SE435011B - Sett och anordning i ett telekommunikationssystem vid aktivering av abonnentterminaler - Google Patents

Description

8207518-5 Åktiveringen kan utföras vid synkron eller asynkron/plesiokron drift och kan initieras antingen fran abonnentsidan (abonnentterminalen ST) eller fran sta- tionssidan (linjeterminalen LT).

Vid aktivering som startas fran abonnentterminalen ST utsänds fran denna en 5 aktiveringsbegäran AR som ger upphov till en tillfällig insynkronisering av takten i nätterminalen NT till takten fràn terminalen ST och aktiverar även tillfälligt nätterminalen NT. Taktsignalen i terminalen ST är plesiokron i för- hallande till taktsígnalen i linjeterminalen LT, vilken är ansluten .till stations- klockan som fungerar som master. Vid aktivering av nätterminalen utsänds fran lg denna aktiveringsbegäran till linjeterminalen LT, som vid mottagen aktiverings- begäran via stationen (EX) utsänder aktiveringsorder AO till terminalen NT pà samma sätt som om aktiveringen startats fran linjeterminalen LT. I termi- nal NT mottagen aktiverings-synkroniseringssignal föranleder terminalens slut- liga aktivering, dess insynkronisering till klocktakten fran linjeterminalen samt 15 utsändning av likadana signaler till abonnentterminalen ST. l terminal ST mot- tagen aktiverings-synkroniseringssignal fran terminal NT ger upphov till dess slutliga aktiveirng och insynkronisering till takten fran linjeterminalen LT.

Vid start av aktivering fran linjeterminalen LT skickas ingen aktiveringsbegäran utan aktiveringsorder skickas, som tidigare nämnts, direkt till terminalerna NT 20 och ST, eftersom aktiveringsorder alltid utgår fràn terminal LT som fungerar som master. Både aktiveringsbegäran och order behandlas pà stationssidan pa en högre niva än linjeterminalens. En station EX utsänder vid detektering av aktiveringsbegäran fran linjeterminalen en aktiveringsorder via nämnda termi- nal. Eftersom stationen EX ej är föremal för uppfinningen beskrivs den ej, utan 25 nämns endast för att förtydliga uppfinningstanken.

Abonnentterminalerna kraftmatas normalt fràn nätterminalen NT. Vissa mer komplexa terminaler, exempelvis bildskärmar, är dock försedda med egen kraftförsörjning. För att vid kraftbortfall i terminal NT förhindra totalt kommunikationsavbrott, kan vissa mycket enkla terminaler fjärrkraftmatas fran 30 linjeterminalen LT. Dessa enkla terminaler s k POTS (Plain Ordinary Telephone Service) kan prioriteras och adresseras genom en i synkroniseringssignalen inkluderad adresskod. 8207518-5 En ytterligare fördel med aktivering genom normal transmission, som i det valda fallet, är således att ett antal enskilda terminaler exempelvis POTS, kan adresseras, vilket inte är möjligt vid likströmsaktivering. Med den. valda aktiveringsmetoden utnyttjas den för normal transmission använda maskinvaran, 5 endast en mycket enkel komplettering är nödvändig. Detta gör metoden bade driftsäker och ekonomiskt fördelaktig. i FIGURBESKRIVNING En anordning enligt uppfinningen beskrivs närmare med hjälp av ett utförings- exempel under hänvisning till bifogad ritning i vilken Figur 1 utgör ett blockschema över ett system i vilket anordningen enligt 10 uppfinningen tillämpas,- Figur 2 utgör ett mer detaljerat schema över anordningen i en abonnentterminal och en första del av en nätterminal och Figur 3 utgör ett schema över anordningen i en andra del av nätterminalen och i linjeterminalen.

