SE434281B - Sett framstella multifilamentgarn under samtidig streckextrudering - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 7901694-5 2 sträckning och snoning till förgarn, följt av ytterligare sträckning och snoning till garn. Man har gjort många försök att uppnå detta, men olika begränsningar hos de erhållna produkterna har förhindrat dylika filament- garn från att helt ersätta stapelfibergarn.

Det skulle sålunda vara fördelaktigt att kunna framställa ett simulerat stapelfiberliknande garn, som är gjort av kontinuerliga filament och som inte har den tidigare teknikens nackdelar.

I enlighet med föreliggande uppfinning har man upp- täckt att ett stapelfiberliknande garn av syntetfilament, vilket garn kan vävas, stickas eller på annat sätt för- färdigas till ett tyg, som ser ut som om det var fram- ställt av stapelfibergarn, kan framställas genom att samtidigt sträckningstexturera två polyesterfilamentgarn med olika molekylär orientering under driftsbetingelser, som skapar en högre grad av textur i det ena garnet än i det andra.

Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett texturerat filamentgarn av smält-spinn- bart polymermaterial med utseende och känsla av stapel- fibergarn, Det är ett annat ändamål med föreliggande uppfinning att åstadkomma ett sätt att framställa ett texturerat filamentgarn av smält~spinnbart polymert material med ut- seende och känsla av stapelfibergarn.

Det är ett ytterligare ändamål med uppfinningen att åstadkomma ett tyg,'som är framställt av ett stapelfiber- liknande garn av kontinuerliga filament, vilket tyg hare stapelfibergarnliknande utseende.

Andra aspekter, ändamål och fördelar med uppfin- ningen kommer att framgå av följande detaljerade beskriv- ning i samband med de bifogade ritningarna. På dessa visar fig l en schematisk bild över sättet enligt uppfin- ningen, Fig 2-7 är fotografier av garn, som framställts i enlighet med uppfinningen.

Närmare bestämt åstadkommes enligt uppfinningen ett sätt att framställa multifilamentgarn, vilket sätt inbe- 10 15 20 25 30 35 7901694-5 3 griper samtidig sträckningstexturering av två, partiellt orienterade matargarn, som förlänats olika mycket mole- kylär orientering under spinningsoperationen. De åtmin- stone tvà garnkomponenter som ingår i garnet enligt uppfinningen underkastas nämnda sträckningstexturering samtidigt och tillsammans, dvs i kontakt med varandra.

Dessa tvâ garn sammantvinnas från spolstativet till en textureringsmaskin och friktionstextureras därefter som ett garn genom ett friktionsaggregat, upphettas och luftstrålehoptrasslas för att skapa ett stapelfiber- liknande garn. En förutbestämd längd av multifilament- garn som framställts genom detta förfarande, inbegriper ett första komponentgarn med minst ett första sträck- ningstexturerat filament, varvid varje första filament har en första krusningsamplitud, en första krusnings- frekvens och en första längd; ett andra komponentgarn med minst ett andra sträckningstexturerat filament, var- vid varje andra filament har en andra krusningsamplitud, en andra krusningsfrekvens och en andra längd, varjämte den andra krusningsamplituden är mindre än den första krusningsamplituden, den andra krusningsfrekvènsen är större än den första krusningsfrekvensen, och den andra längden är större än den första längden. Vidare är det andra komponentgarnet slumpvis fördelat längs och omkring det första komponentgarnet väsentligen utan några spiral- riktningsändringar hos det andra komponentgarnet, varige- nom det bildade multifilamentgarnet uppvisar ett effektivt utseende hos ett garn som spunnits från stapelfibrer, Ett tyg, som uppvisar ett stapelfibergarnliknande utseende och som är gjort av multifilamentgarnet, åstadkommas ock- så enligt föreliggande uppfinning.

I fig l visas schematiskt en apparat 10 för framställ- ning av multifilamentgarn enligt föreliggande uppfinning.

Det föredrages för närvarande att utnyttja en något modi- fierad Scragg SDS-II sträckningstextureringsmaskin som apparaten 10. Denna enhet tillverkas av Ernest Scragg and Sons Limited, P. 0. Box 16, Sunderland Street, Macclesfield, England. I 10 15 20 25 30 35 7901694-5 4 Den vid föreliggande uppfinning utnyttjade appa- raten l0 inbegriper ett spolstativ, som samtidigt kan rymma minst två garntillförselförpackningar 12 och 14.

Förpackningarna 12 och 14 tillför första och andra kom- ponentgarner 16 respektive 18 genom en lämplig styrning 20 till ett matarvalssystem 22 som ett kompositgarn 24.

