SE431406B - Anordning och forfarande for blandning av flytbara material i en behallare - Google Patents

Description

l0 l5 20 25 30 35 40 79Û?6l+¿i~¿l slutbearbetning av ytor. Förfarandet och anordningen enligt föreliggande uppfinning kommer i fortsättningen att beskrivas med hänvisning till en anordning för blandning av en suspension som t.ex. färg, även om det är underförstått att uppfinningen är användbar för omskakning, blandning, trumling, tvättning och liknande vilket kommer att framstå för fackmannen inom området.

Blandning av olika material, t.ex. färg, har hitintills utförts genom manuell blandning eller omskakning av materialet, som t.ex. genom omrörning eller skakning eller genom att mekaniskt reproducera dessa rörelser. Blandningen på dessa sätt är relativ långsam och ineffektiv. Dessutom kräver anordningar för skakning av mate- rial, som t.ex. färgskakare, betydande mekaniska strukturer och en kraftig bas eller förankring, då vibrationer är ett stort problem.

Andra har föreslagit blandning genom att accelerera materialet i behållaren, först i ena riktningen och därefter i den motsatta riktningen, för att uppnå bland- ning genom en kombination avskjuvningskrafter och bildningen och nedbrytningen av virvlar i materialet. Då en behållare av denna typ minskar problemen med vibrationer och eliminerar behovet av att fästa locket på behållaren, krävs en betydande kraft och uppbromsningsanordning för att utföra accelerationen och omkastningen av mate- rialet i behållaren. En annan typ av blandare snurrar behållaren i en riktning och oscillerar behållaren samtidigt. Även denna typ av anordning kräver en betydande mekanisk struktur, orsakar ofördelaktigt vibrationer och kräver att locket sättes fast på behållaren. Ytterligare en typ av blandningsanordning låter mate- rialet i behållaren samtidigt snurra kring två vinkelräta axlar. Den resulterande blandningen är relativt snabb, men en betydande mekanisk struktur, ofta med kardan- upphängning, kräves och nackdelarna med vibrationer och nödvändigheten att fast- göra locket på behållaren finns fortfarande kvar.

Föreliggande uppfinning tillhandahåller en blandare och ett förfarande för blandning av material i en konventionell behållare, där behållaren roteras i en riktning, huvudsakligen kring tyngdpunktscentrat för den fyllda behållaren med lite eller ingen vibration och utan att locket till behållaren behöver sättas på.

Genom att rotera behållaren med material kontinuerligt i en riktning, sam- tidigt kring två icke-vinkelräta axlar med en icke-omloppsformad och icke-oscille- rande, icke-omskakande rörelse, erhålles med blandaren enligt föreliggande upp- finning en effektiv blandning av materialet i behållaren omfattande en omrörning eller blandning av materialet från toppen av materialmassan i behållaren till bottnen såväl som från sidan av materialmassan. Genom att hålla de två axlarna i ett icke-oscillerande och icke-vinkelrätt läge och genom att rotera-behållaren i en riktning och med en konstant vinkelhastighet under hela blandningscykeln, kan axlarna hållas huvudsakligen, men inte nödvändigtvis exakt, kring tyngdpunkts- centrat för materialet i behållaren och en relativt låg rotationshastighet kan användas. Den resulterande förbättrade blandningen kräver därför endast ett litet l0 l5 20 25 30 35 40 790?6¿+ls-l+ energitillskott, en enkel mekanisk struktur med användande av standardkomponenter för drivning och stöter på få, om några, balansproblem på grund av vibrationer.

Att fastgöra behållaren till stödet eller att fastgöra locket på behållaren är onödigt enligt föreliggande uppfinning, eftersom krafterna på både behållaren och locket, i metoden enligt föreliggande uppfinning, har reducerats tillräckligt för att eliminera dessa konventionella krav.

Ytterligare syften och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att fram- stå genom följande beskrivning, då den betraktas tillsammans med de medföljande figurerna. Den behållare som beskrives är av allmänt använd typ och beskrives därför såsom företrädesvis allmänt cylindrisk.

Fig. l är en bild i höjdled av en blandare utgörande föreliggande uppfinning, där en behållare som placeratsi anordningen visas med brutna linjer.

