SE438602B - Gasrenare, innefattande en motor och en av denna driven rotor - Google Patents

Description

79oo462¿s »Ä I gasrenaren enligt uppfinningen passerar den för rening avsedda gasströmmen inte filtret, utan dess ytor bringas i intim kontakt med gasströmmen för att kvarhålla de i gasen SHS- parkrade partiklarna. Gasreningen och ventilationen åstad- kommes emellertid med samma medel, dvs. genom formen och arrange- manget av rotorns ytor. Detta montage fungerar likt en radial- fläkt men som därutöver har förmågan att rena den förbiström- mande gasen.

Detta montage, i synnerhet rotorn, renar luften genom ad- sorption} Vi betecknar föremålet för detta nya sätt att ut- nyttja kända adsorptionsfenomen med "rotoradsorbens", ett äkta adsorptionsmedel vars verkan beror på fysikaliska, fysikaliskt- kemiska eller kemiska bindningskrafter. Det mest kända adsorp- tionsmedlet är träkol som adsorberar giftiga gaser och lukter.

I vetenskapliga encyklopedier definieras adsorptionen som en process vid vilken en pulverformig eller porös fast substans på sin yta upptar molekyler av gas- eller vätskeformiga faser i kontakt med ytan. Detta fysikaliskt-kemiska fenomen har kal- lats adsorption, från det latinska "ad", till, och "sorbere", suga, till skillnad mot absorption, som inte är ett gränsyt- fenomen. Den fasta substansen kallas adsorbenset och gasen eller vätskan adsorbatet. Adsorbensen kan vara fasta eller vätskeformiga och adsorbaten gasformiga, vätskeformiga, före- ligga i lösning eller till och med i suspension. Det förefal- ler som om hittills icke så mycket uppmärksamhet ägnats åt ad- sorptionsfenomen i fråga om fasta ämnen på fast substans eller vätska på fast substans. Filterrotorn enligt uppfinningen upp- fyller även dessa båda funktioner effektivt.

Inom hydromekaniken har "gränsskiktsteorin" varit känd sedan förra århundradet; ädenna teori avser en viskös vätskas rörelse vid höga Reynolds tal. Inuti gränsskiktet, som är ett vätskeskikt i kontakt med en fast kropp i rörelse (eller tvärt- om), kan det existera ett område med laminär eller med turbu- lent strömming. övergången från laminär till turbulent ström- ning sker när Reynolds tal når sitt kritiska värde.

Enligt uppfinningen utnyttjas följderna av det turbulenta strömningstillståndet där vätskepartiklarna eller gasmolekyler- na följer oordnade strömningsbanor på grund av friktionskraf- 3 7900462-8 terna mellan vätskan eller gasen och de fasta väggarna i rörel- se. Vid turbulent strömning undergår vätskans eller gasens strömningshastighet ständigt ändringar i varje punkt i rum- met efter hand som strömningsriktningen ändras. Denna oord- nade rörelse av vätske- eller gasmassorna gynnar en utmärkt kontakt mellan fluidet och de fasta adsorberande ytorna. De i gasen suspenderade fasta eller vätskeformiga partiklarna fastnar desto bättre på de omgivnade fasta ytorna ju skrovli- gare dessa ytor är.

Hittills har det inte varit möjligt att teoretiskt fast- ställa den exakta formen av motståndslagen för det turbulenta gränsskiktet. För den skull använder man resultaten från för- sök utförda med det laminära gränsskiktet, liksom också olika förenklingshypoteser. De nyare beräkningsmetoderna för det turbulenta gränsskiktet är därför halvempiriska och deras nog- grannhet beroende av äktheten av det tillhandahållna försöks- material som skall läggas till grund för beräkningen av hastig- heternas och friktionsmotståndens fördelning. Tidigare har man på nâgra undantag när försökt undvika turbulenta rörelser vid kontakten av fasta ämnen i rörelse i ett gasformigt fluidum (eller vice versa), medan uppfinningens syfte däremot är att skapa turbulenta rörelser för att dra nytta av en hittills outnyttjad effekt: filtrering av gasformiga fluider genom fysi- kalisk adsorption, eller kemisk adsorption, eller båda samti- digt, när den adsorberande rotorns material är impregnerat med ett kemiskt reagens vars katalytiska effekt kemiskt omvand- lar de i gasen suspenderade föroreningarna. Detta kemiska adsorptionsfenomen kallas också "kemisorption".

