SE437333B - Fjederboll med mantel av plastmaterial - Google Patents

Description

415 40 anoa4a2ev f 2 fjädrar vid naturfjäderbollar och här benämnd "manteln", framställes genom formpressning eller formsprutning av ett lämpligt material, dvs uppfinningen är inriktad på form- pressadeeller formsprutade fjäderbollar. För att uppbära manteln till en formsprutad fjäderboll och bibehålla dess form är det önskvärt att förstyvande organ anordnas, vilka till sin funktion och allmänna placering liknar naturfjäder- bollarnasrfjäderpennpartier. Dessa förstyvningsorgan be-, nämnes i det följande "skaft"..När-det gäller en plastmantel iformpressad i ett_stycke kommer de delar av dessa skaft som konvergerar mot konens smalände, dvs dessa skafts "rotändar", att till slut gå samman så att en kontinuerlig ring bildas, benämnd "ändring". ~_ _ f ' á vUppfinningen avser en förbättrad fjäderboll av den typ som består av en formpressad eller formsnrutad mantel uppdelad i två områden, nämligen ett yttre'område, här benämnt "undre mantel“, som befinner-sig ett stycke ifrån slagkroppen och bildar bollens fanarea, samt ett inre område, här benämnt “övre mantel", som befinner sig mellan den undre manteln och slagkroppen. Den undre manteln omfattar normalt minst 50 % och högst 70 % av mantelns totala längd. Den övre manteln är sammansatt av skaft eller stjälkar med stora luftmellanrum mellan sig, varvid normalt minst Ü högst 25 skaft anordnas.

Hed "stora luftutrymmenfi avses fria utrymmen; som medger tillräckligt fri passage av luft från fjäderbollens utsida till dess insida, förbi skaften, för att möjliggöra att ett luftflöde inverkar på skaftens ytor inom den övre manteln i 'ändamål att reglera och styra fjäderbollens rörelse, Huvudproblemet vid konstruktion av fjäderbollar med mant- lar av formpressat eller formsprutat plastmaterial är att unp- nå bästa möjliga flygegenskaper, dvs.sådana som så nära som möjligt motsvarar flygegenskaperna hos en naturfjäderboll. En speciellt önskvärd flygegenskan är att fjäderbollen skall spinna under flykt vid en lämplig hastighet, och att den skall uppnå denna hastighet även om den inledande racket- träffen på fjäderbollen framkallar exempelvis en kraftigare spinn än önskvärt; I I det brittiska patentet 2 016-937.beskrives en fjäderboll som ut- . formats att ge önskvärda spinnegenskaper och även att besitta den ytterligare fördelen att visa samma allmänna utseende som 40 15 25 3 sooz4s2~o en naturfjäderboll. Enligt detta brittiska patent åstadkommas således enli ett stycke formpressad fjäderbollsmantel upp- visande en ändring, från vilken en rad divergerande skaft sträcker sig och bildar en i stort sett konisk mantelkonstruk- tion, varvid manteln består av en övre och en undre manteldel.

Den undre ligger längst bort från ändringen och bildar man- telns fanarea, och dess yta bildas av en serie sammankopplade bladhalvor och komplementformade delar av bladhalvor eller "delbladhalvor“, varvid varje skaft ínom_fanarean uppbär en av bladhalvorna, vilka samtliga ligger på sidan om respektive skaft och är förenade med närliggande skaft på denna sida genom en av de komplementformade_delbladhalvorna, varigenom den visuella effekten uppnås att bladen synes överskjuta varandra. Härvid är bakkanterna, enligt i det följande lämnad definition, av bladhalvorna eller delbladhalvorna»upplyfta, så att utskjutande vingprofilpartier bildas, vilka kröker sig i huvudsak kontinuerligt utefter sin längd. Dessa utskjutande nartier är således inte delvis avskilda från tillhörande blad.

Varje skaft uppvisar därför ett bladliknande parti inom den- undre manteldelen eller fanarean, varvid varje sådant blad- parti omfattar en bladhalva och en delbladhalva. (Uttrycket "blad" används här endast för att särskilja organet från de verkliga fjädrar som används vid naturfjäderbollar. Det torde inses att uttrycken "fjäderhalva" och “delfjäderhalva" lika väl kan användas för att beskriva konstruktionen). _ Med bladhalvans eller delbladhalvans “bakkant" avses i detta sammanhang den fria kant som sträcker sig mellan före- ningspunkten mellan varje bladhalva och dess intilliggande delbladhalva och den punkt där bladhalvans eller delbladhal- vans kant förenas med skaftet, dvs vid fanareans smalare ände.

