SE431279B - Digital overforingsanleggning - Google Patents

Description

7ss1øni2vsl- 7 i 2 sedda bitströmmen för att underlätta återvinning av klockpuls- signalerna ur den överförda bitströmen och reducera linjespektra och få detta spektru mera likformigt. Denna förvrängning har emel- lertid bl a olägenheten, att i och för övervakning av den digita- la förbindelsen i bitströmmen införda extra bitar kan avledas från den överförda bitströmmen, förrän denna bitström blivit förvräng- ningskorrigerad. Av ekonomiska skäl är det därför i praktiken van- ligt att övervaka den digitala förbindelsen enbart en gång vid fle- ira regenererande sektioner i stället för vid varje regenererande förstärkaröverdrag. Men detta medför olägenheten, att, om ett re- genererande förstärkaröverdrag i och för övervakning ger larm, fellokalisering måste genomföras därefter för att fastställa en av de före det övervakade överdraget anordnade regenererande sek- tionerna, som ej arbetar.på rätt sätt.

Uppfinningen är därför baserad på uppgiften att utveckla en digital överföringsanläggning av.inledningsvis angiven art, vid vilken de till bitströmmen fogade extra bitarna uttages från bit- strömmen i vart och ett av de regenererande förstärkaröverdragen på enkelt och därmed ekonomiskt sätt.

Den digitala överföringsanläggningen enligt uppfinningen kännetecknas därför av att den perifera utrustningen på båda sän- dar- och mottagarsidan omfattar en klockpulsräknare med ett slut- räknetillstånd, som står i ett bestämt fast samband till antalet bitställen per överföringsram, varvid dessa räknare i sina slut- räknetíllstånd avger en inställningspuls, och att både förvränga- ren och förvrängningskorrigeraren omfattar en pulsmönstergenera- tor för alstring av ett bestämt fast förvrängningspulsmönster, varvid dessa generatorer är inställbara medelst inställningspul- sen från räknarna till ett bestämt utgångstillstånd, samt att över- pdragen och den perifera utrustningen på mottagarsidan omfattar en anordning, som på grundval av det bestämda sambandet väljer de i överföringsramarna införda extra bitarna och även avger synkroni- seringspulser för synkronisering av räknaren på mottagarsidan med räknaren på sändarsidan. vid användning av en dylik anläggning kräves ej förvräng- ningskorrigering vid förstärkaröverdragen och icke desto mindre väljes de extra bitarna på tillförlitligt sätt från bitströmmen.

I c Uppfinningen beskrives närmare nedan med ledning av åt- följande ritning, där fig l visar ett principiellt blockschemâ ii7ááoo2š-7% för en digital överföringsanläggning för överföring av en bit- ström via en radiolänk, fig 2 a - 2c den perifera utrustningen på sändarsidan, den regenererande sektionen av ett förstärkar- överdrag och den perifera utrustningen på mottagarsidan i anlägg- ningen enligt fig 1, när denna är anordnad på känt sätt, fig Ba- 3c en utföringsform enligt uppfinningen av den perifera utrust- ningen på sändarsidan, den regenererande sektionen av ett för- stärkaröverdrag och den perifera utrustningen på mottagarsidan i anläggningen enligt fig 1, fig 4 tidsdiagram för förklaring av verkningssättet för den i fig Ba visade perifera utrustningen på sändarsidan med hänsyn till ett första val av det fasta sambandet mellan klockpulsräknarens sluträknetillstånd och antalet bitstäl- len per överföringsram, fig 5 tidsdiagram för förklaring av verk- ningssättet för den i fig 3 a visade perifera utrustningen på sändarsidan med hänsyn till ett andra val av ovannämnda fasta samband och fig 6 en variant av den i fig 3c visade perifera ut- rustningen pâ mottagarsidan med hänsyn till det andra valet av ovannämnda fasta samband, förklarat med ledning av fig 5.

