ringa grad nedsmutsade och lätt behandlade avloppsvatten erhålles, vilken anläggning för avskiljande av de fasta partiklarna ej fordrar någon dyrbar, kom- plicerad apparatur efter indunstningskylaren, såsom elektro- U1 15 20 25. 30 35 HO 781184-4-5 filter eller säckfilter (baghouse) och vars hela utrymmesbehov företrädesvis ej är större än det för ett elektrofilter uppvisan- de ungefär samma nyttokapacitet.

Anläggningens kemikaliebehov, framför allt i våttvättanord- ningen, skall vidare hållas så lågt som möjligt, liksom för ovan beskrivna kända förfaranden, och krustbildningen, framför allt i våttvättapparaturen, skall undertryckas i största möjliga ut- sträckning.

Enligt uppfinningen uppnås detta genom ett förfarande av inledningsvis beskriven typ, som kännetecknas därav, att de väg- gar i indunstningskylaren som kommer i kontakt med blandningen av avgaser och återförd suspension eller lösning av skadeämnen och som består av ett vid rumstemperatur genom en sådan sur blandning korroderbart material, upphettas utifrân till en tem- peratur som överstiger daggpunkten.

Det har nämligen visat sig att också vid införande av heta avgaser, vars temperatur är tillräckligt hög så att också vid insprutandet av den från slamavskiljaren härstammande suspensio- nen av skadeämnen i blandningskammaren av indunstningskylaren en temperatur över daggpunkten råder, ändock en värmeisolerande beläggning bildas på väggarna av indunstningskylaren, som kommer i kontakt med denna blandning, varigenom en stark korrosionsver- kan utövas från det inre av blandningskammaren på den motsvaran- de kallare väggen. Det har nu överraskande visat sig att denna väggkorrosion av indunstningskylaren uteblev i stor utsträckning eller fullständigt vid utifrån genomförd upphettning av nämnda indunstningskylarväggar. _ Upphettningen av dessa väggar kan ske genom en dessa omgi- vande värmemantel eller också genom i dessa anordnade värme- slingor.Därvid kan likaledes själva avgasen användas såsom upp- hettningsgas, som med motsvarande högre temperatur först ledes genom indunstningskylarens upphettningsanordning och först där- efter införes i dess blandningskammare, varvid därefter införan- det i blandningskammaren av suspensionen av skadeämnen sker på i och för sig känt sätt, exempelvis genom insprutning genom mun- stycken eller dylikt. Därigenom undvikes att indunstningskylaren måste utrustas med dyrbara korrosionsbeständiga väggar.

Vid genomförande av föreliggande förfaranden hålles företrä- desvis pH-värdet för den flytande fasen i slamavskiljaren och i vart och ett av till denna direkt förkopplade gastvättsteg i 10 15 20 25 30 35 H0 7811844-5 e våttvättanordningen lägre än #.

Vid drift av nämnda apparatur i våttvättanordningen i ett pH-område understigande 4 undvikes i stor utsträckning eller full- ständigt den beskrivna icke önskvärda krustbildningen i tvätt- apparaturen och i slamavskiljaren.

Såsom torkrengöringsanordning användes företrädesvis en me- kanisk stoftavskiljare, speciellt en verkan av centrifugalkraf- ten för avlägsnandet av fasta-partiklar ur avgaserna utnyttjande cyklonstoftavskiljare, som emellertid kvarlämnar en del av de fasta ämnena (metalloxider och dylikt) företrädesvis i de till vättvättanordningen från torkreningsanordningen förda avgaserna. företrädesvis upphettas också torkreningsanordningens väg- gar utifrån på samma sätt. Härigenom kan också här ett speciellt korrosionsskydd inbesparas om väggarna tillverkas av järn eller stål.

Den i indunstningskylaren införda mängden av suspensionen av skadeämnen behöver under hänsynstagande till pH-värdet av den senare endast vara så stor att den i de tillsammans med denna behandlade avgaserna som passerar torkreningsanordningen, ännu kvarstående halten av sura skadeämnen är så hög att en suspen- sion av skadeämnen med ett pH-värde understigande H bildas i den efterföljande våttvättanordningen.

Den indunstningsbara andelen av den flytande fasen i suspen- sionen av skadeämnen som skall införas i indunstningskylaren bör uppgå till minst 70, och företrädesvis minst 90 viktprocent.

Företrädesvis hâlles emellertid pH-värdet av tvättvätskan i det sista tvättsteget av våttvättanordningen och i den till denna direkt efterkopplade slamavskiljaren högre än 1, och före- trädesvis mellan 2 och 3,5. Vid inställningen av detta pH-värde kan kemikalier inbesparas eftersom endast en sådan andel av fasta skadeämnen avskiljes från avgaserna som passerar genom torkre- ningsanordningen att den i avgaserna kvarstående mängden av dessa skadeämnen (exempelvis metalloxider) är tillräcklig för att hålla pH-värdet av tvättvätskan i ett önskvärt pH-värdesintervall utan tillsats eller under endast ringa tillsats av basiska kemikalier (exempelvis natronlut).

Under det att pH-värdet av tvättvätskan, som cirkuleras ge- nom ett eller flera tvättsteg och genom slamavskiljaren, i regel måste hållas på ett pH-värde understigande 4 kan skadeämnessus- pensionen eller -lösningen som uttages från slamavskiljaren och 10 20 25 30 35' im 7 7811844-5 tillföres indunstningskylaren också inställas på ett pH-värde överstigande U, varvid emellertid blandningen av denna skadeäm- neshaltiga vätska och avgaserna, som bildas i indunstningskyla- rens blandningskammare och kommer i beröring med den senares väggar, åter skall uppvisa ett surt pH-värde vid kontakt med vatten, dvs storleken av pH-värdet av den i indunstningskylaren återförda vätskan beror på halten av sura skadeämnen i avgaserna.

Företrädesvis skall pH-värdet endast vara så mycket lägre än U, men ändock vara högre än 1, att halten av sura skadeämnen i från anläggningen avgiven avgas, som vid tilltagande försur- ning av den cirkulerande tvättvätskan under tvättförloppet på grund av den därav beroende sjunkande upptagningsbenägenheten av dessa skadeämnen i den senare ökar, förblir lägre än ett för driften av anläggningen fastlagt gränsvärde, som i sin tur van- ligen ligger så mycket som möjligt lägre än ett eventuellt en- ligt lag fastställt minimivärde för sura skadeämnen i avgasen som avges till omgivningen.

