SE435356B - Forfarande for framstellning av ett ferg- och reliefmonstrat plastmaterial - Google Patents

Description

790220647 ligtvis användes därför för detta material schablontryckmetoden. Denna medger å andra sidan ej så fina detaljer och så god schattering av färgerna som gravyr- tryckmetoden och ger, om den användes för den önskade färgmönstringen, hårda. i onyanserade mönstereffekter.

För att kunna framställa en fullgod färg- och reliefmönstrad produkt är det således önskvärt att använda både gravyrtryck och schablontryck på samma produkt. Detta medför dock stora svårigheter på grund av att den jäsbara plas- tisolen först måste påläggas i den formation, som skal] bilda reliefmönstret var- efter färgmönstret anbringas medelst gravyrtryck. Gravyrtrycket måste således anbringas efter schablontrycket och det har därvid visat sig, att stora svårig- heter uppstår att erhålla en mönsterpassnixig hos gravyrtrycket till det förut- . varande schahlontrycket, som skall bilda reliefmönstret. Detta beror på att gra- vyrtrycket fordrar stora anläggningstryck och därvid kan inträffa vissa climcn- sionsförändringar hos materialet samtidigt som en förändring av tryckvalsarnas lägen för att uppnå passning blir ytterligt svår och tar lång tid på grund av det höga trycket. Dessa svårigheter har tidigare fått sin lösning dels i att man helt enkelt accepterat de mera onyanserade mönster som erhålles genom schablon- tryck och använt denna metod även för färgmönstringen. Vid schablontryck är som nämnts nämligen trycket mellan valsen och mateialet mycket lågt eller till och med obefintligt genom att den enda kontakten mellan underlaget och tryck- mediet en färghinna eller ett plastisolskikt. Tryckvalsarna kan därför lätt sliras in till full mönsterpassning och kan hela tiden regleras under pågående tryckning. En annan tillämpad metod är att i stället för atttillföra den jäsbara plastisolen i den avsedda reliefmönsterformationen anbringar man ett jämnt lager, vilket bringas att bilda ett reliefmönster genom att den sedermera pålagda tryck- färgen innehåller jäsningspåverkande ämnen, som påverkar materialtjockleken.

Därmed kan man i samma tryckomgång, företrädesvis ett gravyrtryckförfarande, erhålla såväl färg- som reliefmönstiingen. Detta ger emellertid ett material med olika hårdhet och med .stor plaståtgång på grund av att plastens jäsningsegen- skaper endast delvis utnyttjas i de lägre partierna av mönsterreliefen.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma ett förfarande för färg- och reliefmönstring av ett plastmaterial, vid vilket förfarande gravyr- tryck kan användas för färgmönstringen och schablontryck för påförande av den jäsbara plastkompositionen i en reliefmönsterformatíon, varvid de nämnda möns- terpassníngssvårigheterna är eliminerade genom uppfinningen.

Ett annat ändamål är att möjliggöra en uppdelning av de olika momenten i förfarandet med avseende till tid_ och plats, så att exempelvis de båda tryckför- farandena kan genomföras vid en tidpunkt och på en plats medan fšircligstšíllznxizle: av materialet kan ske vid en senare tidpunkt och om så önskas på en annan 7902206-7 plats. Detta innebär de fördelarna, att ett minC re skrymmande mönstringsmate- rial kan framställas vid en tidpunkt som är lämplig ur beläggningssynpunkt me- dan tillverkning av det mera skrymmande färdigmaterialet kan ske efter hand som behov uppstår. Det är även möjligt att utnyttja en tryckutrustning på en plats för framställning av mönstringsmaterialet varefter detta kan utnyttjas för tillverkning av färdigmaterialet på en eller flera platser. Dessa senare så kallade logistiska fördelar har visat sig vara av stort värde vid utbyte mellan olika länder.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att genomföra förfarandet med de i patentkrav 1 angiwia kännetecknen.

På bifogade ritningar visas en utföringsform av uppfinningen, varvid fig l visar schematiskt materialets successiva uppbyggnad under tillverkningsprocessen; fig. 2 visar ett stycke av materialet i skuren form, så att dess olika lager fram-- går; fig. 3 visar en första maskin för genomförande av en första del av förfaran- det; och fig. 4 visar en andra maskin för slutförande av förfarandet.