F ÖREDRAGEN UTFÖRINGSFÜRM 15 Som framgår av figur l, ingar anordningen enligt uppfinningen i ett tele- kommunikationssystem vid aktivering av abonnentterminaler i en digital abonnentledning, vilket system innefattar, en linjeterminal LT tillhörig sta- tionssidan, en nätterminal NT tillhörig abonnentinstallationen och en eller flera abonnentterminaler ST. 20 En bussledning BL förbinder internt pa abonnentsidan, abonnentterminaien ST med nätterminalen NT. Signalerna överförs i tidmultiplex (TDM) form och i form av skurar. Pa abonnentiedningen SL mellan nätterminalen NT och linje- terminalen LT, överförs informationen i form av ett seriellt kontinuerligt bitflöde, dvs i den normala transmissionen mellan abonnentsida och stationssida. 25 Vid aktivering övergar terminalerna fran viloläge till aktivt läge. Var och en av abonnentterminalerna ST innehåller en sändare KGl, en mottagare M4 samt en lokal taktoscillator CLl. 8207518-5 10 15 20 25 30 Nätterminalen NT innehåller dubbla sändare S1, respektive KGB, mottag- are M1, M3 och taktoscillatorer CLZ respektive CLS, eftersom den mot buss- ledningen sänder och tar emot dataskurar i tidsmultiplex form, men mot abonnentledningen sänder och tar emot seriella, kontinuerliga dataflöden.

Linjeterminalen LT innehåller en mottagare M2 och en sändareSZ. Linje- terminalen erhåller taktstyrning fran den centrala statíonsklockan MCL.

Beroende på var i aktiveringscykeln man befinner sig, kan sändaren S1 utgöras av antingen en kodsändare KSl för utsändning av ett kontinuerligt, cykliskt bitmönster, eller av en ramkodgenerator RGl för utsändning av ramformaterad datainformatíon. Samma förhållande gäller för sändaren 52 i linjeterminalen.

Sändaren S2 kan utgöras av antingen en kodsändare KSZ eller en ramkodgene- rator RG2. Även mottagarna M2 i linjeterminalen respektive M3 i nättermina- len är beroende av läget i aktiveringscykeln. Mottagaren M2 kan utgöras av en kodmottagare CDl för detektering av det mottagna kodmönstret »från kod- sändaren KSl, eller av en ramdetektor RD2 för detektering av ramformaterat data från ramkodgeneratorn RGl. Mottagaren M3 kan utgöras av en kodmot- tagare CD2 för detektering av kodmönster från kodsändaren KSZ, eller av en ramdetektor RDl för detektering av ramformaterat data från ramkodgenera- torn RGZ. Det uppräknade innehållet i terminalerna, avser endast den utrust- ning som är av betydelse för aktiveringsförfarandet. TDM-tekniken är redan känd teknik och beskrivs därför inte.

Figur 2 visar funktionen för aktivering och synkronisering i abonnenttermi- nalen ST och halva nâtterminalen NT. Först beskrivs ett förlopp da aktiveringen initieras från abonnentsidan.

En första vippa FFl, av typ 4013 i abonnentterminalen ST mottager på en klockingång en aktiveringsbegäran AR i 'form av exempelvis en logisk ETT- signal. Aktiveringsbegäran kan till exempel utlösas av att abonnenten lyfter på luren, om terminalenär en telefonapparat. Vippans utgång avger en ETT-signal till set-ingången på en andra vippa F FZ, typ 4013. Utsignalen från vippan FF 2 aktiverar set-ingången på en tredje vippa FF3, typ 4013, vars utsignal genom anslutning till ENABLE-ingångar på en lokal klockoscillator CLl respektive en första kodgenerator KGl startar utsändning av taktsignaler från klockan, och utsänding av ett kodmönster, ett s k .sändfönster från kodgeneratorn. Nämnda 10 15 '20 25 30 35 8207518-5 generator innehåller en adressräknare Al, typ 74 HC 161, och ett till denna anslutet Prom-minne Pl, typ 2716. I minnet Pl lagras olika typer av sänd- fönster motsvarande binära ord av visst utseende. Taktsignalerna är anslutna till ingångar på kodgeneratorn KGl och styr den skurvisa utmatningen av binära kodord från minnet Pl. Kodorden är i det valda fallet 19 bitar långa. Kodorden, dvs sändfönstren, matas till en första ingång på en grindkrets 01, en OCH-krets av typ 4081. En andra ingång till OCH-kretsen mottager via en ELLER- krets ORl, typ 4071, utsignalen, dvs aktiveringsbegäran, från vippan FFl. Fran utgången av grindkretsen Ul avges bitskurarna till den tidmultiplexerade buss- ledningen BL, genom en anpassningsenhetlU1 för vidare befordran över bussen till ingången på nätterminalen NT via ytterligare en anpassningsenhet IUZ.