Vid sin igångsättning insuger rotorn den förorenade ga- sen, renar den genom adsorption och blåser ut den som renad gas.

Rotorn kan arbeta fritt i luften som en vanlig axialfläkt och därigenom åstadkomma en konvektionsrörelse hos den omgivande luften, en ventilation i sluten krets under fortgående rening av luften i det rum i vilket fläkten befinner sig. Rotorn kan också vara innesluten i en kåpa och insuga förorenad luft från ett rum och utblåsa den renade luften i ett annat rum. Mät- ningar som utförts på en aerosol av kromsyra, har gett renings- effekter aV_i genomsnitt 92,8 - 98,5 % efter en enda passage 7900462-8 ä* av förorenad luft genom kåpan av en luftrenare som utrustats med olika konstruktioner av adsorptionsrotorn.

Materialet i rotorn skall företrädesvis vara skrovligt.

Det kan vara ett material som är fibröst, stelt eller mjukt, vävt eller agglomererat, goffrerat, räfflat eller cellformigt.

Materialet kan också vara impregnerat eller bestruket med ett kemiskt reagens med förmåga att reagera med gasförorening- ar (kemisorption) eller luktämnen i det för rening avsedda gas- formiga fluidet, som man vill uppsamla och avlägsna, eller om- vänt, doftämnen som man vill utsläppa i den renade luften.

Det adsorberande materialet kan om så önskas eller visar sig nödvändigt behandlas med ett brandskyddsmedel när reaktio- nen med föroreningarna sker alltför häftigt eller det gasfor- miga fluidet befinner sig vid en kritisk temperatur.

En avlänkningsyta i form av en cylinder eller stympad kon kan vara placerad runt renarens rotor för att avleda den av rotorn alstrade gasströmmen uppåt och/eller ned mot basen.

Den cylindriska ytan bildas av ett stelt material som kan vara slätt men som företrädesvis är skrovligt, räfflat, goffrerat, cellformigt eller veckat. I Flera cylindriska eller ringformiga ytor kan vara place- rade i serie för att som ett solitt hinder påtvinga den från rotorn utgående gasströmmen en ny turbulens och/eller för att avleda gasströmmen. Det eftersträvade målet är att alla smuts- partiklarna som är suspenderade i den av rotorn transportera- de gasströmmen skall bringas i kontakt med en av de på dess spår placerade adsorberande ytorna. Därigenom är det möjligt att till 100 % avskilja rök, aerosoler, sot, pollen och damm- partiklar med storlekar ända ned mot några tiotal mikrometer och fixera dem på de adsorberande ytorna.

I likhet med rotorn kan den eller de efter denna anord- nade cylindriska ytorna också impregneras eller bestrykas med ett kemiskt reagens för att neutralisera de med det insugna gasformiga fluidet blandade gaserna. Man kan fukta de ring- formiga ytorna och därigenom fukta den luft som kommer att träffa och svepa förbi ytorna. På detta sätt kompletteras reningen med en fuktning av den av rotorn transporterade ga- sen. Ytorna kan också impregneras eller bestrykas med par- fymämnen, brandskyddsmedel, insektsmedel, för att uppfylla _ m... .___.>-_._.____...~ .. ...........__.- -. ..- 5 7900462-8 motsvarande funktioner. Man kan också tillverka dem i metall och montera dem som en tillsatsanordning för kylanläggningar.

