SE435588B - Forfarande och anordning for bagsvetsning - Google Patents

Description

'JT 10 30 8306819-7 bestående av tvâ eller flera enskilda elektrodtrâdar utan någon isolerande beläggning på sig som matas med ström från en enda svetsströmkälla, varvid elektrodtrâdarna i den buntade elektroden är anordnade parallellt med var- andra utan någon särskild mekanisk länkning mellan sig.

Som ett resultat av detta senare särdrag, synes det emellertid vara omöjligt, då detta förfarande för båg- svetsning används vid ett mekaniserat svetsförlopp med en smältbar elektrod som frammatas till svetszonen längs ett styrmantelrör hos svetsanordningen medelst en skjutmeka- nism, att frammata alla elektrodtrådarna med samma hastig~ het till svetszonen medelst en sådan mekanism enbart. Det- ta förklaras av det faktum, att elektrodtrâdarna alltef- tersom de hos en sàdan buntad elektrod rör sig längs man- telröret - elektrodtrådarna uppvisar ingen länkning mellan sig - anordnar sig fritt över hela den inre sektionen av ledningen, vilket resulterar i att dessa trådar möter oli- ka friktionsmotstånd beroende på deras inbördes placering och läge i förhållande till den inre ytan av mantelröret och dess munstycke. Skillnaden i friktionsmotstånd för olika elektrodtrådar är ännu större om trådarna skiljer sig mer eller mindre till sin diameter. Som ett resultat av hastighetsskillnaden i frammatningen av de enskilda elektrodtrådarna till svetszonen störs svetsprocessens normala förlopp, särskilt beroende på svetsbågens slump- visa rörelse, och sålunda försämras kvaliteten av den er- hållna svetsen drastiskt. Därför erbjuder en vidsträckt användning av det ovan beskrivna förfarandet för utföran- de av mekaniserad bågsvetsning, som i de flesta fall just genomförs med användning av mantelrör, vissa svårigheter.

Det är vidare känt ett förfarande för bâgsvets- ning vid vilket svetsningen utförs med användning av en buntad smältbar elektrod (jfr. ryska uppfinnarcertifika- tet 314 610). Vid detta förfarande hoppressas först en buntad elektrod bestående av några få obelagda parallellt anordnade elektrodtrådar från alla sidor medelst special- rullar och inmatas därefter i svetszonen. ..,. , d... ...___ ._. _. _.. 10 2G 30 8306819-7 Detta förfarande har en viss fördel gentemot det ovan beskrivna förfarandet bestående i att glidning- en av elektrodtrâdarna i förhållande till varandra eli- mineras, vilket uppnås genom nämnda hoppressning av den av dessa trådar uppbyggda buntade elektroden men ifall en sådan elektrod frammatas längs ett styrmantelrör med avsevärd längd blir friktionsmotståndet mellan elektroden och mantelrörets innerväggar ganska högt och olikformigt med tiden. Detta resulterar i tillfälliga variationer i den hastighet med vilken den buntade elektroden lämnar styrledningens munstycke och sålunda åter i slumpvis rörelse av svetsbågen, vilket inträffar särskilt under svetsning vid betingelser med reducerad svetsströmtäthet.

Det är dessutom känt ett förfarande för båg- svetsning vid vilket svetsningen utförs med användning av en tvinnad buntad smältbar elektrod (jfr. den japans- ka patentskriften 53-118 154). Vid detta förfarande in- matas en tvinnad buntad elektrod motsvarande en fler- gängig skruv med ett antal ingångar som bestäms av anta- let oisolerade elektrodtrådar som används däri, i ljus- bâgszonen i en vinkel av 5-100 till svetsens längdaxel. Även om detta kända förfarande för bâgsvets- ning erbjuder vissa fördelar, av vilka en består i att hågen, allteftersom den av två trådar tvinnade buntade elektroden smältes ned, roterar, vilket i sin tur sti- mulerar till bättre blandning av svetspölen och god smält- ning av svetsfogens kanter, är det fortfarande ganska svårt att vid detta förfarande åstadkomma en jämn elekt- rodinmatning i svetszonen med bara en påskjutningsmeka- nism. Om man vid detta förfarande önskar frammata en tvinnad elektrod längs styrmantelrör med avsevärd längd, är det nödvändigt att antingen öka elektrodpåskjutnings- kraften eller använda extra mellanliggande dragorgan. Ge- nom dessa åtgärder kan emellertid icke åstadkommas kons- tant hastighet för elektrodavgången från munstycket be- roende på det faktum, att friktionsmotstândet mellan elektrodtrådarnas yta och mantelrörens innerväggar under 10 15 20 25 30 35 8306819-7 självaelektrodframmatningenär olikformigt fördelat i ti- den och längs mantelrörets längd. I Vad beträffar bågrotationen bör påpekas, att denna effekt gör det omöjligt att svetsa med hög hastig- het på grund av den låga hastigheten av denna rotation.

Dessutom kan detta kända förfarande genomföras endast inom ett ganska snävt svetsbetingelseintervall, eftersom elektrodens totala tvärsnittsyta icke bör över- stiga 9,1 mmz, svetsströmmen måste ligga mellan 450 och 500 A och svetshastigheten bör ligga i intervallet 15 till 23 cm/min.

Inom detta område av tekniken är kända anord- ningar för bågsvetsning vid vilka principen förflyttning av elektroden genom frammatning tillämpas för matning av antingen en enda eller en buntad smältbar elektrod längs styrmantelrör mot svetszonen. En av dessa anordningar (jfr. den amerikanska patentskriften 2 833 912) innefat- tar en svetsbfitumre som är utförd som en svetspistol ut- rustad med ett kontaktmunstycke som tillför ström till elektroden och är förbunden med en trådframmatningsmeka- nism via ett böjligt mantelrör som fungerar som styrled- ning för frammatning av elektroden till svetszonen. Fram- matningsmekanismen innefattar en växellåda som är anord- nad i ett bärbart hus, drivs av en elektrisk motor och innehåller roterande matarrullar kinematiskt kopplade till drivmotorns axel.

Denna kända anordning för bågsvetsning gör det möjligt att inmata en smältbar elektrod i svetszonen gans- ka jämnt och pålitligt med en jämförelsevis liten längd på det böjliga mantelröret. Denna anordning kan emeller- tid icke åstadkomma jämn och pålitlig frammatning av den ovanstående elektroden längs ett mantelrör med avsevärd längd enbart medelst en frammatningsmekanism av påskjut- ningstyp. Detta förklaras av det faktrum att för åstad- kommande av elektrodmatning längs långsträckta mantelrör erfordras, såsom påpekats ovan, antingen att man kraftigt ökar påskjutningskraften för elektroden längs röret eller - i- www-H. -.-...-.r._ .

LH 10 25 30 8306819~7 att man använder sig av mellanliggande extra pâskjutnings- mekanismer anordnade längs röret vid bestämda längder där- av. Blektrodpåskjutningskraften vid denna anordning kan ökas antingen genom ökning av den kraft som påläggs på den framryckande elektroden av matarrullarna som ingår i anord- ningen eller genom ökning av antalet av dessa rullar. I det första fallet kommer elektroden att deformeras, dvs fördjupningar med dimensioner som ökar med ökning av den kraft som utövas av rullarna bildas i dess yta, och i det andra fallet kompliceras anordningen och ökar dess storlek - användning av mellanliggande påskjutningsmekanismer ger samma resultat. Fördjupningarna i elektroden förorsakar i sin tur en ökning av friktionen och sålunda en ny ökning av den erforderliga elektrodpâskjutningskraften. Det bör i detta sammanhang även påpekas, att kontaktmunstycket som används vid anordningen och i regel är tillverkat av ett relativt mjukt material med låg elektrisk resistans, vid elektrodöverföring genom matning som utförs med en ökad elektrodpâskjutningskraft längs mantelröret, utsätts för allvarlig förslitning och har kort livslängd eftersom det för åstadkommande av erforderlig kontakt med elektroden vanligen pressas mot elektroden medelst en kraft vinkel- rät mot elektrodens matningsaxel.

De kända förfarandena och anordningarna kan så- lunda icke åstadkomma en konstant frammatning av en bun- tad smältbar elektrod till svetszonen längs styrmantelrör med avsevärd längd, varvid denna matning sker medelst en enda matningsmekanism, och den ojämna elektrodframmatning- en påverkar tillförlitligheten av denna matning och för- sämrar sålunda kvaliteten av den erhållna svetsen.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppfin- ning är att åstadkomma ett förfarande och en anordning för bâgsvetsning som tillförsäkrar en tillförlitlig fram- matning av en tvinnad smältbar elektrod bildad av nâgra få trådar till en svetszon längs styrmantelrör med avse- värd längd jämfört med längden av de mantelrör som an- vänds vid känd utrustning under användning av en enda mat- _. Hr.. ;'.'_i“"-1a.-.._ _ J: 10 20 30 8306819-7 ningsmekanism för utförande därav, och som samtidigt gör det möjligt att framställa svetsar med hög kvalitet med vilken som helst orientering i rummet och sina kanter preparerade på de standardsätt som är typiska för alla traditionella svetsförfaranden och att genomföra denna svetsning både vid konventionella och förhöjda värden på svetshastigheten, elektrodens tvärsnittsyta och svets- strömmen.