Fig. 2 är en del av en tvärsnittsbild i höjdled av ett utförande av blandaren, vilken visas i fig. l.

Fig. 3 är en styckad, delvis tvärsnittsbild i höjdled av ett ytterligare ut- förande av blandaren som visas i fig. l.

Fig. 4 är en tvärsnittsbild i höjdled av ännu ytterligare ett utförande av blandaren enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 5 är en sidbild av blandaren som visas i fig. 4 i det läge som visas där.

Fig. 6 är en schematisk framställning av hastighetsfördelningen i materialet i blandaren enligt föreliggande uppfinning, mätt i ett plan tvärgående mot behållaren av materialet, längs linjen 6-6 i fig. 2.

Fig. 7 är en framställning identisk med den i fig. 6, tagen längs linjen 7-7 i fig. 2.

Fig. 8 visar en del av en schematisk framställning av hastighetsfördelningen i materialet i blandaren, mätt i ett plan tvärgående mot behållaren med materialet längs linjen 8-8 i fig. 2.

Fig. 9 är en sammansättning av hastighetsfördelningen såsom visad i fig. 6-7.

Fig. lO är en styckad, delvis tvärsnittsbild i höjdled av en blandare såsom visad i fig. l.

Fig. ll är en styckad, delvis tvärsnittsbild i höjdled av ett ytterligare ut- förande av en blandare enligt föreliggande uppfinning.

I det speciella utförandet som visas i fig. l-3 och l0 i ritningarna, står hänvisningssiffran l0 allmänt för en blandare enligt föreliggande uppfinning.

Blandaren l0 omfattar en hylsa ll, vilken är säkrad till en bas l2 på vilken är monterad en motor l3. En drivaxel l4 sträcker sig uppåt från motorn l3 genom toppen av hylsan ll och innefattar en del med en större diameter, vilken är säkrad till och stödjer en yttre hållare l6. Den yttre hållaren l6 tjänar som andra stöd, vilket kommer att beskrivas här nedan. Inuti den yttre hållaren l6 är placerad en inre hållare l7, vilken tjänar som ett första stöd, vilket också nedan kommer att 10 15 20 25 30 35 40 7907644-4 beskrivas, och vi1ket är inrättat för att mottaga en behâ11are 18 innehâ11ande de materia1 som ska11 b1andas.

Den yttre hå11aren 16 är a11mänt cy1indrisk ti11 formen och utgör en enhet med den förstorade de1en 15 av skaftet 14, för rotation av skaftet kring axe1n B-B av motorn 13. Hy1san 11 innefattar 1ämp1iga axe11ager, t.ex. ku11agersammansätt- ningen 19 för att minska friktionen me11an axe1n 14 och hy1san 11. Motorn 13 roterar drivaxe1n 14 och den yttre hå11aren 16 i en riktning, moturs i demonstrationssyfte.

Den inre hå11aren 17 är a11mänt cy1indrisk och är fastgjord vid dess botten vid en axe1 20, för rotation kring axe1n A-A; Den inre hå11aren 17 stödjes, för rotation inuti den yttre hå11aren 16, genom 1ämp1iga bäringsmateria1, vi1ka har kontakt med dess yttre yta, som vid 21, och med ytan kring det område där axe1n 20 passerar genom den yttre hå11aren 16, som vid 22. I utförandet en1igt fig. 2, är en skiva 23, med en avfasad yttre kant, säkrad vid axe1n 20 och greppar ru11ande in i en samverkande avfasad yta 24 på hy1san 11, vi1ken omger öppningen för drivaxe1n 14. Såsom visas, sträcker sig den inre hå11aren 17 förbi den yttre öppna de1en av den yttre hå11aren 16 och är sjä1v öppen för att mottaga en a11mänt cy1indrisk be- hå11are 18. Den inre hå11aren 17 kan innefatta åtminstone en urho1kning 25, vi1ken kan ha en skära 26 inrättad för att haka fast om en knopp 27 på behâ11aren 18, för att säkra ett handtag e11er fäste på behâ11aren. Den inre hå11aren 17 innefattar företrädesvis en andra urho1kning och skära, be1äget diametra1t mot urho1kningen 25, vi1ken är inrättad att haka fast om ytter1igare en knopp på behâ11aren 18. Vid drift, p1aceras en behå11are 18 med det materia1 som ska11 b1andas, som t.ex. färg, inuti den inre hå11aren 17 så att dess botten vi1ar på botten av hå11aren 17 och/e11er så att knoppen 27 vi1ar i urho1kningen 25 av hå11aren 17. Ingen fastsättningsmekanism krävs för att hâ11a fast ett 1ock, som t.ex. 1ocket 35 i fig. 10 på behâ11aren 18.