Den i fig l visade digitala överföringsanläggningen om- fattar en sändarstation 1 med samordnad digital perifer utrust- ning 2 och en radiosändare 3, en mottagarstation Ä med en radio- mottagare 5 och samordnad digital perifer utrustning 6 jämte ett antal regenererande förstärkaröverdrag 7, som vardera är försett med en radiomottagare 8, en regenererande sektion 9 och en radio- sändare 10. Fig 2a - 2c visar var sitt blockschema för den perife- ra utrustningen 2 på sändarsidan, en regenererande sektionen 9 av överdragen 7 och den perifera utrustningen 6 på mottagarsidan med hänsyn till den i fig 1 visade anläggningen, om denna är anordnad på känt sätt. , g Den i fig 2a visade perifera utrustningen 2 på sändarsi- dan omfattar en datakälla ll och en källa 12 för matning av extra bitar, varvid dessa båda källor ll, 12 är förbundna med ett s k elastiskt minne 13. Denna perifera utrustning omfattar dessütom ett tidstyrsteg 14 och en självsynkroniserande förvrängare 15, som är förbunden med minnet 13. Den från datakällan ll avgivna bitström- men tillföres minnet 13 under inverkan av en dataklockpulssignal, som är tillgänglig vid en utgång 16 på datakällan ll. Denna klock- pulssignal tillförs även styrsteget lä, som med ledning av denna klockpulssignal alstrar en överföringsklockpulssignal, som uppträder vsiffn-ønizs-á vid en utgång 17 och har något högre frekvens än dataklock- pulsfrekvensen. Denna överföringsklockpulssignal tillföres min- net 15 för styrning av utläsning och inskrivning av databitar.

Eftersom utläsning sker med något högre frekvens än inskriv- ningen, kan extrabitar tillfogas databitströmmen i minnet 13; Detta senare sker även under inverkan av styrsteget lä, som' för ändamålet uppdelar den för överföring avsedda bitströmmen i eftervarandra följande överföringsramar med var sitt bestäm- da antal bitställen och som vidare matar orderpulser via en ut- gång 18 till minnet 13 för att tillfoga de extra bitarna från källan 12 till databitströmmen på sådant sätt, att åtminstone en extra bit införes på ett bestämt bitställe vid en av över- _ föringsramarna. Bitströmen, som uppträder vid utgången på minnet 2 13 tillsamans med extra införda bitar tillföres sedan.en själv- synkroniserande förvrängare 15, där den modul-2-, kombineras i en modul-2-adderare 19 med ett förvrängningspulsmönster för bil- dande av en förvrängd bitström för överföring via radiolänken.

I en förvrängare 15 av självsynkroniserande typ erhålles förvräng- ningspulsmönstret som bekant genom matning av den förvrängda bit- strömmen vid utgången på adderaren 19 till dess andra ingång via en koppling 20 med ett antal skiftregisterelement och en eller flera modul-2-adderare förbildande av modul-2-summan av.olika för- dröjda versioner av den förvrängda bitströmmen. Skiftregisterele- menten i kopplingen 20 mottager överföringsklockpulssignalen vid utgången 17 på styrsteget lü såsom en förskjutningssignal, En dy- lik självsynkroniserande förvrängare och härmed samordnad förvräng- ningskorrigerarebešflfifles detaljerat t ex i brittiska patentskrif- :en 1. 0114 4122. _ Den på detta sätt bildade förvrängda bitströmmen-moduleras i radiosändaren 3 såsom en digital signal på en bärvâg för överfö- ring till radiomottagaren 5 via överdragen 7. I vart och ett av~- överdragen 7 demoduleras först den bärvågsmodulerade digitala sig- nalen i radiomottagaren 8 för att möjliggöra regenerering av bit- strömmen i den regenererande sektionen 9. Såsom framgår av fig 2b,i omfattar denna sektion 9 en klockpulsavledare 21 för återvinning av överföringsklockpulssignalen från bitströmmen och en regenerator 22 för regenerering av bitströmmen under inverkan av den återupprätta- de överföringsklockpulssignalen. Den regenererade bitströmmen bär- vågsmoduleras åter i radiosändaren 10, som är förbunden med sektio- radion 2:e 1” nen 9 för vidare överföring. Den bärvågsmodulerade digitala sig- nalen demoduleras åter i radiomottagaren 5 i stationen H på mot- tagarsidan, varefter den på detta sätt bildade bitströmmen till- föres den perifera utrustningen 6.

