SE435434B - Planledningskrets - Google Patents

Description

'1909016-3 w källa är inkopplad mellan ledarna för alstring av ett vågfeno- men uteslutande i en udda vågtyp och att en symmetrisk belast- ning är inkopplad mellan ledarna. " Här kan framhållas, att det är känt att koppla en plan- ledning till en annan planledning för bildande av t.ex. ett filter eller en riktkopplare. Ett väsentligt kännetecken är emellertid dä, att fortplantning av både jämna och udda våg- typer äger rum.

Vid excitering i en udda vågtyp av den första och den andra planledaren lika höga potentialer men med motsatt pola- ritet, varvid samma strömmar flyter genom ledarna i motsatta riktningar. Det elektriska fältet är udda-symmetriskt med hän- syn till ett bisektrisplan i rät vinkel mot ledarna och fäl- tet är koncentrerat i närheten av dessa ledare. Det elektris- ka fältet i närheten av "vågledarens" väggar är däremot litet.

Uppfinningen är baserad på upptäckten, att, när två planledare mellan parallella ledande plan exciteras i en udda vågtyp, de samordnande strömmarna i planen har låga värden och att "vâgledaren" ej kommer att exciteras. Följdaktligen kan "vågledaren" överdimensioneras. Ytterligare en fördel är att en upphängd planledningskrets enligt uppfinningen har större impedansområde än en upphängd planledning med en enda planledare och TEM-vågfortplantning. Planledningskretsen en- ligt uppfinningen har dessutom fördelen, att i jämförelse med andra plana vägledande konstruktioner såsom vågledare med slitsledning och vågledare av koplanartyp inga resonanser kan uppträda till följd av de stora metallytorna, som finnes på substratet vid dessa konstruktioner.

Med hjälp av ett stycke vägledande kropp är det möjligt att framställa ett reædüvt element med i princip varje möjligt värde. Elementet har induktiv eller kapacitiv karaktär beroen- de på dess längd i förhållande till driftvåglängden och karak- tären hos avslutningen (öppen eller kortsluten). Sådana våg- ledarstycken användes bl.a. för framställning av mikrovågs- kretsar. Mikrovågskretsar såsom en balanserad ring, ett fil- ter, en dämpsats, ett T-greningsstycke, en blandare, en cir- kulator osv. kan följaktligen framställas med hjälp av en upphängd planledning enligt uppfinningen. Osymmetrier i en upphängd planledning eller mikrovågskrets, som är utförd med en sådan ledning, kan resultera i att jämna vågtyper exci- 790-90 1 6 ~ 3 rs teras. De med jämna vågtyper samordnade strömmarna i de båda metallplanen är i motsats till strömmar till följd av den udda vågtypen avsevärda, eftersom de bidrar till att intensi- fiera varandra. Detta erbjuder möjligheten att dämpa jämna vågtyper genom att sammansatta metallplanen av ledande och resistiva material. Mikrovågskretsar, som är framställda en- ligt tekniken för upphängda planledningskretsar för udda våg- typer, har hög symmetrigrad för att förhindra excitering av jämna vågtyper såsom sin gemensamma egenskap.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med ledning av åt- följande ritning, där fig. 1 visar en tvärsnittsvy av en känd upphängd planledning, fig. 2 en tvärsnittsvy av en upphängd planledningskrets enligt uppfinningen, fig. 3 en planvy av en del av ett metallplan för användning vid utföringsformen en- ligt fig. 2, omfattande mosaik av ledande kvadrater, som är åtskilda medelst resistiva band, fig. U en planvy av en våg- typsomvandlare för användning vid utföringsformen enligt fig. 2, fig. 5 en planvy av en bockad del av en upphängd planled- ningskrets enligt uppfinningen, fig. 6 en planvy av ytterli- gare en bockad del av en planledningskrets enligt uppfinningen, fig. 7 en planvy av ett greningsstycke av två upphängda plan- ledningar för en krets enligt uppfinningen, fig. Sa en sche- matisk planvy av ett T-format seriegreningsstycke för en krets enligt uppfinningen, fig. 8b en tvärsnittsvy längs linjen VIIIB - VIIIB i fig. 8a, fig. 80 en schematisk planvy av en modifikation av de till fig. 8a visade greningsstycket, fig. 9a en schematisk planvy av ett T-format shuntgreningsstycke för en krets en krets enligt uppfinningen, fig. 9b en tvär- snittsvy längs linjen IXB - IXB i fig. 9a, fig. 90 en sche- matisk planvy av en modifikation av det i fig. 9a visade gre- ningsstycket, fig. 10 en schematisk planvy av en delnings- knut för en krets enligt uppfinningen, fig. 11 en planvy av planledarna och en magnet för en cirkulator, fig. 12a en plan- vy av en belastningsimpedans för en upphängd planledningskrets enligt uppfinningen, fig.12b en tvärsnittsvy längs linjen XIIB - XIIB i fig. 12a, fig. 13a en planvy av en kortslutning för en planledningskrets enligt uppfinningen, fig. 13b en tvärsnittsvy längs linjen XIIIB - XIIIB i fig. 13a, fig. 13 en planvy av en kortslutning för en planledningskrets enligt uppfinningen och fig. íüb en tvärsnittsvy längs linjen D 19a9o1s-z 14.