Såsom är van1igt, kan 1ocket 35 vara försedd med en ringformig samverkande tunga 36, vi1ken greppar in i en ringformig hä1ighet 37 i en inåtgående f1äns 38, då 1ocket 35 pressas på toppen av behâ11aren 18. För att aktivera b1andaren 10 krävs ström ti11 motorn 13 genom att, såsom visas, kopp1a s1adden 28 ti11 en 1ämp1ig strömkä11a.

Motorn 13 roterar axe1n 14, dess de1 15 med större diameter, den yttre hå11aren 16 säkrad ti11 de1en 15, den inre hå11aren 17 och behâ11aren 18 moturs kring axe1n B-B.

Samtidigt rör sig axe1n 20 och skivan 23 moturs kring axe1n B-B, tack vare att axe1n 20 är 1agrad i den yttre hå11aren 16 vid ytan 22 och att axe1n 20 är säkrad ti11 den inre hå11aren 17, då denna roterar med den yttre hå11aren 16. Axe1n 20 och skivan 23, vars centra 1igger 1ängs axe1n A-A, rör sig kring axe1n B-B, med en spetsig vinke1 utformad me11an de två ax1arna då anordningen ses som i fig. 2.Då skivan 23 greppar ru11ande in i den avfasade ytan 24 av hy1san 11, roterar skivan 23 och därmed också skaftet 20, ti11 vi1ket den är säkrad, kring axe1n A-A, på grund av att skivan drives kring axe1n B-B med den beskrivna vinke1n me11an ax1arna eftersom dess yttre yta greppar ru11ande i ytan 24. Skivans 23 röre1se och dess 10 15 20 25 30 35 40 ?9fl76l.ßf~:~l:~ ru11ande ingrepp gör att skivan och axe1n 20 roterar, vi1ket i sin tur orsakar rotation av den inre hâ11aren 17, vi1ken är säkrad vid axe1n 20, och av behå11aren 18. Vid den begynnande rotationen av behå11aren 18 kring axe1n A-A, vi1ar skåran 26 mot knoppen 27 av behâ11aren 18, vi1ket orsakar en 1åsning me11an den yttre hâ11aren 17 och behâ11aren 18.

Pâ detta sätt roteras behä11aren 18 och det materia1 som finns däri och som ska11 b1andas, samtidigt kring en första axe1 A-A och kring en andra axe] B-B i samma riktning, där de två ax1arna är icke-vinke1räta mot varandra, dvs. de tvâ ax1arna bi1dar en spetsig vinke1 med varandra då anordningen ses som i fig. 2, med den första axe1n A-A roterande kring den andra axe1n B-B. Företrädesvis skär ax1arna A-A och B-B varandra, e11er tyckes skära varandra (såsom i fig. 4), inom det ut- rymme som definieras av behå11aren 18. Det kommer att visas att behå11aren 18 har p1acerats i den inre hâ11aren 17, vi1ken tjänar som ett första stöd för att stödja behå11aren 18 för rotation kring den första axe1n A-A och att den yttre hâ11aren 16 fungerar som ett andra stöd för att stödja behå11aren 18 vid rotationen kring den andra axe1n B-B; och att motorn 13 och drivaxe1n 14 fungerar som ett första driv- mede1 förenat ti11 den yttre hâ11aren 16 för rotation av behå11aren 18 kring den andra axe1n B-B och att skivan 23 och axe1n 20, förenade ti11 den inre hâ11aren 17, fungerar som ett andra drivmede1 för rotation av behå11aren 18 kring den första axe1n A-A. Det kommer vidare att visas att den yttre hâ11aren 16 stödjer den inre hâ11aren 17 och åtminstone en de1 av det andra drivmed1et, dvs. axe1n 20 och skivan 23, för rotation kring den andra axe1n B-B och att drivmed1et roterar respektive stöd i samma riktning. Den första axe1n A-A Pfefiefisefafkring den andra axe1n B-B. kring vi1ken behâ11aren 18 och dess innehå11 roteras.

