SE435881B - Stralgenererande system for ett televisionsbildror - Google Patents

Description

. '7800502-2 . 2 partiet av ett bildrör. Pâ samma gång pâlägges en spänning av Ofiv 5 kV på en fokuseringselektrod vilken bildar en fokuseríngs- elektronlins placerad nära den sista accelerationselektroden; ge- nom ett avslutningsstift anordnat vid änden av ett halsparti av bildröret.

För att man skall kunna göra en liten strålpunkt på bild- skärmen vilket resulterar i en mer exakt och tydlig bild, är det önskvärt att reducera aberrationen hos fokuseringslinsen så mycket som möjligt. För att reducera aberrationen hos fokuseringslinsen är det nödvändigt att sänka spänningsgradïenten mellan elektroderna.

För att åstadkomma detta, finns det sådana metoder som att vidga avståndet mellan elektroderna, och att pålägga nära lika spänning på elektroderna och kombinationen av det ovan nämnda.

I fallet av påläggning av liknande spänningar på elektroderna, är det nödvändigt att pålägga en hög spänning av mer än 10 kV på fokuseringselektroden vilken ligger närmast den sista accelerations- elektroden. En sådan hög spänning kan inte påläggas genom ett an- slutningsstift anordnat vid änden av halspartiet-hos bildröret, eftersom det inträffar en elektrisk urladdning (gnista) mellan an- slutningsstiftet och de andra anslutningsstiften, vilka matar spän- ning till de andra elektroderna i elektronkanonenheten, t.ex. upp- hettningsanordningar. Därvid kan den tillföras via en annan knapp anordnad på trattpartiet, men denna orsakar dock en komplicerad hopsättning och en väsentlig kostnadsökning, I feilet mea ett bilarör vilketiär sviae känt som "Trinitron" , fokuseras treelektronstrålar genom en enkel elektron- lins, i vilken vardera strålen passerar genom centrum av en enkel elektronlins av stor diameter. De fokuserade tre elektronstrålarna avböjes för att träffa samma position hos en hålmask anordnad fram- för bildskärmen genom fyra konvergenselektroder anordnade vid övre änden av elektronkanonenheten.vilket åstadkommer tre passager_mellan dessa för vardera av elektronstrålarnat Två innerelektroder hos konvergenselektroden pålägges samma potential som anodpotentialen.

De två ytterelektroderna hos konvergenselektroderna pålägges en lägre potential än anodpotentialen, Q,4 ~J1,5 kV, så att elektrod- strålarna vilka passerar genom konvergenselektroderna avböjes mot centrumstrâlsidan. I I ' Under en tid var spänningarna pålagda genom en annan knapp anordnad på trattpartiet och en elektriskt skärmad kabel var anslu- ten till knappen och ytterelektroderna. 7800502-2 3 För närvarande användes en koaxialanodknapp, vilken har två cylindriska elektroder elektriskt isolerade från varandra, för att åstadkomma en anodspänning genom en ytterelektrod på anodknappen och en konvergensspänning genom en innerelektrod på anodknappen och en elektriskt skärmad kabel vilken förbinder innerelektroden och konvergenselektroderna. När man använder ovan nämnda koaxialanod- knapp, är det icke nödvändigt att anordna två knappar vid tratt- partiet hos bildröret, dock är det fortfarande besvärligt att an- sluta innerelektroden på anodknappen och ytterkonvergenselektroderna via den elektriskt skärmade kabeln.

I sammanhanget intressanta publikationer är de japanska patentskrifterna 3.514.663 och 3.932.786. ' Det är ett syfte med föreliggande uppfinning att åstadkomma en förbättrad elektronkanonenhet för användning i ett katodstrålerör.

Det är ytterligare ett syfte med ifrågavarande uppfinning att åstadkomma en elektronkanonenhet i vilken den önskade potentialen till elektroden pålägges genom en enkel konstruktion.

I enlighet med en aspekt av ifrågavarande uppfinning, finns anordnad en förbättrad elektronkanon vilken innefattar en mängd elektroder för fokusering och accelerering av en elektronstråle anordnade längs en axel i halspartiet på katodstràleröret. Ett mot- stånd finns också anordnat vilket är utformat i ett sicksackmönster på en keramisk bas belägen inom halsen på bildröret._Ena änden av motståndet pàlägges med hög spänning vilken är densamma som anod- spänningen. Önskade spänningar för fokusering och/eller konvergens erhålles från mellanliggande uttag på motståndet, medan den andra änden av motståndet är ansluten till den väsentligen låga spänningen.