Detta syfte uppnås med ett förfarande för båg- svetsning, vilket innefattar inmatning i zonen för en svetsbåge av en tvinnad smältbar elektrod som är hopsatt av två eller flera oisolerade elektrodtrådar och motsva- rar en flergängig skruv med ett antal gängingångar som bestäms av antalet yttre elektrodtrådar som bildar gängan hos denna skruv, varvid matningen utförs med möjlighet till justering av dimensionerna hos svetsen som uppnås, och vilket enligt uppfinningen utmärker sig av att den tvinnade smältbara elektroden bildas allteftersom den inmatas i zonen för svetsbâgen genom tvinning av elektrod- trådarna runt matningsaxeln, varvid den tvinnade smältba- ra elektroden utför en framâtskridande roterande skruvlin- jeformig rörelse runt och längs matningsaxeln och var och en av trådarna hos den tvinnade smältbara elektroden rör sig i samma bana och inträder i zonen för svetsbâgen vid samma punkt, med en inmatningshastighet för den tvinnade smältbara elektroden i zonen för svetsbågen som är bestämd av följande samband: v = p x r x n där v - den tvinnade smältbara elektrodens matnings- hastighet, p ~ skruvlinjens stigning vid tvinningen av elektrodtrådarna, r - antalet varav som den tvinnade smältbara elektroden gör per tidsenhet, och n - antalet yttre elektrodtrådar som tvinnas. 10 h) 1 8306819-7 Det föreslagna förfarandet för bâgsvetsning eli- minerar fullständigt varje skillnad mellan rörelsehastig- heten för de separata elektrodtrådarna beroende på tvinning- en av elektrodtrâdarna till en buntad tvinnad elektrod un- der dess matning, tillförsäkrar en jämn avgång av denna elektrod från munstycket hos en svetsbrännare beroende på den tvinnade elektrodens framåtskridande svetsande rörelse och tillförsäkrar sålunda en tillförlitlig inmatning av elektroden i svetszonen.

Förfarandet för bågsvetsning enligt föreliggan- de uppfinning utmärker sig vidare av att justeringen av dimensionerna hos svetsen som uppnås med användning av den tvinnade smältbara elektroden som är hopsatt av två elektroder utförs genom ändring i zonen för svetsbågen av orienteringen för den tvinnade smältbara elektrodens änd- yta i förhållande till svetsens längdaxel i ett plan som är vinkelrätt mot matningsaxeln för elektroden.

Vid en av utföringsformerna för en sådan jus- tering ändras orienteringen av den tvinnade smältbara elektrodens ändyta i förhållande till svetsens längdaxel i ett plan vinkelrätt mot den tvinnade smältbara elektro- dens matningsaxel i bågzonen genom ändring av längden av utsträckningen av den tvinnade smältbara elektroden längs matningsaxeln för densamma inom i0,5 av stigningen för elektrodens längdprofil.

Vid en annan utföringsform för en sådan juste- ring ändras orienteringen av den tvinnade smältbara elekt- rodens ändyta i förhållande till svetsens längdaxel i ett plan vinkelrätt mot den tvinnade smältbara elektrodens matningsaxel í bâgzonen genom rotation av elektroden runt en vinkel mellan 0 och 900.

Justeringen av dimensionerna av svetsen som upp- nås på detta sätt är mycket enkel och gör det möjligt, om så önskas, att variera dimensionerna av denna svets inom dess matningsaxel ett tillräckligt brett intervall. Den första av dessa ut- föringsformer för en sådan justering, dvs genom ändring av längden av elektrodutsträckningen, är den mest lämpliga 10 20 25 30 8306819-7 för manuell bågsvetsning, särskilt vid manuell bågsvets- ning på relativt oåtkomliga ställen. För automatisk båg- svetsning lämpar sig båda utföringsformerna och valet av den ena eller andra utföringsformen styrs av de specifi- ka betingelser under vilka svetsningen utförs.

Uppfinningen innefattar vidare en anordning för utförande av förfarandet för bågsvetsning, vilken innefat- tar en svetsbrännare som är utrustad med ett kontaktmun- stycke och genom ett böjligt styrmantelrör avsett för in- matning av en smältbar elektrod i en svetszon är förbun- den en matningsmekanism som innefattar en växellåda som är monterad i ett hus och drivs av en drivmotor, samt roterande matarrullar som är avsedda för framförande av den smältbara elektroden längs matningsaxeln för densam- ma och fast fästa på axlar kopplade till drivmotorns axel, och vilken utmärker sig av att var och en av mat- ningsmekanismens matarrullar är utförd som en cylinder som har en gänga med flera ingångar tillverkad runt dess yttre yta med en stigning lika med stigningen hos gängan av den tvinnade smältbara elektroden som bildas, att mat- ningsmekanismens växellåda innefattar en första kugghjuls- transmission som åstadkommer rotation av matarrullarna runt deras axlar i samma riktning och består av två driv- na organ vilka vart och ett är fast fäst på ändarna av matarrullarnas axlar på samma sida av matarrullarna och ett drivorgan som är kinematiskt kopplat till drivorgan och till drivmotorns axel, och en andra kugghjulstrans- mission som åstadkommer synkron rotation av båda matar- rullarna runt den tvinnade smältbara elektrodens matnings- axel och består av ett drivet organ löst påfört på ändar- na av matarrullarnas axlar på samma sida av matarrullarna och ett drivorgan som är kinematiskt kopplat till den andra kugghjulstransmissionens drivna organ och till driv- _ motorns axel, och att kontaktmunstycket innefattar ett kontaktinlägg med en inre kontaktkanal som har en gänga med flera ingångar tillverkad på sin yta med en diameter, stigning och ett antal ingångar lika med diametern, stig- 'samlande-www a- in» UI 10 ÅU asoea19-7 ningen resp. antalet ingångar hos den bildade tvinnade smältbara elektroden som passerar genom kontaktmunstycket.

Den föreslagna anordningen, medelst vilket förfarandet för bågsvetsning utförs, sörjer för samtidig tvinninq av några elektrodtrådar till en enda tvinnad skruvformig elektrod och matning av denna elektrod längs ett böjligt styrmantelrör i önskad riktning medelst en ensam matningsmekanism. Beroende på det faktum att mat- ningsmekanismen under matningen får elektroden som tvin- nas att utföra framâtskridande roterande rörelse, blir det möjligt att på den framsträckta elektroden påläggs krafter för skjutning av den längs mantelröret utan nå- gon iakttagbar deformation av elektrodytan. På grund av detta blir det möjligt att mata den tvinnade elektroden, och vad mer är med konstant hastighet, längs mantelrör med en längd mycket större än längden av liknande mantel- rör hos kända svetsanordningar med en enda matningsmeka- nism.

En av utföringsformerna av anordningen för båg- svetsning enligt föreliggande uppfinning utmärker sig av att svetsbrännarens kontaktmunstycke dessutom innefattar ett hus som omger kontaktinlägget och har ett fjädrande organ anordnat däri som står i kontakt med en av kontakt- inläggets ändar och utövar en kraft som är riktad längs den tvinnade smältbara elektrodens matningsaxel och tryc- ker gängan i kontaktinläggets kontaktkanal mot elektro- dens skruvlinjeformiga yta.

Användningen av det fjädrande organet i kon- taktmunstycket hos svetsbrännaren som utövar en kraft som är riktad längs den tvinnade elektrodens matnings- axel gör det möjligt att ta upp spel mellan den tvinnade elektrodens skruvlinjeformiga yta och den skruvlinjefor- miga ytan av munstyckets kontaktinlägg, vilket spel är oundviktligt på grund av den naturliga förslitningen av kontaktinlägget under anordningens arbete.

En annan utföringsform av anordningen för båg- svetsning enligt föreliggande uppfinning utmärker sig av _.....___.....-g (fl 10 15 20 30 35 8306819-7 10 att svetsbrännarenskontaktmunstycke dessutom innefattar ett hus som omger kontaktinlägget med en yttre gänga till- verkad på dess omkretsyta och har en gänga tillverkad på sin inre yta som har en diameter och stigning lika med diametern resp. stigningen hos kontaktinläggets yttre gänga och står i ingrepp med kontaktinläggets yttre gänga.

Gängan på kontaktinläggets yttre yta och en mot- svarande gänga pâ den inre ytan av huset som omger kontakt- inlägget gör det möjligt att selektivt ställa in kraften för tryckning av gängan i kontaktkanalen hos detta inlägg mot den tvinnade elektrodens skruvlinjeformiga yta inom ett brett intervall för att eliminera spel. Användningen av tryckorgan kommer att beskrivas närmare nedan.

Den yttre gängan på kontaktmunstyckets kontakt- inlägg och gängan på.den inre ytan av huset hos kontakt- munstycket som står i ingrepp med den yttre gängan kan vara tillverkade med en stigning som är mindre än stig- ningen för gängan i kontaktinläggets inre kontaktkanal..