I det föredragna utförandet som här beskrivits, är den första axe1n A-A huvud- sakïigen kongruent med axe1n av den a11mänt cy1indriska behå11aren 18 och den andra axe1n B-B skär successiva skärningspunkter av botten och den a11mänt cy1indriska sidan av behå11aren 18, så att materia1et i behå11aren roteras kring de två ax1arna, vi1ka är be1ägna huvudsak1igen vid tyngdpunktscentrat av behâ11aren och av anord- ningen. Ax1arna A-A och B-8 kan vara förskjutna från varandra, såsom visas i fig. 4 och 5, en 1iten bit t.ex. upp ti11 ca 1,3 cm, även om en mindre förskjutning i stor- 1eksordningen av upp ti11 0,3 - 0,6 cm föredrages om en förskjutning ska11 ut- nyttjas. En rotation kring dessa ax1arna, förskjutna i förhå11ande ti11 varandra e11er ej, medför en effektiv och fu11ständig b1andning av materia1et med ett minimum av vibrationer och ba1ansprob1em, vi1ket man i andrafa11 sku11e stött pâ.

I utförandet som visas i fig. 3, utsättes den inre hâ11aren 17 för en positiv drivning i stä11et för en friktionsdrivning genom att den avfasade ytan av skivan 23 och ytan 24 utbytes mot de ingreppande, avfasade kugghju1en 29 respektive 30.

Användningen av kugghju1en 29 och 30 ger samma drift som i utförandet en1igt fig. 2, med undantag för att man e1iminerar eventue11 s1irning vi1ken kan orsakas genom 10 l5 20 25 30 35 40 7907644~4 6 närvaro av färg eller andra material som når de avfasade ytorna av skivan 23 och ytan 24.

I utförandet som visas i fig. 4 och 5, är axlarna A-A och B-B förskjutna i förhållande till varandra ett litet stycke även om, såsom visas i fig. 4, de tycks bilda en spetsig vinkel med varandra. Såsom visas passerar axeln A-A genom centrum- linjen av behållaren l8, medan axeln B-B är förskjuten i förhållande till den linje som beskrives i samband med utförandena som visas i fig. l-3. I detta utförande skär inte axeln B-B genom successiva skärningspunkter i botten och sidan av be- hållaren l8, utan enbart genom successiva punkter i omkretsen av behållarens sida.

Axlarnas förskjutning i förhållande till varandra ses tydligt i fig. 5, vilken även illustrerar att axlarna inte skär varandra såsom de gör i utförandena i fig. l-3, men ser ut att skära varandra då de ses under en rät vinkel såsom i fig. 4.

I fig. 4 och 5 har använts samma hänvisningsnummer som i fig. l-2, då så gott som alla delar är identiska eller huvudsakligen identiska. Men då skivan 23, vilken roterar kring axeln A-A, är förskjuten i förhållande till axeln B-B, visas skivan 23 med en rundad kant 3l i stället för med en avfasad kant för att underlätta dess rullkontakt, punkt till punkt, med ytan 24 och för att medge slirning på grund av skevheten mellan kanten 3l och ytan 24., I Fig. 6-9 visar teorin bakom driften såsom den tänkes fungera enligt metoden och anordningen för föreliggande uppfinning. Figurerna visar hastighetsfördel- ningen i materialet i behållaren l8 under drift. Fig. 6 visar hastighetsfördel- ningen i en sektor som är tagen vinkelrätt mot axeln B-B genom materialet längs linjen 6-6 i fig. 2. Maximihastigheten V1 och minimihastigheten V2 verkar på ytan av materialet som är belägen nära sidväggen av behållaren l8 och de inre pilarna representerar de inre hastigheterna då man rör sig mot centrum av behållaren l8.

Dessa inre hastigheter representerar de största möjliga hastigheterna om hela massan roterades med en enhetlig rotationshastighet. Detta förhållande antas i förklaringssyfte och erhålles inte i verklig drift.