Fig. 1 är en perspektívvy av en elektronkanonenhet enligt föreliggande uppfinning, fig. 2 är en schematisk ritning för att visa anslutningarna mellan elektroderna och ett register, _ fig. 3 är en schematisk sidovy för att visa elektronkanonen- heten enligt föreliggande uppfinning innesluten i ett halsparti av katodstråleröret, fig. 4 är en tvärsnittsvy tagen längs-linjen IV-IV enligt fig. 3, I fig. 5 är en schematisk sidovy för att visa elektronkanonen- heten enligt ett annat utföringsexempel av föreliggande uppfinning innesluten i ett halsparti av katodstråleröret, I fig. 6 är en tvärsnittsvy tagen längs linjen VI-VI enligt fig. 5, och 18-00502-2 4 fig. 7 är en schematisk vy från ovan utvisande ett färg- bildrör vilket är utrustat med en elektronkanon av typen visad i fig. 1, men utan att visa resistanselementet vilket ger en av de viktiga särdragen i föreliggande uppfinning (detta visas i fig. 1 och 2). Å U ' Den första utföringsformen av uppfinningen kommer att för- klaras med hänvisning till ritníngarna, i vilka en elektronkanon- enhet med en en-potentialelektronlins tillämpas pä ett "Trinitron“- bilarör. _. ' _ _ Som framgår av fig. 1, 2 och 7 innefattar bildröret ett hals- parti 23 och ett trattparti 30; En bildskärm P sluter änden av trattpartiet och har en hålmask framför bildskärmen. En elektron- kanon 1 (se fig. 1) är monterad i halsen. Kanonen 1 innefattar tre katoder KR, KG och KB inriktade-i ett horisontalplan. De tre kato- derna är placerade bakom styrgallret Gï, vilket i tur följes av förfokuseringsgallren G2 och G3. Nästa i linjen är huvudfokuserings- linsen vilken bildas genom gallret G4. Gallren G3, G4 och G5 är accelerationsgaller. Efter dessa är utformade konvergenselektroder 8 och 9 och 11 och 12. Vid passage till skärmen P, passerar elektron- strålen.frân katoden KR genom dess samhörande öppning i resp. gall- ret G1 och gallret G2, därefter genom G3, G4 och G5 och slutligen mellan plattelektroderna 9 och 12. Elektronstrålen från katoden KG passerar rakt igenom elektronkanonen 1 och ut mellan konvergens- plattorna 8 och 9 innan den när hàlmasken AG. Elektronstrâlen från katoden KB passerar genom dess samhörande.hål i gallret G1 och gall- ret G2, därefter genom G3, G4 och G5 och slutligen mellan konvergens- elektroderna 8 och 11 innan den när hålmasken AG.

En avlänkningsspole DY omger halsen vid dess övergång med trattpartiet hos bildröret. ' _ Ett ledande kolskikt är format över innerytan av tratten hos hildröret, och denna beläggning utsträcker sig även över innerytan av halsen hos röret bakåt till området för konvergenselektroderna 8, 9, 11 och 12. En högspänningskontaktknapp 31 sträcker sig genom trattväggen för pàläggning av en högspänning Eb på den ledande kolbeläggningen 24 och på bildskärmen och hålmasken. Anslutnings- stíft 4 är anordnade vid änden av klämfoten 2.

Fig. 1 visar en elektronkanonenhet enligt föreliggande upp- finning vilken är innesluten i halspartiet av bildröret, och fig. 2 visar ett anslutningsschema mellan elektroderna i elektron- kanonen och ett motstånd. I fig. 1 och 2 betecknar referenssiffran 1 7800502 ' 2 en elektronkanon generellt. En klämfot 2 finns anordnad, vilken är tillverkad av glas och ett evakueringsrör 3 är odelbart utformat med klämfoten 2, anslutningsstiften 4 är fastsatta på klämfoten 2.