Det är inte av väsentlig betydelse att bakkanten reses eller lyftes utefter sin hela längd, utan en mindre del av denna längd kan exempelvis lämnas orest vid var ände.

De fjäderbollar som beskrivits i närmast.föregående styck- en.kommer_för enkelhets skull att benämnas "plastfjäderbollar".

Dessa har visat sig fungera tillfredsställande och ger bättre flygegenskaper än många tidigare föreslagna, formpressade eller formsprutade,fjäderbollar. Det stod emellertid klart att det fortfarande fanns plats för förbättringar, varigenom flyg- egenskaperna hos en naturfjäderboll skulle kunna efterliknas .g PÛÛ flUÅL|TYÉ 10 15* 55 AO sooz4a2~ø mer ännu bättre, Jämförande studier av en naturfjäderboll och en nlastfjäderboll antydde att den förra kunde efterliknas bättre genom att den senare_omkonstruerades så, att den ' medgav ett luftflöde genom fjäderbollmanteln som mera lik- nade det som skapades.vid*naturfjäderbollen. En sålunda modifierad blastfjäderboll_har i själva verket visat sig kunna på ett överraskande noggrant sätt återge en natur- fjäderbolls flygegenskaper, och denna_modifierade plast- fjäderboll torde representera_ett-betydelsefullt framsteg inom de formpressade_eller formsprutade fjäderbollarnas område. - ' . , _ ' .

Följaktligen åstadkommas enligt uppfinningen en fjäder- sboll¿ exempelvis för användning vid badmintonspel, och innefattande en i ett stycke formpressad.eller formsprutad mantel med en.ändring, från vilken en rad-divergerande _skaft sträcker sig och bildar en i stort sett konisk mantel- konstruktion bestående av en övre manteldel och en undre manteldel, varvid den undre befinner sig längst bort från ändringen och bildar mantelnsgfjäderfanarea; Fjäderbollen kännetecknas av att av fjäderbollens mantel bildas den undre delens yta, dvs fjäderfanarean, av en rad sammankopp- lade bladhalvor och komplementformade delbladhalvor, varvid varje skaft inom fjäderfanarean uppbär en bladhalva på ena sidan och en delbladhalva på andra sidan, varigenom den visuella effekten av varandra överlappande blad uppnås, varjämte varje bladhalva och dess samverkande delbladhalva 'är skilda åt längs en del av den gränslinje där de annars skulle skjuta över varandra, varvid det avskilda nartiet av hvarje bladhalva är utformat i ett_annat plan än motsvarande avskilda parti av delbladhalvan. _ Den del av gränslinjen längs vilken separation sker kan i princio sträcka sig mot mantelns vidare ände, mot dess smalare-ände eller längs en del av gränslinjen vid dennas båda ändar. Sistnämnda utförande synes ge en konstruktion som mer ansluter sig till en naturfjäderboll, men det har i praktiken visat sig att separation vid den vidare änden är både onödig och kan vara till nackdel. Den är onödig på grund av att de önskade flygegenskaperna kan uppnås med separationen anordnad uteslutande vid den smalare änden, och den är till nackdel-genom att separation, sålunda mellan tuugLllLi \TI 40 15 20 50 55 40 5 8003482-0 bladhalvor och delbladhalvor, vid mantelns vidare ände med- för en konstruktion, som är mera utsatt för skador förorsa- 'kade av racketslag eller stöt mot golvet.

Vid den föredragna utföringsformen, där de avskilda partierna av delbladhalvorna är formade inåt, dvs de fram- 'träder som utsprång eller utskjutande partier på fjäderboll- mantelns insida, blir det givetvis nödvändigt att de fria ' kanterna, vilka utan separation skulle definieras som bak- kanter enligt det ovannämnda, tidigare patentet, även pressas inåt, eftersom varje fri kant och avskild kant är utförda i ett stvcke. Vid den föredragna utföringsformen utgöres så- ledes det inåtskjutande partiet av en i.huvudsak triangulär flik eller ett slags vingprofil, vara sidor avgränsas av ett parti av skaftet,_den avskilda kanten av delbladhalvan samt partiets fria kant (eller tidigare bakkant)'av delbladhalvan.