Fig. 7 visar hastighetsfördelningen i en sektion av materialet tagen vinkelrätt mot axeln A-A längs linjen 7-7 i fig. 2. Den uppnådda hastigheten orsakas av rota- tionen kring axeln A-A med den maximala hastigheten V3 av materialet beläget nära väggen av behållaren l8. Denna möjliga hastighetsfördelning som visas i fig. 6 och 7 sker samtidigt, varvid hastighetsvektorerna vid varje speciell punkt inom be- hållaren l8 är additiva. Som ett exempel skulle, i fig. 9, de yttre delarna av sek- tionen 6-6 ha en total hastighet av V] + V3 i ett horisontellt plan, medan de, mot detta, Vinkelrätflyttre delarna har en resulterande hastighet VR, vilken är resultatet av summan mellan vektorerna V2 och V3, såsom visas. Den totala vektor- hastigheten (V1 4 V3) och den resulterande hastigheten VR bildar en vinkel med planet 6-6, pä grund av vinkelförskjutningen mellan sektionerna 6-6 och 7-7. Det bör note- ras att en vertikal komponent VRV har införts vilken är positiv på ena sidan av 20 25 30 35 40 '7907644-4 behållaren och negativ på den motsatta sidan av behållaren. Summan av de vertikala komponenterna VRV orsakar en cirkulation i behållaren l8 från botten av materialet till toppen. Det inses att ändringarna i hastighet i det horisontella planet och den vertikala cirkulationen konmær successivt att utsätta allt materialet för hastig- heter, som sträcker sig från 0 vid centrat, större än D om axlarna är förskjutna såsom visas i fig. 4 och 5, till ett maximumvärde av V1 + V3. Den maximala hastig- hetsdifferensen inom materialet sker också då axlarna A-A och B-B skär varandra, eller tycks skära varandra (fig. 4), inom området som definieras av behållaren l8, medan en väsentligt mindre hastighetsdifferens erhålles där axlarna inte skär varandra, eller inte tycks skära varandra, inom behållaren. Dessutom har de icke-likformiga sektionerna, vilket visas i fig. 8 tagen längs linjen 8-8 i fig. 2, en hastighetsfördelning som kan orsaka relativt mycket större hastighetsändringar eller turbulenser än vad som kan tänkas vara fallet vid likformiga sektioner av materialet. Återigen, allt materialet kommer att utsättas för samtliga hastighets- mönster. Dessa ändringar i hastighet framkallar den för blandningen nödvändiga skjuvningen och sker på ett mjukt och kontinuerligt sätt utan mycket kraftiga omskakningar, vilket kan vara skadligt för vissa material.

I ett ytterligare utförande, vilket illustreras av fig. ll, erhålles en bland- ning i en behållare 40, då det är önskat att blanda i bulk eller i en behållare som icke är av en konventionell typ såsom behållaren lå som visas i fig. l-5 och lO. I detta utförandet, sträcker sig en drivaxel 4l genom en hylsa, vilken kan vara identisk med hylsan ll, och utgår från en motor (visas icke), vilken kan vara identisk med motorn l3 i fig. l och 2. Liknande hänvisningsbeteckningar användes i fig. ll för att identifiera vanliga delar som beskrivits i samband med utförandena i fig. l och 2, och häri inberäknas även beskrivningen av dessa elementen. Driv- axeln 4l innefattar en del 42 av en större diameter, vilken är säkrad till och stödjer en böjd axeldel 43. Den motsatta änden av den böjda axeldelen 43 stödjer, och är företrädesvis integrerad med, en bärringsdel 44, i vilken en axel 45 är roterbart lagrad. Bäringsdelens 44 övre del har en uppåt utskjutande del 46, vilken roterbart stödjer bottnen av behållaren 40, vilken i sin tur är säkrad till axeln 45 och roteras därav. Såsom i utförandet visat i fig. 2, är en skiva, med en av- fasad yttre kant, säkrad till en axel 45 och greppar rullande i en samverkande av- fasad yta 24 på hylsan ll. Alternativt kan det ingreppande kuggväxelarrangemanget såsom visas i fig. 3, utnyttjas. Ett lock 47 är inrättat att täppa till behållaren 40. Locket 47 kan eventuellt ha ett par vinklade skåror 48, vardera inskurna i de motsatta sidorna av dess kant, vilka är inrättade för att greppa tag om två stift 49, vilka är fastgjorda på de motsatta sidorna av behållaren 40 för att frigörbart sluta locket 47 om behållaren.