De bifogade ritningarna visar ett flertal utföringsfor- mv! av en qanruunru unligi uppilnningun.

Fig. 1 är en sidbild av en första utföringsform av en gasrenare i form av en adsorptionsrotor, Fig. 2 är en snittbild längs linjen II-II i fig. 3, Fig. 3 visar renaren enligt fig. 1 och 2 sedd från över- sidan, Fig. 4 är en snittbild av en andra utföringsform av en renare med en kåpa som uppbär en stationär renardel på ömse sidor om en adsorptionsrotor, Fig. 5 visar renaren enligt fig. 4 sedd från översidan, Fig. 6 är en snittbild av en tredje utföringsform av en renare med adsorptionsrotor, och fig. 7 är en sidbild av en femte utföringsform av en renare.

Den i fig. 1-3 visade renaren består av en rotor 1 som är formad av två solfjädersformigt veckade runda skivor 2 och 3 anordnade längs en gemensam rotationsaxel 4. Den veckade skivan 3 är plan och fäst på en rund bottenskiva 5, och ski- vans 2 periferi är förbunden med den plana skivans 3 periferi under bildning av sidöppningar 6 tjänande som utströmningshål från rotorn 1. Bottenskivan 5, skivan 3 och skivan 2, som har formen av en stympad kon, uppvisar en central öppning 7 och 8 tjänande som insugningsöppning. Den veckade koniska skivan 2 sammanhålls av ett snöre 9 som hindrar den från att öppna sig vid rotorns 1 rotation. Bottenskivan 5 är försedd med ej vi- sade fästmedel för fastgöring på en ej heller visad platta som är anordnad att drivas runt av en motor. De ej visade fästmedlen på skivan 5 kan vara "Velcro"-band, självhäftande band, klämmor eller liknande. Den centrala öppningen i ski- van 3 bortfaller om renaren 1 är fäst på en platta såsom be- skrivits ovan, Rotorns 1 veckade skivor 2 och 3 är vardera bildade ur en rektangelformig remsa av tunt material med skrovlig yta, vilken remsa är veckad på samma sätt som ett dragspel i bredd- riktningen till bildning av en serie av efter varandra följan- de parallella veck, varvid de båda ändvecken är förbundna ände mot ände till bildning av den veckade cirkeln. 79uo462-s 1 g D W Det material som användes för att bilda de veckade ski- vorna, måste ha stel och så skrovlig yta som möjligt, t.ex. läskpapper, material med hoppressade fibrer eller ytor över- dragna med ett agglomerat med upphöjningar eller innehållande hål och spetsar, som kan kvarhålla partiklarna i suspension i den för rening avsedda gasen då den senare sveper fram över dessa ytor. ' Den ej visade drivmotorn för rotorn 1 kan driva denna på olika sätt som inte inverkar menligt på rotorns adsorptions- förmåga. Det föredragna sättet är att med hjälp av häftrem- sor fästa rotorn på bottenskivan 5 med samma diameter som ro- torn och koncentriskt med motoraxeln. Tack vare rotorns 1 lätthet kan motorn placeras i alla ställningar utan att rotorn lossnar från den med motoraxeln förbundna plattan. Adsorp- tionsrotorerna kan sålunda bytas utan verktyg.

Rotorns adsorberande verkan insätter i och med att rotorn sätts igång. Rotationshastigheten måste anpassas efter dimen- sionerna av det för rotorns 1 konstruktion valda materialet och dess kvalitet. Den måste emellertid vara tillräckligt 'hög för att runt och inuti rotorn framkalla turbulens i gas- strömmen som automatiskt bringas att cirkulera i pilarnas 10 och 11 (fig. 2) riktningar. Vid rotorns igångsättning alst- ras ett undertryck vid rotorns övre centrum (öppningen 8 i fig. 1-3) med tillsugning av omgivningsluft längs rotorns yt- tervägg, liksom också till rotorns inre, längs den övre väg- gen och den cirkulära veckade bottenskivan (skivan 3 i fig. 2).