Det i fig. 2 visade materialet 1 består av en bärare 2 av fiberflortyg, lämpligen av glasfiber. Denna bärare är dock ej nödvändig och uteslutes i all- mänhet vid lättare produkter såsom väggbeläggningsmaterial medan den brukar förekomma vid produkter som golvbeläggningsmaterial. Bäraren 2 uppbär på sin yta ett lager av skumplast 3. Exempelvis kan användas en PVC-plast. På skum- plastlagret 3 finns reliefmönsterformationer 4, företrädesvis av samma plastmate- rial som skumplastlagret 3.

Lagret 3 och mönsterformationerna 4 bildar således tillsammans en relief- mönstrad yta, av vilken endast ett mindre avsnitt framgår av fig. 2. Denna re- liefmönstrade yta, som betecknas med 5 í fig. 2 är färgmönstrad med mönster- element, företrädesvis såväl sådana mönsterelement 6, som är placerade på re- liefmönsterformationerna 4 och sådana mönsterelement 7, som är placerade på den fria ytan av plastlagret 3.

Reliefinönstret kan ha mer eller mindre komplicerat utseende och kan ha flera än de två nivåer, som framgår av fig. 2. Detta åstadkommes genom att det finns mönsterformationer såsom forrmationen 4, vilka har inbördes olika höjd.

Vanligt är att man har åtminstone tre olika reliefmönsternivåer. Färgmönstringen befinner sig i rapport med reliefmönstringen, vilket innebär att färgmönsterele- menten 6, 7 intar bestämda lägen i förhållande till reliefmönsterformationerna.

Färgmönster kan därvid ha ett mer eller mindre komplicerat utförande med ett antal olika färger, mönsterfigurer, schatteringar och raster med mera. Även re- liefmönsterfonnationerna kan delta i färgmönstririgen på sådant sätt att de kan vara utförda av material med olika färg och av material med till underlaget av- vikande färg, varvid de kan samverka med den gravyrtryckta färgmönstringen. 7902206-7 På den av lagren 3 och 4 och med färgmönstriiigen 6, 7 försedda ytan är lagt ett genomsynlígt slitlager, i det följande kallat toppskíktet 8. Detta topp- skikt hindrar nötning av den underliggande skumplasten och förhindrar bort- nötning av färgmönstriiigen. Vid mindre utsatta material såsom väggmaterial kan toppskiktet uteslutas medan det torde vara nödvändigt vid golvmaterial.

I fig. 1 visas schematiskt hur de olika element, som materialet består av efter hand tillkommer. Vid framställning av mönstret sker detta genom att först ett mönstringsmaterial 9 framställes. Man utgår därvid ifrån ett så kallat släpp; papper 10. På detta tryckes först medelst ett gravyrtryckförfarande i spegel» vänd form färgmönsterelementen 6 och 7. Därefter tryckes i mönsterpassning på elementen 6 och 7 element 11 av en jäsbar plastisol, som skall bilda relíefmönster- formationerna 4. I fig. 1 visas elementen 6, 7 och 11 med betydande tjocklek.

Detta är dock endast i förtydligande syfte. I praktiken har mönsterelementen 6, 7 endast en tjocklek av några pm och elementen 11 har i sitt ojästa tillstånd en tjocklek av endast någon tiondels mm.

Separat från framställandet av mönstringsmaterialet 9 belägges bäraren 2 med, ett skikt 12 av en jäsbar plastkomposition, vilken förgelas. Efter det att bäraren med skiktet 12 färdigställts kan när man så önskar processen fortsättas med att mönstriiigsmaterialet 9 under tryck och värme föres i kontakt med skik- tet 12. Genom släppapprets särskilda behandling, vanligen är det silikoníinpreg- nerat, och häftkraften hos skiktet 12 kommer därvid elementen 6, 7 och 11 att överföras till "skiktet 12. Efter avskiljandet. av det nu frilagda släppappret 10 erhåller man ett färgmönstrat och preliminärt reliefmönstrat ämne. På detta på- lägges ett skikt av en transparent plastkompositíon, vilken således bildar det genomsynliga toppskiktet 8. Detta stadium visas något till höger om kontaktpunk- ten' mellan släppappret 10 och skiktet 12 medan längst till höger i fig. l-visas hur materialämnet efter uppvärmning bildar sin slutliga form. Vid denna har skiktet 12 jäst och bildat skumplastskiktet 3 medan elementen 11 jäst och bildat reliefmönsterformationerna 4_ i den avsedda reliefhöjden. På reliefytan befinner 7 sig färgmönsterelementen 6, 7, vilka i sin tur täckas av det transparentaløpp- skiktet 8.