Genom att tillverka kontaktinläggets yttre gänga och gängan på kontaktmunstyckets hus, vilka gängor står i ingrepp med varandra, med en sådan stigning, blir det möj- ligt att åstadkomma en exakt förinställning av tryckkraf- tens storlek.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hän- visning till bifogade ritning, pâ vilken fig. 1 visar en förenklad vy av en svetsanord- ning som illustrerar förfarandet för bågsvetsning enligt uppfinningen, fig. 2 visar en schematisk vy av den inbördes placeringen av arbetsdelen hos en smältbar elektrod tvin- nad av två trådar och ett arbetsstycke jämte en längd på förlängningen av denna elektrod enligt uppfinningen som illustrerar en av utföringsformerna för justering av svets- dimensionerna, ' fig. 3 visar ett tvärsnitt av elektroden taget längs linjen III-III i fig. 2, fig. 4 visar ett tvärsnitt genom den svets som 10 _; u! 30 8506819-7 11 erhålls med det elektrodläge som visas i fig. 2, fig. 5 visar en scmmetiäc vy av den inbördes placeringen av arbetsdelen hos en smältbar elektrod tvinnad av två trådar och ett arbetsstycke jämte en an- nan längd på förlängningen av denna elektrod enligt upp- finningen jämfört med den som visas i fig. 2, fig. 6 visar ett tvärsnitt taget längs linjen vi-vi 1 fig. 5, fig. 7visaretttvärsnitt genom den svets som erhålls med det elektrodläge som visas i fig. 5, fig. 8 visar en schematisk vy av den inbördes placeringen av arbetsdelen hos en smältbar elektrod tvin- nad av två trådar och ett arbetsstycke jämte en rotations- vinkel för denna elektrod enligt uppfinningen som illust- rerar en annan utföringsform för justering av svetsdimen- sionerna, fig. 9 visar ett tvärsnitt av elektroden taget längs linjen IX-IX i fig. 8, fig. 10 visar ett tvärsnitt av den svets som erhålls med det elektrodläge som visas i fig. 8, fig. 11 visar en schematisk vy av den inbördes placeringen av en smältbar elektrod tvinnad av två trådar och ett arbetsstycke jämte denna elektrod vid en annan rotationsvinkel enligt föreliggande uppfinning jämfört med den som visas i fig. 8, fig. 12 visar ett tvärsnitt av elektroden ta- get längs linjen XII-XII i fig. 11, fig. 13 visar ett tvärsnitt av den svets som erhålls med det elektrodläge som visas i fig. 11, fig. 14 visar ett längdsnitt av en anordning för bågsvetsning enligt uppfinningen för utförande av det föreslagna förfarandet för bågsvetsning, fig. 15 visar ett tvärsnitt av matningsmekanis- mens första kugghjulstransmission taget längs linjen XV-XV i fig. 14, _ Fig. 16 visar ett tvärsnitt av matningsmekanis- mens andra kugghjulstransmission taget längs linjen XVI-XVI 10 20 30 35 8-306819-7 12 i fig. 14, fig. 17 visar i tvärsnitt en del av matnings- mekanismens matarrullar taget längs linjen XVII-XVII i fig. 14, fig. 18 visar ett tvärsnitt av matningsmekanis- mens inloppsbussning taget längs linjen XVIII-XVIII i fig. 14, _ fig. 19 visar ett tvärsnitt av en annan utfö- ringsform av inloppsbussningen hos den matningsmekanism som visas i fig. 14, fig. 20 visar ett längdsnitt av svetsbrännar- kontaktmunstyckets kontaktinlägg tagets längs planet som sträcker sig genom kontaktinläggets axel, fig. 21 visar ett tvärsnitt av samma kontaktin- lägg taget längs linjen XXI-XXI i fig. 14, fig. 22a, b och c visar ändvyer av de olika kontaktinlägg för svetsbrännarmunstycket som används för tvinnade elektroder tillverkade av olika antal elektrod- trådar, och fig. 23 visar ett längdsnitt av en annan utfö- ringsform av svetsbrännarmunstyckets kontaktinlägg enligt uppfinningen taget längs det plan som sträcker sig genom kontaktmunstyckets axel.

Det torde i detta sammanhang påpekas, att bi- fogade ritning är schematisk och enbart tjänar till att illustrera föreliggande uppfinning utan att lägga några begränsningar på dimensionerna av de delar som ingår i den föreslagna anordningen för bâgsvetsning, på förhål- landet mellan dessa delars dimensioner, osv. Likartade delar i olika figurer är betecknade med samma hänvis- ningsbeteckningar.

Förfarandet för bâgsvetsning enligt föreliggan- de uppfinning utförs såsom följer.

Före svetsningen insätts i svetsanordningens matningsmekanism 1 (fig. 1) massiva oisolerade elektrod- trâdar 2, t.ex. tre sådana trådar som visas på ritningen, och startas mekanismen. Mekanismen 1 matar en smältbar Us 10 -J ba 8306819-7 13 elektod 3 längs ett böjligt styrmantelrör 4 och genom ett kontaktmunstycke 5 hos en svetsbrännare 6 in i zonen för svetsbâgen 7. Svetsbågen 7 tänds i det ögonblick som den smältbara elektroden 3 berör ytan av det arbetsstyc- ke 8 som skall svetsas efter det att en lämplig spänning pâkmms via en ledning 9 förbunden med kontaktmunstycket 5 och via en ledning 10 förbunden med arbetsstycket 8.

Efter det att svetsbågen 7 tänds börjar elektroden 3 och metallen hos arbetsstycket 8 att smälta och allteftersom svetsbrännaren 6 förs i en bestämd bana över ytan av ar- betsstycket 8 bildas en svets 11.

I enlighet med föreliggande uppfinning kombi- neras vid det föreslagna förfarandet inmatningen av den smältbara elektroden 3 i zonen för svetsbâgen 7 med till- verkningen av denna elektrod vid vilken en tvinnad buntad elektrod bildas av elektrodtrådar 2, varvid den tvinnade buntade elektroden 3 formas under sin frammatning genom tvinning av elektrodtrâdarna 2 samtidigt som den tvinna- de smältbara elektroden 3 utför en framåtskridande rote- rande skruvlinjeformig rörelse runt och längs elektrodens matningsaxel och var och en av trådarna 2 hos denna elekt- rod rör sig i samma bana och inträder i zonen för svets- bågen 7 vid samma punkt. Till följd av tvinningen av elektrodtrådarna 2 runt matningsmaxeln, vilken tvinning utförs till plastisk deformation inträffar, antar den tvinnade smältbara elektroden 3 formen av en långsträckt flergängig skruv med ett antal ingångar som bestäms av antalet av de yttre elektrodtrådarna 2 som bilåar gängan, eller den skruvformade ytan, av denna skruv. Den erford- rade hastigheten för inmatning av den tvinnade elektroden 3 i zonen för svetsbågen vid det föreslagna förfarandet bestäms av följande relation: v =_p x r x n där v är den tvinnade smältbara elektrodens 3 frammat- ningshastighet i m/min., _ p är skruvlinjens stigning vid tvinningen av elekt- rodtrådarna 2 i m, KI! 10 20 30 35 8306819-7 14 r är antalet varv som den tvinnade elektroden 3 gör per min., och n är antalet tvinnade yttre elektrodtrådar 2.

För fackmannen torde det vara klart, att det föreslagna förfarandet för bâgsvetsning kan utföras med en tvinnad smältbar elektrod 3 som är bildad av vilket som helst rimligt antal elektrodtrådar 2 börjande med tvâ.

Därvid kan elektrodens skruvlinjeformiga yta, då den tvin- nade elektroden 3 är tillverkad av ett flertal elektrod- trådar 2, t.ex. fem eller fler, varvid dessa trådar är an- ordnade i skikt (sett i tvärsnitt genom elektroden 3), endast vara bildad av de trådar som är belägna i elektro- dens yttre skikt och benämns därför häri yttre trådar 2.

Den tvinnade elektroden 3 kan vidare vara bildad av elekt- rodtrådar 2 med samma eller olika diameter, i det senare fallet måste emellertid de yttre trådarna 2 i bunten av de trådar 2 som bildar den skruvlinjeformiga ytan hos den tvinnade elektroden 3 ha samma diameter.

Nedan ges några exempel på utföringsformer av det föreslagna förfarandet för bågsvetsning vilka visar dess lämplighet för användning av tvinnade smältbara elektroder 3 tillverkade av olika antal elektrodtrådar 2, för utförande av svetsning under olika svetsbetinqelser och för utnyttjande av styrmantelrör 4 av olika längd.

Exgggl L En smältbar elektrod 3 (fig. 1) tvinnad av två elektrodtrådar 2 med en diameter av 1,0 mm och tillverka- de av lâglegerat stål inmatades under användning av ovan- nämnda förfarande för bågsvetsning i svetszonen för ett arbetsstycke 8 även detta av låglegerat stål och repre- senterande delarna av överbyggnaden hos ett fartyg för dnr last. En konventionell svetslikriktare med en plan volt-ampere karakteristika användes som kraftkälla för svetsbågen 7. Svetszonen skyddades med koldioxid. Båg- svetsningen utfördes under följande betingelser: - elektrodtrådarnas stigning vid tvinningen var lika med 3 mm, ,... e.,,.,...... ,,_..__,, , __,,__ ___, __ __ ,,__........._...........- ...a-e.. _... »_-__.._....._._...-..,..,.,.._..,,. ._ , UI 10 20 25 30 8306819-7 15 - rotationshastigheten för elektroden som tvin- nas runt sin matninqsaxel var lika med 833,3 r/min., - inmatninqshastigheten för den tvinnade elekt- roden i svetszonen var lika med 5 m/min., - svetsströmmen var 200A, - svetsspänningen var 21V, och - svetshastigheten var lika med 0,5 m/min.

Under dessa betingelser var svetsförloppet sta- bilt och svetsarna 11 utförda med olika rumslig orien- tering uppfyllde alla de fordringar som ställs på svetsar tillverkade i koldioxidatmosfär. §&g5§g_§. En smältbar elektrod 3 tvinnad av två elektrod- trådar 2 med en diameter av 1,8 mm och tillverkade av låglegerat stål inmatades i svetszonen för nämnda arbets- stycke enligt ovannämnda schema, varvid svetsningen ut- fördes under följande betingelser: - elektrodtràdarnas stigning vid tvinningen var lika med 6 mm, - rotationshastigheten för elektroden som tvinnas runt matningsaxeln för densamma var lika med 691,6 r/min., - inmatningshastigheten för den tvinnade elekt- roden i svetszonen var lika med 8,3 m/min., - svetsströmmen var 500A, - svetsspänningen var 42V, och - svetshastigheten var lika med 0,5 m/min. Även under dessa betingelser var svetsförloppet stabilt och svetsarna som erhölls i atmosfären av koldi- oxid uppfyllde alla de fordringar som ställdes på desam- ma i detta fall. §§g¶§Q;§. I detta fall inmatades en smältbar elektrod tvinnad av tre elektrodtrådar 2 med en diameter av 6,0 mm och tillverkade av låglegerat stål i svetszonen för delarna till ett fartygsskrov enligt ovannämnda schema. svetszonen avskärmas medelst ett kisel-mangan-flussmedel. .. ,.-.........__...._.._._.__.:__._... ___... ___.,._... ...,......._.....