Garnet 24 riktas från matarvalssystemet 22 genom styr- ningar 26 och 28 ned över en krökt upphettningsplatta i primärupphettningsaggregatet 30. Garnet 24 rör sig från upphettaraggregatet 30 genom en styrning 32 in i en kylningszon 34. Från kylningszonen 34 rör sig garnet 24 genom en styrning 36 och fortsätter genom en fler- skivig friktionssnoddenhet eller friktionsaggregat 38 av den allmännatyp,som beskrivs och visas i den amerikan- ska patentskriften 3 885 378. Den för närvarande före- dragna friktionssnoddenheten är känd under det registre- rade varumärket Positorq och är välkänd av fackmän, som arbetar inom området friktionssnoddteknik för garn.

Det snodda garnet 24 leds från friktionssnoddenheten genom ett styrrör 40 till ett mellanmatarvals- eller sträckvalssystem 42. Från mellanmatarvalssystemet 42 passerar det snodda garnet direkt genom ett slutupp- hettningsblock 44. Det upphettade och snodda garnet 24. passerar från slutupphettningsblocket 44 genom en strål- hoptrasslare 46 och därefter genom en styrning 48 till ett utmatarvalssystem SO, och när garnet hunnit så långt har det värmefixerats. Från utmatarvalssystemet 50 leds garnet 24 genom en garnbrottsdetektor 52 och ett garnoljningssystem 54 till ett av tre garnupplind- ningshuvuden 56, varvid garnet 24 lindas på en lämplig upplindningshylsa till bildning av en garnpacke 58.

De första och andra komponentgarnerna 16 och 18 är företrädesvis multifilamentgarn, som är bildade av lämp- ligt, smält-spinnbart polymermaterial. Det för närvarande föredragna smält-spinnbara polymermaterialet är poly- etylentereftalat, men det inses att antingen det ena eller båda komponentgarnen kan utgöras av andra lämpliga, smältspinnbara polymermaterial, såsom polyamider, poly- 10 15 20 25 30 35 '790169h-5 5 olefiner eller liknande. Båda komponentgarnen är parti- ellt sträckta eller partiellt orienterade. Komponent- garnen väljes så, att deras molekylära orienteringar är väsentligen olika. Denna skillnad i molekylär orien- tering kan uppnås genom variationer i spinningshastighet och/eller sträckningsgrad under spinningen av garnet.

Komponentgarnens molekylära orientering framgår av deras dubbelbrytning. Mätningen av dubbelbrytning i garn är en teknik, som är välkänd för fackmannen på området och som beskrivs i "Fibers From Synthetic Polymers" av R. Hill (Elsevier Publishing Co., New York, 1953) på sid 266-268.

Polyestergarner, som lämpade som den första garn- komponenten, framställs vid en spinníngshastighet i om- rådet cirka 2200-3200 m/min, medan polyestergarner, som är lämpade som den andra garnkomponenten, framställs vid en spinningshastighet av cirka 1800- 2500 m/min. Spinn- hastigheten hos det första komponentgarnet bör vara minst cirka 235 m/min större än spinnhastigheten för det andra komponentgarnet. Företrädesvis är spinnhastigheterna för det första komponentgarnet och det andra komponent- garnet cirka 2735 m/min respektive cirka 1800 m/min, vilket ger en skillnad i spinnhastighet av cirka 935 m/min.

Det inses att den här angivna spinnhastigheten är baserad på upplindningshastigheten vid upplindningsspolen i spin- ningsförfarandet.

Dubbelbrytningen hos det första komponentgarnet lig- ger företrädesvis inom omrâdet cirka 0,018-0,030 och är företrädesvis cirka 0,027. Dubbelbrytningen hos det andra komponentgarnet ligger företrädesvis i området cirka 0,011-0,025 och är företrädesvis cirka 0,011. Skillnaden i dubbelbrytning mellan det första komponentgarnet och det andra komponentgarnet är företrädesvis minst 0,005 ' och allra helst cirka 0,016.

Deniertalet för det första komponentgarnet ligger företrädesvis i området cirka l00-355 och är helst cirka 290. Det andra komponentgarnet har också företrädesvis ett deniertal i området cirka 100-355, och har helst ett 10 15 20 25 30 35 7901694-5 g 6 å deniertal av 260. Deniertalen hos det första och andra E komponentgarnet kan vara samma eller olika. Dessa denier- tal hänför sig till det första och andra komponentgarnet före den samtidiga sträckningstextureringen enligt upp- finningen. 7 Såsom nämnts ovan, kan det första och andra kompo- nentgarnet lämpligen bildas av en smält-spinnbar polymer, som väljes från den grupp vilken i huvudsak består av polyestrar, polyamider, polyolefiner och blandningar därav, varvid en för närvarande föredragen smä1t-spinn- _ bar polymer är polyetylentereftalat. 7 É Kompositgarnet 24 leds över den krökta upphettnings- plattan i primärupphettaren 30, som företrädesvis hâlles vid en temperatur av cirka 2lO°C. Sträckningsgraden för kompositgarnet, som omfattar det första och andra komponentgarnet, i apparaten 10 ligger företrädesvis i området cirka 1,649- 2,294, och är helst cirka 1,984.

