SE437979B - Forfarande och anordning for tillverkning av fibrer - Google Patents

Description

10 50 40 7806297-3 2 Enligt den sistnämnda av dessa patentansökningar framkallar man i sekundärstrålen (eller bärstrålen), som medför glaset in i zonen för växelverkan med primärströmmen, uppkomsten av en stabil zon med laminärt flöde mellan två motroterande virvelströmmar.

Glastråden tillförs den laminära zonen och kommer sedan in i om- rådet för virvelströmmarna, som sammansmälter längre nedströms bärstrålen innan denna kommit fram till primärströmmen. Den första dragningsetappen genomförs på så sätt medan glastråden medbringas av bärstrålens virvelpar och är utsatt för dess inverkan, under det att den andra etappen, fördelaktig men ibland fakultativ, äger rum i den tillsammans med primärströmmen alstrade zonen för växel- verkan sedan bärstrålen och den delvis dragna glastråden kommit in i densamma.

Enligt den ifrågavarande patentansökningen alstras zonen för laminär strömning och virvelströmmarna i själva bärstrålen i varje fiberbildningscentrum genom en störning av strålen, som framkallar dess avböjning. Störningen framkallas genom att man i banan för varje i ett fiberbildningscentrum avgiven stråle inför ett avlänknings- eller styrorgan, som ändrar banan. Den härav föl- jande avböjningen av bärstrålen bidrar till driftens stabilitet och regelbundenhet trots avståndet mellan det område där glaset införs i bärstrålen och huvud- eller primärströmmen.

Ett särskilt viktigt ändamål med föreliggande patentansökan är dessutom att uppnå en god stabilitet av tråden av glas eller annat dragbart material genom att i ett gasflöde alstra en zon med laminärt flöde belägen mellan virvelströmmar. Enligt uppfin- ningen uppstår emellertid icke gasflödet till följd av en stör- ning av en bärstråle genom ett mekaniskt element eller ett avböj- ningsorgan, och dessutom medför uppfinningen diverse specifika och intressanta fördelar, som kommer att betonas i beskrivningen.

Enligt uppfinningen använder man sig vid varje fiberbildnings- centrum av ett par bärstrålar, vars axlar konvergerar i samma plan så att strålarna stöter mot varandra i detta plan. I varje fiber- bildningscentrum medför sammanstötningen av de båda strålarna en utbredning åt båda sidorna i det gemensamma planet av det av pa- ret av kombinerade strålar alstrade flödet, kallat "kombinerat flöde". Den sidledes utbredningen är begränsad företrädesvis ge- nom anordnande av paren av strålar tillräckligt nära varandra för att tillåta varje kombinerat flöde att stöta samman med de kombi- HO ß 7806297-z nerade flödena från de bredvidliggande fiberbildningscentra, vil- kas kombinerade flöden också håller på att utbredas. Begränsningen av utbredningen medför och gynnar utvecklingen i flödena av paren av åtskilda virvelströmmar och zonen för laminärströmning mellan två virvelströmmar i samma par.

Trådarna av glas eller annat dragbart material förs mot strålarna i närheten av varje zon för laminärströmning från en punkt i det gemensamma planet vid sidan om paret av strålar i ett fiberbildningscentrum. De införs på så sätt i zonerna för laminär strömning för att sedan tränga in i virvelströmmarna, där de ut- sätts för dragning.

Enligt uppfinningen använder man sig för varje fiberbild- ningscentrum av två strålar med approximativt samma dimensioner.

De kinetiska energierna per volymenhet i dessa två strålar är fö- reträdesvis väsentligen lika.

Ehuru detta system med dubbla strålar gör det möjligt att genomföra dragningen i ett enda steg i de virvelströmmar, som als- tras i det kombinerade flödet i de två strålarna, föredrar man att tillverka fibrerna enligt ett tvåstegsförfarande, vid vilket det från de två strålarna härstammande kombinerade flödet och så används såsom ett medel för att medbringa den fina glastråden in i en zon för växelverkan med en huvud- eller primärström, vars bana skär det kombinerade flödets, vilket förfarande tack vare den kompletterande dragningen leder till finare fibrer.