Avskiljandet av dessa partier av bladhalvorna och delblad- halvorna kan åstadkommas vid mantelns formpressning eller form- sprutning eller partierna kan framställas sammanhängande för att sedan åtskiljas genom en slits. De inåt eller utåt riktade, ut- skjutande partierna eller vingprofilerna pressas lämpligen in i fjäderbollmantelns blad sedan denna formpressats, och ett enkelt pressverktyg kan användas för att pressa dem samtidigt.

Från aerodynamisk synpunkt'är-det_likgiltigt om vingprofiler- na är inpressade i halvbladen eller i delhalvbladen, ehuru, såsom ovan antytts, inâtpressning av partierna av delhalv- bladen föredras. Likaså är det inte nödvändigt.att utforma en vingprofil på mantelns samtliga skaft, ehuru detta före- dras av svmmetriskäl och utseendeskäl. Vidare torde inses att i ändamål att hålla kvar vingprofilerna permanent i deras "utskjutande" lägen, är det nödvändigt att sträcka materialet utöver dess elastoitetsgräns eller sträckgräns under press- ningsoperationen, så att en permanent deformation uppnås.

Vingprofilernas verkan är att när fjäderbollen rör sig genom luften med slagkroppen främst framkallar luftflödet över vingprofilen en kraft på denna, varigenom ett vridande moment kring fjäderbollens axel alstras, så att bollen bring- as att rotera. i " _ Eftersom det är allmänt accepterat inom badmintonspelets teknik att en fjäderboll under flykten med slagkroppen först måste spinna moturs för att erhålla acceptabla flygegenskaper íf/ fi» óš/i 1 duAUTY \I'| 10 157 20 25 55” 40 3005482-0 6 _föredras enligt uppfinningen att vingprofilerna är så placerade att motursspinn_uppnås. Detta åstadkommes-nor- malt genom att de avskilda partier som ligger.till höger om sina skaft (med manteln sedd från fjäderbollens utsida, och bollen liggande vertikal med sin slagkropp_nederst) . reses eller böjes utåt, eller-genom att de bakkanter som' ligger till vänster om sina skaft böjes inåt.

I normala fall visar det sig vara_nödvändigt att an- ordna ett längs omkretsen gående band av det formpressade materialet för att förena och därigenom förstärka skaften.

Mer än ett band kan anordnas om så önskas, men det före-' dras att ett band ligger vid den undre manteldelens smalare ände och därigenom definierar övergången mellan de undre doch övre manteldelarna.

Bladen är företrädesvis så formade, att de till sin' kontur imiterar utseendet av fjäderfanet hos en naturfjäder- bolls trimmade fjädrar, så att.varje bladhalva har formen. “av en halv trimmad konventionellt fjäder, som delats längs sin längdaxel, dvs längs fjäderpennan.

Den grad av spinn_som alstras av víngprofilerna blir beroende på deras antal och storlek samt deras läge utefter skaften. såsom ovan frsmhàilits bör det finnas från-f; till 25 skaft; det föredras enligt unpfinningen att använda 16 _skaft och samordna en vingprofil med varje skaft. Beträffan- de skaftens längd föredras att de är från 6,5 till 7,5 om långa, varvid 7 cm särskilt föredras, samt att bladlängden, dvs längden av skaften inom fanarean eller den undre mantel- area, är ca 4 cm. Vingprofilens längd, dvs längden av det avskilda kantnartiet, är företrädesvis från 8 till 12 mm.

För flyktens stabilitet är det även önskvärt att ving- profilerna är så placerade, att de-befinner sig ovanför fjäderbollens tyngdpunkt (med antagande att bollen är ver- tikal med sin slagkropp nederst), och denna verkan uppnås med de ovan angivna, föredragna måtten; Fjäderfanarean hos en fjäderbollmantel enligt uppfinning- en kan utföras perforerad eller-sluten efter önskan. Blad- halvorna och delbladhalvorna kan vara formpressade eller formsprutade med t ex ribbor och/eller lister, som är smalare än skaften, och avgränsande_öppningar. Om så önskas kan det visuella intryoket av överlappande fjädrar förstärkas-genom 40 20 30 40 7 isociz4e2~o att bladhalvorna formas med mindre nerforeringar (eller helt utan perforeringar), medan delbladhalvorna formas med större oerforeringar. A I _ a Fjäderbollmanteln kan formnressas eller formsprutas av varje lämnligt_material,_men nylon föredras. Mantlarna till-p verkas normalt genom formsprutning; p .