Anslutningsstiften är anslutna till skilda elektroder, är till exem- pel upphettade för katoden i bildröret. Det finns också anordnat elektroder (galler) Gl, G2, G3, G4, G5, anordnade koaxiellt, där vardera har cylindrisk form och odelbart uppburna genom ett par stöd 5, 6 vilka är tillverkade av strängglas. Konvergenselektroderna 8, 9 är fästade vid ett flänsparti 10 hos det femte gallret G5, och kon- vergenselektroderna 11, 12 är uppburna via strängglasstödet 5, 6 genom ett stödstycke 13. Ett anslutningsstycke 14 är även odelbart anordnat med flänspartiet 10. Som förklaras senare, kontaktar an- slutningsdelarna 14 kolskiktet på innerväggen av ett trattparti 30 på bildröret, genom vilket den önskade högspänningen Eb och som är densamma som den som pålägges på bildskärmen P (dvs anodspänningen), pålägges på det femte gallret G5. Ett motstånd 15 är anordnat längs gallren Gl ø~/ G5 uppburet vid ena änden genom en metallstöddel 16, och vid den andra änden via en ledning 22. Motståndet 15 är utformat med en tryckt resistiv bana 17 på en yta av ett substrat tillverkat av ett isolerande material, t ex ett keramiskt substrat. Den tryckta resistiva banan är täckt med ett glasskikt. Storleken hos resistansen är t ex 10 mm bred, 50 mm lång och 1,5 mm tjock. En kant på den resistiva banan 17 och det femte gallret G5 är elektriskt anslutna via stöddelen 16, och det femte gallret G5 och det tredje gallret G3 är elektriskt anslutna via en ledning 19. En förutbestämd posi- tion Q vilken är åtskild med en förutbestämd längd från ena änden av den resistiva banan 17 och det fjärde gallret G4 är elektriskt anslutna via en ledning 20, och en annan position a åtskild genom en förutbestämd längd från ena änden av den resistiva banan 17 är elektriskt ansluten till konvergenselektroderna ll och 12 via en ledning 21. En annan ände av den resistiva banan 17 är elektriskt ansluten till ett anslutningsstift ga via en ledning 22. Konvergens~ elektroderna ll och 12 är elektriskt anslutna med varandra.

Den ovan konstruerade elektronkanonenheten är innesluten i ett halsparti 23.i ett bildrör, som visas i fig 3 och 4. Ett kolbe- läggningsskikt 24 är anordnat på innerväggen av halspartiet 23 och trattpartiet (vilket ej visas i ritningarna) på bildröret, på vilket 'ïèfißßåü-Z anslutningsdelarna 14 anligger. Kolbeläggningsskiktet 24 är elekt- riskt anslutet till en knapp anordnad på ett trattparti av bild- röret, genom vilken en högspänning av t ex 30 kV pålägges från utsidan av bildröret. Genom ovannämnda konstruktion pålägges hög- spänningen vilken är pålagd kolbeläggningsskiktet 24 på konvergens- elektroderna 8, 9 och det femte gallret G5 genom anslutningsdelen l4 och samma spänning pålägges det tredje gallret G3 genom anslut- ningsledningen l9 och ena änden av den resistiva banan 17 genom stöddelen 16. Sålunda är samma potential pålagd på konvergenselekt- roderna 8,-9 och gallren G3, G5. Högspänningen vilken tillföres från anodknappen pålägges även på bildskärmen.

Högspänningen vilken är pålagd i ena änden av den resistiva banan l7 delas vid det mellanliggande uttaget a genom spänningsfallet orsakat genom den resistiva banan mellan högspänningsänden och det mellanliggande uttaget a, och den härledda spänningen pålägges kon- vergenselektroderna ll, 12 genom ledningen 21. Den delas också vid uttaget b för att härleda en lägre spänning än anodspänningen genom spänningsfallet mellan högspänningsänden och uttaget b och den här- ledda.spänningen pålägges det fjärde gallret G4 genom ledningen 20.