Den i rotorns inre insugna luften utblåses genom Centri- fugalkraftens verkan genom de i fig. 1-3 visade öppningarna 6 vid rotorns periferi. Efter hand som luften strömmar närma- re rotorns periferi ökar dess hastighet med-en därigenom orsa- kad sänkning av det statiska trycket (Bernoullis ekvation).

Den i fig. 2 visade höjden h hålls konstant genom den sam- manhållande ringen 9 vid den övre delen av den till en kon 2 veckade väggen. Denna är i sin tur vid sin periferi fäst på rotorns cirkulära veckade bottenskiva 3 med hjälp av hakar, stygn, lim etc, under bildning av utströmningsöppningarna 6.

Den cirkulära bottenskivan 5 är stel och kan vara skuren i samma material som skivorna 2 och 3. Dessa skivor kan lika- ledes vara bildade av oveckade rotationsytor eller plan. Den - .<--.__.-.y_.__..... f; 7900462-8 veckade formen ökar gasens turbulens och förstorar rotorns aktiva yta, vilket gynnar avsättningen av föroreningar på rotorns väggar.

Som nämnts ovan kan den veckade bottenskivan eller den övre veckade konen 2 eller 3 lätt framställas av ett rektangu- lärt band bestående av ett tunt, på dragspelsliknande sätt veckat material med skrovliga eller goffrerade ytor.

Flera koner kan anordnas den ena ovanför den andra kon- centriskt med motoraxeln (som inte visas i fig. 1-3) för att förstora materialets kontaktytor med gasen som cirkulerar mel- lan de ovanför varandra anordnade väggarna. Man kan låta en veckad kon alternera med en slät kon eller bara använda veck- ade eller släta koner. I vilket fall som helst passerar emel- lertid inte gasen genom de koniska eller plana väggarna utan sveper bara över väggarna under turbulent strömning, dvs. med en hastighet som är högre än den kritiska hastighet, under vilken laminär strömning skulle råda.

Två koniska rotorer som är identiska med den i fig. 1-3 visade, kan fästas med ryggarna mot varandra för att bilda en enda rotor med två motstående luftintag och ett parallellt perifert utlopp för den renade luften. Genom denna konstruktion som omfattar tre skivor, varav en är plan och de båda andra ko- niska, varvid varje skiva tillsammans med den intilliggande skivan begränsar ett utlopp för luft, som avsmalnar mot peri- ferin, fördubblas den av en enda rotor insugna luftmängden utan att renarens utrymmesbehov därigenom märkbart ökas. I vissa tillämpningar vid luftrening i rum med stor takhöjd kan denna konstruktion visa sig nyttig, eftersom den förbättrar den skämda luftens dirigering mot den från taket nedhängande renaren. Ett sådant för fackmannen närliggande utförande har inte visats på ritningen.

Den beskrivna stympade koniska formen på rotorn 1 ökar märkbart volymflödet och turbulensen av den insugna gasen jäm- fört med en flat rotor, samtidigt med att rotorn tillförsäkrar en bättre kontakt mellan gasen och väggarna. Genom att inne- sluta en veckad och en plan rotor i en stationär dubbelkonisk kåpa uppnår man samma dynamiska effekter.

Fig. 4 och 5 visar ett utförande av en renare där en veck- ad rotor 12 är monterad vid periferin av en motor 13 som har 7900462-s v _g utvändig rotor 14 och vars axel 15 är stationär och försedd med en upphängningsögla 16.

En med den stationära motoraxeln stelt förbunden kåpa 17 är konstruerad i två delar, varvid en mindre del 18 är avtag- bar vid 19 för byte av rotor och ringar 25 och 26 (se nedan).