KJ 10 20 30 8306819-7 16 Bågsvetsningen utfördes under följande betingelser: - elektrodtrådarnas stigning vid tvinningen var > lika med 30 mm, - rotationshastigheten för elektroden som tvin- nas runt sin matningsaxel var lika med 20 r/min., - inmatningshastigheten för den tvinnade elekt- roden i svetszonen var lika med 1,2 m/min., - svetsströmmen var 42OOA, - svetsspänningen var 24V, och - svetshastigheten var lika med 3 m/min.

En kraftig smaslfluikunelxmstnxnad_särskilt för höghastighetssvetsning användes som kraftkälla för svetsbågen. Även under dessa svetsbetingelser var svetsför- loppet ganska stabilt och de bildade svetsarna uppfyllde alla de fordringar som ställs på svetsar erhållna vid meltsvetsning.

Användningen av förfarandet för bågsvetsning enligt föreliggande uppfinning gör det möjligt att åstad- komma svetsar med olika rumsliga lägen och på betydande avstånd från matningsmekanismen 1. Jämfört med traditio- nella förfaranden för bâgsvetsning, vid vilka en smält- bar elektrod 3 frammatas längs böjliga styrmantelrör 4, kan längden av sådana rör vid det föreslagna förfarandet ökas 2 till 10 gånger och i vissa fall till och med mer.

Denna längd beror på konstruktionen av det böjliga mantel- röret 4 och dess material och är en funktion av den tota- la tvärsnittsytan av den tvinnade elektroden 3, antalet elektrodtrådar 2 i densamma och materialet hos dessa trådar. Vid det föreslagna förfarandet för bâgsvetsning är det dessutom möjligt att mata en tvinnad elektrod 3 med en total tvärsnittsyta som är 1,5 till 2 gånger stör- re än den vid kända förfaranden under bibehållande av samma flexibilitet hos styrmantelröret 4.

Nedan ges några exempel på förfarandet för bågsvetsning enligt föreliggande uppfinning som illust- rerar möjligheten att förlänga längden av det böjliga LW 10 30 8306819-'7 mantelröret 4.

Exgšêl 4_ Ett böjligt styrmantelrör 4 av konventionell konstruktion vid traditionella förfaranden för bàgsvets- ning tillförsäkrar stabil inmatning av en enda elektrod med en diameter av ca 1,4 mm i svetszonen till ett av- stånd av ca 3,5 m. Med användning av det föreslagna för- farandet för svetsning kan längden av det böjliga styr- mantelröret 4 fördubblas om en tvinnad elektrod som be- står av två elektrodtrâdar 2 med en diameter av 1,0 mm och har ett tvärsnitt approximativt lika med den för en enda elektrod med en diameter av 1,4 mm matas därigenom, varvid stabiliteten av hastigheten för inmatning av den tvinnade elektroden 3 i zonen för svetszonen 7 är ganska hög. §§gg§§;§. En smältbar elektrod 3 tvinnad av två elektrod- trådar 2 med en diameter av 1,8 mm inmatades i zonen för svetsbàgen 7. I detta fall kan längden av det böjliga mantelröret 4 förlängas till 14 m (dvs 4 gånger jämfört vid konventionell matning av en enda elektrod) utan att stabiliteten av hastigheten för inmatning av elektroden 3 i zonen för svetsbâgen 7 påverkas. g§g¶¶g;§. En smältbar elektrod 3 i detta fall tvinnad av tre elektrodtrådar 2 med en diameter av 2,0 mm matades längs mantelröret 4 en sträcka av 35 m och inträdde i zonen för svetsbâgen 7 med stabil hastighet, varvid ingen uppskattningsbar försämring av mantelrörets 4 böjlighet observerades.

Förfarandet för bågsvetsning enligt föreliggan- de uppfinning kan utföras med justering av dimensionerna av den uppnådda svetsen 11 (fig. 1), vilket kan åstadkom- mas genom att på konventionellt sätt ändra svetshastighe- ten eller genom ändring av de elektriska svetsparametrar- na, dvs genom ändring av svetsströmmen och spänningen för svetsbågen 7, såväl som genom ändring av läget av den 1 . \._»..-.~._ 10 20 25 30 8306819-'7 18 tvinnade smältbara elektroden 3 i förhållande till svet- sen 11, dvs genom mekanisk justering. Enligt föreliggan- de uppfinning utförs vid det föreslagna förfarandet me- kanisk justering av dimensionerna av svetsen 11 erhållen genom användning av den tvinnade smältbara elektroden 3, som är bildad av tvâ elektrodtrâdar 2 och under sin fram- matning utför en framåtskridande roterande rörelse runt och längs matninqsaxeln för densamma, genom ändring av orienteringen av elektrodens 3 ändyta 12 i zonen för svetsbågen 7 i förhållande till längdaxeln av svetsen 11 i ett plan som är vinkelrätt mot matningsaxeln för denna elektrod och sträcker sig genom dess ändyta 12.

Vid en utföringsform för mekanisk justering av dimensionerna av svetsen 11 ändras orienteringen av den tvinnade smältbara elektrodens 3 ändyta i zonen för svetsbâgen 7 i förhållande till svetsens 11 längdaxel i ett plan vinkelrätt mot elektrodens 3 matningsaxel genom ändring av elektrodens utsträckning, dvs längden av delen av elektroden 3 mellan dess utloppsställe från kontaktmun- stycket 5 och ändytan 12 inom i0,5 av skruvlinjestigningen för längdprofilen hos denna elektrod.

Närmare bestämt justeras svetsens 11 dimensio- ner enligt denna utföringsform pâ följande sätt. Med be- stämda svetsvariabler för uppnående av en svets med mini- mal bredd med maximal inträngning i arbetsstyckets 8 me- tall, placeras den tvinnade elektroden 3 under svetsför- loppet över svetsens11 längdaxel i zonen för svetsbågen 7 på sådant sätt att den linje som förenar medelpunkter- na av ändarna av de två trådar 2 som bildar elektroden 3 blir belägen längs svetsens 11 längdaxel. Denna placering av den tvinnade elektroden 3 visas i fig. 2, 3 och 4. Fig. 2 visar den tvinnade elektroden med en skruvlinjestigning T och utsträckning B1 i förhållande till kontaktmunstyc- ket 5. I det tvärsnitt av den tvinnade elektroden 3 som visas i fig. 3 är trådarna 2 som bildar elektroden 3 an- ordnade på samma sätt som vid ändytan av denna elektrod, vilket resulterar i att linjen L i figuren som förenar :e- Jl 10 20 30 ~. .a J azoes19-v 19 medelpunkterna av trådarnas 2 tvärsnitt har samma rikt- ning som en likartad linje som förenar medelpunkterna av trådarna 2 vid elektrodens 3 ändyta 12, och därför kommer för enkelhetens skull och för bättre förståelse oriente- ringen av elektrodens 3 ändyta 12 att utmärkas närmare genom läget av denna linje. Med en fastställd utsträck- ning B1 för den tvinnade elektroden 2 som visas i fig. 2 och med ett läge för linjen L som visas i fig. 3, får den svets 11 som uppnås den form som visas i fig. 4 (längd- axeln_hos svetsen 11 i fig. 4 är vinkelrät mot ritnings- lplanet). svetsen 11 har en minimal bredd betecknad W1.

Då en svets 11 av maximal bredd med minimal inträngning i metallen i arbetsstycket 8 önskas, för- längs eller förkortas utsträckningen av den tvinnade elektroden 3 med halva stigningen T. Detta sker genom enkel lyftning eller sänkning av kontaktmunstycket 5 eller hela svetsbrännaren 6 i förhållande till arbets- stycket 8 ett stycke motsvarande halva stigningen T av elektroden 3. Detta fall visas i fig. 5, 6 och 7. Fig. 5 visar den tvinnade elektroden 3 med samma stigning T och en ny reducerad utsträckning B2 erhållen genom sänk- ning av svetsbrännaren 6. I detta fall är linjen L som visas i fig. 6 belägen vinkelrätt mot längdaxeln av den svets 11 som visas i fig. 7, vilket åstadkommer sprid- ning av det värme som utvecklas av svetsbâgen 7 och minsk- ning av koncentrationen av värmetillförseln längs längd- axeln av denna svets. Den uppnådda svetsen 11 har en maximal bredd W2 och ett minimalt inträngningsdjup.

Dä den tvinnade elektrodens 3 utsträckning änd- ras med ett belopp mindre än elektrodens 3 hela stigning T, är det möjligt att uppnå mellanliggande värden på svetsens 11 bredd W och på inträngningsdjupet i förhål- lande till de tidigare nämnda.

Nedan ges några exempel på utföringsformer för mekanisk justering av svetsens 11 dimensioner 11 som ut- förs enligt föreliggande uppfinning för bâgsvetsning ge- nom ändring av längden av den tvinnade elektrodens 3 ut- _ ._-_......_.___....___..._._.._...___..~..- ..., .._. ..-- .__ __.._-.._._... .. . --.___ _. . 10 15 20 30 8306819-7 20 sträckning. g§gggg;1. En smältbar elektrod 3 tvinnad av två elektrod- trådar 2 av stål med en diameter av 4 mm matades med framåtskridande roterande rörelse mot stället för svets- ning av ett arbetsstycke av låglegerat stål, varvid lin- jen L och en liknande linje som förenar medelpunkterna av elektrodtrådarnas 2 ändar är anordnade längs svetsens 11 längdaxel. En konventionell svetslikriktare med en plan volt~ampere karakteristika användes som kraftkälla för svetsbâgen 7. Bâgsvetsningen utfördes under följande betingelser: - svetsströmmen var 120OA, - bâgspänningen var 32V, - svetshastigheten var lika med 100 m/h och - ett kisel~mangan flussmedel användes som skyddshölje.