Den här angivna sträckningsgraden utgör förhållandet 3 mellan den linjära hastigheten hos mellanmatarvalssyste- ; met 42 och den linjära hastigheten hos matarvalssystemet.

En garnhastighet av cirka 325 m/min genom sträcknings- textureringsapparaten 10 vid garnupplindningshuvudet 56 ger goda resultat, Förhållandet mellan periferihastig- heten hos snoddanordningen 38 och garnhastigheten genom apparaten 10 ligger företrädesvis i området cirka 1,59-1,86 och är helst cirka 1,71.

Den stabiliserande övermatningen av det snodda tex- turerade garnet i området för slutupphettningsblocket 44 ligger företrädesvis i omrâdet cirka 4-10 % och är helst cirka 4 %.

Skillnaden i matargarnspinnhastigheter av cirka 700-1000 m/min har befunnits vara nödvändig för att skapa tillräcklig skillnad i orientering mellan de båda matargarnen och skapa det önskade stapelfibergarnutse- endet under undvikande av överdriven orienteringsskillnad, som i annat fall skulle lämna en ände så understräckt att krusningsstabiliteten reducerades till en oönskad nivå.

Den helt sträckta, första komponenten hos det er- 10 15 20 25 30 35 19b1s94-5 7 hållna texturerade kompositgarnet har normal eller låg krusningsfrekvens och god bulk. Det understräckta, andra komponentgarnet har något högre krusningsfrekvens, låg bulk och är längre än det första komponentgarnet. Denna skillnad i längd förklarar bildningen av utskjutande garn- och filamentöglor, som ger det resulterande garnet ett stapelfibergarnutseende. Det föredragna förfarandet åstadkommer ett garn utan brutna filament och utan spiralriktningsändringar utmed längden.

Hoptrassling av det erhållna garnet anses vara att föredraga för att åstadkomma god matning av garnet från dess upplindningsspole och för goda vävningsprestanda under bibehållande av det stapelfibergarnliknande ut- seendet hos ett tyg som är vävt av garnet. Hoptrassling minskar storleken hos förtjockningar i garnet och ger tyger som är vävda av garnet ett jämnare men fortfarande stapelfibergarnliknande utseende. Denna effekt av hop- trassling minskar utseendevariationerna hos garn och tygprover.

Färgade tyger,som framställts från garn enligt föreliggande uppfinning, har ett svagt spräckligt ut- seende, som troligen uppkommer på grund av att det under- sträckta andra komponentgarnet färgas annorlunda än det helt sträckta första komponentgarnet.

Studier av garnen som framställts enligt föreliggande förfarande, visar att det helt dragna första komponent- garnet har normal eller låg krusningsfrekvens,'normal eller hög krusningsamplitud, samt god bulk. Det understräckta andra komponentgarnet har högre krusningsfrekvens, låg krusningsamplitud, låg bulk, samt är längre än det första komponentgarnet. Det längre komponentgarnet utskjuter från garnknippet på ett vågformat sätt och tenderar inte att lindas omkring det första komponentgarnet. Längdskillnaden resulterar i bildning av öglor, som ger garnet ett stapel- fibergarnliknande utseende. Det ej hoptrasslade, texture- rade garnet har en lös eller öppen struktur, med få spända eller täta ställen och inga uppenbara spiralriktningsänd- ringar. Det hoptrasslade garnet är hopklämt med oregel- I ' 7901694-5 10 15 20 25 _30 35 8 bundnaintervaller,somí.genomsnittliggercirka].cmåtskil- da, varvid de täta ställena i genomsnitt ärcirka 2 mm långa.

När kombinationsgarnet enligt föreliggande uppfin- ning utsättes för pâkänning uppbär den kortare, helt sträckta, första garnkomponenten den ursprungliga belastningen vid brottester. När belastningen ökar till nära brottpunkten fortsätter den längre, understräckta andra garnkomponenten sin sträckning och förlorar permanent hela eller en del av sin krusning. Denna ojämna belastningsfördelning ger upphov till två Instron-toppar vid spänningstestning av kombinations- eller komposit- garnet. Den första och större toppen representerar brottlasten hos den helt sträckta garnkomponenten.

Hopstrasslingensyneshafögaeffekt på de fysikaliska egenskaperna hos kompositgarnet bortsett att den ökar deniertalet något.