Vid varje fiberbildningscentrum konvergerar de i flödet från varje par strålar alstrade virvelströmmarna nedströms zonen för laminärströmning och det kombinerade flödet fortsätter i rikt- ning mot primärströmmen för att intränga i densamma och på så sätt ge upphov till en zon för växelverkan, som också innefattar ett par virvlar vars karakteristika är beskrivna i den franska patent- publikationen 2 223 318.

Varje glastråd är sålunda utsatt för en första dragning i ett gasflöde, mera precist mellan två i varje par bärstrålar alst- rade virvelströmmar. Den delvis dragna fina tråden är sedan under- kastad en andra dragning i zonen för växelverkan, som uppstått till följd av att bärstrålarnas kombinerade flöde tränger in i primärströmmen. Detta förfarande att genomföra dragningen av en enstaka fiber i två steg gör det möjligt att erhålla långa fibrer utan splittring eller brott.

BO H0 7806297-3 Den följande beskrivningen kommer att under hänvisning till den bilagda ritningen tydligare belysa de genom uppfinningen vun- na fördelarna och dess utföringsformer.

Fig. l är schematisk vertikalvy av de viktigaste elementen i en anordning enligt uppfinningen för framställning och uppsam- ling av fibrer, varvid vissa delar är visade i sektion. Fig. 2 är en perspektivisk, schematisk vy i större skala visande arbetssät- tet för den fiberframställande anordningen enligt fig. l. Fig. 5 är en vertikalsektionsvy i stor skala av elementen i ett fiber- bildningscentrum, tagen i det gemensamma planet för strålarnas utströmningsöppningar. Fig. 4 är en vy av ett transversalt snitt utefter linjen IV-IV i fig. 3. Fig. 5 är en vy av ett snitt genom de viktigaste elementen i fiberbildningsanordningen och visar särskilt vissa dimensioner, till vilka hänsyn måste tagas för er- hållande av arbetsförhållandena för den föredragna utföringsfor- men av uppfinningen. Fig. 6 är en vy av ett snitt genom en detalj visande avstånden mellan angränsande strålar. Fig. 7 är en vy av ett tvärsnitt genom utloppsdelen av ett matningsmunstycke för dragbart material och visar också vissa dimensioner som bör be- aktas. l Till att börja med hänvisas till fig. l, vilken vid 8 sche- matiskt visar en generator för primärströmmen, såsom en brännare med ett utloppsmunstycke 9, som avger en huvud- eller primärström lO i approximativt horisontal riktning. Primärströmmen kan natur- ligtvis också ges en annan riktning.

Ett samlingsrör 13 matar via en anslutningsledning 12 en för- delnings- eller samlingslåda ll för strålarna med en gas under tryck, exempelvis med tryckluft.

Av fig. 2 och 5 framgår att samlingslådan ll innefattar par av utströmningsöppningar 14 och 15 för strålarna, varvid de på varandra följande paren är försedda med referenserna l4a-l5a, l4b-l5b, l4c-150, l4d-l5d, l4e-l5e och de från öppningarna ut- strömmande strålarna är betecknade med motsvarande bokstäver.

I fig. 2 visas i perspektiv tre par strålar, under det att ett enda par strålar a-a visas i fig. 1 och 5. Mot varje par strålar svarar ett fiberbildningscentrum.

I varje fiberbildningscentrum stöter strålarna i ett par, t.ex. strålarna a-a, mot varandra i deras gemensamma plan och ger upphov till ett i fig. 1 med A betecknat kombinerat flöde, i 50 HO ,- 7806297-3 vilket en tråd av dragbart material underkastas ett första drag- ningssteg eller primärdragning. Det kombinerade flödet eller den kombinerade bärstrålen fortsätter nedåt och intränger i primär- strömmen 10 och alstrar där tillsammans med denna en zon för växelverkan, som utnyttjas för ett andra dragningssteg.