XIVB - XIVB i fig. lüa. Samma eller motsvarande komponenter i de olika figurerna är försedda med samma hänvisníngsbeteck- ningar.

Den i fig. 1 visade kända upphängda planledningen om- fattar parallellt med varandra ett metallplan 1, ett.metall- plan 2 och ett dielektriskt substrat 3 för en planledare H.

Denna planledning arbetar i en TEM-vågtyp. Metallplanen 1 och 2 bildar en del av en ledande kåpa, som helt omsluter subst- ratet 5 och den på densamma anordnade ledaren H. En upphängd planledning har vissa fördelar i förhållande till den konven- tionellt uppbyggda planledningen, som är anordnad på ett substrat med ett metallplan på den andra större ytan. En förs- ta fördel med en upphängd planledning är att ohomogeniteter i substrat ger upphov till avsevärt lägre störningsgrad, efter- som dielektrikumet övervägande är luft. En andra fördel är att den gemensamma impedansen av 50 ohm kan åstadkommas med rim- ligt breda ledare, vilket reducerar de fotolitografiska nog- grannhetskraven, som måste uppfyllas under framställningen.

Dessutom är ledarförlusterna mindre, vilket är speciellt väsent- ligt för användning inom millimetervägsområdet. En tredje för- del är att båda sidor av substratet för en upphängd planled- ning kan utnyttjas för placering av mikrovågskretsar.

Den ledande kåpan, inuti vilken planledningen och mikro- vågskretsarna, som bl.a. är bildade av planledningar, är in- byggda, bildar en överföringsledning i form av en vågledare.

Denna vägledares bredd är vald på sådant sätt, att inga våg- typer kan fortplantas i densamma inom kretsens driftsfrekvens- område. Detta innebär, att bredden b hos vågledaren måste vara tämligen liten. En olägenhet är att till och med en mikrovågs- krets av medelstorlek måste inbyggas i ett flertal separata metallkåpor, vilket är dyrt och vidare svårt att utföra för högre frekvenser.

Fig. 2 är en tvärsnittsvy av en upphängd planlednings- krets enligt uppfinningen. En andra planledare 5 är anordnad parallellt med den första ledaren U på det dielektriska subst- ratet 3. Ledarna H och 5 är elektromagnetiskt kopplade till varandra, eftersom gapet s mellan den första ledaren 4 och den andra ledaren 5 är avsevärt mindre än bredden w av de båda ledarna Ä och 5.