Det finns även anordnat-klor på ledningarna 21 och 20 för att fästas på de mellanliggande uttagen. Sålunda är potentialen som pålägges konvergenselektroderna ll och l2 något lägre än potentialen som pâlägges konvergenselektroderna 8 och 9 och potentialen hos det fjärde gallret G4 är ännu lägre än denna. Den andra änden av den resistiva banan 17 är elektriskt förbunden med anslutningsstiftet 4a fästat i klämfoten 2 via ledningen 22. Anslutningsstiftet 4a är anslutet till jordpotential genom ett variabelt motstånd 25. Det variabla motståndet 25 är anordnat för finjustering av potentialen som pålägges på konvergenselektroderna ll och 12 och det fjärde gallret G4. Det första gallret Gl och det andra gallret G2 matas med en förutbestämd spänning genom förutbestämda anslutningsstift 4 från utsidan av bildröret. En ström för en katodupphettare matas också genom förutbestämda anslutningsstift. Sålunda pålägges vardera av elektroderna en önskad spänning, vilken härledes från ett mellan- liggande uttag på motståndet - baserat på anodspänningen erhållen via anslutningsdelen l4. . I Den resistiva banan 17 tillverkas t ex genom tryckning och bakning av en blandning av bindemedel,_glaspulver och resistivt material, t ex metalloxidpulver, på ett substrat av en tunn keramisk 7800502-2 platta. Det följande är ett exempel. En pasta av l0-viktsdelar ruteniumoxidpulver, 60 viktsdelar glaspulver, och 30 viktsdelar bindemedel av etylcellulosa tryckes i ett Sicksackmönster som visas i fig l och 2 på ett keramiskt substrat. Det tryckta substratet bakas sedan och en glasbeläggning pålägges på den resistiva banan.

Resistansen hos den resistiva banan l7 är omkring 500 M5? eller mera mellan båda ändarna. I den ovan nämnda metoden att mata den önskade spänningen genom att använda ett motstånd finns en tendens att öka strömförlusten så att det är önskvärt att undertrycka ström- värdet så att aet ligger mindre än omkring 50,0. A. Det är lämpligt att elektriskt ansluta och stöda en ände av den resistiva banan vilken pålägges med hög spänning genom metallstöddelen 16 vilken svetsas på det femte gallret G5. Ledningen 22 vilken är svetsad på anslutningsstiftet 4a uppbär substratet l5 och ansluter även elekt- riskt lågspänningsänden hos den resistiva banan. Därvid är även klor anordnade på stöddelen 16 och ledningen 22 för att fästa desamma mot substratet.' I exemplet är längden för substratet 15 vald väsentligen i samma längd som elektronkanonen. Sålunda är möjligt att göra längden hos den resistiva banan nöjaktigt lång och följaktligen kan ett tillfredsställande stort spänningsfall åstadkommas längs den resis- tiva banan. Spänningen vid anslutningsstiftet 4a vilket är lâgspän- ningssidan kan göras mycket nära jordpotential och ej överskrida 2 kv. Sålunda kan spänningsstyrningen för konvergenselektroderna ll och l2 och det fjärde gallret G4 åstadkommas enkelt och säkert.

Naturligtvis är det inte nödvändigt att anordna det variabla mot- ståndet 25 när lågspänningssidan är direkt ansluten till jordpoten- tial eller direkt ansluten till en anslutning av förutbestämd poten- tial. I detta exempel har konvergenselektroderna 8 och 9, det femte gallret G5 och det tredje gallret G3 pålagts med 30 kV, konvergens- elektroderna ll och l2 har pâlagts med omkring 29 kV och det fjärde gallret G4 har pålagts med l2 kV. Därvid är läget för de mellan- liggande uttagen valda att ge det lämpliga spänningsfallet.

Substratet l5,vilket är utformat med den resistiva banan 17, är anordnat längs elektronkanonen och uppburet vid ena änden via det femte gallret G5 till vilket en hög spänning hos en anodspänning på- lägges och vid den andra änden genom anslutningsstiftet 40 och ytan hos den resistiva banan 17 är anordnade att icke komma i kontakt med de andra elektroderna. Vardera av spänningsdelaranslutningarna ïßüüåßâ ~ 2 8 (högspänningsände och de mellanliggande uttagen a och b) matar spänningen till respektive gallren G5 och G3 till konvergenselektro- derna ll och l2 och till gallret G4. Även om spänningen på anslut- ningen 4a styrs, finns det följaktligen ingen påverkan på elektron- strålemoduleringssystemet innefattande en katod, det första gallret G och det andra gallret G2. Som visas i fig l och 4 finns motstånd l l7 anordnat på den sida där inga strängglasstödanordningar 5, 6 befinner sig. Det är således ej nödvändigt att reducera diametern på elektroderna och ej heller att vidga diametern på halspartiet.