I de nämnda figurerna visas vid 16 schematiskt en källa för glastillförseln. Den innefattar en degel 17 försedd med en serie glasutströmningsmunstycken 18 på avstånd från varandra, vilka vardera uppvisar en utströmningsöppning l8a och, uppströms, en doseringsöppning 19. Glaset avlämnas härigenom i form av bulber G, från vilka det i form av trådar S strömmar nedåt, var- vid varje fiberbildningscentrum innefattar en bulb och en tråd.

Fibrerna, som bildas i en serie över primärströmmens 10 bredd fördelade fiberbildningscentra , uppsamlas sedan på en perfore- rad transportör eller ett band 20 i form av fibermatta B. För- delningen av fibrerna på transportören äger rum inuti en exempel- vis av en vägg 21 begränsad kammare tack vare inverkan av under transportören 20 belägna suglådor 22, som genom ledningar 23 är förbundna med en eller flera vid 24 schematiskt visade sugfläktar.

Fiberframställningen i den ovan beskrivna anordningen för- klaras och analyseras noggrannare under hänvisning till fig. 2, 3 och 4. ' Såsom redan förut nämnts är det särskilda arbetsförloppet i varje fiberbildningscentrum företrädesvis förknippat med verkan av strålarna i bredvidliggande centra. I fig. 2 visas det full- ständiga dragningsförloppet i det mot strålarna b-b svarande fi- berbildningscentrat, men det visas endast delvis i de mot strålar- na a-a och c-c svarande centra. Fig. 3 visar i större skala ar- betsförloppet i det mot strålarna a-a svarande fiberbildningscen- trat. För analys av förloppet eller verkningssättet måste först och främst ihågkommas att varje gasstråle från och med att den strömmar ut från sin inloppsöppning framkallar eller inducerar rörelser i den omgivande luften. Följaktligen innefattar varje stråle en central del j eller kärna omgiven av ett gashölje inne- hållande den inducerade luften, vilket gashölje är betecknat med i. Gashöljet ökar snabbt i storlek allteftersom strålflödet fort- skrider, medan strålens kärna förblir en relativt kort, konformad central del. Hastigheten av de gaser, som bildar kärnan, är lika med strålens utströmningshastighet vid inloppsöppningen, medan ....,.........-._ .._»...-...- _ ...___ *_51 .15 r35 nog 7806297-3 6 gashastigheten i höljet minskar allteftersom flödet fortskrider.

De i fig. 2 eller 5 visade pilarna antyder induktionen av luft till följd av såväl strålarnas som primärströmmens flöden.

När man använder sig av ett par strålar med approximativt samma kinetiska energi per volymenhet och företrädesvis med samma dimensioner och när dessa strålars axlar är belägna i samma plan och konvergerar så att de stöter mot varandra i en företrädesvis spetsig vinkel, utbreder sig det kombinerade flödet lateralt ned- ströms sammanstötningsområdet, d.v.s. det utbreder sig transver- salt i förhållande till axlarnas plan. Enligt uppfinningen befin- ner sig paren av strålar eller de plan, som innehåller deras axlar, tillräckligt nära intill varandra för att i varje fiberbildnings- centrum den laterala utbredningen av det av ett par strålar alst- rade kombinerade flödet skall hindras eller begränsas genom sam- manstötning med de bredvidliggande strålparens kombinerade flö- den, som också är under utbredning. Sammanstötningen mellan de bredvidliggande kombinerade flödena ger upphov till två par vir- velströmmar med små dimensioner i varje flöde, varvid topparna av virvelströmmarna i varje par är belägna på avstånd från varandra på ömse sidor om planet för strålarnas axlar.

