SE438718B - Regulator for automatisk efterstellning av fordonsbromsar - Google Patents

Description

80-08257-1 i 10 15 20 25 30 35 2 returslaget är dessutom mycket känslig för deformationer i den däri ingående huvudväxelns kuggprofil, Uppfinningsändamâlet uppnås därigenom, att rörelse- överföringsdonet är bildat av dels ett snäckhjul, som är via envägskopplingen anslutet till efterställnings- donet, och dels en med snäckhjulet ingripande snäcka, vilken är axiellt förflyttbar mot verkan av en efter- givlig kraft vid bromsansättning och vilken är vridfast förbunden med en drivdel som är ansluten till styrorga- net för att överföra dettas rörelse relativt hävarmen till snäckan.

Därvid är enligt ett viktigt uppfinningssärdrag snäckan axiellt förflyttbart lagrad i en tvärborrning i hävarmen, varvid den eftergivliga kraften utövas av en fjäder och drivdelen är ett drev med kuggar i ingrepp med kuggar på styrorganet.

I För att göra det möjligt för snäckan att vrida dre- vet och samtidigt vara axiellt förflyttbart är snäckan enligt en föredragen vidareutveckling av uppfinningen vridfast och axiellt förflyttbart ansluten till drevet via en medbringare.

Vid en regulator, vid vilken drivdonet är på i och för sig känt sätt bildat av en kamaxel, som är vid sin ena ände ansluten till efterställningsdonet och som vid sin andra ände uppbär en bromsnyckel för bromsansättning, varvid kamaxeln är lagrad i ett lagerhus vilket utgör nämnda stationära del av fordonet, är det enligt ett ytterligare viktigt uppfinningssärdrag så anordnat att styrorganet är utfört som en väsentligen plan skiva, som är fast ansluten till lagerhuset medelst ingreppsorgan, vilka medger placering av skivan i vilket vinkelläge som helst relativt lagerhuset.

Konventionella regulatorer har som styrorgan en kon- trollarm istället för en plan skiva, vilken arm måste med stor noggrannhet fixeras i ett visst givet läge och efter ett visst bestämt mönster under installationen. Man kan säga att regulatorn enligt uppfinningen genom sin upp- byggnad har ett självsökande spelrum, som motsvarar nor- 10 15 20 25 30 35 8008257-1 3 malt Spelrüm mellan bromsbelägg och bromstrumma och som i fackkretsar anges C-mått Detta spelrum finner således alltid sitt_rätta läge.

För att på ett enkelt och effektivt sätt medge ski- vans placering i vilket vinkelläge som helst relativt lagerhuset är ingreppsorganen bildade av utskjutande klackar på skivan i ingrepp med motsvarande urtag i lagerhuset.

Regulatorn är lättanpassad till olika fordonstyper genom att de för varje fordonstyp skräddarsydda och stöt- känsliga fixpunkter som konventionella regulatorer krä- ver helt har eliminerats. Närmare bestämt är enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen envägskoppling- en ansluten till efterställningsanordningen via en meka- nism, som är vid regulatorns installation på fordonet inställbar på ett för den aktuella fordonstypen = broms- konstruktionen lämpligt grundspelrum.

Denna grundinställningsmekanism är därvid lämpligen bildad av en medbringare, som är monterbar i flera olika lägen på efterställningsdonet och är förbar till in- grepp med envägskopplingen med ett spel, vilket är pro- portionellt mot medbringarens läge på efterställnings- donet och utgör grundspelrummet.

Regulatorn är symmetrisk kring en längsgående centrum- axel, vilket gör att man vid sammansättningen på ett en- kelt sätt kan anpassa regulatorn till montage på vänster respektive höger fordonssida, så att styrskivan alltid är vänd mot kamaxelns lagerhus. Regulatorn är således detaljmässigt likadan i såväl vänster- som högerutföran- de, varvid den eftergivliga kraften mot snäckan i båda utföranden är riktad åt samma håll.

Uppfinningen beskrivs närmare i det följande med hänvisning till de bifogade ritningarna, som visar en föredragen utföringsform. Fig 1 visar schematiskt ovani- från den principiella uppbyggnaden av en bromsmanöver- mekanism, i vilken regulatorn enligt uppfinningen ingår.

-Fig 2 visar mekanismen enligt fig l från sidan, närmare bestämt åt höger. Fig 3 visar regulatorn enligt uppfin- 8008257-“1 10 15 20 25 30 35 4 ningen från sidan med ett parti uppskuret för att visa invändiga detaljer. Fig 4 visar en sektion längs linjen IV-IV i fig 3. Fig 5 visar en sektion längs linjen V-V i fig 3 och åskådliggör delar i en grundinställningsme- kanism. Fig 6 och 7 visar schematiskt en möjlighet att få regulatorn att arbeta på exakt samma sätt oberoende av om den är av höger- eller vänsterutförande.