Vidare har det överraskande visat sig att föreliggande kom- bination av åtgärder i indunstningskylare, torkreningsanordning och våttvättanläggning medför att genom insprutandet av denna skadeämnessuspension i indunstningskylaren förhöjes avskiljandet av det vattenolösliga primärstoftet från avgasen genom agglome- ration av fina stoftpartiklar och efterföljande avskiljning där- av i torkreningsanordningen så mycket att tvättvätskan från vät- tvättanläggningen förblir ytterst ren. På grund därav bildas i slamavskiljaren en mycket tunn slamfas (skadeämnessuspension) med en låg halt av skadeämnen. Detta påverkar verkan av insprut- ningen i indunstningskylaren på intet sätt ty den därigenom upp- nådda, ovan angivna effekten, exempelvis agglomerationen, upp- nås också redan vid insprutning av färskvatten.

Denna "återkopplingseffekt" är överraskande nog så hög att tvättvätskan förblir ytterst ren och att skadeämnessuspensioner erhålles som är speciellt väl pumpbara och som medger att i vät- tvättanläggningen tvättorn användes med fyllkroppsskikt och X-avskiljare utan driftstörningar, dvs utan att igensättningar uppträder, som vore att vänta med de smutsiga slamfaser och av- _loppsvatten som erhålles från hittills använda förfaranden.

De beskrivna "skadeämnessus ensionerna" betecknas inom in- P dustrin också "slam" (engelska "slurry"). Det rör sig därvid om vattenhaltiga suspensioner av i det följande närmare beskrivna 10 ya (n 20 30 35 H0 7811844-5 8 fasta skadeämnen eller om vattenhaltiga emulsioner av flytande, vattenolösliga skadeämnen, eller om vattenhaltiga av en sådan suspension och emulsion bestående blandningar, vars viskositet är förhållandevis låg, och vars densitet företrädesvis är cirka 1,till upp till cirka 1,3 g/ml.

Såvida skadeämnena är vattenlösliga befinner sig dessa i lösning i den vattenhaltiga fasen av "skadeämnessuspensionen", och vid mättnad är överskottet av i sig vattenlösliga skadeämnen uppslammat.

Skadeämnen varifrån industriavgaser skall renas med hjälp av föreliggande förfarande är ej endast de genom den konventio- nella, torra rökgasreningen medelst elektrofilter avlägsnings- bara skadeämnena, som kondenserar vid den i elektrofiltret rå- dande temperaturen till tillräckligt stora stoft- eller dimpar- tiklar, utan också oljor eller tjärartade substanser och också den delen av i rökgasen ingående metalloxider eller salter som först vid avkylningen av avgaserna efter dessas utträdeur äfiflßïäfim bildar en aerosol och därigenom leder till luftföroreningar och framför allt också skadliga gaser, såsom HCl, H2P2 eller S02, av vilka inte någon kan avskiljas genom ett elektrofilter.

Såsom indunstningskylare (eller insprutningsindunstare, engelska "Spray Drver") användes förstoftningstorkar , exempel- vis sådana som konstrueras av NIRO Atomizer Ltd., Köpenhamn, Danmark och som beskrives i "Food Engineering", februari 1965, sid. 83-86. De innehåller en blandningskammare eller en dylik kammare vari skadeämnessuspension insprutas i avgaserna som strömmar därigenom.

Såsom torkreningsanordning kan såsom tidigare påpekats en mekanisk stoftavskiljare, exempelvis en cyklonstoftavskiljare av konventionell konstruktion användas. I motsats till tidigare kända förfaranden fordras följaktligen inget elektrofilter (elek- trostatisk stoftavskiljare) eller säckfilter (Baghouse).

För våttvättanordníngen (Scrubber) användes företrädesvis anordningar uppvisande åtminstone ett sådant rökgastvättorn som beskrives av Pattinger, Schmitz och Schneider i Publikation Nr. 107 "Technik der Abgasreínigung" i "Tagung Lufthygiene 1976", 3 december 1976, VFWL-förlaget (Verein für Wasser- und Luft- hygiene), Huttenstrasse 36, 8006 Zürich, Schweiz (se fig. 1-H).

Pöreträdesvis användes ett sådant torn med den där likale- des beskrivna X-avskiljaren.

LH 10 15 20 25 30 35 M0 9 1811844-s Vattnet som skall tillsättas våttvättanordningen såsom er- sättning för den från anläggningen med de renade avgaserna av- givna vattenmängden kan bestå av färskvatten eller avloppsvatten och kan följaktligen inledas på olika ställen i våttvättanord- ningen å ena sidan såsom färskvatten, å andra sidan såsom av- loppsvatten eller såsom vattenhaltig suspension av fasta skade- ämnen och/eller såsom vattenhaltig emulsion av flytande skade- ämnen av ovan närmare beskriven art.

Avskiljandet av skadeämnessuspensionen i tvättvätskan sker i'en avskiljningsapparat som för enkelhets skull betecknas "slamavskiljare". Den ersätter den i den tyska utläggningsskrif- ten 24 08 222 såsom Uförtjockare" betecknade apparaten. Därvid användes företrädesvis en av Jürg Schneider konstruerad ny slam- avskiljare, vars uppbyggnad och arbetssätt beskrives närmare i det följande.

Företrädesvis uppgår uppehållstiden för avgaserna i bland- ningsrummet i indunstningskylaren tillsammans med skadeämnessus- pensionen till minst 2 sekunder.

Vid en kortare uppehållstid än 2 sekunder, dvs ett allt för litet blandningsrum, agglomereras de finare skadeämnespartiklar- na ej längre i tillräckligt hög grad till större partiklar vilket dock fordras för att en tillfredsställande avskiljning skall uppnås i torkreningsanordningen. I indunstningskylaren måste den insprutade skadeämnessuspensionen (slam) befinna sig en tillräcklig tid för att ta upp andelen av fint stoft ur av- gaserna. En allt för kort uppehällstid kan också leda till an- lagring av salter och kristallbildning på de undre väggpartierna av blandningsrummet i indunstningskylaren under det att fortfa- rande fuktiga partiklar kan nå blandningsrummets vägg.