De övre och undre virvelparen visas schematiskt i fig. 2, 3 och 4. Virvelströmmarna i de övre paren med referensen tu-tu är bildade av strömmar, som i virvlarnas överdelar roterar i riktning mot varandra och i deras underdelar i riktning från varandra, så- som framgår av pilarna i fig, 4. I de undre parens virvelströmmar med referensen tl-tl roterar virvelströmmarna däremot i motsatt riktning. f I Mellan de två paren virvelströmmar utbildas i regionen för strålarnas ömsesidiga sammanstötning en med virvelströmmarna för- bunden zon L med laminär strömning, i höjd med vilken tillförseln av inducerad luft är särskilt intensiv. Det är just i denna zon L vid de övre virvlarnas sida som glastråden S införs. Glastråden S bildas av material från bulben eller konen G, vars läge i förhål- lande till emissionsmunstycken för strålarna är förskjutbart. Då glasbulben G emellertid befinner sig i ett dragbart eller flytande tillstånd vid dess utlopp från glasmatningsmunstycket, avböjs trå- den S av dragbart material i förhållande till bulbens begynnelse- läge i riktning mot zonen L med laminär strömning till följd av den intensiva tillförseln av inducerad luft, och denna effekt med- 1J TU \ TI 40 7806297-3 för att den dragbara glastråden med säkerhet införs i den laminära zonen. Även om det skulle förefinnas en lätt felinriktning av glas- matningsmunstycket 18 i förhållande till paret strålar, så skulle tillförseln av inducerad luft automatiskt kompensera detta fel och leda den fina glastråden till ett lämpligt läge.

Man inser därför att genom utformningen i varje fiberbild- ningscentrum av minst ett par virvelströmmar, som kantar en zon med laminär strömning, och genom tillförseln av material i drag- bart tillstånd till en region i närheten av nämnda zon den fina materialtråden automatiskt dras in i zonen av de inducerade luft- strömmarna, vilket - såsom tidigare nämnts - automatiskt kompen- serar eventuella felinriktningar och härigenom stabiliserar till- förseln av dragbart material till systemet. Denna stabilitet upp- nås till och med när matningsmunstyckena för glaset är anordnade på ett väsentligt avstånd från strålarnas munstycken. Ett sådant mellanrum är i och för sig önskvärt för att underlätta inregle- ringen och upprätthållandet av lämplig temperatur såväl för glas- matningsmunstyckena som för strålarnas emissionsmunstycken.

Nedströms den laminära zonen L har de två virvelströmmarna tu-tu, liksom även virvelströmmarna tl-tl, en tendens att samman- smälta, och när flödet fortsätter nedströms har de en tendens att förlora sin identitet, såsom framgår av fig. 2 i den del därav, som visar de två paren virvelströmmar som alstras av strålarna c-c. Det kombinerade flödet av varje par strålar fortsätter sedan nedåt för att intränga i primärströmmen 10, såsom visas för det från paret strålar b-b härrörande flödet. Den kombinerade strålen ger sedan tillsammans med primärströmmen och inuti densamma upp- hov till en zon för växelverkan, som är fullständigt analyserad i den förutnämnda franska patentpublikationen. Denna zon innefattar ett par supplementerande virvelströmmar T.

Man bör lägga märke till att varje plan, som innehåller axlarna för strålarna i samma par, skär primärströmmen företrädes- vis längs en med dess strömningsriktning parallell rät linje.

Varje glastråd S underkastas således en primär dragning i det kombinerade stràlflödet mellan zonen med laminärströmning eller tillförselpunkten för glaset och punkten för strålens inträngande i primärströmmen. Den delvis dragna fina tråden underkastas se- dan en kompletterande andra dragning i zonen för växelverkan mel- lan det nämnda strålflödet och primärströmmen. Det framgår av Un h) U] 40 7806297-3 ritningsfigurerna att dessa två dragningssteg genomförs utan frag- mentering av glastråden, varför varje glastråd ger upphov till en enda fiber.

För att i varje fiberbildningscentrum åstadkomma det be- skrivna verkningssättet, särskilt utformningen av par av virvel- strömmar vardera kantande en zon med laminärströmning, använder man sig av ett par strålar, som företrädesvis har samma kinetiska energi per volymenhet. Dessa strålars tvärsnitt har företrädesvis också identiska ytor, men det är möjligt att tillåta en liten skillnad dem emellan, särskilt om de kinetiska energierna i de båda strålarna är praktiskt taget desamma. Dessutom är det för- delaktigt, att de båda strålarnas tvärsnitt har samma form.

