SE434122B - Rullslede for en rennformigt profilerad terrengrutschbana - Google Patents

Description

15 2Û 25 30 35 7808383-'9 släden ytterligare något snabbare. En ytterligare nackdel är att fotdelen icke såsom är fallet vid den förut beskrivna rullsläden är ledbart anordnad vid sitsdelen utan bildar en stel, skålformad enhet med densamma. Till_följd därav är den- na kända rullsläde ohanterlig och har även en benägenhet att pendla i tvärriktningen.

Till grund för uppfinningen ligger uppgiften att åstad- komma en förbättring framför allt att förbättra åkegenskaperna och åksäkerheten för att göra rullsläden i stor utsträckning säker vid användningen. En ytterligare uppgift består däri att så utrusta rullsläden att den utan möda kan föras från slutet av rutschbanan till dess början. _ ' Lösningen av den första uppgiften uppnås genom det i den kännetecknande delen av det följande huvudpatentkravet an- givna. 7 Regnvåta rutschbanor bildar en viss risk. För regn- rika trakter utrustar man därför ej rullslädarna med de annars vanliga, korta bromsskorna utan vid en utformning enligt upp- finningen med bromsmedar med ungefär rullslädeslängd (utan fotsläde) och eventuellt förser man bromsmedarna dessutom med en dräneringsprofil som avleder vattnet i sidled. Den främre delen av meden förtränger vattenfilmen så att den mittre och bakre delen av meden kan gripa på den redan nära' nog torra rutschbanan. Även sådana bromsmedar skall endast kunna lyftas från rutschbanan sedan en kraft övervunnits alltså mot en åter- ställningskraft. Denna kraft är vikten av förarsätet och den eventue.la föraren eller brukaren. Sätet är sålunda ej fäst på slädstativet eller -chassit utan förbundet med bromsmedar- na och det på sådant sätt att vid slädstativet är vridbart anordnade vinkelhävarmar vilkas uppåt riktade arm är ledbart fäst vid sätet och vilkas nedåt riktade arm är ledbart fäst vid bromsmedarna. Medelst åkhävarmen som är lagrad vid släd- stativet men angriper vid förarsätet eller vid de främre vin- kelhävarmarna lyfter brukaren sig själv samt säte och broms- medar då han vill köra iväg och tillika sänker sig hjulen 20 25 30 35 7808383-9 och glidmedarna eller de andra hjulen på rutschbanan. Genom något olika dimensionering av den främre och bakre vinkel- hävarmen kan uppnås att då åkhävarmen lösgöres sätter sig bromsmedarna först med de bakre ändarna på rutschbanan.

Man undviker därigenom en ryckartad bromsning. En liknande dämpande verkan inställer sig om i stället för vinkelhävarmar anordnas knäleder med medelst en tryckfjäder mot varandra an- liggande armar.

Utnyttjandet av vikten av förare och säte som automa- tiskt verkande bromskraft är för övrigt även möjlig vid broms- skor ty vanligen är tvâ medelst stångsystem förbundna broms- skopar anordnade och vid stångsystemet kan lätt länkas den undre armen av vinkel- eller även knäleden.

Såväl vid automatisk bromsning genom att âkhävarmen släppes eller/och genom de just beskrivna åtgärderna som även vid manuell bromsning genom tillbakadragning av åkhävarmen är effekten optimal först då endast bromsskorna eller bromsmedar- na griper på rutschbanan och alltså hjulen och de bakre glid- medarna resp. hjulen har lyfts från rutschbanan.

Sätet skall vara väl madrasserat och kroppsriktigt ut- format. Är det dessutom enligt uppfinningen försett med ett högt ryggstöd som upptager den vid en stöt uppträdande energin och framtill med en upphöjning så ger det åkaren säkerhet och fasthållning i den en gäng intagna sittpositionen.

Vid vidareutformning enligt uppfinningen och tillika för lösning av den andra uppgiften kan rullsläden med eller utan åkare släpas på en släpbana baklänges uppför varvid dess vid dalstationen åstadkomna förbindning med en ändlös släp- lina i en släpdrift automatiskt löser sig vid bergstationen.