Med det här använda uttrycket “avslitningsspänning" avses den maximala pâkänningen på kompositgarnet divide- radnneddet totala deniertalet. Eftersom den största delen av påkänningen uppbäres av det kortare, helt sträckta första komponentgarnet och deniertalet inbegriper båda komponenterna, erhålles på ett förutsägbart sätt ett garn, som är svagare än vanligt texturerat garn med samma deniertal, såsom är fallet vid kärngarn.ocheffektgarn.

Den föregående beskrivningen och värdena avseende lämpligheten hos den första och andra garnkomponenten, som används vid sättet enligt uppfinningen, är givna en- dast såsom föredragna utföringsformer.

Smält-spinnbart garn, företrädesvis polyestergarn, som är lämpat till användning som de första och andra garnkomponenterna, kan framställas vid varje lämplig spinnhastighet som resulterar i ett garn med önskat stapelfibergarnliknande utseende, men i allmähet fram- ställs polyestergarner, som är lämpade för den första garnkomponenten, vid en spinnhastighet i området cirka 2200-3600 m/min, medan polyestergarner fördenandragarn- komponenten i allmänhet-framställs vid en spinnhastig- het i området cirka 1800-3100 m/min. lO 15 20 25 30 35 un.-- 9 Dubbelbrytníngen hos det första och andra kompo- nentgarnet kan ha varje lämpligt värde som resulterar i ett garn med önskat stapelfibergarnliknande utseende, men dubbelbrytningen hos det första komponentgarnet ligger allmänt i området cirka 0,018-0,060. Dubbel- brytningen hos det andra garnet ligger allmänt i området cirka 0,011-0,045. Varje lämplig minimumskillnad vid dubbelbrytning kan utnyttjas som resulterar i fram- ställning av ett garn med önskat stapelfibergarnlik- nande utseende. I allmänhet är skillnaden i dubbelbryt- ning mellan den första garnkomponenten och den andra garnkomponenten minst 0,005. Alla här angivna värden på dubbelbrytning hänför sig till garnkomponenterna före den samtidiga sträckningstextureringen enligt uppfinningen.

Sträckningsgraden hos kompositgarnet, som inbegriper de första och andra garnkomponenterna, i apparaten 10 kan ha varje lämpligt värde som resulterar i bildning av ett garn med önskat stapelfibergarnliknande utseende, men allmänt ligger sträckningsgraden i området cirka l , 40 - 2 , 30 .

Skillnaden i matargarnspinnhastighet är minst cirka 235 m/min (varvid den första garnkomponenten har den högre spinnhastighetenl, och är företrädesvis mellan 500 och 1000 m/min.

Multifilamentgarnet, som framställts enligt sättet för föreliggande uppfinning, har ett föredraget denier- tal av från llO till cirka 342, och helst cirka 285-294.

Definitionen av krusningsamplituden ges i den amerikanska patentskriften 3 296 681, spalt 6, rad 53-59. Krusnings-, amplituden definieras där som det absoluta medelvärdet för höjden hos fiberns maxima och minima med avseende på fiberns medellinje. Oavsett avvikelsens riktning från medellinjen ges amplituden positivt värde. Amplituden kan uttryckas i längdenheter eller i multipler av fibertjockle- ken.Krusningsamplitudennätsbaserat på en tvådimensionell projektion av filamentet i fråga.

Metoden i nämnda amerikanska patentskrift är den före- dragna metoden för mätning av krusningsamplituden. När i 7901694-s 10 15 20 25 30 35 7901694-5 _ 10 sällsynta fall svårigheter kan uppstå med den beskrivna metoden,kanmananvändaettannatmåttpåkrusningsamplituden uttryckt i vad som kalls "garnkrusningsförlängning" (YCE - yarncrimpelongation).Dennametodbeskrivs:idenamerikanska patentskriften 3 l86 155, spalt ll, rad 33-60.

Krusningsfrekvensen är i allmänheten.indikation på antalet krusningsvâgor hos en given filamentlängd. I den amerikanska patentskriften 3 911 539 ges en dylik allmän definition av krusningsfrekvens, varvid fibrerna krusnings- behandlas i en packningskammare. Man bör emellertid hålla i minnet att föreliggande uppfinning skiljersig från krus- ning genom packning i en kammare eller kugghjulskrusning.

Vid föreliggande uppfinning kan sålunda krusningsfrekven- sen sägas vara antalet fullständiga (3600), väsentligen I sinusformade; tvådimensionella cykler hos ett filamentper längdenhet hos filamentet, varvid garnet definierar väsent- ligen sinusformade, tvådimensionella spår efter att ha genomgått samtidig sträckningstexturering.