'För övrigt är det icke nödvändigt att en stråles tvärsnitt har exakt samma dimensioner i parallell och transversal riktning i det plan, som innehåller strålarnas axlar, och dessutom behöver dessa båda dimensioner icke tvunget vara lika med motsvarande di- mensioner för den andra strålen i samma par. Emellertid är det bättre och fördelaktigare, att dessa dimensioner är identiskt eller mycket nära identiskt lika vid en stråle men också vid de båda strålarna i ett fiberbildningscentrum. Dessutom är det önsk- värt att paren bredvidliggande strålar har väsentligen samma di- mensioner för att möjliggöra en likformig utformning av paren av virvelströmmar, som kantar zonerna med laminärströmning, under sammanstötningen mellan varje kombinerat flöde och de bredvidlig- gande flödena när de utbreder sig sidledes. Denna identitet av strålarna i på varandra följande fiberbildningscentra gör det möj- ligt att uppnå likformiga och homogena arbetsvillkor för fiber- dragningen i de olika zonerna för växelverkan, som alstras genom strålarnas inträngande i primärströmmen.

Det från varje par strålar alstrade flödet kan begagnas för fiberframställning utan hjälp av en primärström. I de flesta fall och särskilt för tillverkning av relativt fina fibrer föredrar man emellertid att icke endast använda sig av den i flödet från ett par strålar genomförda primärdragningen utan också av en komplet- terande dragning, som äger rum i den genom flödets inträngande 1 primärströmmen alstrade zonen för växelverkan.

För att det kombinerade flödet skall kunna tränga in 1 pri- märströmmen, måste det ha en större kinetisk energi per volymenhet l5 _ 7806297-3 än denna när det kommer fram till dess gräns.

Man bör också lägga märke till att de i par grupperade strålarna måste uppvisa vissa specifika karakteristika för att utforma zonen med laminärströmning, i vilken glastrâden kan in- föras utan att brista. Det är viktigt att strålarnas axlar är belägna i praktiskt taget samma plan och att de möts i detta plan under en spetsig vinkel, vars storleksvärde ligger mellan nedan angivna gränser. Andra med hänvisning till fig. 5, 6 och 7 preciserade parametrar bör också beaktas.

Fig. 5 visar på samma sätt som i fig. 3 ett snitt genom de tre viktigaste elementen för att i en anordning åstadkomma åt- minstone ett fiberbildningscentrum, nämligen generatorn för pri- märströmmen, emissionsmunstyckena för strålarna och källan för matning av dragbart material. I denna figur, liksom i fig. 6 och 7, har man infört symboler identifierande olika parametrar, så- som dimensioner och vinklar, till vilka hänvisas i nedanstående tabeller, som anger de lämpligaste variationsområdena för dimen- sioner och vinklar och de föredragna värdena av desamma.

Tabell I Degel och matningsmunstycken för dragbart material.

Symbol Föredraget värde (mm) Område dT 2 l 5 lT l 1 5 IR 5 O --- 10 dB 2 1 § DR 5 l---10 Det i beskrivningen använda uttrycket "matningsöppning" för det dragbara materialet måste tolkas i en mycket vidsträckt bemärkelse. Det kan i själva verket avse en med ett enda par strå- lar förbunden enstaka öppning eller en serie öppningar, vardera belägen vid änden av ett matningsmunstycke, eller en för ett fler- tal fiberframställningscentra gemensam spalt eller slits, såsom närmare beskrivs i den franska patentpublikationen 2 223 318. När en rad öppningar-ersatts med en spalt tillordnad en rad strålpar och anordnad transversalt i förhållande till primärströmmen, de- las strömmen av dragbart material från spalten upp på en serie koner och trådar genom inverkan av strålparen och de luftströmmar, 7806297-3 som de inducerar i de olika fiberbildningscentra. 'Jarje utformad tråd medbringas av de índucerade luftströmmarna till zonen med laminärströmning och införs automatiskt i ett plan, som innehål- ler de motsvarande strålarnas axlar.

Tabell II Emission av par av strålar.

Föredraget värde Symbol (mm, grader) 'Område dJl 2 0,5---4 dJ-É 2 O,5_~1+ IJ 3 ,l--- LJS 5 _ 2 ---10 QJJ 45 10---90 QJB 45 2o--9o Vad berör emissionsanordningen för paren av strålar bör man lägga märke till att den också kan bestå av ett par över varandra anordnade fördelnings- eller samlingslâdor med vardera en enda rad öppningar i den främre väggen, så att gruppen av de två sam- lingslådorna bildar par av öppningar med ovan nämnda karak- lO teristika. .