Den i fig 1 och 2 visade bromsmanövermekanismen om- fattar en kolvstång 1 hos ett manöverdon i form av en konventionell bromscylinder 2, en bromsregulator 3 mel- lan kolvstången 1 och den ena änden av en kamaxel 4, vars andra ände uppbär en bromsnyckel eller S-kam 5, som är placerad mellan två konventionella bromsbackar 6. Bromscylindern 2 kan vara monterad på fordonet på flera olika sätt men är vid den visade utföringsformen monterad på ett axelhus 7 via en konsol 8. Kamaxeln 4 är intill bromsregulatorn 3 lagrad i ett lagerhus 9, som i sin tur är fast monterat på fordonet. Vid den andra änden är kamaxeln 4 lagrad i ett på en inte visad broms- sköld eller liknande fäst lagerhus 10. Genom kolvstång- ens l rörelse vid bromsansättning, dvs vid aktivering av bromscylindern 2, vrider sig regulatorn 3 tillsammans med kamaxeln 4, så att S-kammen 5 vrids och därigenom bringar bromsbackarnas 6 bromsbelägg ll till bromsande friktionsingrepp med insidan av bromstrumman 12.

Den i fig 3-5 visade bromsregulatorn 3 har en vid sin ena ände till bromscylinderns 2 kolvstång 1 ledbart ansluten hävarm 13, som vid sin andra ände är utformad som ett hus 14 för upptagning av komponenter.

Bland dessa komponenter är ett efterställningsdon 15, som omfattar en på en i huset 14 lagrad snäckaxel 16 vridfast monterad eller i ett stycke med denna axel gjord snäckskruv 17 i ingrepp med ett likaså i huset 14 lagrat snäckhjul 18, vilket har invändiga splines 19 i ingrepp med utvändiga, inte visade splines på kamaxeln 4.

Efterställningsdonets 15 snäckaxel 16 är vid sin mot- satt snäckskruven 17 belägna ände ansluten till en envägs- koppling 20, som är anbragt i ett urtag 21 i huset 14. En- 10 15 20 25 30 35 2 20 med grundspelrummet C, 8008257-1 5 vägskopplingen 20 omfattar en kopplingsring 22 med en avsatsborrning 23, i vilken en del av, i det visade fal- let ca hälften av, en spärrfjäder 24 är anbragt. Kopp- lingsringen 22 är för ett längre fram beskrivet ändamål hopkopplad med en medbringare 25 för grundinställning av lbromsregulatorns spelrum. Återstoden av spärrfjädern 24 är anbragt i en avsatsborrning 26 i ett snäckhjul 27, som bildar del av ett rörelseöverföringsdon 28. Detta dons snäckhjul 27 ingriper med en snäcka 29, som är axiellt förflyttbart lagrad i en borrning 30 i hu- set 14. del 31, vilken har formen av ett drev, varvid snäckan 29 är vridfast och axiellt förflyttbart ansluten till drevet 31 via en medbringare 32. Medbringaren 32 har lämpligen formen av ett tvärriktat utskott, som ingri- per glidförskjutbart i ett tvärspâr 33 i snäckan 29.

Snäckan 29 är axiellt förflyttbart mot verkan av en Snäckan 29 är vridfast förbunden med en driv- tryckfjäder 34, som verkar mellan snäckan och ett ga- vellock 35 på huset 14, se fig 4.

Drevet 31 har utvändiga kuggar 36 i ingrepp med ut- vändiga kuggar 37 på ett styrorgan 38, som är utfört som en väsentligen plan skiva 39. Skivan är fast anslu- ten till lagerhuset 9 medelst ingreppsorgan 40, vilka medger placering av skivan i vilket vinkelläge som helst relativt lagerhuset. Vid den visade utföringsformen är därvid ingreppsorganen 40 bildade av utskjutande klac- kar 4l på skivan 39 i ingrepp med motsvarande urtag 42 i lagerhuset 9.