Om längre uppehållstider skall uppnås mäste däremot indunst- ningskylaren göras större och dyrare för samma avgasmängd utan att förfarandet därigenom förbättras i motsvarande grad. Allt för stora indunstningskylare arbetar därför sämre från ekonomisk synpunkt. ' Vid drift skall temperaturen av avgaserna i torkreníngsan- ordningen (cyklonstoftavskiljaren) genom användning av en mot- svarande mängd av skadeämnessuspension i indunstningskylaren hål- las lägre än ZOOOC, och företrädesvis lägre än 170oC; dvs för att energi skall sparas skall den ej ligga allt för högt över ifrågavarande syradaggpunkt. Vid det i indunstningskylaren rå- ,_____. __ _. ._ .. ._ . _ v. _ i.__._.. .-___._. p; CJ 15 20 30 35 _ 10 dande lätta övertrycket (0,1-0,5 bar) är daggpunkten för salt- syra cirka 12000 och för svavelsyra cirka 160oC; Om avgastemperaturen i torkreningsanordningen är högre än 17G°C är kondensationen av de fasta partiklarna som skall avskil- jas däri eller av de små vätskedropparna av skadeämnen vanligen ej tillräcklig. Om avgaserna är allt för varma när de lämnar torkreningsanordningen (över 170 till ZOÛOC) indunstas i den därpå följande vâttvätten allt för mycket vatten från tvättväts- kan och medtages av avgasen och utföres ur anläggningen och skadeämneskoncentrationen i skadeämnessuspensionen blir allt för hög och följaktligen blir tvättvätskan allt för smutsig vilket vid återföring därav i kretsloppet genom våttvätten leder till en otillräcklig reningsverkan. Tvättvätskan kan till och med bli övermättad på salter så att utkristallisation av salt i tvätt- anordningen eventuellt kan leda till igensättning av denna.

Företrädesvis uppvisar avgaserna som skall renas när de in- föres i blandningszonen i indunstningskylaren en temperatur av 150-40000. Detta motsvarar en utträdestemperatur av över 1200 till 17o°c. g _ Har den i indunstningskylaren införda avgasen en temperatur som är lägre än 1§0°C är energiförbrukningen för upphettning av ovannämnda blandningskammare i indunstningskylaren för det mesta allt för hög pâ grund av att en temperatur över daggpunkten för vatten upprätthâlles, dvs för undvíkande av kondensation av ska- deämnen och skadliga avlagringar på indunstningskylarväggarna, för att ekonomisk drift av anläggningen skall vara möjlig.

Vid temperaturer för de i indunstningskylaren införda av- gaserna avmer än UÛUÛC blir den övre gränstemperaturen för av- gaskylsystemet vid anläggningens utlopp för de renade avgaserna allt för hög eftersom högre avgastemperatur innebär upptagning av större vattenmängder, varigenom anläggningens interna värme- växlarsystem måste göras allt för stort. Vid en övre temperatur- gräns av HOOOC för avgaserna som behandlas i indunstningskylaren arbetar det med tvättvätskekretsloppet i våttvättanordningen »kopplade värmeväxlarsystemet redan vid 70-80°C, dvs redan tämli- gen nära den genom kokpunkten för tvättvätskan angivna teoretiska gränsen för anläggningar som arbetar utan övertryck.

Genom den angivna kortaste uppehållstiden för avgaser i blandningsrummet i indunstningskylaren (2 sekunder) och genom att avgastemperaturen i torkreningsanordningen hâlles lägre än (_11 15 30 35 H0 11 7811844-5 17000 uppnås en speciellt tillfredsställande rening av avgaserna vid införingstemperaturer i ovan angivna intervall av 150-HOOOC.

Enligt en föredragen utföringsform av föreliggande förfaran- den hälles pH-värdet av vätskan i slamavskiljaren och i det el- ler de till denna direkt förkopplade gastvättstegen i våttvätt- anordningen lägre än U, dvs inga eller endast en liten mängd av basiska neutralisationsmedel, såsom natronlut, sättes till tvätt- vätskan eller, exempelvis kalkmjölk, till skadeämnessuspensionen då däremot med kända förfaranden, exempelvis det som beskrives i den tyska utläggningsskriften 24 31 130 de sura komponenterna i avgaserna, framför allt S02, måste omvandlas till motsvarande, företrädesvis vattenlösliga salter, genom kemisk reaktion med en alkalisk lösning. Den till kretsloppet âterförda vätskan skall i detta kända förfarande ha ett pH-värde av U,0-7,8, vilket emel- lertid i praktiken endast understiger ett värde av 6,5 vid myc- ket små andelar sura komponenter men normalt hålles mellan 6,5 och 7,5, dvs med en avsevärd förbrukning av basiska ämnen. Om man vid föreliggande förfarande arbetar vid ett pH-värde över- stigande U skulle dock utfällningar uppträda, framför allt i våt- tvättanläggningen, i en sådan utsträckning att hela anläggningen skulle sättas igen. I Föreliggande'förfarande genomföras företrädesvis med en starkt sur tvättvätska av ett pH-värde understigande 2 i slamav- skiljaren och i varje till denna direkt förkopplat tvättsteg, varigenom kostnaderna för alkaliska kemikalier inbesparas.

Endast om HCl- och S02-halten av avgaserna som skall renas är speciellt hög (överstigande 2g/Nms HCl + S02) är det att re- kommendera att skadeämneskoncentratet som återföres från slamav- skiljaren till indunstningskylarens insprutningsmunstycke delvis neutraliseras före inträdet i den senare upp till ett pH-värde av 2-4. Suspensionen kan därvid till och med göras något alka- lisk men endast i en sådan utsträckning att den genom avgasernas halt av sura skadeämnen åter blir sur i tvättanordningen (pH-vär- de mindre än 4). _ Temperaturen av innerväggarna av blandningszonen av indunst- ningskylaren (insprutningsindunstaren) som kommer i beröring med avgaserna som skall renas, kan enligt en föredragen konstruktion av den senare genom upphettning av yttersidorna av dennas inner- väggar medelst de längs utsidan svepande heta avgaserna hållas i ett sådant temperaturområde att ingen kondensation av skadeämnen 15 20 25 35 40 7811844-5 12 äger rum på nämnda väggar, vilket framför allt skulle ge korro- sionsproblem och fordra användning av speciella, korrosionsbe- ständiga material och dessutom skulle påverka framställningen av i möjligaste mån torrt skadeämnesgranulat i indunstningskylaren och torkreningsanordningen ogynnsamt.