Vid användning av blandaren enligt fig. ll, fylles behållaren 40 med det mate- rial som skall blandas, som t.ex. en vätska 50, upp till en önskad nivå, t.ex. upp 10 l5 20 25 30 35 40 7907644-4 till den understa delen av toppen av behållaren. Ytterligare material kan också tillsättas genom att välta blandaren till vänster så att behållaren 40 huvud- sakligen står upprätt. Locket 47 placeras och läses på plats genom att vrida locket så att stiften 49 placeras i skårorna 48. Ström tillföres motorn,vilken roterar axeln 4l, den böjda axeldelen 43, bäringsdelen 44, behållaren 40 och axeln 45 kring axeln B-B. Samtidigt, på grund av att axeln 45 roteras kring axeln B-B med skivan 23 i rullande ingrepp med den avfasade ytan 24, roterar skivan 23 och axeln 45, och således även behållaren 40 säkrad vid axeln 45, kring axeln A-A. På detta sätt roteras materialet 50 och behållaren 40 samtidigt och kontinuerligt kring den första axeln A-A och kring den andra axeln B-B i samma riktning, med en icke-omloppslik, icke-oscillerande rörelse, varvid de tvâ axlarna är icke-vinkelräta mot varandra, dvs. de bildar en spetsig vinkel med varandra då anordningen ses som i fig. ll och skär varandra inom utrymmet som definieras av behållaren 40.

I detta utförandet, fungerar axeln 45, till vilken behållaren 40 är säkrad, och den uppåt utsträckande delen 46 av bäringsdelen 44, vilken roterbart stödjer bottnen av behållaren 40, som ett första stöd för att stödja behållaren 40 vid rotationen kring den första axeln A-A; och den böjda axeldelen 43 och bärings- delen 44, och den senares uppåt utskjutande del 46, tjänar som ett andra stöd för att stödja behållaren 40 vid rotationen kring den andra axeln B-B. Motorn, vilken inte visas i fig. ll, och drivaxeln 4l, vilken är förenad med den böjda axeldelen 43, fungerar som första drivmedel för rotation av behållaren 40 kring den andra axeln B-B; medan skivan 23, till vilken axeln 45 är förenad, tjänar som ett andra drivmedel för rotation av behållaren 40 kring den första axeln A~A.

Således, medan behållaren 40 roteras kring den andra axeln B-B av det första driv- medlet, roteras den samtidigt kring den första axeln A-A av det andra drivmedlet.

Såsom beskrivits erhålles med blandningsförfarandet och anordningen enligt föreliggande uppfinning en effektiv och grundlig blandning, med cirkulation både från sidorna av behållaren och från topp till botten av materialet i behållaren.

Bessutom, kan uppfinningen utföras under användande av standardkomponenter för drivning sammansatta till en enkel konstruktion. Driften av blandaren kan utföras till lägre kostnad och med lägre underhåll än med tidigare angivna anordningar, med hänsyn till driften vid låg rotationshastighet, kontinuerligt i en riktning.

Uppbromsningsanordningar, omkastningsmekanismer och oscilleringsmekanismer, vilka använts vid tidigare angivna blandningar har samtliga eliminerats, vilket bidrager till en längre livslängd, till reducerade kostnader och underhåll av blandaren enligt föreliggande uppfinning.