Som nämnts tidigare är envägskopplingen 20 ansluten till efterställningsdonet 15 via en mekanism 43, som är vid regulatorns 3 installation på fordonet inställbar på ett för den aktuella bromskonstruktionen lämpligt ' grundspelrum C. Denna grundinställningsmekanism är bildad av den tidigare angivna medbringaren 25. Med- bringaren är monterbar i flera olika lägen, i det visa- de utförandet sex olika lägen a-f, på efterställningsdo- net 15 och är förbar till ingrepp med envägskopplingen vilket är proportionellt mot 10 -15 20 _25 30 35 80028257-1 6 medbringarens 25 läge på efterställningsdonet 15, se fig 5. Medbringaren 25 har närmare bestämt ett antal tänder 44, som begränsar tandluckor eller lägena a-f. I en av dessa tandluckor ingriper en tand 45 på kopplingsringen 22. Spelrummet C mellan tanden 45 och tandflanken på när- liggande tand 44 ökar gradvis för de olika lägena, så att regulatorn 3 vid installationen på fordonet kan stäl- las om tills den ger lämpligt spelrum för just den broms- konstruktionen. För att hålla medbringaren 25 på plats i -det inställda läget finns det en tryckfjäder 46, som verkar mellan medbringaren 25 och ett lock 47, som är löstagbart monterat på huset l4 och täcker urtaget 21.

Medbringaren 25, tryckfjädern 46 och locket 47 kan vara så konstruerade att de bildar en enhet.

Som framgår av fig 4 är regulatorn 3 symmetrisk kring en längsgående centrumaxel 48, vilket gör att man vid hopmonteringen av regulatorn på ett enkelt sätt kan an- passa den för montering på vänster respektive höger for- donssida så att styrskivan 39 alltid är vänd mot kam- axelns 4 närliggande lagerhus 9. Högerutförandet av re- gulatorn är således spegelbilden av vänsterutförandet.

Det enda man behöver göra är att vända styrskivan 39 och snäckhjulet 18 1800 och låter dem byta plats medan snäckan 29 skjuts in från andra sidan. Trots att detal- jerna vänts och bytt plats får samtliga rörelser rätt riktning, bibehåller regulatorn 3 sin symmetri och blir funktionen identisk. Det ovan sagda åskådliggörs i fig 6 och 7, som visar en del av regulatorn i höger- respek- tive vänsterutförande. Det framgår att tryckfjädern 34, vilken här har formen av en tallriksfjäder, flyttats på sådant sätt att kraften från fjädern så att säga byter tecken.

Den i det föregående beskrivna och på ritningarna visade bromsregulatorn 3 arbetar på följande sätt.

Vid en bromsansättning vrider sig bromsregulatorn 3 under inverkan av bromscylinderns 2 kolvstång l tillsam- mans med kamaxeln 4 kring denna kamaxels centrum. Genom att styrskivan 39 är försedd med klackar 41 som skjuter 103 15 20 25 30 '35 8008257-1 7 in i motsvarande urtag 42 i kamaxelns 4 närliggande lager- hus 9 följer styrskivan inte med i vridningsrörelsen.

Den relativa rörelse som uppstår mellan styrskivan 39 och hävarmen 13 tvingar via drevet 31 och medbringaren 32 snäokan 29 att rotera. Snäckans 29 rörelse överförs till snäckhjulet 27, som via spärrfjädern 24 vrider kopp- lingsringen 22. Därifrån förs vridningsrörelsen efter passering av det aktuella spelrummet C mellan kopplings- ringen 22 och medbringaren 25 via denna medbringare 25 till snäckaxeln 16 och snäckskruven 17. Snäckskruven 17 vrider i sin tur snäckhjulet 18 och därmed kamaxeln 4 och S-kammen 5, varvid en efterställning (reducering av spelrummet mellan bromsbeläggen ll och bromstrumman 12) sker. Efterställningen fortsätter tills beläggen 11 träffar bromstrumman 12 och då vridmomentet 1 regula- torn plötsligt ökar. Regulatorn avbryter efterställning- en eller justeringen under bromsansättningen i det ögon- blick beläggen ll träffar bromstrumman 12 genom att det av snäckhjulet 27 och snäckan 29 bildade rörelseöver- föringsdonet 28 gjorts momentberoende. Detta innebär att snäckan 29 inte längre överför rörelsen till snäck- hjulet 27 utan istället förskjuts axiellt mot verkan av tryckfjädern 34. Detta är möjligt genom att drevet 31 separerats från snäckan 29 genom konstruktionen av med- bringaren 32. Kraften i tryckfjädern 34 skall vara så avpassad att snäckans 29 axiella rörelse börjar först i det ögonblick bromsbeläggen ll träffar bromstrumman l2Ã' Vid lossningen av bromsen ändras rotationsriktningen på snäckan 27, som till att börja med förflyttar sig tillbaka i axiell riktning till utgångsläget. Därefter påverkar snäckan 29 snäckhjulet 27 och vrider detta tills bromsen intagit sitt lossläge. Rörelsen överförs inte längre än till snäckhjulet 27, eftersom spärrfjädern 24 i envägskopplingen 20 slirar i denna riktning.