Karaktäristiskt för metoden är således, att de mönsterbíldande elementen ej anbringas direkt på underlaget utan på ett särskilt underlag, från vilket mönsterelementen överföras till sitt slutliga underlag. Detta innebär att. det skikt " på det särskilda underlaget, släppappret 10, som skall bilda mönsterelementerx på det slutliga underlaget, skall ha den sida utåt efter anbríngamleel [vä släppe pappret, som skall bringas i kontakt och fästas vid det slutliga underlaget.. medan den sida, som skall bilda övyersidan av mönstriiigselcnxenten skall vara vända inåt mot släppappret. Mönsterelementen skall således anbringas på släpp- 7902206--7 pappret i omvänd ordning mot om de hade anbringats direkt på det slutliga un- derlaget.

Härigenom kommer färginönsterelementen att bli de första som anbringas medan reliefmönsterelementen anbringas i en följande tryckprocedur. Man vinner således, att gravyrtrycket kan utföras utan att någon mönsterpassning till ett förutvarande mönster behöver ske. Om gravyrtrycket utföres i flera färger, vilket är vanligt, måste flera tryckomgångar av gravyrtrycket genomföras, mel- lan vilka passning måste upprätthållas. Emellertid är svårigheterna relativt små att upprätthålla mönsterpassniiag mellan de olika tryckomgångarna av gravyr- trycket emedan dessa kan ske i samma tryckverk med efter varandra följande valsar av samma art. Ytterligare underlättas denna passning genom att trycket utföres på ett så relativt oelastiskt material som släppappret. Man vinner således de dubbla fördelarna av att gravyrtrycket ej behöver utföras med passning till något tidigare tryck och att man erhåller ett bättre anpassat tryckunclerlag för gravyrtrycket än vad plastmaterialet utgör vid tryck direkt på detsamma enligt konventionella metoder. Det viktigaste är dock, att man frigjorts från nödvän- digheten att passa gravyrtrycket till ett tidigare anbragt mönster.

Den i fig. 3 visade maskinen är avsedd för tryckning av släppappret.

Maskinen uppvisar en axel 13 för en rulle 14 av släppappret 10. Den från rullen 14 utgående släppappersbanan ledes över en brytrulle 16 och genom ett gravyr- tryckverk 15, som i fig. 3 visas med tre tryckvalszir. Det är således utfört för tryck i tre färger. Via ytterligare brytrullar 16 föres det nu tryckta släppappret förbi en kontrollanordning 17 och till ett tryckverk 18 för schziblontryck. I detta har visats endast en tryckvals, men även här kan flera tryckvalsar förekomma om man önskar flera nivåer i reliefen. Efter ha förts över ytterligare brytrullar 16 föres släppappersbanan genom en uppvärmningsanordning 2] och upprullas på en axel 20 till en rulle 23, som således innehåller det färdiga mönstringsinate- rialet.

I den i fig. 4 visade maskinen skall mönstringsmaterialet förenas med sitt slutliga underlag. Detta består, såsom framgår av fig. 1 av en bärare 2 med ett förgelat plastskikt 12. Detta material, som i det följande nämnes materialämnet. 22 föres från en rulle 24, som är vridbart lagrad på en axel 25. Det förutsättes således att materialet har framställts tidigare innan det når maskinen i fig. 4.

Framställningen sker därvid genom att plastskiktet 12 raklas ut på det underlag, som bäraren 2 bildar. Därefter sker en förgelering i en värmeugn. Dessa fram- ställningsmoment. kan emellertid till skillnad frän vad som visas i tig. 'l åivvii ski- i den visade maskinen varvid således rullen 24 innehållare bäraren, vilken passe~ rar genom ett rakelverk och en förgeleringsugn. Från en annan rulle 26 på en axel 27 i maskinen föres mönstringsmaterialet, således samma material som i ianzzotev maskinen enligt fig. 3 samlats i rullen 23. Via brytrullar 28 och 29 föres de båda materialen tillsammans och runt enuppvärm trumma 30, som kan vrida sig kring en axel 31. Det tryckta släppappret 10 från rullen 26 föres därvid med sin tryckta sida i kontakt med skiktet 12 på materialämnet 22. Efter att ha passerat. en del av trummans 3D omkrets skiljes de båda materialbanorna från varandra vid en brytrulle 32. Släppappret 10 föres därvid till en uppsamlingsrulle 33 på en axel 34.