Denna temperaturreglering kan emellertid också uppnås genom indirekt upphettning av nämnda väggar av blandningsrummet medelst het ånga. Företrädesvis upphettas också manteln av torkrenings- anordningen indirekt, för vilken företrädesvis en mekanisk cyklcn, användes sålunda att stoftavskiljare, speciellt en också där en kondensation av korroderande skadeämnen, speciellt saltsyra eller svavelsyra förhindras.

Kombinationen av de tre ovan angivna åtgärderna enligt upp- finningen, dvs väggupphettningen i indunstningskylaren, sur tvätt vid ett pH-värde understigande U och en indunstningsbar andel av flytande fas i den till indunstningskylaren återförda skadeämnes- suspensionen av minst 70, företrädesvis då 90 viktprocent eller mer, möjliggör användningen av väggar av korroderbart material, speciellt av järn, i indunstningskylaren, varvid dessa väggar har en livslängd överstigande 2 âr. Därvid kan våttvättanordning- en konstrueras på modernt sätt av plast.

Företrädesvis upphettas väggarna av indunstningskylaren och torkreningsanordningen som står i beröring med avgaserna så högt att dessa därigenom hålles vid eller över ifrågavarande temperatur som inställes adiabatiskt i avgasen, efter det att inloppsgasen har blandats med den insprutade skadeämnessuspen- sionen. _ , Därvid är det fördelaktigt att hålla temperaturen av väggar- na av nämnda blandningsrum i indunstningskylaren som står i berö- ring med avgasen som skall renas och också temperaturen av mot- svarande väggar av den mekaniska stoftavskíljaren mer än 5°C över daggpunkten för syran i blandningen som bildats av avgasen och den insprutade skadeämnessuspensionen (slam).

Speciellt goda resultat erhålles därvid när å ena sidan uppehållsgasen av avgaserna i indunstningskylaren uppgår till 3-7 sekunder och å andra sidan avgastemperaturen i den mekaniska stoftavskiljaren (cyklon) hâlles vid 1U0-150°C.

När gasen som strömmar genom våttvättanordningen har en hastighet överstigande 1 m/sek användes företrädesvis ett med ett fyllkroppsskikt beskickat tvättorn i våttvättanordningen, _ _i..__._ 10 15 20 25 35 HO 7811844-5 13 varvid fyllkroppsskiktet företrädesvis består av med piggar för- sedda fyllkroppar (se fig. 7 i nämnda skrift av Vereins für Wasser- und Lufthygiene, (VFWL), Zürich). Det fria tvärsnittet av det av avgasen genomströmmade tvättornet väljes företrädesvis sålunda att gashastigheten överstiger 1 m/sek.

Vidare kan vâttvättanordningen (Scrubber) företrädesvis innehålla en våtmekanisk aerosolavskiljare med eüïgasmotstånd av 5-60 och företrädesvis 10-30 mbar. Såsom aerosolavskiljare an- vändes företrädesvis en X-avskiljare som likaledes beskrivas i nämnda skrift av VFWL, Zürich (fig. 2 och 3).

Pöreträdesvis ledes mer än 50 volymprocent av cirkulations- vätskan, som genomströmmar det första till den mekaniska stcft- avskiljaren efterkopplade tvättsteget, genom slamavskiljarens avsättningsbehållare (förtjockare), företrädesvis dock 70-100 %, varvid uppehållstiden för vätskan i avsättningsbehàllaren av slamavskiljaren beroende på storleken av den senare företrädes- vis ligger mellan 1 och 8 minuter, speciellt dock mellan 3 och 5 minuter. _ Såsom ersättning för ur anläggningen med avgaserna bortfört vatten användes avloppsvatten som företrädesvis utgöres av slagg- släckningsvatten från en avfallsförbränningsanläggning. Detta avloppsvatten kan inledas i tvättvätskekretsloppet, men inledas företrädesvis i slamavskiljaren.

Slutligen kan en värmeväxlare inkopplas i våttvättanordning- ens tvättvätskekretslopp, som kyler tvättvätskan och avger där- ifrån borttaget värme till tillförd luft, företrädesvis i ett värmepumpsystem via en andra värmeväxlare, som härigenom upphet- tas och såsom förut blandas med renade avgaser för spädning i anläggningens skorsten.

Till den eventuellt såsom ovan beskrivits delvis neutrali- serade skadeämnessuspensionen som skall tillföras indunstnings- kylaren från slamavskiljaren kan också ett bindemedel och/eller en kemikalie som binder de däri föreliggande salterna i den fas- ta fasen av skadeämnena och som samtidigt framför allt sänker dessas regnvattenlöslighet, doseras, exempelvis ett silikat, sä- som vattenglas.

Föreliggande uppfinningen beskrives närmare med hänvisning till de bifogade ritningarna, varpå'fig; 1 visar schematiskt en första utföringsform av en anläggning för genomförande av förfa- randet enligt uppfinningen, fig. 2 visar schematiskt en praktisk 10 15 20 25 30 35 7311844-5 '_ 1» anordning av utföringsformen som visas i fig. 1 i sidovy, fig¿§ visar anordningen som visas i fig. 2, ovanifrån, fig. h visar en perspektivvy, delvis i snitt, av anläggningen som visas i fig. 2 och 3, fig. 5 visar schematiskt ett längdsnitt genom en föredragen utföringsform av slamavskiljaren i anläggningen som visas i fig. 1-3, och fig. 6 visar schematiskt en andra utförings~ form av anläggningen, som speciellt lämpar sig för sådana fall varvid en så liten vattenàngstråle som möjligt fordras från skorstensöppníngen när de renade avgaserna släpps ut i omgiv- ningen.

Den i fig. 1 visade anläggningen omfattar en indunstnings- kylare 1, vars yttervägg omges av en isoleringsmantel 17. In- dunstningskylaren 1 uppvisar i sitt inre en cylindrisk skilje- vägg 18, som separerar ett blandnings- och reaktorrum 100 från en detta omgivande yttre ringkammare 101. I den yttre ringkamma- ren 101 mynnar en avgastillförselledning 11 för tillförsel av avgas som skall renas till anläggningen. I sin övre ände uppvisar den cylindriska skiljeväggen 18 öppningar varigenom blandninge- kammaren 100 är fritt förbunden med den yttre ringkammaren 101.