De följande exemplen belyser föreliggande uppfinning.

EXEMPEL 1 Z Ett första komponentgarn, som bestod av 100/17 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spun- nits med en hastighet av 2735 m/min, och ett andra kompo- nentgarn, som bestod av 100/l7 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarnQ vilket spunnits med en hastig- het av 1800 m/min, matades tillsammans igenom matarvals- systemet hos en Scragg SDS-II friktionstextureringsmaskin med användning av Scragg Positorq friktionsaggregat eller friktionssnoddenheter genom en primärupphettare och där- efter genom en kylzon till en friktionssnoddenhet. Det- kombinerade och snodda garnet uttogs från friktionsen- heten medelst ett mellanmatarvalssystem och leddes däri- från genom en slutupphettare, från vilket det avlägsnades med ett utmatningssystem. Från utmatningssystemet passerade det snodda garnet genom en strâlhoptrasslingsapparat, en garnbrottsdetektor och ett garnoljningssystem och upp- lindades därefter på en upplindningshylsa till bildning av en garnpacke. Ett första prov av det snodda garnet 10 15 20 25 30 35 7901694-5 ll net utsattes för strålhoptrassling mellan slutupphettare och upplindningsspolen och visas i fig 2. Vid ett andra garnprov utelämnades strålhoptrasslingen. Vart och ett av de båda garnproverna vävdes till en 130 cm bred l x 2 kypertväv med användning av snott 150/34 otexturerat polyestergarn som varp. Vart och ett av de erhållna ty- gerna användes för jämförelse av stapelfibergarnliknande utseende och noppbildningsprovning efter imiteringsfärg- ning och spänning i spännram till ll3 cm breddvid.176,7°C.

Sträckningstextureringen utfördes under följande beting- elser: friktionsaggregat: Scragg Positorq med 35,5 mm centrum- avstånd; 325 i 5 m/min; D/Y-förhållande (periferihastighet hos snoddanordning/- linjär garnhastighet): l,7l; l,984; stabiliserande övermatning: 4 %; 40 i 15 g skapat genom -0,3 % genomloppshastighet: sträckningsgrad: upplindningsspänning: upplindningsundermatning; g garnförarehastighet vid upplindning: 170 cykler/min; 21000; 23o°c; luftstrâlehoptrassling vid 2,1 atö; 935 m/min.

De hoptrasslade och ej hoptrasslade garnen gav båda primärupphettartemperatur: slutupphettartemperatur: hoptrassling: skillnad i spinnhastighetš ett vävt tyg med stapelfibergarnliknande utseende. Det ej hoptrasslade garnprovet hade tämligen bra egenskaper vid Väftspolning_och vävning, medan motsvarande egen- skaper för det hoptrasslade garnprovet var bra. Noppbild- ningen hos det tyg som vävts från det hoptrasslade garn- provet varierade mellan total avsaknad av noppbildning till en acceptabel nivå. Den relativa krusningsstabilite- ten hosbâdagarnprovernaansågstämligenbra.Det erhållna hoptrasslade garnet hade ett deniertal av 110/34 . Brottlasten fördetförsta komponentgarnetvar233g,nædan avslitnings- spänningen hos kompositgarnet var 2 ,O g/denier . Förlängningen bestämdes tíll20% och Leesona-härvkrympningen var 9,0 %. 10 15 20 25 30 35 7901694-5 12 EXEMPEL 2 Ett första komponentgarn, som bestod av 290/34 de- nier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastighet av 2735 m/min och som hade en dubbelbrytning av 0,027, samt ett andra komponentgarn, som bestod av 260/34 denier, partiellt sträckt poly- etylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastighet av 1800 m/min och vilket hade en dubbelbrytning av 0,011, matades tillsammans genom en Scragg SDS-II friktions- textureringsmaskin under samma betingelser som i exempell.

Liksom i exempel l utsattes ett första prov av det snodda garnet för strålhoptrassling mellan slutupphettaren och upplindningsspolen och detta garn visas i fig 3. Vid ett andra garnprov utelämnades strålhoptrasslingen. Vart och ett av de båda garnproverna vävdes till en 130 cm bred l x 2 kypertväv med användning av snott 150/34 otexturerat polyestergarn som varp. Vart och ett av de erhållna tygerna användes för jämförelse av stapelfibergarnliknande ut- seende och för noppbildningsprovning efter imiteringsfärg- ning och spänning i spännram till ll3 cm bredd vid l76,7°C.

Garnets sträckningstexturering utfördes såsom beskrivits i exempel 1. De hoptrasslade och ej hoptrasslade garnerna gav vardera ett vävt tyg med bra stapelfibergarnliknande utseende. Det ej hoptrasslade garnprovet hade dåliga egen- skaper med avseende nå väftspolning och vävning, medan motsvarande egenskaper för det hoptrasslade garnet var bra.