Ett stort impedansområde kan täckas med en upphängd plan- ledning för en krets enligt uppfinningen. Låg karakteristisk íšo9o16-3 5 impedans kan uppnås medelst breda ledare (w stor), som är åt- skilda från varandra ett litet avstånd s, varvid det är möj- ligt att ytterligare reducera den karakteristiska impedansen medelst antingen ett metallblock, som sträcker sig över le- darparet, eller ett metallplan på den andra sidan av substra- tet. Hög karakteristisk impedans uppnås medelst smala ledare (w liten) på jämförelsevis stort avstånd s från varandra.

Ledarna H och 5 exciteras och drives i den udda vågtypen, vil- ket innebär, att båda ledarna har lika stora potentialer men med motsatt polaritet och att lika strömmar flyter genom de båda ledarna i motsatta riktningar. Det elektriska fältet är udda-symmetriskt i förhållande till ett rätvinkligt halve- rande plan för de båda ledarna U och 5. Det elektriska fäl- tet är koncentrerat mellan de båda ledarna H och 5. Nära den lednade kåpan och följdaktligen på något avstånd från le- darna är det resulterande fältet mycket litet till följd av de lika stora potentialerna med motsatt polaritet. De med de udda vågtyperna samordnade strömmarna i metallplanen 1 och 2 är därför endast små. Excitering av en udda vågtyp med- för den avsevärda fördelen, att "vågledaren" knappast exci- teras och därför kan överdimensioneras. Av försök framgår t.ex. att resonanser, som uppträdde vid excitering med en jämn vågtyp i en mikrovågskrets, som är anordnad i en fem gånger överdimensionerad "vågledare", ej uppträder vid exci- tering i udda vågtyper.

Svaga väggströmmar inmtaflpknæn 1 och 2 har vidare för- delen, att experiment med mikrovågskretsar kan genomföras med ett av metallplanen 1 och 2 avlägsnat. Vidare har den upp- hängda planledningen fördelen, att i jämförelse med andra lik- nande vågledarkonstruktioner några resonanser ej kan uppstå till följd av de stora metallytorna, som användes vid dessa konstruktioner på substratet och som även tjänstgör såsom ledare.

För att förhindra excitering av jämna vågtyper, när excitering av udda vågtyper skall äga rum, måste ledarna och mikrovågskretsarna vara symmetriskt uppbyggda. Till följd av bl.a. tillverkningstoleranser kan detta emellertid ej alltid genomföras i praktiken. Det är emellertid typiskt för exci- tering i den jämna vågtypen att detta åtföljes av jämförel- sevis stora väggströmmar i metallplanen 1 och 2. Genom att 7909016- 3 6 framställa dessa metallplan 1 och 2 omväxlande av väl ledande material och av resistivt material kan dessa strömmar och där- med de jämna vågtyperna dämpas. Fig. 3 visar ett metallplan 1 eller 2, bestående av ledande kvadratiska delar 6 med god elektrisk ledningsförmâga, som är åtskilda sinsemllan medelst ett nät av ledare 7 av material med dålig elektrisk lednings- förmåga.

Om en våg tillföres ett stycke vågledare, som är kort- sluten i den ena änden, reflekteras vågen vid denna ände och återgår till ingången med en fasförskjutning i förhållande till den inkommande vågen, som kommer att bero på vågledarens längd. Reflektion kan även förorsakas av andra diskontinui- teter än en kortslutning. Ett dylikt stycke överföringsled- ning kan bete sig såsom ett reaktivt element beroende på våglängden och på avslutningens karaktär, som kan vara induk- tiv, verkligt resistiv eller kapacitiv. Dylika stycken våg- ledare användes bl.a, för att framställa mikrovågskretsar och kan vara anordnade i rät vinkel mot en kontinuerlig vågledare.

Otaliga komponenter för mikrovågskretsar kan framställas me- delst upphängda planledningar. Dessa lammomflmer kännetecknas av hög grad av symmetri hos uppbyggnaden i syfte att för- hindra excitering av ej önskvärda vågtyper.