Den andra materialbanan föres vidare via en ytterligare brytrulle 35 genom , ett rakelverk 36 för påläggning av den transparenta plastkompositíonen, som skall bilda toppskiktet 8, Då materíalämnet 22 upptagit mönsterelementen från släppappret. 1(l vid passagen av den uppvärmda trumman 30 samt därefter försetts med plastkompo- 'sitionen för toppskíktet är det nu komplett. Det kompletta materialämnet passe- rar därefter genom en ugn 37. I denna sker jäsning av plastskiktet 12 och re- liefmönsterelementen ll (se fig. l) så att dessa partiers slutliga tjocklek erhålles.

I anslutning härtill sker gelering av samtliga plastlager och efter att ha svalnat är produkten färdig för upprullning på till en rulle 38, som kan rotera kring en axel 39.

”I maskinen enligt fig. 3 sker således som första moment tryckning me- delst tryckverket 15 i ett gravyrtryckförfarande på släppappret 10. Detta tryck- skikt kommer således att ligga närmast släppappret. Ovanpå detta tryck pålägges sedan den jäsbara plastisolen medelst schablontryckförfarandet i tryckverket 18.

Schablontryckvalsen eller valsarna kan genom sitt låga eller obefintliga kontakt- tryck mot pappersbanan lätt sliras in till fullständig mönsterpassning. Därvid kan ett automatiskt förfarande användas om en kontrollanordnirlg såsom kontroll- anordningen 17 är inrättad att medelst en eller flera fotoceller avkänna pass- ningsmarkeringar på materialet, vilka tillförts i gravyrtryckförfarandet. Med hjälp av indikationer från kontrollanordnirigen 17 kan därvid schablontryckvalsarna styras in till rätta passningslägen. Det färdiga mönstrmgsmaterialet i rullen 23 har relativt liten tjocklek och kan förvaras och även sändas för vidarebearbet- ning i maskiner såsom den i fig. 4 visade på andra platser. Man kan därvid exempelvis utföra det precisionskrävande tryckförfarandet på en ort medan man kan använda enklare färdigställningsutrustning på en annan ort eller på flera andra orter.

I maskinen enligt fig. 4 sker som nämnts överföring av mönsterolelnenten till det underlag' som skall bära dem. nämligen mnun-izllšixnnvl 232. Dunn alu-r gw- nom tryck och värme, som åstadkommer att. niönsterelementen fäslier vid plznst- skiktet 12 medan de saintidigt släpper från det silikonímpregncrade släppappret..

Man erhåller således ytterst färgmönstringen, som påförts i gravyrtryckverket 7902206-7 15 och därunder de latenta reliefmönsterelementen 11. Dessa senare ökar sin tjocklek vid uppvärmningen i ugnen 31 och bildar de slutliga reliefformationerna 4.

I det föregående har förutsätts att som färgmönstriiigsförfarande användes enbart gravyrtryckmetoden. Denna är också mycket lämplig i föreliggande sam- manhang. Detta hindrar emellertid ej att även andra tryckmetoder kan vara an- vändbara, exempelvis högtryck, vid vilket de färgbärande partierna till skillnad från gravyrtrycket är upphöjda. Även vid detta tryckförfarande föreligger svå- righeter att förändra läget mellan tryckunderlaget och tryckvalsen varigenom samma passningssvårigheter som nämnts i samband med gravyrtryckförfarandet förekommer. Föreliggande förfarande är således tíllämpbart och kan visa sig för- delaktigt även vid andra tryckförfaranden än gravyrtryckförfarzindet, som upp- visar svårigheter föreligger att erhålla passning gentemot ett. föregående mönster såsom när man enligt det beskrivna konventionella förfarandet först påför relief- bildande mönsterelement innan tryckning med ett färgmönster sker.