Enligt fig 2c omfattar den perifera utrustningen 6 även en regenererande sektion 23 med en överföringsklookpulsavledare 2Ä och en regenerator 25, som styres medelst utsignalen från av- ledaren 24, i vilken den mottagna bitströmmen regenereras. Med utgången på regeneratorn 25 är en självsynkroniserande förvräng- ningskorrigerare 26 med en modul-2-adderare 27 förbunden, i vil- ken den regenererade bitbärvågen modul-2-kombineras med ett för- vrängningspulsmönster, som bildats på samma sätt som vid den i fig 2a visade perifera utrustningen 2 på såndarsídan med ledning av den förvrängda bitströmmen med hjälp av en koppling 28, som är uppbyggd på samma sätt som kopplingen 20 i fig 2a och är in- kopplad mellan de båda ingångarna på adderaren 27. Eftersom för-J vrängningspulsmönstret i förvrängaren 15 och förvrängningskorri- geraren 26 bildas på samma sätt med ledning av samma förvrängda bitström är dessa båda förvrängningspulsmönster även lika bort- sett från eventuella överföringsfel i radiolänken, så att den förvrängningskorrigerade bitströmmen vid utgången på adderaren 27 följaktligen är lika bitströmmen vid ingången på adderaren 19 i fig 2a. Denna förvrängningskorrigerade bitström tillföras ett elastiskt minne 29 i fig 2c under inverkan av den återvunna över- föringsklockpulssignalen vid utgången på avledaren 24. Denna klock- pulssignal tillföres även ett tidstyrsteg 30, som med ledning av denna klockpulssignal alstrar dataklockpulssignalen, som uppträ- der vid en utgång 3l och tillföres minnet 29 för styrning av läs- ningen av de inmatade databitarna. Den på detta sätt erhållna da- tabitströmmen överföres tillsammans med dataklookpulssignalen vid utgången 31 på styrsteget 30 till ett databelastningssteg 32 för vidare behandling. Även valet av de i de efter varandra följande överföringsramarna införda extra bitarna sker under inverkan av styrsteget 30, som för detta ändamål matar orderpulser via en ut- gång 33 till minnet 29 för separat läsning av de införda extra bitarna. Dessa extra bitar uppträder vid en utgång 3ü på minnet 29 och tillföres en övervakare 35 för övervakning av bitfelstor- lek, varvid denna övervakare 35 ger larm, när ett förutbestämt bitfelvärde överskrides. Dessa extra bitar inmatas även via en utgång 34 på minnet 29 till ett synkroniseringssteg 36, som J i ivfialotoizz- 7 6 även tillföres den återvunna överföringsklockpulssignalen för alstring av en.synkroniseringssignal, som uppträder vid en ut- gång 37 och användes för synkronisering av styrsteget 30 med överföringsramarna i den förvrängningskorrigerade bitströmmen. 3 Av beskrivningen ovan av den i fig 2c visade perifera utrustningen 6 på_mottagarsidan framgår, att de införda extra bitarna på likartat sätt kan bildas i den regenererande sektio- nen 9aav varje i fig 2b visat överdrag 7 med ledning av bit- strömmen men att en självsynkroniserande förvrängningskorrige- arare för detta ändamål måste ingå i varje överdrag 7, vilket är en olägenhet blaa av ekonomiska skäl. Denna olägenhet elimineras emellertid i stor utsträckning, om den i fig l visade digitala överföringsanläggningen är uppbyggd enligt uppfinningen, varvid figurerna 3a-3c för detta fall visar var sitt blockschema för ~den.utföringsform av den perifera utrustningen 2 på sändarsidan, en regenererande sektionen_9 av överdragen 7 och den perifera utrustningen 6 på mottagarsidan. g Vid en överföringsanläggning enligt uppfinningen omfattar både den perifera utrustningen 2 i fig 3a på sändarsidan och den perifera utrustningen 6 i fig 30 på mottagarsidan en överförings- klockpulsräknare 38, 38' med ett sluträknetillstånd, som står i ett bestämt fascgsamnana till antalet bicställen per överförings- ram, varvid dessa räknare 38, 38' avger en inställningspuls i sluträknetillståndet. Vidare omfattar både förvrängaren l5>i fig 3a och förvrängningskorrigeraren 26 i fig 3o en pulsmönstergenerator 39, 39' för alstring av ett bestämt fast förvrängningspulsmönster.

Dessa båda generatorer 39, 39' inställes medelst inställningspulser från ränknarna 38, 38' till ett bestämt utgångstillstånd. Dessutom omfattar både de regenererande sektionerna 9 i fig 3b av överdragen 7 ooh den perifera utrustningen 6 i fig 3c på mottagarsidan organ, för att välja de extra, i de efter varandra följande överförings- ramarna införda bitarna på grundval av det fasta sambandet mellan sluträknetillståndet och antalet bitställen per överföringsram, varvid dessa väljarorgan på mottagarsidan även matar synkronise- ringspulser för synkronisering av räknaren 38' i den perifera ut- rustningen 6 med räknaren 38 på sändarsidan.