Fig. Ä visar en vågtypomvandlare med upphängd plan- ledning. Signalomvandlaren utgör en del av en balanserad mat- ningskälla för alstring av en våg uteslutande i udda vågtyp.

Signalomvandlaren omfattar en planledning, som är bildad av en planledare 63, som är anordnad på en första huvudyta på substratet 3, och ett ledande plan 66, som är anordnat på den andra huvudytan. Det på den första ytan anordnade ledarmönst- ret är i figurerna angivet genom heldragna linjer, medan le- darmönstret på den andra ytan anges genom sträckade linjer.

Planledningen 63 är avslutad medelst en bredbandsimpedans i form av en solfjädersformad ledare 6H, som har en längd av Ä/H. En obalanserad matningskälla kan anslutas till led- ningen 63. En överföringsledning 65, som är bildad av en slits i planet 66, är kopplad till planledningen 63 och är avslutad i varje ände medelst en mycket hög avslutningsimpedans, som är bildad av skivformade urtagningar 67 och 68 i planet 66. Om en TEM-våg fortplantas i ledningen 63, kommer en kvasi-TEM-våg att exciteras i ledningen 65. Denna ledning 65 är kopplad till 79o9o1s~z en ringformad anslutningsledare 69, som är anordnad på den första ytan och förbinder de båda intilliggande ändarna av ledarna U och 5 i den upphängda planledningen. Kopplingen mellan slitsledningen 65 och ledaren 69 arbetar såsom en elekt- romagnetisk T-formad seriegrening, varvid motsatta fält med samma storlek alstras i sidoarmarna på Tzet (del av anslutninge- ledaren 69) på båda sidor av en punkt,som är belägen symmetriskt i förhållande till de båda ledarna i planledningen, så att en våg alstras uteslutande i den udda vågtypen i planledningen.

Anslutningsledaren 69 har företrädesvis en längd av Ä/2. Den i fig. Ä visade mikrovågskretsen är reciprok och kan användas i denna form för anslutning av en obalanserad belastning på ba- lanserat sätt till den upphängda planledningen.

Fig. 5 visar en krök i planledningen. De båda planledar- na bildar koncentriska bågar, som täcker en vinkelD<. De båda planledarna är delade medelst en radiell slits 60, som tudelar vinkeln är sammankopplade medelst ett ledande band 61, som är anordnat på substratet 5, medan partierna H,Ä' är sammankopplade medelst en tråd 62, som korsar bandet 61.

Fig. 6 visar ytterligare en krök i en upphängd planled- ning. En fördel med var och en av dessa båda krökar är att den elektriska banlängden runt kröken är densamma för båda planledarna, så att fasavvikelser mellan de elektriska feno- menen på ledarna förhindras.

Fig. 7 visar en första upphängd planledning med ledare M och 5, som korsar en andra upphängd planledning med ledare 8 och 9. Nära korspunkten är ledarna i ledningarna U-5 och 8-9 smalare och är gapet mellan de båda ledarna i varje led- ning reducerat för att hålla planledningarnas karakterisktis- ka impedanser vid samma värde. Ledningen U-5 är avbruten över ett stycke, som är större än bredden av ledningen 8-9 vid korspunkten. De båda partierna av var och en av ledarna U och 5 på motsatta sidor av korspunkten är sammankopplade medelst var sin tråd 62. Härigenom uppnås fördelen, att området för växelverkan mellan de båda paren ledare är mycket litet, så att god avkoppling erhålles.

Eftersom planledningen år upphängd, är det möjligt att använda även den andra huvudytan på det dielektriska subst- ratet 5 för anordnande av mikrovågskomponenter. För ett T- 7909016-3 anv-un 8 -greningsstycke kan denna möjlighet utnyttjas och användes bl.a. såsom effektdelare och i bryggkopplingar. Vid dylika T-greníngsstycken, som visas i fig. 8, 9 och 10, visas de på den första huvudytan på substratet 3 anordnade ledarna symbliskt medelst heldragna linjer och ledarna på den andra huvudytan medelst streckade linjer. Gapet s mellan ledarna visas ej skalenlígt.