Tabell III Primärström Symbol Föredraget värde (mm) Område IB 10 5 20- Tabell IV p Relativt läge av de olika elementen Symbol Föredraget värde (mm) pOmråde ZJF 8 1 15 ZJB l7 12--50 XBJ O -20 +5 XJF 5 2 0---8 / De negativa värdena för symbolen XBJ motsvarar det fall, som visas i fig. 5, där skärningspunkten för de två i varje fiberbild- ningscentrum emitterade strålarnas banor eller axlar är belägen n 7806297-3 nedströms Pkimärszrömmens utströmningsmunstyzke i förhållande till dess strömningsriktning.

Antalet fiberbildningscentra kan uppgå till l50, men i en normal anläggning för tillverkning av fibrer av glas eller annat liknande termoplastiskt material kan en tillräckligt stor degel TO innefatta matningsmunstycken.

Det kan vara på sin plats att påpeka, att driftsförhållandena i ett systanenligt uppfinningen varierar i beroende av olika fakto- rer, såsom t.ex. det för fibertillverkningen använda materialets karakteristika.

Såsom förut angivits, kan uppfinningen tillämpas inom ett stort område av dragbara material. Degelns eller matningskällans temperatur varierar naturligtvis i beroende av det speciella mate- rial, som skall omvandlas till fibrer, och vid dragning av glas eller av annat oorganiskt material ligger den vanligtvis inom ett temperaturområde mellan ungefär 1400 och l800°C.

Vid en sammansättning av glaset av gängse typ är degelns tem- peratur omkring l480oC.

Enhetsproduktionen kan variera mellan 20 och 150 kg/hål per 24 h, de typiska värdena ligger mellan 40 och 60 kg/hål/24 h.

Vissa värden hänförande sig till strålen och till primär- strömmen är också av stor vikt, såsom anges i nedanstående tabel- ler, i vilka man använder sig av symbolerna: p = tryck T = temperatur V = hastighet p = specifik massa.

Tabell V Emission av varje stràle.

Symbol Föredraget värde Område PJ (bar) 2,5 1 15 TJ (°c) eo o 1500 vJ (rn/sek) 330 33o-- 900 pJvzJ (bar) 2,1 o,8--4o vsoezav-3 .i 25 12 Tabell Vi Primärström Symbol Föredraget värde Område PB (mbar) 95 50--250 TB (°c) 1450 1350 _1800 vB (rn/sek) 320 200 -550 øBv2B (bar) 0,2 0,06-0,5 När man genomför en dragning i två etapper eller steg och samtidigt utnyttjar systemet med dubbla strålar och primärströmmen, har det kombinerade strålflödet en bredd och företrädesvis ett tvärsnitt, som är mindre än primärströmmens, och det intränger i primärströmmen för att alstra en zon för växelverkan, i vilken det andra dragningssteget genomförs. För detta ändamål måste det kom- binerade strålflödet besitta en större kinetisk energi per volym- enhet än primärströmmen i det område där de samverkar. När strålen når fram till primärströmmen kan den exempelvis ha en 10 gånger större kinetisk energi per volymenhet än denna och således är 2 OJV J = 10 øv2 B B p Vid dragning i två steg har, såsom redan förut nämnts, de båda strålarna i varje par företrädesvis approximativt samma di- mensioner och samma hastighet och kínetiska energi. Man kan emel- lertid tillåta en viss avvikelse, åtminstone i vissa av dessa para- metrar. ' Uppfinningen medför ett stort antal fördelar särskilt för bildande av fibrer utgående från olika material och speciellt från termoplastiska mineralsammansättningar, såsom glas och liknande.