Olika alternativa utföranden inom ramen för uppfinningen kan föreslås av en fackman inom området; således är uppfinningen inte begränsad till de speciella ut- föranden som visats eller beskrivits, eller till de användningarna som nämnts,

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 40 7907644-*4 utan dessa är menade som rena exempe1 och uppfinningen begränsas enbart av de medfö1jande kraven. PATENTKRAV

1. Anordning för b1andning av f1ytbara materia1 i en behâ11are, k ä n n e- t e c k n a d av att den omfattar: a) ett första stöd (17; 45, 46) för att stödja behå11aren (18, 40) vid rota- tionen kring en första axe1 (A-A); b) ett andra stöd (16; 43, 44) för att stödja behå11aren (18, 40) vid rota- tionen kring en andra axe1 (B-B), vi1ken är icke-vinke1rät mot den första axe1n (A-A) ; c) ett första drivmede1 (13, 14; 41), vi1ket är förenat med det andra stödet (16; 43, 44) för att rotera behâ11aren (18, 40) kring den andra axe1n (B-B); och d) ett andra drivmede1 (23, 20; 23), vi1ket är förenat med det första stödet (17; 45, 46) för rotation av behå11aren (18, 40) kring den första axe1n (A-A), medan behâ11aren roterar kring den andra axe1n (B-B).

2. Anordning en1igt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det andra stödet (16; 43, 44) vidare stödjer det första stödet (17; 45, 46) och åtminstone en de1 av det andra drivmed1et (23, 20; 23) för rotation kring den andra axe1n (B-B), varvid det andra drivmed1et (23, 20; 23) därvid roterar det första stödet (17; 45, 46) kring den andra axe1n (B-B).

3. Anordning en1igt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första och det andra drivmed1et (13, 14; 41; 23, 20; 23) roterar respektive stöd (17; 45, 46; 16; 43, 44) i samma riktning och att den första axe1n (A-A) precesserar kring den andra axe1n (B-B).

4. Anordning en1igt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att behå11aren (18, 40) och det första och det andra stödet (17; 45, 46; 16; 43, 44) är vardera huvudsak- 1igen cyïindriska och piacerade så att behä11aren och det första stödet roteras av det andra drivmed1et (23, 20; 23) kring den första axe1n (A-A) och att samtidigt beha11aren och det första och det andra stödet roteras av det första drivmed1et (13, 14; 41) kring den andra axe1n (B-B).

5. Anordning en1igt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det första och det andra stödet (17; 45, 46; 16; 43, 44) är huvudsak1igen cy1indriska och att det 'första drivmed1et (13, 14; 41) omfattar en första axe1 (14, 15; 41, 42), vi1ken är fäst vid och stödjer det andra stödet för rotation av det första och det andra stödet kring deras respektive ax1ar.

6. Anordning en1igt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att den första axe1n (41, 42) roterar inuti en icke roterande kammare (11) och att det andra drivmed1et (23) omfattar en andra axe1 (45), vi1ken är 1agrad i det andra stödet (43, 44) och förenad med det första stödet (45, 46), samt ti11 en roterande dei (23, 29), vi1ken 10 15 20 7907644-4 m greppar tag i den icke roterande de1en (11) för rotation av den andra axe1n (45): och det första stödet, varvid rotationen av den första axe1n (41, 42) av det första drivmed1et (41) orsakar att det första och det andra stödet roterar kring den andra axe1n (B-B) och samtidigt orsakar att det första stödet roterar kring den första axe1n (A-A) genom att den andra axe1n (45) roteras då den roterande de1en (23, 29) ru11ar kring den första axe1n (41, 42) i kontakt med den icke roterande de1en (11).

7. Förfarande för b1andning av åtminstone de1vis f1ytbara materia1, k ä n n e- t e c k n a t av att materia1et kontinuer1igt roteras i en behå11are (18, 40) i en riktning kring en första axe1 (A-A) och att materia1et samtidigt roteras i be- hå11aren, i samma riktning, kring en andra axe1 (B-B), vi1ken är icke-vinke1rät mot den första axe1n, varvid den första axe1n roterar kring den andra axe1n,

8. Förfarande en1igt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att den första axe1n (A-A) huvudsak1igen 1åtes sammanfa11a med behå11arens axe1, vi1ken behâ11are är a11mänt cy1indrisk, så att materia1et roteras kring den första axe1n som passerar genom behå11arens axe1.

9. Förfarande en1igt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att den första axe1n (A-A) Iâtes precessera kring den andra axe1n (B-B).

10. Förfarande en1igt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att den andra axe1n (B-B) skär successiva skärningspunkter i botten och den a11mänt cy1indriska sidan av behå11aren med åtminstone de1vis f1ytbart materia1, så att materia1et roteras kring den andra axe1n, vi1ken passerar genom skärningen.