Fig. Ba visar ett serie-T-greningsstycke. På den förs- ta huvudytan på substratet 3 är ett första ledarpar 12, 13 förbundet med en första klämma 10 och en andra klämma 11 och ett andra ledarpar 16, 17 med en tredje klämma 1H och en fjär- de klämma 15. Dessa fyra klämmor befinner sig vid hörnen av en imaginär rektangel, varvid det första och det andra ledar- paret är anordnade i linje med varandra. Ett tredje ledarpar 18, 19 är förbunden vid den ena änden med den andra klämman 11 och med den fjärde klämman 15 och vid den andra änden med klämmor 26 och 27 och sträcker sig i rät vinkel mot det förs- ta och det andra ledarparet. Ett fjärde ledarpar 22, 23 är anordnat på den andra huvudytan på substratet 3 mitt för och parallellt med det tredje ledarparet 18, 19, såsom visas i fig. 8b genom tvärsnittet längs linjen VIIIB - VIIIB i fig.

Ba. En första ände av det fjärde ledarparet 22, 23 är för- bunden med en sjätte klämma 2Ä och med en femte klämma 20.

Det tredje och det fjärde ledarparet 18, 19 och 22, 23 har vardera en längd av en fjärdedels våglängd vid arbetsfre- kvensen. Den andra änden av det fjärde ledarparet 22, 23 är t.ex. via ett hål i substratet 3 förbunden med det tredje le- darparet 18, 19. Den sjätte klämman 24 är förbunden med kläm- man 14 och den femte klämman 20 med klämman 10. Ledarparet 12, 13 har samma karakteristiska impedans somledaqæwet 16, 17.

När detta seriegreningsstycke användes såsom effektde- lare är verkningssättet följande. När en ej visad signal- källa anslutes till klämmorna 26 och 27 för ledarparet 18, 19, uppdelas den tillförda energin lika mellan ledarparet 12, 13 och ledarparet 16, 17. I det omvända fallet arbetar grenings- stycket på följande sätt. En första våg fortplantas längs le- darparet 16, 17 och en andra våg längs ledarparet 12, 13. Den vektoriella skillnaden mellan de båda vågorna är tillgänglig vid klämmorna 26 och 27. Lika faser och amplituder hos de bå- da vågorna resulterar i en signal lika med noll vid klämmorna 79090164: 26 och 27.

Detta T-formade seriegrenstycke har fördelen, att den tillgängliga signalkällan medelst två par ledare 18, 19 och 22, 23 med vardera längden en fjärdedels våglängd kan betrak- tas arbeta såsom två signalkällor, som arbetar oberoende av varandra och varav den ena är anordnad mellan ledare 12 och 16 och den andra mellan ledare 13 och 17. Genom användning av båda ytorna på substratet 3 uppnås vidare fördelen, att ett balanserat och kompakt greningsstycke erhålles.

Fig. 8c visar ett balanserat serie-T-greningsstycke, som erhålles genom att i det i fig. 8a visade grenings- stycket inkoppla ett första motstånd 21 mellan den fjärde klämman 15 och den femte klämman 20 och inkoppling av ett and- ra motstånd 25 mellan den andra klämman 11 och den sjätte klämman ZH. Motstånden 21 och 25 har samma resistansvärde.