I den övre änden av blandningskammaren 100 är ett finfördelnings- munstycke 19 anordnat varur vätska kan sprutas in i det inre av blandningskammaren 100. Ur det undre omrâdet av blandningskamma- ren 100 leder en avgasledning 12 in i en cyklonstoftavskiljare 2. Väggen.av-avgasledningen 12 och ytterväggarna av cyklonstoft- avskiljaren 2 omges av en upphettningsmantel 20 vari slingor av halvrör 23 är anordnadeíörvupphettning av cyklonstoftavskiljaren och avgasledningen 12. I den undre änden av blandningskammaren 100 finns en utloppsledning 15, i den undre änden av ringkamma- ren 101 finns utloppsledningar 1% och i den undre änden av cyk- lonstoftavskiljaren 2 finns en utloppsledning ZH varigenom från avgasen separerat material i fast eller flytande koncentrerad form kan avtappas.från indunstningskylaren respektive cyklon- stoftavskiljaren till en stoftuppsamlingsbehållare 9.

Avtappningen sker företrädesvis satsvis och styres via ven- tiler 71, 72 och 74 som är anordnade i ledningarna 1%, 15 respek- tive 2H. Upphettningen av halvrören 23 sker med het ånga som tillföres via en ångtillförselledning 231. Kondensvatten som bildas i halvrören avtappas via en kondensvattenavloppsledning 232 som mynnar i en kondensvattenbehâllare 233.

Från det övre partiet av cyklonstoftavskiljaren 2 leder en 10 15 20 25 30 35 40 gig 1a11a44-s gasöverföringsledning 22 till mittenpartiet av ett tvättorn 3 av en våttvättanordning.

Det mittre partiet av tornet 3 är utfyllt med ett fyllkropps- skikt 31 som vilar på ett tvärliggande galler 34. över fyllkropps- skiktet 31 befinnersig itvättornet 3, ett insprutningsmunstycke 131 som tjänar till besprutning av fyllkroppsskiktet med tvätt- vätska från en vätskecirkulationsledning 33. I det övre partiet av tvättornet 3 är en aerosolavskiljare 35 anordnad på detta, företrädesvis en X-avskiljare, vars snittförsedda vägg 135 be- sprutas via ett sprutmunstycke 133 med tvättvätska, som tillföres munstycket 133 från cirkulationsledningen 33 via grenledningen 133a. Aerosolavskiljaren 35 står å ena sidan i fri förbindelse med det inre av tvättornet 3 och genom den snittförsedda väggen 135 också med en droppavskíljare 36. Framför droppavskiljaren är ett sprutmunstycke 136 anordnat vari en färskvattentillförsel- ledning SQ med avspärrningsventil 91 utmynnar. Det ur sprutmun- stycket 136 insprutade färskvattnet avspolar väggarna av dropp- avskiljaren 36 och samlas i ett uppsamlingskärl 92 varifrån det via ledningen 192 strömmar in i tvättornet 3 ovanför fyllkropps- skiktet 31. Från droppavskiljaren 36 leder en gasledning 32 för den renade avgasen via en fläkt 5 in i en gasutloppsledning 52 som utmynnar i en skorsten 6. I den undre änden av tvättornet 3 finns en slamavskiljare U, vars konstruktion beskrives närmare i samband med fig. 5. Från slamavskiljaren 4 pumpas tvättvätska medelst en pump 81 genom oirkulationsledningen 33 till munstyc- kena 131 och 133.

Den av tvättvätska fyllda avsättningsbehållaren H1 slamav- skiljaren 4 uppvisar i sin övre ände en konisk mot ovan och mit- ten avsmalnande utformad skiljevägg HH.

Den i tornet 3 från munstycket 131 nedåtsipprande tvättväts- kan samlas på den koniskt nedåt mot mitten lutande bottnen 134 av tvättornet 3 och rinner därifrån genom en utloppsledning 42 som utsträcker sig genom öppningen i mitten av skiljeväggen HU nedåt in i avsättningsbehållaren 41. Från den ringformiga kamma- ren 14H som är anordnad över skiljeväggen HH och under bottnen 13k leder en flytslamavloppsledning #3 via en avstängningsventil 87 nedåt och renas med en slamledning 13 som utmynnar från den undre änden av avsättningsbehållaren 41 av slamavskiljaren H via en avstängningsventil 86.

Efter det att den har förenats med ledningen U3 går ledningen 10 ß 20 25 ' 30 35 40 7811844-5 2 m 13 via en církulationspump 82, som via en sil eller ett filter 213 leder till den övre änden av indunstningskylaren 1, där den är ansluten till insprutningsmunstycket 19. Insprutningsmunstyo- ket 19 är utformat såsom ett tvåämnesmunstycke, varvid luft eller ånga kan inblåsas såsom finfördelningsmedium via en tillförsel- ledning 89 och en avstängningsventil 88. I ø I fig. 2-6 har motsvarande delar av apparatelementen 1 fig. 1 erhållit samma hänvisningsbeteckningar som i fig. 1.

Indunstningskylaren 1 är i den i fig. 2-4 visade utförings- formen utformad såsom en cylindrisk behållare. Tillförselledning- en 11 för avgaserna som skall renas utmvnnar härvid i den övre änden av indunstningskylaren 1 under det att ett flertal mun- stycken 19 på en lägre nivå matas genom den från vätskeledningen 13 avgrenade grenledningen 13a via en ringledning 113a och på en högre nivå av den från ledning 13 avgrenade grenledningen 13b via en ringledning 113b.

.Munstyckena 19 riktar enligt denna utföringsform vätskekonen uppåt, dvs mot den genom ledningen 11 inströmmande avgasen.

Runtom det undre partiet av indunstningskylaren 1 är tio cyklonavskiljare 2 anordnade, vari den från indunstningskylaren 1 i dennas undre parti avgivna avgasen ledes in via tio ledning- ar 12. Den i de tio cyklonstoftavskiljarna 2 torra från stoft befriade avgasen föres via en ringledning 112 med mot gasöverfö- ringsledningen 12 gradvis sig utvidgande tvärsnitt in i sistnämn- da ledning, varvid på grund av det sig utvidgande tvärsnittet av ringledningen 112 en strypning av gasströmmen i ledningen 12 und- vikes. I den undre änden av industningskylaren 1 är i likhet med den i fig. 1 visade utföringsformen en utloppsledning 15 för skadeämnesagglomerat anordnad, som är försedd med en avstäng- ningsventil 72.