Vingnrofilflikarna, som utformas i fjäderbollmantlarna enligt unnfinningen, kan vara anordnade_att röra sig fritt när fjäderbollen träffas. När sålunda fjäderbollen träffas av en racket rör den sig inledningsvis bakåt, dvs med slag- kronpen sist, och i det fall flikarna sträcker sig inåt strä- var den inledande ökningen i lufttrycket inuti manteln att sluta flikarna för att sedan, när fjäderbollen vänt under-' flykten för att röra sig med slagkrouben först - såsom bör .ske mycket kort tid efter slaget - kan flikarna öppna sig igen. Flikarnas slutande och infångning av luft kan för- klara den synnerligen tillfredsställande "smäll" som hörs då fjäderbollar enligt uppfinningen träffas, men det be- tonas att avsikten inte är_att begränsa uppfinningen genom' några dylika teoretiska betraktelser. : Flikarna behöver emellertid inte nödvändigtvis göras rörliga. Öm så önskas kan de formas så att de erhåller en eller flera fasthållande stavar; som vid en eller flera punkter förenar dem med närliggande bladhalva eller del- bladhalva, från vilken de avskilts. _ “ i i Fjäderbollar utförda enligt uppfinningen har visat sig ha synnerligen lämpliga och_godtagbara flygegenskaper och kan lätt tillverkas inom de vikttoleranser som gäller inom officiellt organiserade grenar av.denna bollsport. Exempel- vis är den rekommenderade vikten av en fjäderboll för meaeiælssuighet 5,2 i 0,4 g. ' ' Det har i själva verket visat sig att flygegenskaperna hos enligt uppfinningen utförda fjäderbollar mer liknar naturfjäderbollars än varje annan tyn av f.n, förekommande formpressade eller formsprutade fjäderbollar. Bollar enligt unnfinningen har mycket goda spinnemenskaper_såväl.vid_låg flynhastighet som (lättare uppnått) vid hög flyghastighet, och de har i själva verket en långt jämnare och mer lik- formig soinnhastighet under flykten än som är normalt för en formpressad eller formsprutad fjäderboll. 10 . 45 i 20 50 55 40 8ÜÛ3482~0 8 _ De fjäderbollar enligt uppfinningen som föredras förses med slagkroppar av kork, ehuru andra typer, t ex av PVC- skum,_kan användas om så önskas. _; Den undre-manteln kan även om så önskas.förses med grunda vågpartier vid sin yttersta ände; dvs.den kan ut- formas med en vågformig profil sedd i plan vinkelrätt mot mantelns axel. in En utföringsform av unpfinningen kommer nu att beskri- 'vas, ehuru endast i exemplifierande syfte, med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka figur 4 visar en sidovy av en fjäderboll försedd med en.mantel enligt uppfinningen (varvid endast bollens främre halva visas - synliga bakfjädrar skulle göra figuren oklar); *_ Fiaur 2 är en motsvarande halv planvy av bollen, sedd i den med pilen A i figur 1 markerade riktningen, medan figur 5 slutligen visar ett snitt längs linjen III-III i figur 2. G _ På ritningarna visas sålunda en fjäderboll med en slag-- kropp 4 och en i ett stycke formpressad eller formsprutad- nlastmantel 2. Denna består av en övre manteldel 5 och en undre manteldel 4; varvid den senare bildar fjäderfanarean.

Manteln har konisk form och upnvisar en divergerande upp- sättning av skaft eller stjälkar 5, som möts vid mantelns smalare ände för att där bilda en ändring 6 (se figur 2).

” *Varje skaft 5 är inom det undre mantelområdet på ena sidan 'förenat med en bladhalva 7 och på andra sidan med en del 8 av en bladhalva, __ _ varje deiblaahalva a har-ett yttre parti sa, avs vid den koniska mantelns vidare ände, samt ett inre parti 8b, dvs närmare den smalare änden av den koniska manteln. Varje parti 8a av delbladhalvorna 8 är.förenat med bladhalvan 7 nå närmast följande skaft längs en gränslinje 9, som sträck- er sig från ett mittparti av tillhörande skaft till den yttre, dvs vidare änden av manteln, varigenom en samman- .hängande_fjäderfanarea bildas runt manteln. Varje parti 8b av delbladhalvorna 8 är skilt från bladhalvan 7 på näst- 'följande skaft utefter en gränslinje 10, som sträcker sig från den centrala delen av tillhörande skaft 5 till den inre, dvs smalare änden av mantelns fjäderfanarea. ¶ Varje partis 8b kanter Bo och 8d bildar tillsammans med till- hörande parti av skaftet 5 ett slags vingprofil, som är böjd inåt i förhållande till fjäderfanarean i stort sett. Med andra 9 ao.sooz4a2-o ord; vingprofilen avgränsas av ett oarti av skaftet, den avskilda kanten av delbladhalvan och den fria kanten (eller tidigare bakkanten) av delbladhalvan.