Släpbanan består liksom rutschbanan av flera segment av en till rullsläden anpassad tvärprofil. För att rullsläden vid släpning ej skall komma ur banan är vid slädstativet an- bragta tvâ parallella lister som glider vid ett vid banans mitt förlöpande styrliv eller även ett styrskenpar. Detta styrliv bildar med banprofilens flanker två kanaler i vilka l0 15 20 25 30 35 40 7808383-9 inß bromsskorna eller -medarna kan röra sig utan beröring.

Vid bakre änden av rullsläden är en släpöola anbraçt i vilken vid tillkoppling till släplinan - tillkopplingen sker manuellt - en med en lång fri ände försedd släphake ingriper från sidan. Denna släphake som befinner sig vid varje grip- stâng i en släplift med en ovanför släpbanän förd ändlös släp- lina löper vid bergstationen med sin fria ände an mot en den- samma ur släpöglan urkopplande rulle eller även sned yta. De _ nämnda qripstängerna är var och en fästa vid änden av en släp- lindel som kan dras ut från en vid släplinan upphänqd lin- trumma. I Då den bakre änden av rullsläden kan lyftas genom den snett uppâtriktade dragningen i de enskilda släplindelarna vid släpning måste om detta inträder rullsläden vid berg- stationen åter brinqas i sitt normala läge innan släphaken automatiskt kan urkopplas ur släpöglan. För detta ändamål är vid bergstationen anordnade korrekturlister som vippar rull- släden angripande vid åkhävarmsaxeln runt hjulaxeln till ur- kopplinqsläget. Denna åtgärd utnyttjar den omständigheten att åkhävarmsaxeln befinner sig framför (den främre) hjulaxeln.

Urkopplinqen påverkas gynnsamt även därigenom att överkanten .av den ena korrekturlisten är framdragen framför urkopplings- rullen till styrlivet eller styrskenparet och tvångsvis passe- ras underifrån_av den fria änden på släphaken. Därigenom be- finner sig_släphaken alltid i rätt läge.

För att underlätta den manuella inkopplingen av släp- haken i släpöqlan och tillika förhindra att haken åter kan glida ur öglan är den en stor öppning uppvisande, i dragrikt- ningen avsmalnande släpöglan fäst vid rullsläden lutande nâgra vinkelgrader mot vertikallinjen och dessutom är släphakens 'angreppsställe förskjutet i riktninq mot dripstångens mitt- axel mot hakens slutna sida. Dvs den i släpöglan inkopplade släphaken vrider sig automatiskt så att dess fria ände, allt- så hakens spets, pekar snett nedåt. I detta läge kan haken ej kopplas ur av sig själv. D *Det är även möjligt att låta tillkopplingen av rull- släden till släplinan i en släplift försiggå automatiskt.

Detta uppnår man genom två vid slädstativet anordnade, runt lodräta axlar rörliga klämbackar, som automatiskt sluter sig runt en i släpbanssvackan förd släplina så att släplinan an- 10 l5 20 25 30 35 40 7808383-9 griper vid desamma i dragriktninoen. Medelst en kilformad kropp som i vart fall är anordnad vid början och slutet av släpsträc- kan i släpbanfickan kommer klämbackarna att tillfälligt hållas öppna eller öppnas för att möjliggöra släplinans in- och urlöp- ning mellan klämbackarna.

En nagot annan iasning består däri: att vid siädstativet är anordnad en gaffel eller liknande som griper över en återigen i släpbanfickan förd släplina som på regelbundna avstånd är försedd med medbringare. Ett i släpriktningen verksamt dämp- ninqselement t ex en dragfjäder mellan slädstativ och gaffel möjliggör en ryckfri tillkopplinq. Detta ändamål fyller även en framför släpsträckan kopplad kort accelerationssträcka så- som t ex ett sluttande plan på vilket rullsläden sättes och som även kan användas för att åkaren skall kunna sätta sig.

En sådan accelerationssträcka kommer naturligtvis även ifråga då det gäller tillkoppling med hjälp av klämbackarna.

Skulle rullsläden till följd av ett mellanfall vid släpninqen t ex till följd av ett linbrott sätta sig i rörel- se utför sà brinqas den omedelbart att stanna eller åtminstone bromsas medelst en bakâtbroms. Denna bakâtbroms består enligt uppfinningen av en eller mer än en bromssko som är ledbart upphänqd vid slädstativet och företrädesvis angriper vid styr- livet eller styrskenorna. På rutschbanan är bakâtbromsen overk- sam. D Rullsläden enligt uppfinningen kan utbildas som ensit- sig eller flersitsig.