Den sålunda tillverkade svetsen 11 uppfyller alla de fordringar som ställs på svetsar som uppnås vid meltsvetsning och hade följande huvuddimensioner: - svetsbredden var 13 mm, - inträngningsdjupet var 7 mm, och - svetsstränghöjden var 3,3 mm.

Emgggl 8. Utan ändring av svetsbetingelserna minskades utsträckningen av den tvinnade smältbara elektroden 3 med ovannämnda parametrar med en fjärdedel av sin skruv- linjestigning T. Detta resulterar i att linjen L blir belägen i 450 vinkel till svetsens 11 längdaxel. Den ef- ter avslutad svetsning erhållna svetsen 11 uppfyllde alla de fordringar som ställs på svetsar framställda genom meltsvetsning, men hade i detta fall andra dimensioner, dvs: - svetsbredden var 17 mm, - inträngningsdjupet var 5,5 mm, och - svetsstränghöjden var 2,5 mm. a... “___ ...- ...wma __.,,_._,__,__,_, 8306819-7 21 §§gg§g;2. Under samma svetsbetingelser minskades utsträck- ningen av den tvinnade smältbara elektroden 3 med ovan- nämnda parametrar med ännu en fjärdedel av sin skruvlinje- stigning T. Detta resulterar i att linjen L blir belägen vinkelrätt mot svetsens 11 längdaxel. Den efter avslutad svetsning erhållna svetsen 11 uppfyllde alla de fordringar som ställs pâ svetsar framställda genom meltsvetsning, men hade större bredd och mindre inträngningsdjup jämfört med 10 de två ovannämnda exemplen, dvs: - svetsbredden var 21 mm, LH - inträngningsdjupet var 4,5 mm och - svetsstränghöjden var 2 mm.

Vid en annan utföringsform för mekanisk juste- 15 ring av svetsens 11 dimensioner (fig. 1), ändras orien- teringen av den tvinnade smältbara elektrodens 3 ändyta 12 i zonen för svetsbågen 7 i förhållande till svetsens 11 längdaxel i ett plan vinkelrätt mot elektrodens 3 mat- ningsaxel genom rotation av elektroden runt dess matnings- 20 axel en vinkel mellan 0 och 900.

Närmare bestämt justeras svetsens 11 dimensio- ner enligt denna utföringsform såsom följer. Med bestämda svetsparametrar anordnas för uppnâende av en svets 11 med minimal bredd och maximal inträngning i metallen i arbets- stycket 8 elektroden 3 över svetsens 11 längdaxel i zonen för svetsbâgen 7 på sådant sätt, att den linje som förenar b; :j medelpunkterna för ändarna av de tvâ trådar 2 som bildar elektroden 3 placeras längs denna längdaxel. Den tvinnade elektrodens 3 läge i detta fall visas i fig. 8, 9 och 10. 30 Fig. 8 visar en tvinnad elektrod 3 med en stigning T och en utsträckning B2. Med den placering av den tvinnade elektroden 3 relativt arbetsstycket 8 som visas i fig. 8 och med den placering av linjen L som visas i fig. 9, får den svets 11 som uppnås ett tvärsnitt med den form 35 som visas i fig. 10 (längdaxeln av svetsen 11 i figl 10 är vinkelrät mot ritningens plan), varvid svetsen 11 har en minimumbredd betecknad W1. 8306819-7 22 Om en svets 11 med maximumbredd och minimal in- trängning i metallen i arbetsstycket 8 erfordras, roteras den tvinnade elektroden 3 900 runt matningsaxeln för den- samma. Detta sker helt enkelt genom vridning av svetsbrän- naren 6 medurs eller moturs. Detta fall visas i fig. 11, 12 och 13. Fig. 11 visar en tvinnad elektrod 3 med samma LJ! skruvlinjestigning T och utsträckning B1, men vriden 900 i förhållande till läget för denna elektrod i fig. 8. I detta fall är linjen L som visas i fig. 12 anordnad såsom 10 vid ovannämnda utföringsform för justering av dimensioner- na av svetsen 11, dvs vinkelrätt mot längdaxeln av svetsen 11 som visas i fig. 13. Svetsen 11 har en maximumbredd W2 och ett minimalt inträngningsdjup.

Genom vridning av den tvinnade elektroden 3 15 kring sin matningsaxel en vinkel mellan 0 och 900, är det möjligt att uppnå mellanliggande värden på bredden W hos svetsen och på inträngningsdjupet.

Nedan gives specifika exempel på utföringsfor- mer av den mekaniska justering av svetsens 11 dimensioner 20 som utförs enligt det föreslagna förfarandet för bågsvets- ning genom rotation av den tvinnade elektroden 3 runt mat- ningsaxeln för densamma. gygggl HL En smältbar elektrod tvinnad av två elektrodtrâ- dar 2 av stål med en diameter av 4 mm matades med framåt- skridande roterande rörelse mot stället för svetsning av ett arbetsstycke av låglegerat stål, varvid linjen L är anordnad längs svetsens 11 längdaxel. En konventionell (u Lyx svetslikriktare med en plan volt-ampere karakteristika 30 användes som kraftkälla för svetsbågen 7. Svetsningen ut- fördes under följande betingelser: - svetsströmmen var 1200A, - bågspänningen var 32V, - svetshastigheten var lika med 100 m/h, och 35 - ett kisel-mangan flussmedel användes som av- skärmningsskydd.

Den sålunda tillverkade svetsen 11 uppfyllde 8306819-'7 23 alla de fordringar som ställs på svetsar erhållna vid meltsvetsning och hade följande dimensioner: - svetsbredden var 13 mm, - inträngningsdjupet var 7 mm, och - svetsstränghöjden var 3,3 mm.

Exempel 11 gmgggl H. Utan ändring av svetsbetingelserna och längden av utsträukningen av den tvinnade smältbara elektroden 3 med ovannämnda parametrar, roterades denna elektrod 450 relativt svetsens 11 längdaxel med det resultatet att även linjen L placerades i en vinkel av 4s° i förhållande till denna axel. Den efter avslutad svetsning erhållna svetsen 11 uppfyllde alla de fordringar som ställs på svetsar tillverkade vid meltsvetsning, men hade i detta fall andra dimensioner, dvs: - svetsbredden var 17 mm, - inträngningsdjupet var 5,5 mm, och - svetsstränghöjden var 2,5 mm.

Exempel 12 šëgïgl 12.Under samma svetsbetingelser roterades den tvin- nade smältbara elektroden 3 med samma parametrar relativt svetsens 11 längdaxel 90° med det resultatet att även lin- jen L plaeeraaee i en vinkel av 9o° i förhållande till denna axel. Den efter avslutad svetsning uppnådda svetsen 11 uppfyllde alla de fordringar som ställs på svetsar tillverkade vid meltsvetsning, men hade större bredd och mindre inträngningsdjup och svetsstränghöjd jämfört med de två ovannämnda exemplen, dvs: - svetsbredden var 21 mm, - inträngningsdjupet var 4,5 mm, och - svetsstränghöjden var 2 mm.

De ovan betraktade utföringsformerna för meka- nisk justering av svetsdimensionerna ger sålunda likarta- de resultat, och har dessutom ett effektivt inflytande på svetsdimensionerna. Till exempel är koefficienten för svetsbreddjustering vid ovannämnda exempel större än 1,5 för båda utföringsformerna. Dessa utföringsformer för me- ........... \......_ e -..U __. ...._.........._........_.......,,.._._._..._ ...._, :___ _ __,,__,,_. ,. 10 20 30 8306819-'7 24 kanisk justering är ganska enkla, vilket är av särskilt värde för svetsfogar belägna vid relativt otillgängliga ställen i olika rumsliga lägen, och är lika lämpliga för justering av svetsutrustningar både före och under svets- ningen.

I fig. 14 visas en anordning för utförande av förfarandet för bågsvetsning enligt föreliggande uppfin- ning som är avsedd för användning vid varv för halvauto- matisk svetsning av diverse skrovdelar av låglegerat stål och som innefattar en matningsmekanism 1 förbunden genom ett böjligt styrmantelrör 4 med en svetsbrännare 6. Mat- ningsmekanismen 1 innefattar ett hus 13 som innehåller en elektrisk drivmotor 14 med en axel 15, en växellåda 16 omfattande två kugghjulsöverföringar och tvâ matar- rullar 17a och 17b på axlar 18a resp. 18b, kopplade till drivmotorns 14 axel 15 genom nämnda överföringar. Matar- rullarna 17a och b är till för frammatning av en tvinnad smältbar elektrod 3 längs matningsaxeln för densamma som är betecknad med X.

Växellådans 16 första kugghjulsöverföring som roterar matarrullarna runt sina axlar i samma riktning innefattar ett drivorgan 19 i form av ett koppformat element med ett utåt utskjutande centralt cylindriskt utsprång med ett axiellt genomgående hål 21 och två cir- kulära rader av tänder, av vilka den ena, den yttre ra- den 22, är utformad på den yttre ytan av detta organ, och den andra, den inre raden 23, är utformad på dess inre' yta. Denna överföring innefattar även två drivorgan 24a och 24b i form av kugghjul med raka kuggar som har en diameter som är mindre ändrivorganets 19 och är belägna inuti drivorganet 19 i kuggingrepp med dess inre kugg- rad 23 samt är fästa på änddelarna av matarrullarnas 17a och 17b axlar 18a resp. 18b, varvid drivorganen 24a och b är belägna på samma sida av matarrullarna 17a och b, såsom visas på ritningen.