Noppbildningen hos det tyg som vävts av det hoptrasslade texturerade garnprovet, varierade mellan godtagbar och oacceptabel. ben_relativa krusningsstabiliteten hos båda garnproverna ansågs vara tämligen bra. Det erhållna hop- trasslade garnet hade ett deniertal av 294/68. Brott- lasten för det första komponentgarnet var 692 g, medan avslitningsspänningen för kompositgarnet var 2,3 g/denier.

Förlängningen bestämdes till 21 % och Leesona-härvkrymp- ningen var 9,4 %. 10 15 20 25 30 35 7:901'69lv*5 13 EXEI-IPEL 3 Ett första komponentgarn, som bestod av 290/34 de- nier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastighet av 2735 m/min och vilket hade en dubbelbrytning av 0,027, samt ett andra komponent- garn, som bestod av 355/34 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastig- het av 2200 m/min och vilket hade en dubbelbrytning av 0,018, matades tillsammans genom en Scragg SDS-II frik- tionstextureringsmaskin under samma betingelser som 1 exempel 1, utom att skillnaden i det första och andra komponentgarnet var 535 m/min. Lik- som i exempel l, utsattes ett första prov av det snodda spinnhastighet mellan garnet för strålhoptrassling, såsom visas i fig 4, medan strålhoptrasslingen utelämnades från ett andra garnprov.

Vart och ett av de båda garnproverna vävdes till en 130 cm bred l x 2 kypertväv med användning av snott 150/34 otexturerat polyestergarn som varp. De erhållna tygerna användes för jämförelse av stapelfibergarnliknande utse- ende och noppbildningsprovning efter imiteringsfärgning och spänning i spännram till 113 cm bredd vid l76,7°C.

Sträckningstextureringen av garnet utfördes såsom beskri- vits i exempel l. De hoptrasslade och ej hoptrasslade garnerna gav vardera ett vävt tyg utan stapelfibergarn- liknande utseende. Både det ej hoptrasslade och det hoptrasslade garnprovet uppvisade emellertid goda egen- skaper beträffande väftspolning och vävning. Noppbild- ningen hos tyget från det hoptrasslade garnprovet vari- erade mellan total avsaknad av noppbildning till en acceptabel nivå av noppbildning. Den relativa krusnings- stabiliteten hos garnproverna ansågs vara tämligen bra.

Det erhållna hoptrasslade garnet hade ett deniertal av 279/68. Brcttlasten för det första kompositgarnet var 944 g, medan avslitningsspänningen för kompositgarnet var 3,4 g/denier. Förlängningen bestämdes till 22 % och Leesona-härvkrympningen var 8,1 %. 10 15 20 25 30 35 790169lr-5 14 EXENPEL 4 Ett första komponentgarn, som bestod av 280/34 de- nier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastighet av 2735 m/min och vilket hade en dubbelbrytning av 0,030, samt ett andra komponent- garn, som bestod av 260/34 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastig- het av zsoo m/min och vilket uppvisade en dubbeibryc- ning av 0,025, matades tillsammans genom Scagg SDS-II friktionstextureringsmaskin under samma betingelser som i exempel l, utom att skillnaden i spinnhastighet mellan första och andra komponentgarnet var 235 m/min. Liksom i exempel l utsattes ett första prov av det snodda garnet för strålhoptrassling, ssåom visas i fig 5, medan ett andra prov av garnet inte utsattes för sådan strålhop- trassling. Vart och ett av de båda garnproverna vävdes till en 130 cm bred l x 2 kypertväv med användning av snott 150/34 otexturerat polyestergarn som varp. Vart och ett av de erhållna tygerna användes för jämförelse av stapelfibergarnliknande utseende och för noppbildnings- provning efter imiteringsfärgning och spänning i spännram till 113 cm bredd vid l76,7°C. Garnets sträckningstex- turering utfördes såsom beskrivits i exempel l. Det hop- trasslade och ej hoptrasslade garnet gav vardera ett vävt tyg med ringa stapelfibergarnliknande utseende. Det ej hoptrasslade garnprovet gav dåliga egenskaper med avseende på väftspolning och vävning. Noppbildning hos tyget som vävts från det hoptrasslade garnprovet, vari- erade mellan en acceptabel nivâ av noppbildning och en total frånvaro av noppbildning. Den relativa krusnings- stabiliteten ansågs vara tämligen bra. Det erhållna hop- trasslade garnprovet hade ett deniertal av 347/68. Brott- lasten för det första komponentgarnet var 882 g, medan avslitningsspänningen för kompositgarnet var 2,5 g/denier.