Kodorden från kodgeneratorn KGl tillförs även ingången på en räknare Cl, typ 4516, som efter tre mottagna konsekutiva ramar, avger en resetsignal till vippan FFl genom en andra ELLER-krets OR2, typ 4071, varvid aktiverings- processen stoppas.

En i nätterminalen NT ingående första mottagarenhet M1, innehåller en första tröskeldetektor TD1 av typ LM 311, som mot en fast tröskelnivå detekterar mottagandet av de från abonnentterrninalen ST utsända aktiveringskodorden.

Utsignalen från tröskeldetektorn aktiverar en skurdetektor i form av en fjärde vippa FF 4, typ 4013, vars utsignal aktiverar setingången på en femte vippa FFS av typ 4013. Utsignalen från vippan F F 5 tillförs ENABLE-ingångar på en lokal taktoscillator CL2 respektive en andra kodgenerator KG2 bestående av en andra adressräknare A2 och ett till denna anslutet andra PROM-minne P2. En tillfällig insynkronisering av takten i terminalen NT till takten från terminalen ST sker genom att den lokala taktoscillatorn CLZ i nätterminalen styrs i fas av utsignalen från vippan FF4. Taktsignalen från klockan CL2 tillförs ingången på kodgeneratorn KGZ i vilken alstras nya kodord om 19 bitar, utlästa ur nämnda PROM-minnePZ. För kontroll av synkroniseringen mellan dessa lokalt i termi- nalen NT alstrade kodord och de från abonnentterminalen ST mottagna kod- orden, görs en ordlângdskontroll i en synkkontrollkrets SCl. Kretsen mottager på ett första antal ingångar kodorden från generatorn KGZ och på ett andra antal ingångar aktiveringskodorden från utgången på tröskeldetektorn TDl, varefter kontroll görs attkodorden på nämnda första respektive andra antal ingångar är lika långa, dvs enligt exemplet 19 bitar. Kontrollen utförs under styrning av taktsignaler från den lokala taktosoillatorn CLZ. Vid godkänd 8207518-5 10 15 20 25_ 30 kontroll, dvs vid överensstämmelse! mellan kodorden, avges fran synkroni- seríngskontrollkretsen en logisk ETT-signal som aktiveringsbegäran AR till ingången på en sändlogik TLl genom en andra OCH-krets 02.

Aktiveringsbegäran pa utgången av nämnda krets 02, aktiverar även entredje ELLER-krets 0R3 varvid mottagaren i terminal NT intar viloläge genom en resetsignal till vippan FF5 direkt fran ELLER-kretsen OR3, och genom en resetsignal till vippan FF 4 från kretsen ORB via en fjärde ELLER-krets ORli. Även synkförlust leder via kretsen OR3 till viloläge. Nästa skur, dvs kodord fran kodgeneratorn KGZ nollställer skurdetektorn FFA genom ELLER-kretsen ORli.

Skurdetektorn är därmed beredd att detektera nya kodord fran abonnent- terminalen ST.