Drivorganets 19 centrala utsprång 20 är mon- terat i ett slutet lager 25 inpressat i ett hål 26, som 10 få f] azb6s19-7 25 är upptaget i husets 13 undre vägg (enl. ritningen) och vars axel sammanfaller med matningsaxeln X. Som ett re- sultat kan drivorganet 19 utföra en roterande rörelse runt denna matningsaxel X. Drivorganet 19 är kinematiskt kopplat till drivmotorns 14 axel genom ett mellanliggande kugghjul 27 med raka kuggar som är fäst på axeln 15 och står i kuggingrepp med den yttre kuggraden 22 på drivor- ganet 19. Den inbördes placeringen av drivorganet 19, drivorganen 24a och b samt det mellanliggande kugghjulet 27 i ingreppsplanet för desamma visas i fig. 15, vilken visar ett snitt taget längs linjen XV-XV i fig. 14. Tack vare nämnda koppling kan sålunda matarrullarna 17a och b, då drivorganet 19 hos växellådans 16 första kugghjuls- överföring roterar, rotera runt sina axlar i samma rikt- ning.

Växellådans 16 andra kugghjulsöverföring - som sörjer för synkron rotation av båda matarrullarna 17a och b runt elektrodens 3 matningsaxel X - innefattar ett driv- organ 28 i form av ett kugghjul med raka kuggar som är fäst på drivmotorns 14 axel 15 och ett drivet organ 29 även detta i form av ett kugghjul med raka kuggar som står i kuggingrepp med drivorganet 28 och har ett axiellt qenomqående hål 30 och två diametralt motsatta hål 31a och 31b i sin kropp. I hålen 31a och 31b är inpressade slutna lager 32a och 32b, i vilka matarrullarnas 17a och 17b axlar 18a resp. 18b är löst monterade. Placeringen av hålen 31a och b i det drivna organet 29 samt den in- hördes placeringen av drivorganet 28 och det drivna orga- net 29 i ingreppsplanet för desamma visas i fig. 16, vilket visar ett snitt taget längs linjen XVI-XVI i fig. 14 .

De änddelar av axlarna 18a och b (fig. 14) som är motsatta de som är monterade i lagren 32a och b är löst sammankopplade med en skiva 33, varvid dessa ändde- lar av axlarna 18a och 18b är monterade i skivans 33 kropp i slutna lager 34a resp. 34b som är inpressade i hål 35a resp. 35b tillverkade diametralt i skivan. Det 10 15 20 8306819-'7 'sat i ett genomgående hål 39, som är upptaget i den övre 26 torde vara onödigt att påpeka, att hålen 35a och b är an- ordnade på samma avstånd från skivans 33 axel liksom hå- len 31a och b i det drivna organet 29. Beroende pâ det faktum att matarrullarna 17 är monterade med sina ena än- dar i det drivna orqanet 29 och med sina andra ändar i skivan 33 bildar det drivna organet 29 och skivan 33 en enda helhet.

Skivan 33 är utförd med ett centralt cylindriskt utsprång 36, som har ett axiellt genomgående hål 37 och är monterat i ett slutet lager 38. Lagret 38 är inpres- delen av huset (enligt ritningen) och vars axel samman- faller med matningsaxeln X. Beroende på det faktum att skivan 33 och det drivna organet 29 genom matarrullarnas 17 axlar 18 är förenade till en enda helhet med en axel som sammanfaller med matningsaxeln X, kan matarrullarna 3 17, då drivskivan 28 hos växellådans 16 andra kugghjuls- överföring roterar, utföra synkron rotationsrörelse runt nämnda axel.

För fackmannen torde det vara självklart, att den ovan behandlade specifika utföringsformen av mat- ninqsmekanismens 1 växellåda 16 icke är den enda möjliga.

Sålunda kan t.ex. växellådans 16 kugghjulsöverföringar arrangeras på andra sätt med andra typer av drivhjul. Vi- dare är det möjligt att i stället för kugghjulsdrift an- vända andra drivorgan som utnyttjar ingrepp såväl som drivorgan som utnyttjar friktion, men huvudprincipen för växellådans 16 verkningssätt bör kvarstå. Denna princip består i att de drivorgan som används måste åstadkomma samtidig rotation av matarrullarna 17 runt deras axlar i samma riktning och synkron rotation av dessa rullar runt matningsaxeln X med erforderlig hastighet.

Var och en av matarrullarna 17 representerar en cylinder med en gänga med flera ingångar på sin om- kretsyta i form av intill varandra liggande spår 40 med halvcirkulär form i tvärsnitt. Var och en av dessa gängor 10 8306819-7 27 har en stigning som är lika med stigningen av gängan hos den tvinnade smältbara elektroden 3 som formas. För fack- mannen är det uppenbart, att antalet ingångar hos multipel- gängan i varje särskilt fall torde vara olika och ytterst bestäms av rullarnas 17 diameter, elektrodtrådens 2 dia- meter och skruvlinjevinkeln hos den tvinnade elektroden 3 som formas. Matarrullarna 17 är anordnade med en spalt 41 mellan sina omkretsytor vars bredd bestäms av den tvin- nade elektrodens 3 totaldiameter och vilken sörjer för att elektroden 3 omsluts av rullarnas gängor.

Matningsmekanismens 1 hus 13 (fig. 14) har en vid denna fäst inloppsbussning 42 vid sin övre del (enligt ritningen) ovanför skivans 33 centrala cylindriska utsprång 36. Ett genomgående hål 43 hos inloppsbussningen 42, som är till för inledning av elektrodtrådarna 2 i mat- ningsmekanismen och har en axel som sammanfaller med mat- ningsaxeln X, är format som en stympad kon med styrspår 44 (fig. 18) på sin yta. Styrspåren 44 hindrar de elekt- rodtrådar 2 som passerar genom inloppsbussningen 42 från att förflyttas i hålet 43 runt bussningens axel. Antalet styrspår 44 är lika med antalet elektrodtrådar som an- vänds för bildande av den tvinnade elektroden 3.

Inloppsbussningen 42 kan dessutom vara utförd som en cylinder med separata genomgående styrhål 45 (fig. 19) i stället för det genomgående hålet 43 med styrspår 44 för varje elektrodtråd 2, varvid hålen 45 är anordna- de i cylinderns kropp runt dess axel i vinkel till denna axel och iett antal lika med antalet använda elektrodtrå- dar 2. I det enklaste fallet kan i allmänhet inloppsbuss~ ningens 42 genomgående hål 43 (fig. 14) vara utformat som en slits med en bredd motsvarande diametern av de elektrod- trådar 2 som passerar genom denna bussning.

Beroende på det faktum att axlarna hos inlopps- bussningens 42hâl 43, det drivna organets 29 axiella ge- nomgående hål 30 och drivorganets 19 axiella hål 21 är belägna i linje längs matningsaxeln X, bildar sålunda dessa hål en oavbruten kanal i matningsmekanismen 1. Den LD 10 15 20 h) UT 30 35 8306819-'7 28 smältbara elektroden 3 som inträder i denna kanal som separata elektrodtrâdar 2 lämnar den som en enda tvinnad elektrod.

Den undre delen (enligt uppfinningen) av mat- ningsmekanismens 1 hus 13 är förbunden med det böjliga styrmantelröret 4 av konventionell typ som är avsett att mata den tvinnade smältbara elektroden 3 mot svets- stället genom ett anslutningsdon 46 med ett centralt ge- nomgående hål 47, som har en diameter motsvarande diame- tern av drivorganets 19 axiella hål 21 och vars axel sam- manfaller med matningsaxeln X. Mantelröret 4 utgörs av en tätt lindad slinga av ståltråd med runt eller rektangu- lärt tvärsnitt med ett hölje som förhindrar förlängning av slingan i längdriktningen och ett på utsidan därav koaxiellt anordnat skyddsskikt. Då trådarna 2 som bildar den tvinnade elektroden 3 har en diameter på ca 2 mm, ¿ kan det böjliga mantelröret 4 ha en längd upp till 35 m.

Mantelröret 4 är vid sin andra ände förbunden med svetsbrännaren 6 utrustad med ett kontaktmunstycke 5. Enligt föreliggande uppfinning innefattar kontaktmun- stycket 5 ett kontaktinlägg 48 med en inre kontaktkanal 49, vilken är utförd med flera gängor på sin yta med en diameter, stigning och antal ingångar lika med diametern, stigningen resp. antalet ingångar hos den tvinnade elekt- roden 3 som tillverkas i matningsmekanismen 1 och passe- rar genom munstycket. Vid anordningen under betraktande är antalet gängingångar hos kontaktkanalen 49 lika med tre liksom vid den tvinnade elektroden 3. Kontaktkana- lens 49 form visas tydligare i fig. 20, som visar ett längdsnitt genom kontaktinlägget 48, och i fig. 21, som visar ett tvärsnitt genom kontaktinlägget 48. Med andra ord kopierar kontaktkanalens 49 skruvlinjeformiga yta den tvinnade elektrodens 3 skruvlinjeformiga yta. En så- dan profil hos kontaktkanalen 49 är endast möjlig ifall den tvinnade elektroden 3 som passerar genom kontaktmun- stycket 5 beskriver en framåtskridande roterande rörelse.

Fig. 22 visar sådana kontaktinlägg (i ändvy) uufauv-lnnwwq/n-qhwnw... .., .

I; 10 1 f. 30 8306819-7 29 för kontaktmunstycket av nämnda typ som bör användas om den tvinnade smältbara elektroden består av två (fig. 22a), tre (fig. 22b) och sju (fig. 220) elektrodtrådar.

Vid den utföringsform av kontaktmunstycket 5 som visas i fig. 14 kan munstycket bestå av ett cylind- riskt hus 50 som omger kontaktinlägget 48, som kan för- skjutas längs husets väggar. Huset 50 har ett däri mon- terat fjädrande organ 51 som motsvarar en cylindrisk tryckfjäder som är monterad i huset 50 medelst en bric- ka 52 som är fäst vid husets vägg. Det fjädrande orga- net 51 står i kontakt med kontaktinläggets 48 ände och utövar sålunda en kraft längs den tvinnade elektrodens matningsaxel som trycker kontaktkanalens 49 gängor mot elektrodens skruvlinjeformiga yta.