Kåpan är utförd i metall eller gjutplast och försedd med ett övre 22 och ett undre luftintag 23 för den förorenade luft som skall renas, och perifera utströmningsöppningar 24 för den re- nade luften. Kåpans innerväggar 20, 21 kan vara klädda med veckade ringar 25, 26 av samma eller liknande material som adsorptionsrotorn 12 för att öka luftströmmens turbulens och bidra till luftreningen genom att på sina ytor kvarhålla luft- föroreningarna. Dessa delar är lösbart monterade på kåpans innerväggar med hjälp av klämmor, häftremsor eller andra inte visade medel och kan bytas när de blivit mättade med förore- ningar.

Rotorn 12 bildar med de stationära veckade ringskivorna 25, 26 avsmalnande cirkulära kanaler för den polluerade gasen, varvid den övre delen av rotorn 12 och skivan 25, respektive den undre delen av rotorn 12 och skivan 26, var för sig bildar en anordning liknande den i fig. 1-3 visade, med den enda skill- naden att skivorna 25 och 26 är stationära.

I utförandet enligt fig. 6 består adsorptionsrotorn 30 av en bottenskiva 31 av exempelvis tunnplåt och en övre skiva 32, också den av tunnplåt, vilka bildar en uppåt öppen stym- pad kon som avgränsar ett centralt luftintag 33. Vid skivor- nas 32, 33 periferi fasthålls en stapel 34 av ringformiga ark 35 med skrovlig yta och mellanlagda distansorgan 36 med hjälp av nålar 37. Skivornas 31, 32 innerytor är belagda med ett skrovligt skikt 38 av limbundna eller vävda fibrer.

Adsorptionsrotorn 30 är på bottenskivans 31 utsida för- sedd med ej visade fästmedel för fastgöring på en platta som drivs av en ej visad motor. För att öka kapaciteten hos adsorp- tionsrotorn enligt fig. 6 skulle givetvis ett andra centralt luftintag kunna anordnas på bottenskivan, eller renaren förses med ett flertal skivor med stympad konisk form av liknande slag som visats i fig. 1-3. Skivorna 31 och 32 kan likaledes vara formade av ett veckat material vars ytor också kan vara behandlade på det beskrivna sättet. De respektive skivorna i 7900462-8 kan också vara tillverkade av plana ark, varvid det damm som med tiden agglomererar sig på ytorna ger dessa den eftertraktade råa strukturen.

Fördelen med utföringsformen enligt fig. 6 är att den i sig förenar fördelarna hos den koniska adsorptionsrotorn med fördelarna hos den enkla rotorn med flera ringformiga skikt: - stor adsorptionsyta - utmärkt kontakt med den för rening avsedda gasen - lätt att impregnera för adsorption av gaser på kemisk väg (kemisorption) - som variant, neutralisation av besvärande lukt genom skurna ringar av pappersark som t.ex. impregnerats med aktivt kol - eller i en annan variant, neutralisation av besvä- rande lukt genom utspridning av parfymdoft från de med parfym impregnerade ringarna.

Sammanfattningsvis insuger rotorns centrala (koniska) del den för rening avsedda gasen med ett stort volymflöde och rela- tivt högt tryck (20-30 mm v.p.) och befriar den från damm, aerosoler, sot, pollen etc, och den impregnerade ringformiga delen fullbordar denna rening genom att kemiskt neutralisera giftiga gaser som ännu kan finnas kvar i gasen.

Den kemiska impregneringen är inte utesluten men gör föga nytta när den ringformiga delen impregnerats kemiskt för att neutralisera giftiga gaser som passerar genom renaren.

Vid den i fig. 7 visade utföringsformen 50 har två vecka- de koniska skivor 51, 52 bundits ihop med varandra vid perife- rin under bildning av sidöppningar 53 för gasens utströmning.

De veckade skivorna kan förbindas med varandra med hjälp av häktor eller genom limning i kontaktpunkterna. Montaget av de båda skivorna 51, 52 skulle alternativt kunna framställas av ett enda i förväg för bildning av sidöppningarna 53 hål- stansat och veckat rektangulärt ark. De med vecken parallella kortsidorna skarvas ihop under bildning av en veckad cylinder, vars ändar slutligen snörs ihop under bildning av den i fig. 7 visade rotorn.