Medelst dessa motstånd och genom lämpligt val av de tre plan- ledningarnas karakteristiska impedanser är det möjligt att avkoppla sídoarmarna 12-13 och 16-17. Eventuellt reflekterad energi, som härrör från felanpassning, förbrukas i motstån- den 21 och 25. ' Fig. 9a visar ett T-format shuntgreningsstycke. På den första huvudytan på substratet 3 är det första ledarparet 12, 13 förbundet med klämmorna 10, 11 och det andra ledarpa- ret 16, 17 med klämmorna 14, 15. Det tredje ledarparet 18, 19 är förbundet med klämmorna 11, 15 och sträcker sig i rät vinkel mot ledarparen 12, 13 och 16, 17. Ett fjärde ledarpar 22, 23 är anordnat på den andra huvudytan på substratet 3 mitt för det tredje ledarparet, såsom visas i fig. 9b i form av tvärsnittet längs linjen IXB - IXB i fig. 9a. Det fjärde le- darparet 22, 23 har en längd av en fjärdedels våglängd och är med en första ände förbundet med klämmorna 20, 2U och med den andra änden med det tredje ledarparet 18, 19. Klämman 20 är förbunden med klämman 10 och klämman 2% är förbunden med klämman 1U. Detta shuntgreningsstycke har samma egenskaper som det i fig. 8a visade seriegreningsstycke.

Fig. 9c visar ett balanserat T-format shuntgrenings- stycke, som erhålles genom inkoppling i det i fig. 9a visade greningsstycket av ett första motstånd 21 mellan den fjärde klämman 15 och den femte klämman 20 och inkoppling av ett and- ra motstånd 25 mellan den andra klämman 11 och den sjätte 7909016-3 10 klämman 2M. Motstånden 21 och 25 har samma resístansvärde.

Fig. 10 visar en delningsknut eller ett differential- greningsstycke, som är sammansatt av det i fig. 8a visade se- riegreníngsstycket och det i fig. 9a visade shuntgreningsstyc- ket. Ett första par ledare 12, 13 är förbundet med klämmorna 10, 11 och ett andra par ledare 16, 17 med klämmorna 1%, 15.

Ett tredje par ledare 18, 23 är med en första ände förbundet med klämmorna 11 och 15 och ett fjärde par ledare 19, 22 är med en första ände förbundet med klämmorna 10 och lä. Det tredje och det fjärde paret ledare sträcker sig i rät vinkel mot det första och det andra paret ledare. Ledarna 19 och 22 har en längd av en fjärdedels våglängd och är med sina andra ändar förbundna med ledarna 18 och 23 och med klämmorna 26 och 27 och är anordnade på den andra huvudytan på substratet 3.

Ett femte par ledare 28, 29 är med en första ände förbundet med klämmorna 14, 15 och ett sjätte par ledare 30, 31 är med en första ände förbundet med klämmorna 10 och 11. Det femte och det sjätte paret ledare sträcker sig i rät vinkel mot det första och det andra paret ledare. Ledarna 30 och 31 har en längd av en fjärdedels våglängd och är med en andra ände förbundna med ledarna 28 och 29 och med klämmorna 32 och 33 och är anordnade på den andra huvudytan på substratet 3.

Det första, det andra, det tredje och det fjärde paret ledare bildar ett T-format seriegreningsstycke, medan det första, det andra, det femte och det sjätte paret ledare bildar ett T-format shuntgreningsstycke.

En delningsknut har egenskapen att reflektion av en våg i ett par ledare är noll, om de andra paren ledare är avslu- tade medelst sina karakteristiska impedanser. Dessutom har delningsknuten egenskapen, att ledarparet 16, 17 är avkopp- lat från paret 12, 13 och att ledarparet 26, 27 är avkopplat från paret 32, 33.

Fig. 11 visar en cirkulator med upphängd planledning.