Förlängningen bestämdes till 20 % och Leesona~härvkrymp- ningen var 8,5 %. 10 15 20 25 30 35 '7901694-5 15 EXEMPEL 5 g Ett första komponentgarn, som bestod av 355/34 de- nier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastighet av 2200 m/min och vilket hade en dubbelbrytning av 0,018, samt ett andra komponent- garn, som bestod av 260/34 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastig- het av 1800 m/min och vilket hade en dubbelbrytning av 0,011, matades tillsammans genom en Scragg-II friktions- textureringsmaskin under samma betingelser som exempel 1 utom att skillnaden i spinnhastighet mellan det första I och andra komponentgarnet var 400 m/min. Liksom i exem- pel l utsattes ett första prov av det snodda garnet för strålhoptrassling, såsom visas i fig 6, medan ett andra prov av garnet inte utsattes för sådan strälhoptrass- ling. Vart och ett av de båda garnproverna vävdes till en l30cm1bredILx2 kypertväv med användning av snott 150/34 otexturerat polyestergarn som varp. Vart och ett av de er- hållna tygerna användes för jämförelse av stapelfiber- garnliknande utseende och för noppbildningsprovning efter imiteringsfärgning och spänningi,spännran\till 113 cnxbredd vid l76,7°C. Garnets sträcknigstexturering utfördes såsom beskrivits i exempel 1, utom att sträckningsgraden öka- des från 1,984 till 2,294. De hoptrasslade och ej hoptrass- lade garnerna gav vartdera ett vävt tyg utan stapelfiber- garnliknande utseende. Det ej hoptrasslade garnprovet uppvisade tämligen bra egenskaper med avseende på _ väftspolning och vävning. Noppbildning hos det tyg som vävts från det hoptrasslade garnprovet, varierade mellan en acceptabel noppbildningsnivä och en total frånvaro av noppbildning. Den relativa krusningsstabiliteten hos garn- proverna ansågs vara något bättre än tämligen bra. De er- hållna garnproverna hade ett deniertal av 277/68. Brott- lasten för det första komponentgarnet var 829 g, medan avslitningsspänningen för kompositgarnet var 2,8 g/denier.

Förlängningen bestämdes till 20 % och Leesona-härvkrymp- ningen var 9,6 %. 10 15 20 25 30 35 7901- 694-5 16 EXEPEPEL 6 Ett första komponentgarn som bestod av 150/17 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spun- nits med en hastighet av 2735 m/min, samt ett andra kom- ponentgarn, som bestod av 150/17 denier, partiellt sträckt polyetylentereftalatgarn, vilket spunnits med en hastighet av 1800 m/min, sammantvinnades genom en Scragg SDS-II friktionstextureringsmaskin under de betingelser som an- givits i exempel l. Liksom i exempel l, skapades hoptrass- lade och ej hoptrasslade prover av det erhållna komposit- garnet och varje prov vävdes till en 130 cm bred l x 2 kypertväv med användning av snott 150/34 otexturerat poly- estergarn som varp, vilka tyger imiteringsfärgades, spän- des i spännram och provades, såsom beskrivits i exempel 1.

Det hoptrasslade garnet, såsom visas i fig 7, och det ej hoptrasslade garnet, gav vartdera ett vävt tyg med stapel- fibergarnliknande utseende. Det ej hoptrasslade garnprovet hade tämligen bra egenskaper med avseende på väftspolning och vävning, medan motsvarande egenskaper för det hop- trasslade garnprovet var bra. Noppbildning hos det tyg som vävts från det hoptrasslade garnprovet varierade mellan en total avsaknad av noppbildning till en acceptabel nopp- bildnigsnivå. Den relativa krusningsstabiliteten hos båda garnproverna var tämligen bra. De erhållna garnerna hade ett deniertal av l6l/34. Érottlasten för det första kom- ponentgarnet var 449 g medan avslitningsspänningen för kompositgarnet var 2,8 g/denier. Förlängningen bestämdes till 29 % Fastän exemplen visar användning av polyetylenteref- och Leesona-härvkrympningen var l3,3 %. talatgarn vid sättet enligt uppfinningen, inses det att dessa kan utbytas mot andra termoplastiska friktionssnodd- texturerbara garner med lika bra resultat. Dylika garner kan användas i kombination med polyetylentereftalat eller i andra kombinationer. _ Medan uppfinningen har beskrivits med särskild hän- visning till föredragna utföringsformer, inses det att olika ändringar kan göras utan att man avviker från uppe finningens ram, sådan den definieras i patentkraven.