I ovan nämnda exempel erhålles både anodspänningen och fokuserings- spänningen genom delning av anodspänningen med användande av mot- ståndet. Naturligtvis är det möjligt att anordna så att man erhål- ler endast konvergensspänningen eller fokuseringsspänningen. I fallet när endast konvergensspänningen erhålles genom delning av anodspänningen, kan lâgkonvergensspänningen av 0 - 5 kV matas genom anslutningsstiftet. _ D _ ' ' I det konventionella bildröret utom för “Trinitron" (TM)- bildröret erhålles endast fokuseringsspänningen genom delning av anodspänningen. Fig 5 och 6 visar ett annat exempel av föreliggande uppfinning tillämpad på ett bildrör vilket_ej har konvergenselekt- roderna 8, 9, ll och 12 enligt fig_l. Fig 5 och 6 visar ett exempel på elektronkanonen tillämpad på en trestrålekanon av typ "unitiàed in-line_hi-unipotential" i vilken vardera gallerelektroden har en lätt tillplattad form, och vardera gallerelektroden för tre elektronstrålar är odelbart utformade i en kropp. I fig 5 och 6 betecknas partier svarande mot de som uppträder i fig l och 2 med samma referenssiffrorL' 7 Substratet l5 vilket är anordnat med det resistiva skiktet 17 är monterat på ett av stöden 5 och 6 vilka uppbär gallerelektroderna Gl till G6 vardera med en lätt tillplattad form. En anslutningsdel l4 är anordnad på det sjätte gallret G6 vilket gör kontakt med den inre kolbeläggningen 24 på halspartiet. Det sjätte gallret G6 är elektriskt anslutet till den fjärde grinden G4 genom en ledning 26 och ansluten till ena änden av den resistiva banan 17 genom en annan ledning 27. ' V i En spänning som är anbringad på den resistiva banan delas vid det mellanliggande uttaget a och anbringas på det femte gallret G5 genom en ledning 28. Det femte gallret G5 är anslutet till det ~tredje gallret-G3 genom en ledning 29; Gallren Gl och G2 är anslutna i 7-8005-02-2 till förutbestämda anslutningsstift 4. Sålunda är det sjätte och fjärde gallret pålagda samma höga spänning (t ex 30 kv, anodspän- ningen), och det fjärde och tredje gallret G5 och G3 är pålagda lägre spänning än den ovan (t ex 12 kV). Eljest är det tredje gall- ret G3 åtskilt från det femte gallret G5 och anslutet till det sär- skilda läget hos den resistiva banan för att påläggas den spänning som skiljer sig från den hos det femte gallret G5.

Som visas i fig 6 i det andra utföringsexemplet av uppfin- ningen, är substratet 15 monterat på stödet 5, eftersom elektroderna är plant utformade. Liknande stödmetod som vid det första exemplet kan betraktas i vilket substratet uppbäres genom ledningarna 27 och 22. Vidare kan substratet 15 förbindas genom smältning med stödet 5. Det förväntas att direkt tryckning och bakning av den resistiva banan på stödet 5 tillverkat av strängglas ger en förenklad uppbygg- nad, dock är det i detta fall ett 'problem att resistansvärdet hos den resistiva banan möjligen växlar vid värmebehandlingen för att mjukgöra strängglasstöden 5, 6 för att bringa gallren samman genom förändring av formen hos stödet. I praktiken smältförbindes följakt- ligen det keramiska substratet anordnat med den resistiva banan på detta, på stödet 5 när strängglasstödet mjukgöres eller tidigare har fästats på baksidan av stödet 5.

Vidare kan det keramiska substratet 15 bindas till sträng- glasstödet efter strängmomentet. I detta fall kan substratet 15 bindas genom att använda glas med låg smälttemperatur eller keramik av "flit"-typ, t ex "Sumiseramu" (handelsbeteckning för Sumitomo Kagaku Corporation, Japan). De lämpliga materialen för det resistiva skiktet andra än ruteniumoxid är nickel-kiseloxidtyp av oxid, krom- kiseloxid, nickel-kromlegering, koppar-manganlegering, krommetall osv.

Dessa kan tillverkas som tunnfilmer genom en förstoftningsteknik.