Cirkulatorn är försedd med tre par ledare H3, HÄ och H5, som är anordnade i vinklar av 120° i förhållande till varandra och är sammankopplade på visat sätt. En ferritcylinder H6 befinner sig vid förbindningspunkten för de tre paren ledare H3, HH och Ä5. Genom pilens riktning anges, att för den visade riktningen för det statiska magnetiska fältet en våg, som t.ex. tillföres via paret ledare 43, utmatas via paret ledare UH. 11 Pig. 12a visar en bredbandig, rörlig belastningsimpe- dans. Ett element 55 av resistivt material med en skiktresi- stans RE] och delvis kilformat är anordnat ovanför paret le- dare H7, H8. Direkt beröring mellan den upphängda planled- ningen med paret ledare 47, H8 och elementet 53 förhindras genom att anordna en oledande platta 52 av t.ex. dielektriskt material mellan planledningen och elementet 53. En del av elementet 55 är kilformat i och för välanpassad belastning av planledningen, medan planledningen dessutom är avslutad med sin karakteristiska impedans 51 (ZOO) för att förhindra, att reflektioner äger rum bakom elementet 53, dvs. bakom den ände, som ej är kilformad.

Fig. 12b visar ett tvärsnitt längs linjen XIIB - XIIB i fig. 12a.

Fig. 15a visar en smalbandig, rörlig kortslutning för en upphängd planledning. En U-formad ledare 54 är anordnad ovanför paret ledare 47, 48 och är isolerad från detsamma medelst en oledande platta 56. Den upphängda planledningen är avslutad med sin karakteristiska impedans 51 (ZOO) för att förhindra eller dämpa reflektioner bakom den U-formade ledaren 5ü. Benen på Uzet är en fjärdedels våglängd långa för att åstadkomma högfrekvenskoppling mellan planledningen och le- daren 5Ä inom ett smalt band.

Pig. lšb visar ett tvärsnitt längs linjen XIIIB - XIIIB i fig. lša.

Fig. lüa visar en bredbandig, rörlig kortslutning för en upphängd planledning. Ett ledande band 55 är anordnat på paret ledare H7, M8. Den upphängda planledningen är avslutad med sin karakteristiska impedans 51 (ZOO).

Uppfinningen är ingalunda begränsad till de visade mik- rovågskretsarna. Filter, dämpsatser och fasförskjutare kan t.ex. även framställas med upphängda planledningar. ïikrovâgs- kretsar kan även omfatta aktiva element såsom dioder eller transistorer med Schottky-barriär, medelst vilka blandare och förstärkare t.ex. kan uppbyggas. g ¿Fig. lüb visar ett tvärsnitt_längs linjen XIVB - XIVB_i _ .fig lüa. '

Claims (1)

1. 7909016-3 11 Patentkrav

   1. Upphängd planledningskrets, omfattande två parallel- la metallplan, ett mellan dessa plan parallellt anordnat di- elektriskt substrat och en på en första yta på substratet an- ordnad första planledare, k ä n n e t e c k n a d av att en andra planledare är anordnad på denna första yta parallellt med och på kort avstånd från den första ledaren och är kopp- lad till denna ledare, att en symmetrisk matningskälla är in- kopplad mellan ledarna för alstring av ett vågfenomen uteslu- tande i en udda vågtyp och att en symmetrisk belastning är in- kopplad mellan ledarna.

   2. Krets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den symmetriska matningskällan omfattar en osymmetrisk mat- ningskälla, en slitsad överföringsledning, som är anordnad på en andra yta på substratet och bildad av en slits mellan två på substratet anordnade, elektriskt ledande plan, varvid slit- sen är kopplad till den osymmetriska matningskällan och om- fattar en anslutningsledare, som är anordnad på den första ytan mellan en ände av den första ledaren och motsvarande ände av den andra ledaren och som är symmetriskt anordnad i förhållande till och kopplad till överföringsledningen för omvandling av udda vågtyper i denna ledning till ett vågfeno- men uteslutande i en udda vågtyp.

   5. Krets enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att metallplanen är sammansatta av ledande och resistiva partier för dämpning av jämna vågtyper. H. Krets enligt krav 1, k ä n'n e t e c k n a d av att ¿ inom en böjd del av ledningen den första och den andra plan- ledaren är avbrutna av en slits i riktningen för avböjnings- vinkelns bisektris och att de första ledarna är korsvis för- bundna med de andra ledarna.