Som framgar av figur 3 mottas den fran OCH-kretsen 02 utsända aktiverings- begäran AR pa ingangen till nämnda sändlogik TiLl. Sândlogiken, bestående av ett antal sins emellan förbundna logiska kretsar, avger pa en utgång styrsignaler till en tvaläges datavâljare D51, typ 40257. Dataväljaren genomkopplar i ett första läge binära signaler fran en första kodsändare K51. I ett andra läge genomkopplas ramformaterade signaler fran en ramkodgenerator RGl. Vid nämnda aktivering fran abonnenten, ställs dataväljaren i ett sadant läge att ett seriellt, kontinuerligt, cykliskt bitflöde utsänds fran sändaren KSl, via en sjätte vippa FF 6 typ 4013, genom en första adaptiv ekoeliminerare (adaptiv gaf- ifelAGl), och genom en transmissionsledning SL till den pa stationssidan be- fintliga linjeterminalen LT. Via en andra adaptiv ekoeliminerare AGZ, detek- terar en första kodmottagare CDl i linjeterminalen, det inkommande dataflödet f och avger vid tolkning av en aktiveringsbegäran denna till stationen EX i form av en logisk ETT-signal genom en tredje OCH-krets 03. Stationen utlöser därvid en aktiveringsordersignal A0, till ingången pa en i linjeterminalen LT befintlig, av logiska kretsar sammansatt, andra sändlogik TLZ. En inverterare Il avbryter aktiveringsbegäran till stationen da aktiveringsorder AO utgar. Utsignaler fran sändlogiken påverkar dels en sjunde vippa FF7, typ 4013, dels en andra tvaläges dataväljare DS2, typ 40257, sa att ramformaterat data i seriell form in- kluderande synkroniseringsinformation, under styrning av masterklockosoilla- torn MCL, utsänds fran en andra ramkodgenerator RGZ tillbaka till abonnent- sidans nätterminal NT genom nämnda- sjunde vippa FF7. I sitt andra läge genomkopplar dataväljaren binâr information-fran en andra kodsändare KSZ. En 10 15 20 25 30 35 3207518-5 i nätterminalen ingående tredje lokal taktoscillator CL3, synkroniseras på känt sätt till den i den mottagna bitströrnmen överförda masterklocktakten. Vid detekterad ramsynkroniseringsinformation i en ramdetektorkrets RDl, utgar styrsignaler till sändlogiken TL) för att som tidigare beskrivits möjliggöra utsändning av för tillfället tillämplig information i ramformaterad form mot linjeterminalen LT. Detektering av ramsynkron information i terminalen LT utförs i en andra ramdetektor RD-Z och tolkas som att aktiveringen har lyckats , och detta indikeras mot stationen EX genom en godkännandesignal RS. Kret- sen RDl vidarebefordrar dessutom aktiveringsordersignalen AO till en första ingang pa en fjärde OCH-krets 04. Kloeksignalen fran klockan CLS styr en tredje kodgenerator KGB innehållande en tredje adressräknare A3 och ett till denna anslutet tredje FROM-minne F33, bada av samma typ som de tidigare uppräknade. Vid aktivering avger minnet P3 dels ett sändfönster dels ett mottagarfönster. Sändfönstret tillförs andra ingången pa nämnda fjärde OCH- krets Ols, varvid OCH-kretsen avger bitmönster i form av skurar genom anpass- ningSenhetenIUZ och bussledningen BL till abonnentterminalen. ST. Mottagar- fönstret fràn FROM-minnet P3 tillförs en första ingång till en femte ELLER- krets ORS, varvid utsignalen fran ELLER-kretsen tillförs ingången på mottagar- vippan FFl: som därvid blockeras, och förhindrar att synkroniseringsflanker uppträder pa vippans utgång då terminalen NT själv sänder ut bitskurar. Sadana flanker far endast uppträda da terminalen NT tar emot skurar fran abonnent- terminalen ST. ELLER-kretsens ORS andra ingang är inverterande och till denna är aktiveringsordersignalen ansluten för att vid 'de tillfällen da aktive- ringsorder ej föreligger ställa vippan FF4 i beredskapsläge varvid mottagaren är beredd att mottaga bitskurar fran abonnentterminalen.