Vid framställning av mönstringsmaterialet är väsentligt vid förfarandet enligt uppfinningen, att färgmönstringen kan påläggas först och därefter de re- liefbärande mönsterpartierna. Det har därvid förutsätts, att dessa senare partier enbart bildats genom schablontryckning av en plastkomposition. Därvid har emel- lertid nämnts, att även flera reliefnivåer än två kan bildas. Detta kan därvid ske genom att flera typer av plastkompositioner med olika jäsningsförrnåga yiåläg- ges i tur och ordning med schablontryckvalsar. Olika mönsternivåer kan också erhållas genom att de jäsbara plastskikten lägges på med olika ursprungstjocklek.

Detta kan åstadkommas genom olika viskositet hos plastkompositionen, Man kan även tillämpa ett omvänt förfarande, så att tryckningen sker med en ej jäsbar plastkomposition varefter en pårakling av en jäsbar plastkomposition sker. efter en mellanliggande förgelering. Därvid bildar de upphöjda, ej jäsbara delarna ett stöd för rakeln vid den efterföljande påläggnirigen, så att den jäsbara plastkom- positionen i huvudsak endast kommer att förefinnas mellan elementen av den icke jäsbara- plastkompositionen. Även i detta fall erhålles således begränsade partier med jäsbar plastkomposition, vilka sedan bildar reliefen vid uppvärmning. Vid flera nivåer kan man därvid anbringa flera icke jäsbara plastkompositioner med olika tjocklek. Detta leder till att den jäsbara, påraklade plastkompositionen kom- mer att få full tjocklek där några element av icke jäsbar plastkomposition över huvudtaget ej finns medan en begränsad tjocklek erhålles (iíir eflement med icke jäsbar plastkoniposition med en mellanliggande tjocklek íïirefinns. Ut- högslzn par- tierna av den icke jäsbara plastkompositionen bildar därvid stödet för rakehi och här finns i huvudsak ej någon jäsbar plastkomposition efter rakelpåläggningen.

På detta sätt kan man utbilda olika skikttjocklekar hos den jšísbziru plastkorripo- 7902M64 sitíonen och därmed en mönsterrelief i flera olika nivåer. Även i de fall, där påtryckningen medelst schablontryckförfarandet sker med en jäsbar plastkompo- sition, såsom ursprungligen nämnts, kan en pårakling av ett senare skikt ske.

Detta utföres därvid med en icke jäsbar plastkompositíon och har till syfte att utjämna lagret på s1äppappret,_ vilket underlättar upprullning och den senare överföringen till det slutliga underlaget. Det är även tänkbar att skíktet 12 kan läggas utanpå mönsterelementen och förenas direkt med ett underlag såsom en bärare. Därmed befinner sig samtliga plastskikt utom toppskiktet på släppappret.

Detta ger emellertid en större tjocklek åt mönstringsmateríalet, vilket i allmänhet betraktas som ogynnsamt.

Mönstringsmaterialet kan således utföras på olika sätt. Det väsentliga är dock att det invid släppappret uppbär ett skikt bildande färgmönstringen och utanpå detta begränsade mönsterelement av en jäsbar plast. Enligt varianter av förfarandet kan dessa senare mönsterelement således vara anbragta i ett direkt eller omväntfltryckförfarande enligt schablontryckniiigsmetoden samt även komp- letterade med ytterligare plastskikt utan att uppfinningen därför frångås.

Claims (11)