Ett speciellt kännetecken för släpbanan är att de i vart fall vid varandra angränsande ändarna av bansegmenten är anordnade på en stödande bärare som håller desamma orörliqa i sidled och vertikalt och att de endast skilda åt av en dilata- tionsfoq övergår snett i varandra. Därvid är det ena av de båda segmenten fast förbundet med bäraren och det andra på- skjutet pâ densamma.

I det följande kommer uppfinningen att beskrivas närmare i samband med ritningarna.

Figur l visar en rullsläde i länqdsnitt.

Figur 2 visar en rullsläde sedd underifrån.

Figur 3 visar en rullsläde i accelerationsläqe.

Figur 4a visar en rullsläde sedd bakifrån med normal rutschbaneprofil. 10 15 20 25 30 35 40 7808383-9 Figur 4b visar ru11s1äden en1igt figur 4a med en avp1anad rutschbaneprofi1.

Figur 5 visar .n sidovy av en ru11s1äde för rutschbanor med ringa fa11. i Figurerna 6, 7 och 8 visar iängdsnitt och figur 9 en vy bakifrån av o1ika automatiskt bromsande ru11s1ädar.

Figur 10 visar ett sätt att s1äpa ru11s1ädar.

Figur 11 visar en ru11s1äde sedd bakifrån med en s1äpban- profi1.

Figur 12 visar en s1äpög1a med tvärsnittet av en s1äphake.

Figur 13 visar en s1äphake med tvärsnittet av en s1äpög1a.

Figur 14 visar urkopp1ingsmekanismen-vid s1äpsättet en1igt figur 10.

Figur 15 visar ett 1ängdsnitt genom en på s1äpbanan bak- ti11 upp1yft ru11s1äde.

Figur 16 visar ru11s1äden en1igt figur 15 dock i för ur- kopp1ingen korrigerat 1äge.

Figur 17 visar urkopp1ingsmekanismen enligt figur 14 sett mot s1äpriktningen.

Figur 18 visar i längdsnitt s1äpög1an och s1äphaken i ombytt arrangemang.

Figur 19 visar arrangemanget i figur 18 sett uppifrån.

Figur 20 visar en automatisk inkopp1ingsmekanism sedd uppifrån sedan förarsto1en av1ägsnats.

Figur 21 visar en ytter1igare enke1, automatisk inkopp- 1ingsmekanism i tvärsnitt.

Figurerna 22a och 22b visar sett från sidan en bakåt- broms de1s ur och de1s i funktion.

Som specie11t framgår av figurerna 1 och 2 g1ider ru11- s1äden samtidigt på hju1 6 och medar 7. Åkarens fötter vi1ar på den framförbyqgda fots1äden 3 som g1ider på fots1ädesmedar och som kan fä11as runt äkhävarmens axe1 5 mot ru11s1äden i pi1- riktningen. Vid sitsen 1 framgår tyd1igt det uppdraqna rygg- stödet 1a och den främre upphöjningen 1b. Om åkaren drar åt sig åkhävarmen 2 förf1yttar han den vid åkhävarmens axe1 5 svetsade bromshävarmen 23 och bromsstångsystemet 23 nedåt mot irutschbanefickan 16 och trycker därvid bromsytorna 8 mot fic- kan 16 varigenom en stark bromsning erhå11es. Pâ den bakre tvär- axe1n 24 är de bakre bromshävarmarna 23 rör1igt 1agrade.

Hju1axe1n 9 kan a11t efter rutschbanans 1utningsförhâ1- 10 15 20 25 30 35 40 7808383-9 ianden förskjutas under hju1axe1hâ11aren 10 framåt e11er bakåt.

I det önskade 1äqet fastsvetsas e11er fastskruvas hju1axe1n 9 vid hju1axe1bäraren 10. Den automatiska bakåtbromsen 11 som behövs i s1äpbanan 18 är så anordnad att den ej kan ha någon markkontakt i rutschbanans ficka e11er svacka 16.

Styriisterna 12 tjänar för fixering“av ru11s1äden i s1äpbanan 18. En på bromsytorna 8 verkande fjäderkraft åstad- kommes i detta utförinqsexempe1 av en dragfjäder 22 som under förspänning vid en ände är fäst i hju1axe1n 9 och med den andra änden är inhänqd i bromsstângsystemet 23. En centrifuga1broms 14 är i detta utföringsexempe1 fastskruvad utvändigt på ett hjul 6.