Det undre partiet av cyklonstoftavskiljarna 2 är anslutna till utloppsledningar 11H som tillsammans med ledningen 15 utmyn- nar i en uppsamlingsbehållare 115, som kan tömmas genom en med en avstängningsventil 70 försedd ledning 116.

Avgasöverföringsledningen 22 är på samma sätt som anlägg- ningen som visas i fig. 1 ansluten till ett tvättorn 3 i våt- tvättanordningen som är utrustad på samma sätt som det som visas i fig. 1. _ Den i fig. 5 visade föredragna utföringsformen av slamav- skiljaren 4 omfattar likaledes en avsättningsbehållare 41, en p; 'D 15 20 e 30 35 H0 17 1s11a44-5 vätsketilloppsledning H2 som genom den i mitten anordnade öpp- ningen 2hU i separationsväggen MH som är utformad såsom en konisk spets som löper uppåt och mot mitten, når in i avsättningsbehål- laren 41 och i sin övre ände är ansluten till utloppsöppningen 234 i det inåt och nedåt koniskt lutande golvet 134 av tvättor- net 3.

I sin undre ände uppvisar ledningen H2 en sig nedåt och utåt koniskt utvidgande, nedåt öppen utmynningstratt 142, i vars inre ledningen H2 är fastsatt lodrätt i förhållande till en stö plat- ta 45 i änden av ledningen H2 medelst stag 46.

I tilloppsledningen 42 är ett avluftningsrör 47 montaæm inmüïen medelst stag av vilkens öppna ändar den övre utmynnar över botten 13M och den undre utmynnar strax ovanför stötplattan 45.

I det mittre partiet av behållaren H1 är strax ovanför ut- mynningstratten 142 inloppsöppningen R8 av en utloppsrörstuts 49 anordnad till vilken cirkulationsledningen 33 för tvättvätska kan anslutas utanför slamavskiljaren U.

Separationsväggen HU når in i den undre öppna änden av det på det övre, öppningen 2U& omgivande partiet av avskiljaren 4 monterade tvättornet 3 som bildar ringrummet lüü. Med slamavskil- jaren H är en tvåpunkts-nivåregulator 75 förbunden av vilkens bägge mäthuvuden eller känselorgan 76 och 77 det undre mäthuvu- det 76 träder i funktion när vätskan i behållaren 41 har sjunkit till nivån Ni under det att det övre känselorganet 77 träder i funktion när vätskan i behållaren H1 har stigit till den med N2 betecknade övre gränsnivån.

Slamavskiljaren 4 arbetar på sådant sätt att först införes tvättvatten från tvättornet 3 genom tilloppsledningen 42 in i behållaren H1 och denna fylles vid stillastående pump 81 och vid stängd ventil 86 tills den undre nivån N2 har nåtts. Pumpen 81 startas då och ventilen 86 öppnas.

Slamavskiljaren 4 drives därefter kontinuerligt. Utlopps- hastigheten (volymen per tidsenhet) av tvättvätskan från det på skadeämnen fattiga mittre området av behållaren H1 via ledningen 33 och den på sjunkslam, dvs slam med en densitet överstigande 1, anrikade skadeämnessuspensionen genom ledningen 13 är totalt ungefär större än tilloppshastigheten av tvättvätska i behålla- ren H1 genom ledningen 42.

Härigenom och på grund av den i tvättornet 3 följandeimmßt- ninga1av en del av tvåtüæmtnët,som bortföres av avgaserna, sjunker (H 10 15 20 ' 30 35 40 _ ten införes 1611844-5 718 vätskenivån i behållaren från den övre nivån N? till den undre nivån N1. Om denna nivå nås träder känselorganet 76 av nivåregu- latorn 75 i funktion och öppnar ventilen 91, varigenom färskvat- genom ledningen 90 in i tvättornet 3, och en avstäng- ningsventil 79 till en avloppsvattentillförselledning 78 träder i funktion, genom vilken avloppsvatten då kan inströmma direkt genom öppningen 244 i behållaren H1. Såsom avloppsvatten användes företrädesvis slaggsläckningsvatten från en sopförbränningsanlägg- ning.

Vätskenivån stiger då åter i behållaren H1 tills den når den övre nivån N? varpå känselorganet 77 träder i funktion och nivå- regulatorn 7š åter stänger ventilerna 79 och 91.

När vätskenivån stiger till nivån N2 skjutes ett på vätske- ytan ansamlat skikt av flytslam. (densitet lägre än 1) ut ur öpp- ningen ZHH uppåt och sjunker nedåt på ovansidan av den koniska separationsväggen 44 och förenas med sjunkslammet i ledningen 13.

Den kombinerade av flytslam och sjunkslam bildade skadeämnessus- pensionen pumpas därefter upp medelst pumpen 81 i munstyckena 19 _i indunstningskylaren 1.

Företrädesvis är genomflödestvärsnittet av ledningarna H2 och 33 definierat sålunda att vid stängd ventil 86 i huvudledning- en 13 för sjunkslam flyter samma mängd tvättvätska till behålla- ren 41 genom ledning H2 som flyter ut därur via ledning 33. Ut- tagandet av skadeämnessuspension via ledning 13 och då och då via ledning H3 såväl som.indunstningen i tvättornet 3 varigenom den genom ledning 42 tillströmmande vätskemängden minskas bestämmer följaktligen sänkningen av vätskenivån från nivå N2 till nivå N1 och denna sänkning kan följaktligen i första hand påverkas me- delst ventilen 86.

Under det att med en känd avskiljare (den tyska utläggnings- skriften 24 08 222) endast en del av skadeämnena, nämligen sjunk- slamandelen i indunstningskylaren transporteras och flytslaman- delen åter pumpas tillbaka i tvättvätskan avskiljes med förelig- gande slamavskiljare såväl sjunkslam som också flytslam och en återcirkulering minimeras i tvättvätskan till ett minimum (sus- pension av skadeämnespartiklar med en densitet av 1).