7902206-7 PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av ett färg- och reliefmönstrat plastmaterial, vid vilket förfarande på ett underlag (2, 12), företrädesvis innefattande ett skikt (12) av en jäsbar plastkomposition, anordnas formationer (11) av en jäsbar plast- komposition, varvid ett färgmönster (6, 7) anbringas på den av underlagets yta (12) samt de på densamma anordnade formationerna bildade ytan, så att vid jäs- ning av plastmaterialet formationerna (4) av plastmaterial tillsammans med under- lagets yta bildar ett reliefmönster (5), på vars yta färgmönstret (6, 7) är anord- nat i rapport med reliefmönstret, k ä n n e t e c k n a t a v följande succes- siva moment: anbringníng på ett särskilt underlag, som ej skall ingå i det färdiga plastmateríalet, exempelvis ett släppmedelsbehandlat papper (10), av ett färgmönster (6, 7) medelst en första tryckmetod företrädesvis gravyr- tryck eller motsvarande metod med högt anpressníngstryck mellan tryck- medlet och tryckunderlaget; anbringnirig på det särskilda underlaget (10) och ovanpå färgmönstret (6, 7) av formationerna (11) av den jäsbara plastkompositionen i ej jäst skick genom utnyttjande av en schablontryckmetod; överföring av de på det särskilda underlaget (10) anbragta färg'~ och reliefmönsterelementen (6, 7, 11) till sagda underlag (2, 12), som skall ingå i plastmaterialet genom antryckning av den sida av det särskilda underlaget (10) på vilken mönsterelementen befinner' sig mot det i för- väg preparerade underlaget, som därvid företrädesvis uppvisar sagda plastskilšt (12), på vilket mönsterelementen skall anbringas; utsättande av det särskilda underlaget (10) och det i kontakt med detta varande underlaget (2, 12) som skall ingå i plastmaterialet, för sådan behandling, företrädesvis uppvärmning, att mönsterelementen fäster på underlaget och frigöres från det särskilda underlaget, så att underlaget. som skall ingå i plastmaterialet, kommer att uppbära färgmönstret (6, 7) närmast sin yta och därunder formationerna (11) av plastkompositionen; företrädesvis bestrykning av det mönsterbärande materialet med en transparent plastkomposition (8); och uppvärmning av materialet, så att den jäsbara plastkonipositionen ieller komposítionerna (ll, 12) expanderar, varvid de expandermlo lknwriziliorier- na (4) av plastkompositionen bildar det upphöjda reliefmönstret (5) och att de ingående plastmaterialen gelas och den slutliga produkten bildas. 7902206-7

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att formationerna (ll) av den jäsbara plastkompositionen, som skall bilda reliefmönst- ret (5), tryckes direkt genom anbringning medelst en schablon (18) enligt scha- blontryckmetoden .

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att formationerna (11) anbringas i form av delytor med inbördes olika skikttjocklek hos den jäsbara plastkompositionen, så att relíefmönstret därigenom får flera ni- våer.

4. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att formationerna (ll) anbringas i form av delytor med inbördes olika jäsningsförmåga hos plastkompositionen, så att flera nivåer av reliefmönstret bildas.

5. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att formationerna (11) av den jäsbara plastkompositionen anbringas på' så sätt, att det särskilda underlaget (10) medelst schablontryckmetoden förses med forinationer av en första plastkomposition, varefter medelst en rakel påföres en andra plast- komposition i mellanrummen mellan formationerna av den första plastkomiiositionen. varvid de båda plastkompositionerna uppvisar olika jäsníngsföimåga.

6. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att den första plastkompositionen i huvudsak saknar jäsningsförmåga medan den and- ra plastkompositionen uppvisar jäsningsförmåga. I

7. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t d r a v., att. den första plastkompositionen uppvisar jäsningsfönnåga medan den andra plast- kompositionen i huvudsak saknar jäsningsförrnåga.

8. Förfarande enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a t d ä' r a v, att på underlaget anbringas medelst schablontryckmetoden formationer av en ytter- ligare plastkompositíon i mindre tjocklek än den första plastkomposítionen, så att den med rakel påförda andra plastkompositionen kommer att uppvisa en största tjocklek där det särskilda underlaget (10) ej uppvisar några formationer av vare sig den första plastkompositionen eller den ytterligare plastkomposítionen och en andra tjocklek i de partier, där det särskilda underlaget uppvisar den ytterligare plastkompositionen, som har mindre skikttjocklek än den första plastkoinposítionen.

9. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att den första och den ytterligare plastkompositionen i huvudsak saknar jäsningsför- måga medan den andra plastkompositionen uppvisar jäsningsförmåga.

10. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä' n n e t e c k n a t d ä' r a v. att den första och den ytterligare plastkompositionen uppvisar jäsningsförnnåga medan den andra plastkompositionen i huvudsak saknar jäsningsförmäga.

11. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att underlagets skikt (12) företrädesvis av en jäsbar plastkomyaosítíon 79922064 \\ anbringas på det särskilda underlaget (10) efter det att färg- och reliefmönster- elementen (6, 7, 11) och i förekommande fall efter det att ytterligare plastkompo- sitioner påförts och överföres till underlaget 1' övrigt (2) i samband med över- föríngen av färg- och relíefmönsterelementen.