Det för stora spelrummet har nu reducerasts något under den beskrivna bromscykeln, men beroende på regu- latorns långsamverkan krävs ytterligare ett antal broms- cykler innan spelrummet reducerats till C-värdet. , ...___..-._. ,_- .ff 8008257-1 8 Genom att regulatorn justerar steglöst och genom att justeringsgraden per bromsansättning är beroende av hur mycket för stort spelrummet är har regulatorn en asymp- totisk intagningskurva, vilket innebär att spelrummet 5 asymptotiskt närmar sig det förutbestämda värdet.

Givetvis kan regulatorn också justeras manuellt, såsom efter byte av bromsbelägg ll. Vid denna manuella justering demonteras locket 47, tryckfjädern 46 och med- bringaren 25, så att snäckaxelns 16 sexkantgrepp 49 fri- 10 läggs för ingrepp med ett justeringsverktyg. Vid den manuellt justeringen behöver ingen friktionskoppling övervinnas.

Uppfinningen får givetvis inte anses begränsad till den visade och beskrivna utföringsformen utan kan modi- 15 fieras pâ flera sätt inom ramen för det begärda patent- skyddet.

Claims (8)

10 15 20 25 30 8008257-1 * PÅTENTKRAV

1. Regulator för automatisk efterställning av fordons- bromsar, vilken regulator (3) har en till ett manöverdon (2, 1) ansluten hävarm (l3), som är via ett efterställ- ningsdon (15) ansluten till ett drivdon (4, ansättning, varvid efterställningsdonet (15) via en en- vägskoppling (20) och ett rörelseöverföringsdon (28) sam- verkar med ett till en stationär del (9) av f0rÖ0nBt fast anslutet styrorgan (38), varvid rörelseöverförings- donet (28) omfattar dels ett snäckhjul (27), som är via 5) för broms- envägskopplingen (20) anslutet till efterställningsdonet (15), och dels en med snäckhjulet ingripande snäcka (29), vilken är vridfast förbunden med en drivdel (31), som är ansluten till styrorganet (38) för att överföra dettas rörelse relativt hävarmen (13) till snäckan (29), k ä n n e t e c k n a d därav, att rörelseöverföringsdo- nets (28) med snäckhjulet (27) ingripande snäcka (29) är vid bromsansättning axiellt förflyttbar mot verkan av en eftergivlig kraft. k ä n n e t e c k n a d därav, att snäckan (29) är axiellt förflyttbart lagrad i

2. Regulator enligt krav 1, en tvärborrning (30) i hävarmen (13), att den eftergiv- liga kraften utövas av en fjäder (34) och att drivdelen är ett drev (31) med kuggar (36) i ingrepp med kuggar (37) på styrorganet (38).

3. Regulator enligt krav l och 2, k ä n n e t e c k - n a d därav, att snäckan (29) är vridfast och axiellt förflyttbart ansluten till drevet (31) via en medbringare (32).

4. I 4. Regulator enligt något av föregående krav, vid vilken drivdonet är bildat av en kamaxel (4), som är vid sin ena ände ansluten till efterställningsdonet (15) och som vid sin andra ände uppbär en bromsnyckel (5) för bromsansättning, varvid axeln (4) är lagrad i ett lager- - hus (9), vilket utgör nämnda stationära del av fordonet, k ä n n e t e c k n a d därav, att styrorganet (38) är 10 15 20 25 8008257-1 l0 utfört som en väsentligen plan skiva (39), som är fast ansluten till lagerhuset (9) medelst ingreppsorgan (40), vilka medger placering av skivan i vilket vinkelläge som helst relativt lagerhuset.

5. Regulator enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att ingreppsorganen (40) är bildade av utskjutan- de klackar (41) på skivan (39) i ingrepp med motsvarande urtag (42) i lagerhuset (9).

6. Regulator enligt något av föregående krav, n e t e c k n a d därav, att envägskopplingen (20) är ansluten till efterställningsdonet (15) via en mekanism (43), som är vid regulatorns (3) installation på fordo- net inställbar på ett Éör den aktuella bromskonstruk~ tionen lämpligt grundspelrum (C).

7. Regulator enligt krav_6,_ k ä n n e t e c k n and därav, att grundinställningsmekanismen (43) är bildad av en medbringare (25), som är monterabar i flera Olika lägen (a-f) på efterställningsdonet (l5) och är förbar till in- grepp med envägskopplingen (20) med ett spel (C), vilket är proportionellt mot medbringarens läge på efterställ- ningsdonet och utgör grundspelrummet.

8. Regulator enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d därav, att regulatorn är detaljmässigt likadan i såväl vänster- som högerutförande och att den eftergivliga kraften mot snäckan (29) är i båda utföran- dena riktad åt samma håll. k ä n ~