   5. Krets enligt krav 1, k ä n n e tee c k n a d av att på substratets första yta är anordnade dels fyra klämmor, vil-. kas vinklar bildar en imaginär rektangel, dels en första plan- ledning, som är förbunden med en första och en andra, till samma sida av rektangeln hörande klämma, dels en andra plan- ledning, som är förbunden med en tredje och en fjärde kläm- LB ma, varvid ledarna i den första och den andra planledningen befinner sig i höjd med varandra, dels en tredje planledning, som är förbunden med den andra och den tredje klämman, vilka hör till samma sida av rektangeln, och som sträcker sig i rät vinkel mot den första och den andra planledningen och dels en anslutning mellan den första klämman och en femte klämma, och att på en andra yta på substratet en fjärde planledning är an- ordnad, som befinner sig mitt för den tredje planledningen och har en längd av en fjärdedels våglängd och som med en första ände är förbunden med den tredje klämman och en sjätte klämma och med en andra ände med den tredje planledningen, jämte en anslutning mellan den fjärde och den sjätte klämman för bil- dande av ett T-format seriegreningsstycke.

   6. Krets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att på substratets första yta är anordnade dels fyra klämmor, som bildar hörn i en imaginär rektangel, dels en första planled- ning, som är förbunden med en första och en andra, till samma sida av rektangeln hörande klämma, dels en andra med en tredje och en fjärde klämma föfiümdëïplanledníflå, varvid ledarna i den första och den andra planledningen befinner sig i höjd med varandra, dels en tredje planledning, som är förbunden med den första klämman och den tredje klämman som ej hörifill samma sida av rektangeln, och som sträcker sig i rät vinkel_mOt den första och den andra planledningen, dels en anslutning mellan den andra klämman och en femte klämma och dels en anslutning mellan den fjärde klämman och en sjätte klämma, och att en fjärde planledning är anordnad på en andra yta på substratet och befinner sig mitt för den tredje planledningen och har en längd av en fjärdedels våglängd och med en första ände är för- 1 bunden med den femte klämman och med den sjätte klämman för bildande av ett T-format shuntgreningsstycke. 7.Krets enligt krav'5, k ä n n e t e c k n a d av att tredje klämman är förbunden med den femte klämman via ett förs- ta motstånd och den andra klämman med den sjätte klämman via ett andra motstånd och att dessa båda motstånd har samma resi- stansvärde. _

   8. Krets enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av att den första klämman är förbunden med den sjätte klämman via ett första motstånd och den tredje klämman med den femte klämman via ett andra motstånd och att dessa båda motstånd har samma 7909016-3 m resistansvärde.

   9. Krets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att på substratets första yta är anordnade dels fyra klämmor, som bildar hörn i en ímaginär rektangel, dels en första planled- ning, som är förbunden med en första och en andra, till samma sida på rektangeln hörande klämma, dels en andra med en tred- je och en fjärde klämma förbunden planledning, vars ledare befinner sig i höjd med den första planledningens ledare, dels en tredje planledning, som är förbunden med den första och den fjärde klämman, som ej hör till samma sida på rektangeln, var- vid den tredje planledningen sträcker sig i rät vinkel mot den första och den andra planledningen, dels en med den tredje klämman och en femte klämma förbunden fjärde planledning, som befinner sig i linje med den tredje planledningen, och dels en anslutning mellan den femte och den tredje klämman, och att på en andra yta på substratet är anordnade dels en femte planledning, som befinner sig mitt för den tredje planledningen: och har en längd av en fjärdedels våglängd och som med en förs-_ ta ände är förbunden med den andra och den tredje klämman och med en andra ände korsvis med den tredje planledningen, och dels en sjätte planledning, som befinner sig náttför den fjär- de planledningen och har en längd av en fjärdedels våglängd och som med sin ena ände är förbunden med den första klämman och med en sjätte, med den fjärde klämman förbunden klämma och med sin andra ände är förbunden med den fjärde planled- ningen för bildande av en delningsknut.