' Delbladhalvorna 8 uppvisar större önpningar 11 fise figur 5), vilka avgränsas av ribbor 12, än bladhalvorna 2, vilkas mindre öppningar 45 avgränsas av ribbor och lister 44 och 45. Ett förstärkningsband 1§ löner längs mantelns omkrets, och bildar skiljelinje mellan mantelns övre och nedre delar.

Slagkroppen och manteln kan förenas med godtyckliga, konventionella medel,.varigenom mantelns smalare ände blir säkert fixerad och orienterad_i kroppen.- A

Claims (9)

1. \,\'I 40 45 20 [O \.Ti ' 3ÛÛ3432-Û _ 10 i Patëntkrav _ 4. Fjäderboll, exempelvis för användning vid badminton-, spel, och innefattande en i ett stycke formpressad eller formsprutad mantel.med en ändring, från vilken en rad di- vergerande skaft sträcker sig och bildar en i stort sett _ konisk mantelkonstruktion bestående av en övre manteldel och en.undre manteldel, varvid den undre befinner sig längst bort från ändringen ooh bildar mantelns fjäderfanarea, k äen n-e t e c k n a d av att den undre manteldelens (4) yta, dvs fjäderfanarean, av en rad sammankopplade blad- halvor (7) och komplementformade delbladhalvor (8), var- vid varje skaft_(5) inom fjåderfanarean uppbär en bladhalva på ena sidan och en delbladhalva på andra sidan, varigenom den visuella effekten av varandra överlappande blad uppnås, varjämte varje bladhalva (7) och dess samverkande delblad-' halva (8) är skilda åt längs en del av den gränslinje (10) där de annars skulle skjuta över varandra, varvid det av- .skilda partiet av varje bladhalva är utformat i ett annat- nlan än motsvarande avskilda parti (Bb) av delbladhalvan (8).

2. Fjäderboll enligt krav 1, v av att de avskilda partierna (Bb)-av delbladhalvorna (8) är formade inåt i förhållande till fjäderfanarean.

3. 5. Fjäderboll enligt krav 1 eller 2, ik ä n nde t e c k - n a d av att de avskilda partierna av bladhalvorna (7) är formade utåt i förhållande till fjäderfanarean.

4. Fjäderboll enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e o k n a d av att avskiljandet skett i riktning mot man- telns (2) smalare ände. _ '

5. Fjäderboll enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e'o_k n a d av att avskiljandet är gjort så, att ett inåt- riktat parti (8b) bildas, vars sidor avgränsas av ett parti av skaftet (5), den avskilda kanten (Bo) av delbladhalvan (8) samt den senares fria kant (Sd).

6. Fjäderboll enligt något av_föregäende krav, k ä n n e - t e o k n a~d av ett.i ett stycke med bollens mantel (2) for- mat, längs omkretsen gående-band (16), vilket förenar och för- stärker mantelskaften, företrädesvis vid den smalare änden av den undre manteldelen (4). k ä n n e t e c k n a d in l vad i 8003482-0,

7. Fjäderboll enligt något av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att det avskilda nartiets_längd är ifràn'a till 42 mm.

8. Fjäderboll enligt något av föregående krav, k ä'n - n e t e c k n a d av att bladen (?; 8) exempelvis är så formade, att de till sin kontur efterliknar fjäderfanet av -en naturfjäderbolls trimmade fjädrar och att bladhalvorna (?) och/eller delbladhalvorna (8) har perforeringar (1%,^11), vilka avaränsas av ribbor och/eller lister (42, 44, 45), vilka är smalare än skaften (5)¿ varvid bladhalvornas (7) perfore- ringar (45) företrädesvis är mindre än delbladhalvornas.(7) 'neríoreringar (44).

9. Fjäderboll enligt något av_föregâende krav, k'ä n - n e t e c k n a d av att den undre manteldelen (A) vid sin yttersta ände nppvisar en grund vågform, sedd i nlan vinkel- räta mot mantelns axel. I _ ' 7 lo. Fjäaerboll enligt någçt av föregående krav, k ä n - n e t e c k n a d av att de avskilda partierna ligger ovan- för fjäderbollens tyngdpunkt, då denna befinner sig vertikalt med sin slagkropn (1) nederst. ' ' ' 5 Poon in ~~ : QUALITY i