Vid särskilt stor bildning av flytslam kan också en speciell spolvattenledning (ej visad) vara anordnad i ringkammaren 1H4 varur vatten sprutas på ytterytorna av separationsväggen HH var- vid där anlagrat flytslam inspolas i ledningen H3. 10 }..\ UI 20 25 30 35 H0 _19 7811844-5 Avsättningen av sjunkslam ur den genom tilloppsledningen ä2 i behållaren H1 inströmmande vätskan främjas speciellt genom att för det första denna vätskeströmning brytes vid stötplattan 45 och fördelas och att för det andra den härvid längs mynningstrat- tens 142 innerväggar nedströmmande vätskan genom dennas sig inåt utvidgande omkrets strömmar än långsammare.

Därigenom är genomströmningshastigheten genom behållaren 41 mycket gynnsam och vid praktisk drift av avskiljaren U kan cirka åtta behållareinnehàll per timme cirkuleras i motsats till tidi- gare kända anläggningar vid vilka en mindre vätskeström strömmar in i en avsättningsbehållare av stor volym och en motsvarande mindre utströmningsmängd av vätska erhålles så att vid en cirkulation av innehållet i en behållare av samma reningsverkan en tio gånger så stor behällarevolym fordras respektive en eller 1,5 timmar för varje cirkulation.

Den utföringsform av en anläggning som visas i fig. 6 lämpar o sig speciellt a ena sidan för rening av avgaser med speciellt hög halt av sura skadeämneskomponenter, framför allt av S02-gas och å andra sidan för sådana fall varvid vattenångkondensations- strålen som vanligen bildas vid utloppt från skorstenen 6 skall undertryckas i möjligaste mån.

I motsats till den tidigare beskrivna utföringsformen av avgasreningsanläggning omfattar våttvättanordningen enligt an- läggningen som visas i fig. 6 två efter varandra med avseende på gasströmningsriktningen kopplade torn, varvid avgasen från cyk- lonstoftavskiljaren 2 när den inträder genom inloppsöppningen 21 från indunstníngskylaren 1 först ledes via gasöverföringsledning- en 22 in i tvättornet 30 och från detta ledes genom gasledningen 122 in i ett andra tvättorn 103 och slutligen ledes därifrån via ledningarna 32 och 52 in i skorstenen 6 såsom vid den tidigare beskrivna anläggningen.

Tvättornet 30 uppvisar en reservoar 30a, ett galler 3U, ett fyllkroppsskikt 31 och i sitt övre parti en aerosolavskiljare 35 och en droppavskiljare 36; tvättornet 103 uppvisar likaledes en reservoar 103a, ett fyllkroppsskikt 39 med galler och en dropp- avskiljare 37. Tvättvätskan pumpas från slamavskiljaren H medelst pumpen 81 genom ledningen 33 först till aerosolavskiljaren 35 och därifrån besprutas fyllkroppsskiktet 31 därmed från munstycket 131 och den snittförsedda väggen 135 besprutas därmed från mun- stycket 133 såsom också är fallet enligt den utföringsform som 10 20 25 30 35 H0 7811844-5 _20 visas i fig. 1.

Tvättvätska från fyllkroppsskiktet 31 som är belastad med skadeämnen strömmar in i reservoaren 30a och därifrån genom till- loppsledningen H2 till avsättningsbehållaren 41.av slamavskilja- ren ä.

Sjunkslammet från slamavskiljaren H när via ledning 13 och flytslammet via ledning 43 in i en neutralisationsbehållare 7 vari skadeämnessuspensionen kan neutraliseras medelst kalkmjölk åtminstone till en del. Behållarna 7 och 41 förhåller sig som kommunicerande rör och en nivåregulator 175 öppnar en ventil 38 när vätskenivân i behållaren 7 sjunker under en undre nivå och stänger ventilen 38 när vätskenivån stiger till en övre nivå.

Behållaren 7 är dessutom försedd med omrörare 80 och med en motor. 8 _ 'När ventilen 38 öppnas pumpas tvättvätska, som är mindre be- lastad med skadeämnen än den som cirkulerar genom ledningarna 33 och U2, från reservoaren 103a av tvättornet 103 medelst pumpen '83 genom ledningen BH in i droppavskiljaren 36 av tvättornet 30 och sprutas genom munstycket 136 under det att en del av tvätt- vätskan från ledning 84 genom en grenledning 84a når munstycket 139 och därifrån sprutas på fyllkroppsskiktet 39 i tvättornet 103.

Från droppavskiljaren 36 när den insprutade tvättvätskan via ett samlingskärl 92 och en ledning 192 slutligen tvättvätskekrets- loppet i tvättornet 30.

Vätskenivån i reservoaren 103a av tvättornet 103 regleras genom en tvåpunkts-nivåregulator 275 som när nivån sjunker till en undre nivå styr en ventil 88 varigenom färskvatten eller even- tuellt vid hög S02-halt i avgaserna en utspädd natronlut slussas genom ledningen 85 in i tvättvätskekretsloppet i ledning 8H. När en övre nivå i reservoaren 103a nås stänger nivåregulatorn 275 åter ventilen 88.

Slutligen kan bildandet av en vattenångkondensationsstrâle vid skorstensutloppet 6 reduceras genom att luft inblåses medelst en fläkt 50 i skorstenen som upphettas i en värmeväxlare 110, företrädesvis till :över 1oo°c.

Värmet från värmeväxlaren tillföres en i en ledning 106 me- delst en pump 60 i kretslopp pumpad het vätska. Hetvätskan tar upp sitt värmeinnehâll i värmeväxlaren 10 från den därigenom strömmande, genom avgaserna i tvättornet 30 uppvärmda tvättväts- kan från ledning 33 och eventuellt en ytterligare uppvärmnings- 10 7811844-5 21 anordning 107.

Såsom framgår av figurerna på ritningarna insprutas vid gas- tvätten bildat slam efter tillsats av kalkmjölk i en reaktor (indunstningskylare) och torkas därigenom att det kommer i kon- takt med de till över ZOOOC upphettade rökgaserna, som lämnar ångpannan, där de har avgivit den största delen av sin värme- energi. Det finfördelade slammet binder den största delen av stofthalten i rägaserna, varigenom endast en ringa mängd stoft ingår i gasen vid utträdet därav från den efterkopplade cyklonen 2. Cirkulationsvätskan i den efterföljande vàttvättanordningen -förblir relativt ren under det att genom optimal temperaturin- 15 20 ' ao H0 ställning i reaktorn 1 och genom motsvarande reglering av samman- sättningen av tvättvätskan en i det närmaste fullständig avsätt- ning av slammet möjliggöres i sedimentatíonsapparaturen (slamav- skiljaren) U. I Vid drift under flera månader iakttages inga störande krust- bildningar i tvättsystemet eller fastbränt stoft i den torra för- reningsanordningen (cyklon 2).