Vid den utföringsform av kontaktmunstycket 5 som visas i fig. 23 består munstycket även av ett cy- lindriskt hus 50 som omger kontaktinlägget 48. I detta fall har emellertid kontaktinlägget 48 en yttre gänga 53 på sin yttre yta som står i kontakt med husets 50 inre yta. Huset 50 är i sin tur försett med en gänga 54 på sin inre yta som har en diameter och stigning som är lika med diametern resp. stigningen hos kontaktinläggets 48 yttre gänga 53 och står i ingrepp med inläggets yttre gänga 53, varvidgängans53 resp. gängans 54 stigning är så vald att den är mindre än stigningen för gängan i kontaktinläggets 48 inre kontaktkanal 49, eller, med andra ord, den tvinnade elektrodens 3 skruvlinjeformiga yta.

Anordningen för utförande av det föreslagna förfarandet för bågsvetsning arbetar såsom följer.

Före svetsning och innan matningsmekanismen 1 (fig. 14) sätts igång, avlindas en trådbit av varje elektrcdtråd 2 från på ritningen icke visade rullar och införs deras ändar genom inloppsbussningens 42 genomgåen- de hål 43. Elektrodtrâdarnas 2 ändar leds därefter genom det axiella hålet 37 i skivans 33 cylindriska utsprång 36 och införs i spalten 41 mellan matarrullarna 17a och 15 lf) kq 8306819-7 30 17b. Därefter slås växellâdans 27 drivmotor 14 pâ. Till följd av rotationen av drivmotorns 14 axel 15 börjar driv- organet 28 och kugghjulet 27 på axeln att rotera.

Då drivorganet 28 som ingår i växellådans 16 andra kugghjulstransmission roterar börjar även denna transmissions drivna organ 29 såväl som skivan 33 och matarrullarna 17 förenade med det drivna organet 29 till en enda helhet att rotera runt matningsaxeln X. Därvid roterar, såsom visas i fig. 16, om drivorganet 28 roterar medurs, det drivna organet 29 moturs. Eftersom å ena si- dan elektrodtràdarna 2 (fig. 14) icke kan förskjutas i inloppsbussningens 42 axiella hål 43 runt detta håls axel, som sammanfaller med matningsaxeln X, och å andra sidan clektrodtrådarnas 2 ändar pressas samman i spalter 41 mellan matarrullarna 17, då skivan 33 roterar, tvinnas trådarna 2 till en elektrod 3 i sektionen mellan inlopps- bussningen 42 och matarrullarna 17.

Samtidigt överförs rotationen hos kugghjulet 27, som ingår i växellådans 16 första kugghjulstransmis- sion, till drivorganet 19. Då drivorganet 19 roterar, börjar även de drivna organen 24, som står i kugginrepp med dess inre kuggrad 23 och är fästa på matarrullarnas 17 axlar 18, att rotera, varvid matarrullarna 17 roterar runt sina axlar i samma riktning. Därvid roterar, såsom visas i fig. 15, om kugghjulet 27 roterar medurs, driv- organet 19 moturs, och även de drivna organen 24 roterar moturs. Till följd av att de roterar runt sina egna ax- lar, skruvar matarrullarna 17 (fig. 14) med en multipel- gänga på sina omkretsytor in de tvinnade elektrodtrådar- na 2 i spalten 41 däremellan och skjuter ut dem ur spal- ten som en färdig tvinnad elektrod 3 som därmed utför en komnlex fortskridande roterande rörelse.

Av det föregående följer sålunda att växellå- dans 16 andra transmission, som består av drivorganet 28 och det drivna organet 29, bringar matarrullarna 17 att rotera runt matningsaxeln och på detta sätt tvinnar samman trådarna 2 till en elektrod 3, medan ¿äremot växel- 8306819-7 31 lådans 16 första transmission, som består av drivorganet 19 och de drivna organen 24, bringar matarrullarna 17 att rotera runt sina axlar och på detta sätt matar elektroden 3 som tvinnas i önskad riktning. Växellådans 16 funktions- sätt påminner något om arbetssättet för den välkända pla- netväxeln, varvid organet 19 fungerar som solhjul, orga- nen 24 som planethjul och organet 29 som planethållare.

Efter det att den lämnat spalten 41 mellan ma- tarrullarna17, rör sig den tvinnade elektroden 3 under skruvlinjeformig rörelse längs matningsaxeln X genom hå- len 30, 31 och 47 i nämnd ordning och in i det böjliga mantelröret 4. Efter att ha passerat det senare inträder den tvinnade elektroden 3 i svetsbrännarens 6 kontaktmun- stycke 5, närmare bestämt i kontaktinläggets 48 kontakt- kanal 49, varvid den tvinnade elektroden 3 skruvas in i denna skruvlinjeformiga kanal 49 och kommer i tillförlit- lig glidkontakt med den inre ytan av denna kanal med nästan alla punkter på sin yta (under förutsättning att dess dellängd är lika med kanalens 49 längd). Tillförlit- ligheten av den elektriska kontakten mellan kontaktin- ußäanet 48 och den tvinnade elektroden 3 tillförsäkras även genom det fjädrande organets 51 verkan, vilket or- gan 51 utövar en konstant kraft längs elektrodens 3 mat- nšnusaxel och trycker kontaktkanalens 49 skruvlinjeformi- wa yta mot elektrodens skruvlinjeformiga yta.

Den av kontaktinläggets 48 yttre gänga 53 och den inre gängan 54 av huset 50, som omger inlägget, bil- dade gänqade förbindningen (fig. 23) har av en effekt liknande det fjädrande organets 51. Vid denna utförings- form tillförsäkras varaktigheten av den tryckkraft som verkar längs elektrodens 3 matningsaxel genom den själv- åtdragning av denna gängade förbindning som uppstår under elektrodens fortskridande roterande rörelse och fixerar kontaktinläggets 48 läge i förhållande till det stationä- ra huset 50. Ett särskilt förhållande väljs mellan den gängade förbindningens stigning och stigningen för kon- taktinläggets gänga i enlighet med de specifika arbets- ß3Û6819~'7 32 betíngelserna för kontaktmunstycket 5, diametern och läng- den av mantelröret 4 (fig. 14) och den tvinnade elektroden, osv. Det torde emellertid i detta sammanhang påpekas att specialorgan som trycker elektroden 3 mot kontaktmunstyc- fl ket 5 ibland icke behövs. _ Saken är nämligen den att mantelrörets 4 inre diameter alltid är något större än den tvinnade elektrodens 3 maximidiameter, vilket är ett villkor för att elektroden 3 skall kunna ledas genom detta rör. Beroende på detta, “U såväl som på det faktum att elektroden 3 anligger mot gängan i kontaktinlägget 48 i kontaktmunstycket 5 då en tillräckligt lång elektrod 3 och ett tillräckligt långt rör 4“används, är elektroden 3 anordnad i röret 4 på så- dant sätt att det har en vågformig längdprofil, dvs i det- - 15 ta fall kommer längden av elektroden 3 inuti röret 4 all- tid att något överstiga längden av röret. Om skillnaden i längd är större än delningen av den tvinnade elektrodens 3 skruvlinjeformiga yta, är den i den vågformiga tvinnade elektroden 3 uppkommande kraften tillräcklig för att åstad- ¿0 komma den erfordrade tryckningen av elektroden 3 mot kon- taktinläggets 48 yta under en ganska lång tid, och sålun- da finns inget behov av extra tryckorgan. Manuell eller halvautomatisk svetsning kan tas som ett exempel på detta fall. 35 Om ett jämförelsevis kort mantelrör 4 och tvin- nad elektrod 3 används, såsom t.ex. vid automatiserad svetsning, är det, då nämnda skillnad i längd är mindre än den tvinnade elektrodens 3 stigning eller då elektroden 3 icke alls är vågformig, nödvändigt att använda nämnda 10 tryckorgan. Detta till följd av det faktum att, beroende på den naturliga förslitning som oundvikligen förorsakas av friktionen under kontaktmunstyckets 5 arbete, spelrum uppträder i det av den tvinnade elektroden 3 och kontakt- inlägget 48 bildade skruvparet, vilket resulterar i en šß försämring av den elektriska kontakten i detta par och omintetgör följaktligen hela svetsförloppet.

Huruvida ett särskilt tryckorgan skall användas 111 8306819-7 33 eller icke beror sålunda på syftet med konstruktionen och användningen av svetsanordningen. I detta sammanhang bör även påpekas, att den naturliga förslitningen av kon- taktkanalens 49 yta, beroende på dess skruvlinjeformiga form, kan vara mycket stor. Denna förslitning tillåts i princip ända tills något liknande en skruvlinjeformig yta finns kvar och den utför sin inneboende funktion.

Livslängden för ett kontaktmunstycke 5 med en sådan konstruktion blir sålunda många gånger längre än för kon- ventionella kontaktmunstycken. Detta har stor betydelse för ett flertal bâgsvetsningstillämpningar, särskilt för bågsvetsning vid linjeproduktionsbetingelser då ett ut- byte av ett förslitet munstycke gör det nödvändigt att stoppa hela produktionslinjen och sålunda resulterar i extra produktionskostnader.

Förfarandet och anordningen för bågsvetsning enligt föreliggande uppfinning har följande fördelar gent- emot kända förfaranden och anordningar.

Först bör påpekas, att det föreslagna förfa- rande, beroende på användningen av principen att kombi- neta matningen av den smältbara buntade elektroden och rvinningen av alla elektrodtrådarna till en enda tvinnad vlcktrod som utför framåtskridande roterande rörelse, icke e»fordrar någon komplex specialutrustning för separat tvinning på förhand av elektroderna av trådar och vidare upprullníng av de tvinnade elektroderna.