Fiqur 3 visar en ru11s1äde i acce1erationsänd1äqet, dvs åkhävarmen 2 är tryckt så 1ânqt framåt att de bakre medarna är 1yfta från rutschbanans ficka 16. Därigenom förskjuter siq åkarens he1a vikt som verkar på ru11s1äden i be1astningsmitt- punkten 15 mot de båda hjuien 6.

Figur 4a visar en ru11s1äde sedd bakifrån i den norma1a rutschbanfickan 16. Åkhävarmen står på "acce1eration" då broms- ytorna 8 är 1yfta från rutschbanfickan 16, medan medarna 7 och motsvarande även hju1en 6 1igger i rutschbanfickan 16.

Figur 4b visar samma ru11s1äde i en utp1anad rutschban- ficka 16. Även om åkhävarmen 2 fortfarande står på "acce1era- tion" vi1ar he1a ru11s1äden på bromsytorna 8 då medarna 7 och på motsvarande sätt även hjuien 6 ej 1änqre kan ha nâqon kontakt med rutschbanans ficka. Ru11s1äden bromsas så1unda tvångsmäs- sigt.

Ru11s1äden en1igt figur 5 uppvisar vid p1atsen för de bakre g1idmedarna ett andra hju1par 6'. Avståndet me11an dessa båda hju1par är avsevärt kortare än avståndet me11an det främ- re hjuiparet 6 och fotsiädens 3 q1idmede 4. Ru11s1äden som framför a11t är avsedd för rutschbanor med rinqa fa11 vinner oenom detta avstândsförhäiiande märkbart i kurvsäkerhet.

Eniigt figurerna 6-8 är i stä11et för bromsskor anordna- de tvâ bromsmedar med unqefär s1äd1ängd (utan fotsiäden). Dessa bromsmedar 8' är medelst vinke1hävarmar 34 förbundna med sätet 1 näm1igen på så sätt att den vridbart vid s1ädstativet anord- nade vinke1hävarmen 34 med sin uppâtriktade arm är 1edbart fäst vid sätet 1 och med sin nedâtriktade arm vid bromsmeden 8'. Ti11 fö1jd därav tryckes bromsmedarna 8' vid icke påverkad l0 15 20 25 30 35 40 7808383-9 åkhävarm 2 genom vikten av sätet l och åkaren mot rutschbanan l6 medan hjulen 6 och glidmedarna 7 är utan beröring med rutsch- banan. För att rullsläden skall kunna köra iväg måste åkhävarmen tryckas framåt.

De bakre vinkelhävarmarna är enligt figur 8 ersatta av knäleder 34 vilkas armar medelst en tryckfjäder är stödda mot varandra för att bromsmedarna 8' skall kunna sättas an mjukare. Åkhävarmen eller -reglaget 2 angriper vid sätet (figurerna 6 och 7) eller vid de främre vinkelhävarmarna 34. Vinkel- resp. knä- ledernas 34 svängaxel är betecknad med 36 och slädstativet med 32. En ytterligare möjlighet att förbinda bromsmedarna 8' med sätet visas i figur 9. Det rör sig om ständare 38 av vilka en är vertikal den andra (som variant) är snedställd.

I figur l0 visas arrangemanget av en släplift. Åkaren som sitter bakåt på rullsläden drages uppför av en släplift l7 till vilken denna är kopplad. Rullsläden glider på en släpbana l8 som övervägande består av ädelstålsegment vilka hålls av stödan- de bärare l9. Dessa återigen är påskruvade på sliper 20. Slip- rarna 20 kan dessutom förankras medelst pinnar Zl.

Figur ll visar tvärsnittet genom en släpbana l8 som vilar på bäraren l9 som är fastskruvad med slipen 20. Förutom stöd- funktionen åstadkommer bäraren genom sin till släpbanan l8 anpassade form att de på bärarna l9 anliggande segmenten var- ken kan förskjutas i sidled eller uppåt relativt varandra.