Vid rening av rökgaser från sopförbränningsanläggningen i en stad har följande gynnsamma resultat uppnåtts utan att något dyrbart elektrofilter har fordrats: ' Skadeämneshalt i den till omgivningen avgivna renade avgasen: Reduktion av stofthalten till under 50'mg/Nm3 (mätt efter gas- kylningen Fri saltsyra understigande 5 mg/Nm3 Total kloridhalt (såsom Cl_) understigande 15 mg/Nm3 'soz unaerstiganae 100 mg/Nm3 Kväveoxider understigande 100 ppm Vidare uppnàddes ytterligare följande fördelar: Utnyttjande av rökgastemperaturen (efter ångpannan) för tork- ning av vid gastvätten bildat slam och för behandling av slagg- släckningsvatten från förbränningsanläggningen Omvandling av alla frànskilda skadeämnen till en för gödsling lämpad aska Ringa vattenförbrukning (mindre än 50 kg/1000 Nma rökgas) Mycket låg kalkmjölkförbrukning (lägre än 50 g Ca(OH)2/1000 Nms rökgas Sänkt energiförbrukning på grund av användning av en X-avski1- jare för frànskiljande av aerosoler (mindre än 360 mm vatten- pelare fläkttryckdifferens ) . __---------_--_

Claims (11)

7811844-5 gg; Patentkrav

1. varvid avgaserna innehåller skadeämnen i gasform eller fast Förfarande för rening av avgaser från industriugnar, Form eller »flsom en dimma och behandlas í en indunstningskylare (1), därefter i en torkreningsanordning (2), vari de befrias från åtminstone en väsentlig del av fasta skadeämnen, och där- efter i en gastvättanordning (3) uppvisande minst ett tvättsteg med tvättvätska, varvid temperaturen av avgaserna i indunst- ningskylaren (1) hålles över det däri inneslutna vattnets dagg- punkt, och varvid tvättvätskan i gastvättanordningen (3) cir- kuleras via en slamavskiljare (4) under uttagande av skadeämnes- suspensionen och varvid skadeämnessuspension transporteras pa- 'rallellt därmed från slamavskiljaren (4) via en återförings- ledning (13) till industningskylaren (1) och blandas med de varma avgaserna, k ä n n e t e c k n a t därav, att indunst- ningskylanflß väggar, som kommer i beröring med blandningen av avgaser och återförd skadeämnessuspension och som består av under daggpunktstemperaturen genom blandningen korroderbart material, upphettas utifrån till en temperatur över daggpunkten, för i blandningen ingående vatten.

2. Förfarande enligt krav 1,. k ä n n e t e c k n a t därav, att upphettningen av indunstningskylarens väggar genom- föres genom en värmemantel som omger dessa eller genom däri an- ordnade upphettningsslingor.

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att såsom upphettningsgas för upphettning av väggarna användes avgasen, som skall renas, som införes med en över dagg- punkten för i blandningen ingående vatten liggande temperatur först genom upphettningsanordningen av indunstningskylaren (1) och först därefter i det inre av den senare, varefter till- förseln av skadeämnessuspensionen sker i ett blandningsrum.

4. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att pH-värdet av den flytande fasen í slamavskiljaren (4) och i varje gastvättsteg i gastvättanordningen (3) hålles lägre än 4.

5. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att såsom torkreningsanordning (2) användes en cyklon- stoftavskiljare som utnyttjar verkan av centrifugalkraften för avlägsnande av fasta partiklar från avgaserna. l 781184-4-5 23

6. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att också väggarna av torkreníngsanordningen (2) upp- hettas utifrån. '

7. Förfarande enligt krav 1, därav, att den i indunstningskylaren (1) införda mängden av skadeämnessuspension med hänsyn till pH-värdet av den senare endast är så stor att de däri tillsammans med suspensionen behandlade avgaserna som passerar torkreningsanordningen (2) k ä n n e t e c k n a t fortfarande har en kvarstående halt av sura skadeämnen som är så hög att tvättvätskan i gastvättanordningen (3) och den flytande fasen av skadeämnessuspensionen i slamavskiljaren (4) har ett pH-värde understigande 4.

8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att pH-värdet av tvättvätskan i det sista tvättsteget i gastvättanordningen (3) och av den flytande fasen av slam- avskiljaren (4) hålles högre än 1.

9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att den indunstningsbara andelen av den flytande fasen i skadeämnessuspensionen som skall införas i indunstnings- kylaren (1) uppgår till minst 90 viktprocent och att pH-värdet av tvättvätskan i det sista tvättsteget i gastvättanordningen (3) och i den flytande fasen i slamavskiljaren (4) hålles i ett område av 2-3,5.

10. Förfarande enligt något av kraven 1-9, k ä n n e - t e c k n a t därav, att vid en HCI- och S02-halt hos avga- serna som skall renas av mer än 2 g/m3 HCl+SO2 neutraliseras skadeämnessuspensionen, som återföres från slamavskiljaren (4) till ett insprutningsmunstycke i indunstníngskylaren (1), före inträdet i den senare eller göres svagt alkalisk, så att dess pH-värde därefter åter kan göras lägre än 4 i gastvätt- ganordningen (3) genom avgasernas halt av sura skadeämnen.

11. Slamavskiljare för genomförande av förfarandet enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den omfat- tar en avsättningsbehållare (41) försedd med ett inlopp (42) för med skadeämnen belastad tvättvätska i sitt övre parti, ett utlopp (13) för skadeämnessuspensionen i sitt botten- parti samt en konisk mot mitten och uppåt löpande vägg (44) med en central öppning (244), varigenom ett nämnda inlopp (42) definierande rör leder in i avsättningsbehållarens (41) inre; och att ett via den undre änden av detta rör på sidan 7811844-5: åt, anordnat, från avsättningsbehâllarens (41) mittre parti utåt ledande utloppsrör (49) förefinnes för tvättvätska som inne- håller små mängder skadeämnen. '