Den veckade skivans 51 övre ände är försedd med en krage 54 för rotorns montering på drivaxeln 55 av en icke visad motor. ' 7900462-8 _ ..._..___...___._. 10 Vid rotorns 50 rotation insugs omgivande luft i pilarnas 56 riktning och utblâses genom öppningarna 53 såsom visas med pilarna 57. Den genom rotorn passerande luftströmmen sveper sålunda över ytorna av de veckade koniska skivorna 51 och 52 så att de i luftströmmen suspenderade partiklarna kan avsätta sig på dessa. På liknande sätt bringas luften utanför rotorn att strömma längs de koniska skivornas 51, Det i fig. 7 visade utförandet av rotorn 52 utsidor såsom vi- sas med pilarna 581 50 har fördelen att den veckade rotorn före användningen tar mycket litet utrymme i anspråk. Den föreligger då i form av en dubbel solfjäder som upptar minimal volym under lagring och transport. När rotorn skall tas i bruk återstår då bara att häkta eller limma ihop de motstående kanterna.

I utföringsformen enligt fig. 7 har rotorn 50 bara ett enda luftintag eller en luftintagsöppning som befinner sig vid botten. axeln 5 fördelade pinnar - är det emellertid också möjligt att anordna Genom ändamålsenlig montering av kragen 54 på motor- 9 - t.ex. med hjälp av tre runt axelns periferi jämnt ett luftintag till rotorns inre genom dess övre krage 54, var- igenom rotorn kan arbeta med tvâ luftintag, det ena vid toppen och det andra vid botten. Dessutom är det möjligt att framför utströmningsöppningarna 53 anordna avlänkningsyto ra veckade eller släta, såsom en ringformig cylindrisk yta (icke visad), som är anordnad koncentrisk med och på ett av- r som kan va- stånd från rotorn för att verka som riktningsändrande yta för den vid rotorns periferi bildade gasströmmen.

Det för framställningen av de plana, veckade, koniska el- ler ringformiga eller på annat sätt formade skivorna använda materialet skall företrädesvis ha en grov struktur. Samma ma- terial kan också användas för de ringformiga arken och avlänk- ningsytorna. Bundna eller icke-vävda fibermaterial är särskilt Om dessa material skall vara mottagliga för impreg- bakteri- användbara. nering, t.ex. med kemikalier, parfymer, insekticider, cider eller bara med vatten, väljer man då inte endast ett ma- terial med grov yta utan ett sådant som samtidigt också är ab- sorberande. Den absorberande karaktären hos dessa material är emellertid inte nödvändig om de skall impregneras me De kan också beläggas genom påsprayning av aerosoler. d en lös- ning.

H 7900462-8 De material varav rotorn eller ringarna är tillverkade, kan impregneras med varje naturlig eller kemisk produkt och detta kan ske genom enkel fuktning med vatten eller genom be- handling med kemiska medel (t.ex. ett basiskt ämne i stånd att fixera de sura produkter som bildas vid oxidation av föro- reningarna i de för rening avsedda gaserna), metalloxider (t.ex. aktiverad mangandioxid, MnO2, som kan eller icke kan inne- hålla kaliumpermanganat); papper med i fibermaterialet inblan- dat aktiverat träkol, icke-brännbart, parfymerat pappers- el- ler vävmaterial. Materialen kan därför väljas speciellt för att passa den särskilda kemiska förorening som skall neutrali- seras. Vilken kemisk impregnering som väljes kommer dock ro- torn att kvarhålla damm och aerosoler, som varierar från mins- ta storlek (t.ex. tobaksrök) till en övre gräns, som är en funktion av en centrifugalkraft som appliceras på de i vätskan, som skall renas, suspenderade partiklarna (sannolikt 100 n vid de vanligtvis använda varvtalen, dvs. mellan 200 och 1500 varv per minut).