Mot styrlivets 25 båda sidor glider styrlisterna l2 på rullsläden så att denna styrs noggrant på mitten över släpbanan l8. Genom en laxstjärtformig utformning av livet 25, såsom vi- sas i denna figur, uppstår mer mellanrum mellan den bakre tvär- axeln 24 och mittdelen av livet 25 utan att anliqgningsytan för styrlisterna l2 förminskas. Platsvinsten påverkar gynnsamt arrangemanget av släpöglan l3 och urkopplingsrullen 30.

Mellan livets 25 sidoväggar och den egentliga anlign- ningsytan hos medarna 7 på släpbanan 18 är anordnade tvâ kana- ler 3l i vilka rullslädens bromsytor 8 dras under släpförlop- pet. Kanalerna är så djupt arrangerade att bromsytorna oberoen- de av åkhävarmens läge ej kan få någon kontakt med släpbanan l8.

Figur 12 visar den under den bakre tväraxeln 24 fästa släpöglan l3 i sidovy med ett tvärsnitt av släphaken 27 i dragläge. Släpöglan l3 är så utbildad att den för snabb in- koppling av släphaken 27 bjuder en tillräckligt stor öppning 10 l5 20 25 30 35 40 7808383-9 och säkerställer en exakt styrning av släphaken 27 i dragläget. g Figur l3 visar i planvy släphaken 27. Släpöglan l3 visad i tvärsnitt befinnersig idragposition. Hakens krökning är så vald att släphaken 27 ännu finner tillräcklig anliggning i släp- öglan l3 men å andra sidan även relativt lätt kan tryckas ut ur dragöqlan även under draqbelastninq. För detta tjänar den för- längda hakspetsen som är böjd motsatt hakens krökning.

Den övre krökninqen av släphaken 27 är så långt utdra- gen att hakens spets i släpöqlan l3 vrider sig nedåt genom grip- stângens 28 egenvikt om dragkraften under släpningen skulle ge efter. Om släphaken 27 vore införd i gripstången utan denna avvinkling så skulle hakspetsen vrida sig uppåt och oavsiktligt glida ur släpöglan l3.

Figur l4 visar i planvy livet 25 med monterade korrektur- lister 29 och urkopplingsrullen 30 som närmar sig en rullsläde (här endast antydd). Släphakens spets 27 vars rörelsebana är noga given genom styrlisterna l2 och korrekturlisterna 29 träffar' vid fortsatt rörelse i pilriktninqen mot urkopplingsrullen 30 och trycks av denna genom den egna rörelsen ur släpöqlan l3.

För att släphakens spets 27 ej skall kunna vrida sig uppåt och så slinka förbi urkopplingsrullen 30 är korrekturlistens 29 överkant framdraqen inåt omedelbart före urkopplingsrullen 30 och hindrar sålunda att släphakens spets 27 viker undan.

Figur l5 visar i längdsnitt en rullsläde i släpbanan 18 som likaså är visad i länodsnitt. Genom den snett uppåtriktade dragningen i qripstângen är den bakre tväraxeln 24 med medar- na 7 upplyftade runt hjulaxeln 9. Därmed har även läget av släpöglan l3 med släphaken 27 förskjutits så långt uppåt att släphakens spets 27 skulle glida bort över urkopplingsrullen 30. Sålunda skulle ej någon automatisk urkoppling kunna ske.

Figur lö visar samma situation, dock är här åkhävarmens axel 5 genom arbetssättet hos de pâ livet 25 monterade, koniskt anlöpande korrekturlisterna 29 så mycket lyft runt hjulaxeln 9 och samtidigt den bakre tväraxeln 24 nedåtvippad att båda ax- larna nu rör sig på ett plan. Släpöglan l3 med släphaken 27 befinner sig nu i arbetsområdet för urkopplingsrullen 30 och därmed säkerställes en automatisk urkopplinq.

Figur l7 visar släpbanan l8 med styrlivet 25 i tvär- snitt, sett motsatt släpriktningen. Den bakre tväraxeln 24 med släpögla l3 och släphake 27 befinner sig omedelbart fram- 10 15 20 25 30 35 40 7808383-9 i 10 för urkopplingsrullen 30. De streckade linjerna i urkopplings- rullen 30 betecknar fortsättningen på hakspetsen 27 och korrek- turlisten 29 med uppdragen överkant som hindrar att släphakens spets 27 glider uppåt. Genom den sneda ansättninoen av släp- öglan 13 (ca 50) riktas släphakens spets 27 nedåt och sålunda åstadkommes en ytterligare säkerhet att släphakens spets 27 ej kan glida iväg över urkopplingsrullen 30.