Bland huvudsakliga fördelar och särdrag bör de följande sär- skiic beaktas: x ' ' Vid den föredragna utföringsformen av uppfinningen, i vilken paret av strålar i varje fiberbildningscentrum dessutom tjänar till att leda det dragbara materialet in i den genom det kombinerade strålflödets inträngande i primärströmmen alstrade zonen för växel- verkan, medför användningen av ett sådant par av strålar en stabi- lisering av införseln av tråden av dragbart material såväl i strå- 50 40 ----w~vw--.,_._._._..,.. _ _ 13 7806297-3 larnas flöde som i zonen för växelverkan med primärströmmen.

Dessutom uppnår man denna stabila inmatning till och med i det fall att det mellan de huvudsakliga elementen i varje fiberbild- ningscentrum, d.v.s. mellan källan för matningen med dragbart material, emissionsanordningen för strålarna och generatorn för primärströmmen, föreligger ett väsentligt avstånd eller mellan- rum. Ett sådant mellanrum är av många skäl mycket betydelsefullt och särskilt därför att det är önskvärt att undvika för stor . värmeöverföring mellan de olika elemten i fibertillverkningssyste- met. Sådana mellanrum gör det möjligt att åstadkomma och upprätt- hålla de önskade temperaturvillkoren och denna noggranna inregle- ring av temperaturerna är eftersträvansvärd för att erhålla en regelbunden utformning av fibrerna och följaktligen fibrer av god kvalitet.

Beträffande dessa temperaturer är det dessutom att märka, att det för strålen är fördelaktigt att använda sig av en fluid, såsom komprimerad luft, med en temperatur nära omgivningens, under det att källan för dragbart material, t.ex. glas, och generatorn för primärströmmen båda befinner sig vid relativt höga temperatu- rer. Tack vare möjligheten att väsentligt skilja de olika elemen- ten från varandra kan dessa temperaturdifferenser effektivt vid- makthållas i systemet enligt uppfinningen.

Vidare är det vid anordningen enligt uppfinningen möjligt att uppnå de ovan anförda fördelarna utan att man behöver införa ett mekaniskt organ längs banorna för flödet av en individuell stråle eller strålparets kombinerade flöde i varje fiberbildnings- centrum och således utan att man nödgas inreglera dess precisa läge. Man torde erinra sig dels att flödets laterala utbredning beror på den ömsesidiga sammanstötningen av strålarna i varje par, dels att utbredningen begränsas eller störs genom en inställning av avståndet till bredvidliggande flöden. Vid denna speciella an- ordning är det möjligt att begränsa den laterala utbredningen av de kombinerade strålarna och således utveckla paret av virvelström- mar, som kantar zonerna med laminärströmning, utan att införa ett mekaniskt organ i strålarnas banor, detta utan att man behöver möta problem med nötning, förstöring genom hetta eller precis inställning av elementen, vilka problem med nödvändighet uppstår när utveck- lingen av virvelströmmarna i strålarna är förbunden med bruket av sådana mekaniska organ. Denna mycket fördelaktiga möjlighet att an- 7806297-3 14 vända ett minimum av mekaniska strukturer i närheten av matningen i med dragbart material minskar dessutom risken för vidhäftning och anhopning av icke draget material.

Claims (7)