Det föreslagna förfarandet sörjer för bättre betingelser för skjutning av en tvinnad elektrod genom mantelrör beroende på en förstorad kontaktyta mellan mat- njngsenheten och elektroden som matas, vilket resulterar i att den kraft med vilken elektroden skjuts genom röret ökar brant. Detta gör det möjligt att med framgång lösa problemet att konstruera en svetsutrustning med en för- längd vcrkningsradie för svetsbrännare, vid vilka en en- sam matningsmekanism av trycktyp används.

Det föreslagna förfarandet sörjer även för ett stabilt förlopp av svetsningen beroende på det faktum att, 41 1G 20 JU 8306819-7 34 för det första, elektroden inmatas i svetsbågzonen med konstant hastighet eftersom slitning av elektroden i in- matningsmekanismen är helt utesluten vid alla svetsbe- tingelser och att, för det andra, en högtillförlitlig elektrisk kontakt mellan elektroden och kontaktmunstyc- ket föreligger eftersom elektroden står i kontakt med munstycket över en skruvlinjeformig yta.

Dessutom åstadkommer det föreslagna förfaran- det en avsevärd förbättring av svetshastigheten (särskilt för svetsning som utförs vid relativt otillgängliga stäl- len), eftersom det gör det möjligt att använda tvinnade elektroder med en total tvärsnittsyta av upp till 150 mmz, att använda en svetsström upp till 6000A och högre (be- roende på elektrodens tvärsnittsyta) och att svetsa med en hastighet upp till 1000 m/h och högre. Detta förfaran- de gör det möjligt att gasbågssvetsa och meltsvetsa både järn och icke-järn metaller såväl som olika på dessa me- taller baserade legeringar, varvid man erhåller svetsar med hög kvalitet som preparerats på fastställt sätt ty- piskt för alla traditionella svetsmetoder.

Tillsammans med konventionella sätt för juste- ring av svetsdimensioner sörjer det föreslagna förfaran- det för en enkel och effektiv mekanisk justering över ett ganska brett intervall. En sådan justering kräver ingen större skicklighet av svetsarna, eftersom skötseln av svetsanordninqen är högst förenklad. Dessutom gör juste- ringar enligt föreliggande förfarande det möjligt att för- enkla och automatiseralkxfiïollenn av svetsens dimensioner och att utföra svetsen i enlighet med dimensionsändringar- na hos svetsfogarnas preparerade kanter.

Anordningen för utförande av detta förfarande har en enklare konstruktion, lägre specifik förbrukning av material och avsevärt längre livslängd.

Tagna tillsammans gör alla dessa drag det möj- ligt att helt automatisera svetsförloppet och att utföra det med matning av en tvinnad elektrod med stor tvärsnitts- yta genom långa mantelrör utan inverkan på flexibiliteten

Claims (8)

10 30 8306819-7 35 av de sistnämnda, såväl som att avsevärt öka tillämp- ningsområdet för automatiserad svetsning beroende på minskningen av svetsbrännarnas storlek, vilket kan upp- nås genom installation av en elektrodmatningsmekanism i omedelbar närhet av trådrullarna som har en avsevärd kapacitet och är belägna på ett betydande avstånd från svetsstället. Patentkrav

1. Förfarande för bågsvetsníng, vilket inne- fattar inmatning i zonen för en svetsbåge (7) av en tvinnad smältbar elektrod (3) som är hopsatt av två el- ler flera oisolerade elektrodtrâdar (2) och motsvarar en flerqängig skruv med ett antal gängingângar som bestäms av antalet yttre elektrodtrådar (2) som bildar gängan hos denna skruv, varvid matningen utförs med möjlighet till åustering av dimensionerna hos svetsen (11) som uppnås, k ä nr1e1;e c k n a t av att den tvinnade smältbara elektroden (3) bildas allteftersom den inmatas i zonen för svetsbågen (7) genom tvinning av elektrodtrådarna (2) runt matningsaxeln, varvid den tvinnade smältbara elektro- den (3) utför en framåtskridande roterande skruvlinjefor- mig rörelse runt och längs matninqsaxeln och var och en av trådarna (2) hos den tvinnade smältbara elektroden (3) rör sig i samma bana och inträder i zonen för svetsbågen (7) vid samma punkt, med en inmatningshastighet för den tvinnade smältbara elektroden (3) i zonen för svetsbågen (7) som är bestämd av följande samband: v = p x r x n, där v - den tvinnade smältbara elektrodens (3) matnings- hastighet, p - skruvlinjens stigning vid tvinningen av elektrod- trådarna (2), Lil k. .- UI 8-306819-7 36 r - antalet varv som den tvinnade smältbara elektroden (3) gör per tidsenhet, och n - antalet yttre elektrodtrådar (2) som tvinnas.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n - n e t e c k n a t av att justeringen av dimensionerna hos svetsen (11) som uppnås med användning av den tvinna- de smältbara elektroden (3) som är hopsatt av två elektro- der (2) utförs genom ändring i zonen för svetsbàgen (7) av orienteringen för den tvinnade smältbara elektrodens (3) ändyta (12) i förhållande till svetsens (11) längd- axel i ett plan som är vinkelrätt mot matningsaxeln för elektroden (3). '

3. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n - n e t e c k n a t av att ändringen i zonen för svets- hågen (7) av orienteringen för den tvinnade smältbara elektrodens (3) ändyta (12) i förhållande till den upp- nådda svetsens (11) längdaxel i planet vinkelrätt mot den tvinnade smältbara elektrodens (3) matningsaxel ut- förs genom ändring av längden av den tvinnade smältbara elektrodens (3) utsträckning längs matningsaxeln för den- samma inom 10,5 av skruvlinjestigningen för elektrodens (3) längdprofil.

4. Förfarande enligt patentkravet 2, k ä n - n e t e c k n a t av att ändringen i zonen för svets- båqen (7) av orienteringen för den tvinnade smältbara nlektrodens (3) ändyta (12) i förhållande till den upp- nàdda svetsens (11) längdaxel i planet vinkelrätt mot den tvinnade smältbara elektrodens (3) matningsaxel utförs genom vridning av elektroden (3) runt dess matningsaxel en vinkel mellan 0 och 900.

5. Anordning för utförande av förfarandet för bågsvetsning enligt något av patentkraven 1 - 4, vilken innefattar en svetsbrännare (6) som är utrustad med ett kontaktmunstycke (5) och genom ett böjligt styrmantelrör (4) avsett för inmatning av en smältbar elektrod (3) i en svetszon är förbunden en matningsmekanism (1) som in- nefattar en växellåda (16) som är monterad i ett hus (13) fqk., .,_, . ,, _ 15 20 30 35 esose19+v 37 och drivs av en drivmotor (14), samt roterande matarrul- lar (17) som är avsedda för framförande av den smältbara elektroden (3) längs matningsaxeln för densamma och fast fästa på axlar (18) kopplade till drivmotorns (14) axel (15), k ä n n e t e c k n a d av att var och en av matningsmekanismens (1) matarrullar (17) är utförd som en cylinder som har en gänga med flera ingångar tillver- kad runt dess yttre yta med en stigning lika med stig- ningen hos gängan av den tvinnade smältbara elektrøflen (3) som bildas, att matningsmekanismens (1) växellåda (16)'innefattar en första kugghjulstransmission som åstad- kommer rotation av matarrullarna (17) runt deras axlar i samma riktning och består av två drivna organ (24) vilka vart och ett är fast fäst på ändarna av matarrullarnas (17) axlar (18) på samma sida av matarrullarna (17) och ett drivorgan (19) som är kinematiskt kopplat till driv- organ (24) och till drivmotorns (14) axel (15), och en andra kugghjulstransmission som åstadkommer synkron rota- tion av båda matarrullarna (17) runt den tvinnade smält- bara elektrodens (3) matningsaxel och består av ett dri- vet organ (29) löst påfört på ändarna av matarrullarnas (17) axlar (18) på samma sida av matarrullarna (17) och att arivorgan (za) som är kinematiskt kopplat till den andra kugghjulstransmissionens drivna organ (29) och till drivmotorns (14) axel (15), och att kontaktmunstycket (5) innefattar ett kontaktinlägg (48) med en inre kontaktka- nal (49) som har en gänga med flera ingångar tillverkad på sin yta med en diameter, stigning och ett antal in- gångar lika med diametern, stigningen resp. antalet in- gångar hos den bildade tvinnade smältbara elektroden (3)sm passerar genom kontaktmunstycket (5).

6. Anordning enligt patentkravet 5, n e t e c k n a d av att svetsbrännarens (6) kontakt- munstycke (5) dessutom innefattar ett hus (50) som omger kontaktinlägget (48) och har ett fjädrande organ (51) anordnad däri som står i kontakt med en av kontaktinläg- gets (48) ändar och utövar en kraft som är riktad längs k ä n - u* ln 8306819-7 38 den tvinnade smältbara elektrodens (3) matningsaxel och trycker gängan i kontaktinläggets (48) kontaktkanal (49) mot elektrodens (3) skruvlinjeformiga yta.

7. Anordning enligt patentkravet 5, av att svetsbrännarens (6) kontakt- k ä n - n e t e c k n a d munstycke (5) dessutom innefattar ett hus (50) som omger kontaktinlägget (48) med en yttre gänga (53) tillverkad på dess omkretsyta och har en gänga (54) tillverkad på sin inre yta som har en diameter och stigning lika med diametern resp. stigningen hos kontaktinläggets (48) yttre gänga (53) och står i ingrepp med kontaktinläggets (48) yttre gänga (53).

8. Anordning enligt patentkravet 7, av att den yttre gängan (53) på kon- k ä n - n e t e c k n a d tnktmunstyckets (5) kontaktinlägg (48) och gängan (54) på den inre ytan av huset (50) hos kontaktmunstycket (5) som står i ingrepp med den yttre gängan (53) är tillver- Mmæ med en stigning som är mindre än stigningen för gängan i kontaktinläggets (48) inre kontaktkanal (49).