Generellt är det ganska svårt att baka in anodknappen i trattpartiet på bildröret, och vanligenbakarglaskolvsfabrikanten in denna. U _ _ I Trinitron-bildröret ligger konvergensspänningen nära anod- spänningen, och därför är det inte farligt att mata dessa spänningar genom att använda koaxialknappen. Men det är farligt att mata den höga fokuseringsspänningen t ex 12 kV och anodspänningen via koaxial- knappen, eftersom det föreligger väsentliga möjligheter till elektrisk urladdning. Därvid måste man anordna två knappar på trattpartiet.

-Tßflfiäüï-Z ' 10 Detta orsakar ett väsentligt nytt problem, t ex är det nödvändigt att anordna två elektriskt åtskilda innerkolbeläggningar, och kom- plicerad förbindning via kablar från knappen.

I enlighet med föreliggande uppfinning är det tillräckligt att anordna endast en anodknapp utan någon speciell uppbyggnad, t ex en koaxialknapp. Vidare är kablarna vilka ansluter anodknappen och konvergenselektroderna ej längre nödvändig. Därvid förenklas hop- sättningen. Som visas i ekemplen förenklas stödkonstruktionen genom att göra längden pånmtståndetväsentligen lika med längden på elekt- ronkanonen, hopsättningen förenklas, och det_är möjligt att_erhålla en tillräckligt hög resistans för att ge tillräckligt spänningsfall.

Bildrör av större storlek erfordrar en högre anodspänning, och längdutsträckningen för elektronkanonen blir stor. I denna upp- finning kan den resistiva banan göras lång för att ernå ett stort spänningsfall svarande mot ökningen av anodspänning.

Det är uppenbart för fackmannen att många modifieringar och varianter kan utföras utan avsteg från föreliggande uppfinnings: grundtanke och idëram. d

Claims (10)

,, g 76005024 Patentkrav

1. Strålgenererande system för ett televisionsbildrör, vil- ket system är anordnat i halspartiet av rörkolven, innefattande flera elektroder vilka är inriktade mot varandra längs axeln av halspartiet och tjänar till att fokusera och accelerera elektronstrålen vilken genereras genom katoden, och omfattanf de ett motstånd vilket består av ett isolerande substrat och en resistiv bana utformad på detta och vilken sträcker sig längs nämnda elektroder, den ena änden av motståndet matas med samq? spänning som den spänning som tillföras skärmen och den andra änden av motståndet matas med en väsentligen lägre spän- ning, varvid det på motståndet finns uttag från vilka spänning- ar av skilda storlekar kan avledas för elektroderna,k ä n n e- t e c k n a t av att den andra änden av motståndet (17) är le- dande ansluten till ett uttagsstift (ha) vilket förlöper genom den slutna änden av halspartiet (23) och till vilket en spän- ning tillföres vilken är tillräckligt låg för att undvika elek- triska urladdningar mellan elektroderna och nämnda anslutninga- stift (aa).

2. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda resistiva material innefattar ruteniumoxid.

3. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda resistiva bana är täckt med glas.

4. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att ett variabelt motstånd är anslutet mellan nämnda anslutninga- stift och jordpotential.

5. System enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda ena ände av nämnda resistiva bana är elektriskt ansluten till och uppburen av en sista accelerationselektrod matad med, samma spänning som bildskärmens spänning. ' I

6. System enligt krav 5, k»ä n n e t_e c k n a t av att nämnda andra ände av nämnda resístiva bana är elektriskt an- sluten till och uppburen av ett anslutningsstíft.

7. System enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda sista accelerationselektrod och nämnda anslutningsstift har en metallklo avsedd att fästas mot nämnda substrat hos nämnda motstånd. vaensoz-2

8. 'System enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a t av att tre elektronstrålar passerar genom centrum av fokuseríngs- elektroderna och avböjes av ett par av.inner-oeh ett par av ytterelektroder av plattformade elektroder, för att träffa samma position hos en mask anordnad framför en bildskärm hos nämnda rör, nämnda innerpar matas med anodspänningen, nämnda ytterpar matas med en lägre spänning än nämnda anddspänning tagen från nämnda mellanliggande uttag. -

9. System enligt krav 5, k ä n-n e tle e k n a t av att nämnda motstånd är placerat vid.sidan där inga understödjande glasstavar förekommer,

10. System enligt krav 5, k ä_n n e t e c k n a t av att tre strålar finns i ett imaginärplan och nämnda motstånd är anordnat väsentligen parallellt med planet och på avstånd från planet. ._..___._.._.._____._._.____.., «__!,_,___ _ _» sh...