Figurerna 18 och 19 visar en draganordning i planvy och sidovy för rullslädar i en släpbana som arbetar efter samma princip som beskrivits under figurerna l2 och 13. Endast lägena hos släphake 27 och släpögla 13 är utbytta med varandra, dvs släphaken 27 är fäst vid rullsläden och släpöqlan 13 är fäst vid gripstângen 28. I Figur 20 visar en planvy sedan sätet borttagits i ett utsnitt och begränsat till den vänstra av de båda spegelbilds- liknande hälfterna av ett arrangemang för automatisk till- och bortkoppling av rullsläden till resp. från en släplina 54 som är förd uppför släpbanfickan 18 under rullsläden. Rullslä- den är medelst två lister 43, som är belagda med en smörjfri beläggning 44 med glidförmåqa, styrd i sidoskenor 25' i släp- banefickan 18. Listerna 43 är förbundna av tvärbalkar 52 och *vid den i släpriktningen främre balken 52 är till vänster och till höger om mittplanet 0 en klämback 46 med en sko av gummi eller plast 47 lagrad svängbar runt en axel 45. En skänkel- fjäder 43 pâ varje sida sörjer för det första kraftingreppet mellan klämbackarna 46 och släplinan 54. Släplinan löper över en linskiva 51 genom en slits 50 in i banfickan 18. För att den skall kunna gripas av klämbackarna hålles den tillfälligt öppen av en i banfickan anordnad kilformad kropp 49. En lika- dan kilformad kropp befinner sig även vid slutet av släpsträc- kan för att öppna klämbackarna 46 för bortkoppling av rull- släden. Spridningen av klämbackarna 46 sker på så sätt att i klämbackarna 46 insatta bultar 48 löper mot den kilformade kroppen 49.

Figur Zl visar ett annat sätt att koppla rullsläden till och från en i släpbanefickan 18 löpande släplina 54.

Vid den i snitt mot släpriktningen sedda linan 54 är på lika' avstånd fästa medbringare 56 och vid rullsläden är en gaffel 55 anordnad som griper över släplinan 54 resp. i vilken släp- linan löper in. 10 15 7808383-9 ll För styrning av siäpiinan 54 i siäpbanans ficka 18 kan vara anordnade vaisar eiier ruilar.

Figur 22 visar den automatiska bakâtbromsen 11 i sidovy deis i viioiäge figur 2Za och deis i arbetsiäge 22b. Bakåt- eiier returbromsen 11 med bromsnummi 26 är_fäst pendiande på hjuiaxeïn 9. Därvid är bromsen 11 så utbiidad och vridpunkten anordnad så iângt i riktning mot fotsiäden 3 att bromsens 11 ansiansaxel står så vinkeirätt som möjiiqt mot styriivet 25 som tjänar som bromsens 11 annreppsyta. Genom det vinkeiräta iäget hos ansiagsaxein uppnås att bromsen 11 säkert qriper även vid brant siäpbaneterräng.

Ruiisïäden enïigt uppfinningen är en fritids-sport-an- ordning som utan fara kan användas av vem som helst, varvid möjiigheten att sittande på ruiïsiäden transporteras uppåt till rutschbanans början betyder en ytteriiqare fördei.

Claims (3)

1. 7808383-9 12 PATENTKRAV 1. Ru11s1äde för en rännformigt profi1erad terräng- rutschbana vid vi1ken vid främre änden av ett en förarsto1 bärande s1ädstativ är ïedbart anordnad en runt en vågrät axe1 med g1idmedar försedd fots1äde och under förarsätet framti11 ett hju1par, bakti11 ett par g1idmedar och dessutom en bromssko som kan 1yftas från terrängrutschbanan genom framåttryckning av en framför förarsätet anordnad åkhävarm, k ä n n e't e c k n a d av att som bromssko är anordnade ett främre och ett bakre bromsskopar (8), vars spårvidd är mindre än spârvidden hos hju1- (6) och g1idmedparet (7) och i a11a 1ägen hos åkhävarmen (2) nedåt skjuter fram över hju1en (6) och g1idmedarna (7), och att terrängrutschbanan (16) på minst ett de1avsnitt uppvisar en förstorad radie och/e11er åtminstone ett hju1 i hju1paret (6) är försett med en centrifugaïbroms (14).