1. 7806297-'3 15 mruxilntn' I. Förfarande för tillverkning av fibrer utgaende fran ett utdragbart speciellt termoplastiskt material genom dragning med hjälp av gasströmmar, k ä n n e t e c k n a t av att man alstrar minst ett par gasstrålar med väsentligen lika kinetiska energíer per volymenhet, vilkas axlar är belägna i praktiskt taget samma plan, varvid de två strålarna kon- vergerar så att de åstadkommer en sammanstötning med var- andra, att man begränsar den laterala utbredningen av det av de tva kombinerade strålarna bildade flödet, att man i form av en tråd i dragbart tillstånd leder materialet från ett läge väsentligen i planet, som innehåller strâlarnas axlar, och utanför det vinkelomrâde, som ínneslutes mellan de tvâ strålarna, in i en zon med av en av de tva stralarna inducerad gas, varvid tråden medbringas i de kombinerade strålarnas flöde, samt av att man företrädesvis alstrar, på i och för sig känt sätt, en primär gasström i en riktning, som skär de kombinerade strâlarnas flöde, varvid planet som innehåller stralparets axlar skär prímärströmmen längs en med dess strömningsriktning praktiskt taget parallell rät linje, varjämte det kombinerade flödet har större kinetisk energi per volymenhet och mindre dimensioner än primär- strömmen, så att det intränger i primärströmmen och alstrar en zon för växelverkan och medbringar materialtràden in i nämnda zon för växelverkan, som alstrats tillsammans med prímärströmmen.
2. 2. Förfarande enligt patentkrav l, t e c k n a t av att tvärsnitten av strålarna i samma par har lika ytor.
3. 3. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, av att man utnyttjar ett flertal k ä n n e - k ä n n e t e c k n a t par gasstralar lateralt atskilda från varandra, varvid avståndet mellan de efter varandra följande strålparen är sådant att den laterala utbredningen av ett kombinerat flöde begränsas av bredvidlíggande kombinerade flöde, vilken laterala sammanstötning på detta sätt i varje flöde (av två kombinerade strålar) utvecklar ett par virvelströmmar, mellan vilka utbreder sig en zon med laminär strömming, och av att man leder materialet i form av en tråd i dragbart tillstånd in i varje zon med laminärströmning, varefter mate- 7806297-3 lb rialtradnrna leds in i de olika :oner för växelverkan, som av de kombinerade flödena alstrats i primärströmmen.
4. 4« Förfarande enligt nagot av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t av att värdet på vinkeln mellan ax- larna för gasstrdlarna i varje par ligger mellan 10 och 900.
5. 5. Anordning för tillverkning av fibrer utgående från ett utdragbart speciellt termoplastiskt material med hjälp av gasströmmar, innefattande minst ett emissionsorgan för gasstràlar och en källa för matning av dragbart material utrustad med minst en matningsöppning, k ä n n e t e c k n a d av att emissionsorganet för gasstrålar har utströmningsöpp- ningarna för strålar grupperade i par (14-15, l4a-l5a, l4b-l5b, 14:-lSc), varvid de från de tvâ öppningarna i ett par utgående strålarna har väsentligen samma kinetíska energi -per volymenhet och varvid öppningarnas axlar befinner sig praktiskt taget i samma plan, där de konvergerar för att möjliggöra att de två strålarna stöter samman och bildar ett kombinerat flöde, och av att öppningen för matning av dragbart material är belägen utanför den mellan axlarna för emissíonsöppningarna för strålarna i ett par bildade vinkeln och väsentligen i planet för nämnda axlar, så att materialet leds i form av en tråd i dragbart tillstånd in i en zon av gas inducerad av en av de två strålarna, samt av att den företrädesvis innefattar, pa i och för sig känt sätt, en generator för alstring av en primär gasström med en riktning, som skär banan för de kombinerade flödena och som är väsent- 'ligen parallell med planen innehållande axlarna för öppningar- na för strålarna i varje par, varvid primärströmmen har större bredd än de kombinerade flödena, som intränger i den- samma, och mindre kinetisk energi per volymenhet än de kombinerade flödena. _ 0.
6. Anordning enligt patentkrav 5, k ä n n 6 t e c k - n a d av att de två öppningarna i ett par har väsentligen identiska ytor. 7"' “ f I 'F
7. 7. Anordning enligt något av patentkraven 5-6, k'ä n n e t e c k n a d av att paren av pâ varandra följande emissionsöppningar för strålar är lateralt förskjutna i för- ~ hållande till varandra med ett sådant avstånd att varje kombi- nerat flöde stöter mot det bredvidliggande kombinerade flödet för att i :ärvt füfil cïïí .lt in» .HW-_ .L fr? ;*-.:.-' :iï inärbfirñmning, fuztiu ";rju mat- strömmar kuntad :un med niugsöppníng för dragbaru matf zon med laminärströmní O. k ä n n e t Q 1 k för ett och samma fiuumm. ícrmä 9. k ä n n e t c c k n a J av lt: fínxfin, na för de tva sïïàlarn; i fixfi par, 2_ ,«J1;¿ Lu @,n nu 10@ k ä n n e t e »U at: cmjfifiíøn larna är hel: eller samlíngslàda (11).