I abonnentterminalen ST passerar bitskurarna fran nätterminalen nämnda första anpassningskrets lUl och matas till ingangen pa fjärde mottagare M4 innehall- ande en andra tröskeldetektor TD2 typ LM 311. Utsignalen fran detektorn triggar vipporna FF2 och F FS, varpa utsignalen fran vippan FF 3 synkroniserar den lokala klockans CLl takt till takten fran stationsklockan MCL. Klockan startar kodgeneratorn KGl, varvid sändfönster utläses ur minnet P1 till ett första antal ingangar på en andra synkkontrollkrets SCZ, som pa ett andra antal ingangar mottar det fran nätterminalen utsända bitmönstret. Jämförelse görs mellan ordlängderna, som tidigare beskrivits, och vid överensstämmelse utgar en aktiveringsordersignal AO från kretsens SCZ utgang till abonnenten vars 8207518-5 1G 15 Å20 logiska kretsar därvid slutligt aktiveras. Genom en sjätte ELLER-krets OR6, avges resetsignal till vipporna FF2 respektive FF3 fràn kodgenerator KGl re- spektive synkroniseringskontrollkretsen SCl, för återgång till viloläge och be- redskap för mottagning av nästa bitskur från termínalen NT.

I de fall då tre konsekutiva ramar utsänts _mot nätterminalen eller då aktive- ringsorder utgàr mot abonnenten, aktiveras nämnda andra ELLER-krets OR2, varvid utsignalen från ELLER-kretsen genom att blockera vippan FFl, stoppar vidare utsänding av bitskurar mot nätterminalen NT.

Vid stationsinitierad aktivering utgår aktiveringsorder A0 till sändlogiken TL2 som aktiverar vippen FF? och möjliggör utsändning av ett kodmönster fràn kodsändaren KSZ mot abonnentsidan. I nätterminalen NT synkroniseras den lokala klockan CLB till mastertakten ur den mottagna bitströmmen, koden detekteras i kodmottagaren CDZ, som därvid startar kodsändaren KSl. Kod- sändaren KSl sänder kontinuerligt, cykliskt bitmönster till stationssidan där koden detekteras i kodmottagaren CDl. Efter detekteringen sänder ramkod- generatorn RGZ ut ramformaterat data och synkroniseringsinformationen mot nätterminalen under styrning av masterklockan. Pâ abonnentsidan detekteras ramformat-ramsynkronism i ramdetektorn RD1 som sänder ut aktiveringsorder mot abonnenten och styr via sändlogiken TLl utsändning av iramformaterat data från ramkodgeneratorn RGl äter till stationssidan. I linjeterminalen detekterar ramdetektorn RDZ ramformat-ramsynkronism och indikerar med en god- kännandesignal RS till stationen att förbindelsen är bit- och ramsynkron. För övrigt överensstämmer aktiveringsförfarandet helt med aktivering frân abonnentsidan.

Claims (3)

1. 0 15 20 25 8207518-5 PATENTKRAV 1 Sätt i ett telekommunikationssystem vid aktivering av abonnentterminaler i en digital abonnentanslutning innefattande, en linjeterminal tillhörig syste- mets stationssida, en nätterminal tillhörig abonnentinstallationen, och en eller flera abonnentterminaler, varvid linjeterminalen är ansluten till en pa stations- sidan befintlig central taktoscillator, och att nätterminal respektive abonnent- terminaler innehåller lokala taktoscillatorer, k ä n n e t e c k n a t därav att da aktivering utlöses fràn abonnentsida till stationssida, en aktiveringsbegäran i form av minst en binärkodad informationsskur är anordnad att avges fran en sändare i en abonnentterminal över en tidmultiplexered bussledning till en mottagare i en till abonnenten hörande nätterminal, varvid aktiveringsbegäran åstadkommer tillfällig insynkronisering av taktsignalen i nätterminalen till taktsignalen fran abonnentterminalen, samt tillfällig aktivering av i nättermi- nalen ingående kretsar, varvid nätterminalen är anordnad att utsända aktive- ringsbegäran i form av ett asynkront, kontinuerligt, seriellt bitflöde till en linjeterminal som är anordnad att detektera nämnda aktiveringsbegäran och därvid bringas att utsända denna till en masterstation, och i beroende av nämnda aktiveringsbegäran bringas att mottaga och utsända en aktiveringsorder i form av ett kontinuerligt cykliskt bitflöde och en synkroniseringssignal ater till nämnda nätterminal varvid denna bringas att slutligt aktiveras och synkroni- seras i överensstämmelse med den från masterstationen utsända taktsignalen, och att nämnda nätterminal vidare är anordnad att utsända nämnda aktiverings~ order i form av bitskurar och nämnda.synkroniseringssignal till abonnent- terminalen, och att denna är anordnad att aktiveras och slutligt synkroniseras i förhållande till taktsignalen fran stationssidan, varvid nämnda aktiveringsför- farande bildar en slinga mellan abonnentterminal-nätterminal-linjeterminal- nätterminal-abonnentterminal.

2. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att da aktivering utlöses fran stationssidan, aktiveringsorder utsänds direkt utan föregående aktiverings- begäran.

3. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t därav att en adressignal är anordnad att pa stationssidan anslutas till aktiveringsordern för aktivering av en bestämd abonnentterminal. seovsw-s, 1D 15 20 25 30 10 4 Anordning i ett telekommunikationssystem vid 'aktivering av abonnent- terminaler i en digital abonnentanslutning innefattande en linjeterminal till- hörig systemets stationssida, en nätterminal tillhörig abonnentinstallationen och en eller flera abonnentterminaler, varvid linjeterminalen är ansluten till en pa _ stationssidan befintlig central taktoscillator och att nätterminal respektive , abonnentterminaler innehåller lokala taktoscillatorer, k ä n n e t e c k n a d av att en abonnentterminal (ST) innefattar en första sändutrustning (KGl) som vid mottagande av en aktiveringshegäran- signal (AR) fran en ansluten abonnent, under styrning av en första lokal taktoscillator CLl) avger nämnda aktiveringsbegäran i form av binärkodade bitskurar över en tidmultiplexerad bussledning (BL) till en abonnentsidan till- hörig nätterminal (NT), och att nämnda nätterminal (NT) innefattar en första mottagarutrustning (M1) för -detektering och kontroll av nämnda bitskurar och för tillfällig aktivering av en andra lokal taktoscillator (CLZ) som tillfälligt insynkroniseras till takten fran nämnda första taktoscillator (CLl), och styr utsändningen av nämnda aktiveringsbegâran och en andra sändutrustning (S1) för utsändning i seriell form av ett kontinuerligt, cykliskt bitmönster motsvarande nämnda aktiveringsbegäran pa en trans- missionsledníng (SL) under styrning av en tredje lokal taktoscillator (CLB) och att en till stationssidan hörande linjeterminal (LT) innefattar, en andra mottagarutrustning (M2) för detektering av nämnda kontinuerliga bitmönster och för avgivande av nämnda aktiveringsbegäran (AR) till ensta- tion (EX) en tredje sändutrustning (S2) som vid paverkan av en i beroende av nämnda aktiveringsbegäran fran stationen (EX) utsënd aktiveringsordersignal (AO), un- der styrning av en central taktoscillator (MCL), utsänder en aktiveringsorder i form av ett seriellt, kontinuerligt, cykliskt bitflöde ater till nämnda nättermi- nal (NT), för slutlig synkronisering av terminalens lokala taktoscilla- torer (CL2, CLS) till takten fran den centrala taktoscillatorn (MCL) och för slutlig aktivering genom en tredje mottagarutrustning (M3), av terminalens (NT) logiska kretsar, 8207518-5 ll uch att en fjärde sändutrustning (KG3) under styrning av taktsignaler från den centrala klockan (MCL) via nämnda tredje lokala klocka (CLB), utsänder aktive- ringsordersignal i form av bitškurar och synkroniseringssignaler åter till abonnentterminalen (ST) för slutlig synkronisering av nämnda första lokala taktoscillator (CLl) till takten fran den centrala klockan (MCL) och för slutlig aktivering av abonnentterminalens logikkretsar.