2. Ru11s1äde en1igt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att hju1paret (6) och/e11er g1idmedparet (7) är fästa förstä11bara i 1ängdriktningen mot förarsätets (1) mittpunkt (15) vid s1ädstativet (10 resp. 32).

3. Ru11s1äde en1igt krav 1 e11er 2, k ä n n e - t e c k n a d av att bromsskoparet (8) trycks nedåt mede1st fjäderkraft (22). " 4. Ru11säde en1igt ett av föregående krav, k ä n n e - t e c k n ad av att vid s1ädstativet knä1eder med me11an deras armar insatta tryckfjädrar (37) e11er vinke1hävarmar (34) är vridbart anordnade vi1kas uppåtriktade armar är 1ed- bart anordnade vid sätet (1) och vi1kas nedåtríktade armar är 1edbart anordnade vid de företrädesvis som bromsmedar (8) av ungefär s1äd1ängd utbi1dade bromsskorna, varvid bromsskorna (8) resp. bromsmedarna (8') är upp1yfta mot vikten av sätet (1) och av åkaren från rutschbanan (16). 7808383-9 13 5- Ru11s1äde en1igt ett av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att ru11s1äden är s1äpbar bakåt uppför en med en styrning (25) försedd s1äpbana (18), varvid bromsskon (8) e11er bromsmedarna (8') verkninqs1ös rör sig i kana1er, som de1s är bi1dade genom den 1ivformade styrningen (25), de1s genom f1ankerna på den profi1erade s1äpbanan (18). 5- Ruiisiäde eniiqt krav 5- k ä n n e t e c k n a d av att vid bakre änden av ru11s1äden är anbragt en s1äpöq1a (13) med stor, i draqriktninqen avsma1nande öppning, som är 1utad några vinkelgrader mot vertika11injen och i vi1ken vid ti11kopp1ing ti11 s1äp1inan ingriper i sid1ed en med en 1ång fri ände försedd s1äphake, och att denna s1äphake (27) som _ befinner siq vid var och en av qripstängerna (28) i en s1äp- 1ift (17) och vars angreppsstä11e är förskjutet mot grip- stångens (28) mittaxe1 mot den s1utna haksidan vid s1utet av s1äpsträckan 1öper mot en densamma ur s1äpöq1an (13) urkopp- lande ru11e (30) e11er även sned yta. 1 7- Ru11s1äde eniigt kravet 6, k ä n n e t e c k n a d av att vid berqstationen är anordnade korrektur1ister (29) som angripande vid åkhävarmens axe1 (5) vippar ru11s1äden runt hju1axe1n (9) ti11 urkopp1ings1äoet. 8- Ru11s1äde enligt något av kraven 5-7, k ä n n e - t e c k n a d av att vid s1ädstativet är anordnade två runt 1odräta ax1ar rör1iqa k1ämbackar (46, 47) som s1uter sig automatiskt om en i s1äpbanefickan (18) förd s1äp1ina (54) så snart s1äp1inan (54) angriper vid desamma i dragriktningen och att vid början och vid s1utet av s1äpsträckan i s1äp- banefickan (18) är anordnad en k1ämbackarna (46, 47) ti11fä1- 1igt öppethâ11ande resp. öppnande ki1formig kropp (49). 9. Ru11s1äde en1igt något av kraven 5-8, k ä n n e - t e c k n a d gav att vid s1ädstativet är anordnad en gaffe1 (55) e11er 1iknande som griper över en i s1äpbanefickan (18) förd s1äp1ina (54), som på rege1bundna avstånd är försedd med medbringare (56), varvid me11an gaffeln (55) och s1ädstativet är anordnad ett i s1äpriktninqen verksamt dämpningse1ement. 7808383-9 14 10. Ru11s1äde enïigt ett av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att den är utrustad med en endast på sïäp- banan (18) verksam returbroms, som består av en eller mer än en vid sïädstativet ïedbart upphëngd bromssko (26). 11. Ruïïsläde enïígt ett av föredående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att dess sïäpbana (18) består av segment, vilkas i vart fa11 tiïï varandra gränsande ändar bärs orör- ïíga i sïdled vertikalt av en gemensam stödande bärare (19), varvid det ena av de båda segmenten är fast förbundet med bära- ren (19) och det andra är påskjutet pâ densamma.