Claims (10)

10 l5 20 25 30 79016911-5 17 PATENTKRAV

1. Multifilamentgarn med ett utseende som ett garn som spunnits av stapelfibrer, vilket multifilamentgarn (24) inbegriper ett första kontinuerligt komponentgarn (16) med minst ett första filament och ett andra kon- tinuerligt komponentgarn (18) med minst ett andra fila- ment, varvid de båda filamentgarnskomponenterna har erhållits under olika betingelser med avseende på spin- ning och/eller sträckning, k ä n n e t e c k n a t därav, att de båda komponentgarnen (16, 18) har utsatts för en gemensam, samtidig sträckningstexturering, att krusningsamplituden för varje andra filament är mindre än för varje första filament, att krusningsfrekvensen för varje andra filament är större än krusningsfrek- vensen för varje första filament, att längden hos varje andra filament är större än längden hos varje första filament, och att det andra komponentgarnet (18) är fördelat längs med och omkring det första komponent- garnet (16) väsentligen utan nägra spiralriktningsänd- ringar hos det andra komponentgarnet (18).

2. Garn enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att det första komponentgarnet (16) inbegriper ett flertal av nämnda första, samtidigt sträckninge- texturerade filament; och/eller att det andra komponent- garnet (18) inbegriper ett flertal av nämnda andra, samtidigt sträckningstexturerade filament; varvid de första och andra komponentgarnerna (16, 18) är hoptrass- lade, och de hoptrasslade första och andra garnerna företrädesvis är värmefixerade.

3. Garn enligt kravet 1 eller 2, t e c k n a t därav, att de samtidigt sträckninge- texturerade filamenten hos de första och andra kompo- nentgarnerna (16, 18) är bildade av samma typ av smält- -spinnbar polymer. k ä n n e - 10 15 20 25 30 35 7901694-5 18

4. Garn enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, ätt den molekylära orienteringen hos minst ett första, samtidigt sträckningstexturerat filament skiljer sig från den molekylära orienteringen hos minst ett andra, samtidigt sträckningstexturerat filament.

5. Garn enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att det har ett deniertal i området ca 110-347.

6. Garn enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att minst ett första, samtidigt sträckningstextu- rerat filament har en dubbelbrytning av ca 0,027; att minstett andra, samtidigt sträckningstexturerat filament har en dubbelbrytning av ca 0,011; att nämnda första, samtidigt sträckningstexturerade filament skapas vid en spinnhastighet av ca 2735 m/min; att nämnda andra, gam- tidigt sträckningstexturerade filament skapas vid en spinnhastighet av ca 1800 m/min; att det första kompo- nentgarnet (16) har ett deniertal av ca 290; att det andra komponentgarnet (18) har ett deniertal av ca 260; och att multifilamentgarnet har ett deniertal i området ca 285-294.

7. Garn enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att de samtidigt sträckningstexturerade filamen- ten hos de första och andra komponentgarnerna (16, 18) är bildade av en smält-spinnbar polymer av samma typ; att det första komponentgarnet (16) är helt sträckt; och att det andra komponentgarnet (18) är delvis sträckt.

8. Sätt att framställa ett multifilamentgarn, som är gjort av minst tvâ matargarn, vilka erhållits under olika betingelser med avseende på spinning och/eller sträckning, k ä n n e t e c k n a t därav, att man samtidigt sträckningstexturerar minst två partiellt orienterade matargarn med olika grad av molekylär orien- tering, företrädesvis fràn spinning, varvid sträckníngs- textureringen företrädesvis inbegriper: sammantvinning av de båda matargarnen (16, 18); upphettning (30) av de sammantvinnade matargarnen; sträckning av de upphet- tade, sammantvinnade matargarnen; kylning av de samman- 10 15 20 7901694-5 19 tvinnade matargarnen; friktionstexturering av de sam- mantvinnade matargarnen som ett enda garn; återupphett- ning (44) av det friktionstexturerade garnet; och kyl- ning av det texturerade garnet.

9. Sätt enligt kravet 8, därav, att sträckningstextureringssteget inbegriper: sammantvinning av de båda matargarnen (16, 18) till bildning av ett enda garn (24); sträckning av detta enda garn; och friktionstexturering av det sträckta garnet, varjämte man eventuellt även: upphettar (44) det sträckta garnet; utsätter det upphettade, sträckta garnet för strålhoptrassling (46); och företrädesvis kyler det hoptrasslade garnet; applicerar appreturvät- ska på det hoptrasslade garnet; och förpackar garnet. 7

10. Användning av minst ett multifilamentgarn en- ligt något av kraven l-7 för framställning av ett tyg, som inbegriper ett flertal garner och som uppvisar samma utseende som ett tyg, vilket framställts av gar- ner, som spunnits av stapelfibrer. k ä n n e t e c k n a t