De ovan beskrivna adsorptionsrenarna är principiellt inte begränsade till konstruktionens dimensioner. Ju större diame- tern är, desto större är den adsorberande ytan och desto stör- re blir volymflödet av den genom renaren sugna gasen. Ju stör- re lutningen av de i materialet bildade vecken är, desto stör- re blir den hastighet med vilken gasen suges in. Ju högre varvfrekvens rotorn arbetar med, desto större blir volymflö- det, om de övriga parametrarna är lika.

Claims (12)

7900462-8 m PATENTKRAV

1. Gasrenare, innefattande en motor och en av denna driven rotor, k ä n n e t e c k n a d a v att rotorn (1, 12, 30, 50) består av minst två på avstånd från varandra an- ordnade runda skivor (2, 3; 31, 32; 51, 52) med gemensam ro- tations- eller symmetriaxel, varvid åtminstone en av skivorna är driven av motorn, att åtminstone den ena skivan (2) har formen av en kon, att avståndet mellan de båda skivorna (2, 3) vid rotorns (1) periferi är mindre än avståndet vid centrum, och att en centralt cirkulär insugningsöppning (7, 8) är an- ordnad på åtminstone den ena skivan.

2. Gasrenare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att minst en av skivorna är veckad.

3. Gasrenare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att rotorn innefattar tre runda skivor av vilka en är flat och de båda övriga koniska, varvid varje skiva med sin grannskiva avgränsar ett mot periferin avsmalnande utlopp.

4. "Gasrenare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a V -att rotorns skivor (2, 3; 31, 32; 51, 52) är fast före- nade med varandra vid periferin under bildning av en eller flera öppningar (6; 36; 53).

5. .Gasrenare enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d a v att en stapel av ringformiga blad (34) är anordnad vid skivornas (31, 32) periferi framför utloppsöppningen och för- bunden med skivorna.

6. Gasrenare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att de båda skivorna är koniskt formade och är anordnade med de smala ändarna mot varandra.

7. Gasrenare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d a v att en ringformig stel avlänkningsyta (43) omsluter ro- torn (40, 41) parallellt med rotationsaxeln.

8. Gasrenare enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d a v att den ringformiga ytan är cylindrisk eller stympat konisk.

9. Gasrenare enligt krav 1-8, k ä n n e t e c k n a d a v att de runda skivorna eller ringformiga bladen eller av- länkningsytorna består av ett material som uppvisar ytojämn- heter. ..._.~..,_._.__...-.._ 13 79110462-3

10. -k ä n n e t e c k n a d a V att skivorna eller avlänkningsytorna är veckade och till- Gasrenare enligt krav 1-8, verkade av ett agglomererat, vävt eller ovävt fibermaterial.

11. a v att skivorna består av ett material med cellformiga, Gasrenare enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d räfflade eller goffrerade ytor.

12. n a d a v att de runda skivorna eller ringformiga bladen el- Gasrenare enligt krav 5 eller 10, k ä n n e t e c k - ler avlänkningsytorna är indränkta eller belagda med ett ke- miskt reagens med förmåga att binda icke önskvärda bestånds- delar i den för rening avsedda gasen. .13. a v att det kemiska reagenset är aktiv mangandioxid eller en Gasrenare enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d blandning därav med kaliumpermanganat. 14. a v att det kemiska reagenset är en basisk substans med Gasrenare enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d förmåga att binda sura oxidationsprodukter av föroreningar i den för rening avsedda gasen. 15. n a d a v att den rotorn omslutande ringformiga ytan är Gasrenare enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k - framställd av ett poröst material. 16. t e c k n a d a v att rotorn, de ringformiga ytorna och Gasrenare enligt krav 1, 5 eller 7, k ä n n e - avlänkningsytorna är utbytbara delar avsedda att kasseras efter användningen.