De på samma sätt uppbyggda sektionerna av utrustningen 2 på sändarsidan i fig 3a och 2a är betecknade med samma hänvis- ningsbeteckningar. Den i fig 3a visade perifera utrustningen à 79 1100 23- 7 omfattar även en datakälla ll, en källa 12 för matning av extra bitar för införing i de efter varandra följande överföringsramar- na, ett elastiskt minne 13, ett tidstyrsteg lü och en förvrängare 15 med en modul-2-adderare 19. Men den i fig 3a visade perifera ut- rustningen 2 avviker från den i fig 2a visade i två avseenden. Först och främst omfattar den vidare en överföringsklockpulsräknare 38 för räkning av klockpulserna i överföringsklockpulssignalen från styrsteget lä, varvid denna räknare 38 har ett sluträknetillstånd C med ett bestämt fast samband till antalet F bitställen per över- föringsram. För det andra är förvrängaren 15 nu ej av självsynkro- niserande typ utan omfattar en pulsmönstergenerator 39, som instäl- les till ett utgångstillstånd S1 medelst en inställningspuls från räknaren 38, när denna när sitt sluträknetillstånd C. Denna mönster generator 39 styres medelst överföringsklockpulssignalen från styr- steget lä och alstrar, när inställningspulsen från räknaren 38 läm- nas utan avseende, ett periodiskt binärt pulsmönster och genomlö- per under en period av P olika alstringstillstånd S1, S2...Sp i takt med klockpulserna. Dylika pulsmönstergeneratorer är vanligen uppbyggda såsom ett skiftregister med ett antal P element och med återkoppling arbetande modul-2-logik. Vid lämpligt val av denna lo- gik är antalet P alstringstillstånd och därmed även antalet bit- ställen vid det alstrade pulsmönstret lika med 2p-1 för p skift- registerelement, varvid pulsmönstergeneratorn i detta fall är känt såsom ett linjärt skiftregister med maximal längd. Ytterligare upp- gifter angående egenskaperna hos och uppbyggnaden av en dylik gene- rator för alstring av ett förutbestämt pulsmönster beskrives t ex i boken Digital Communications with Space Applications, författad av Solomon W. Golomb och publiserad av Prentice-Hall Inc., Englewood Cliffs, New Jersey, l96ü, i synnerhet i kapitel 2 och tillägg 3. Det slutliga antalet bitställen i det fasta, av genera- torn 39 alstrade förvrängningspulsmönstret beror på valet av slut- räknetillståndet C, varvid räknaren 38 avger en inställningspuls, som inställer generatorn 39 till dess utgängstillstånd S1. Om C är mindre än eller lika med P, är detta slutliga antal bitställen lika med C och genomlöper generatorn 39 en period av C alstringstill- stånd S1, S2,...Sc.

Det bestämda fasta sambandet mellan sluträknetillstândet C nos räknaren 38 och antalet F bitställen per överföringsram kan väljas på flera sätt. För förklaring av verkningssättet för den i 73-1 twist-if? -i fig ša visade perifera-utrustningen 2 på sändarsidan-antages nu utan begränsande inverkan att C = P = n F = n+1 och att de extra bitarna, som införes såsom en provningsbit på ett bestämt ställe i efter varandra följande överföringsramar, samtliga har samma binära värde. Om nu generatorn 39 befinner sig i ett bestämt alstringstillstånd för provningsbitstället i en viss överföringsram, kommer denna generator 39 att just be- finna sig i nästa alstringstillstånd för provningsbitstället i nästa överföringsram, såxtt provningsbitställena i efter varand- ra följande överföringsramar ständigt sammanfaller med efter varandra följande alstringstillstånd inom generatorns 39 Period.

Med hänsyn till den förvrängda bitströmmen vid utgången på adde- raren 19 resulterar detta i att bitarna på-provningsbitstället i efter varandra följande överföríngsramar bildar ett mönster, som är lika med generatorns 39 förvrängningspulsmönster för extra bitar, som införts såsom provningsbitar och har ett binärt värde 0 och lika med det logiska inverterade förvrängningspuls- mönstret för extra bitar, som är införda såsom provningsbitar med ett binärt värde 1. Eftersom detta förvrängningspulsmönster är helt förutbestämt i motsats till förvrängningspulsmönstret ur den självsynlmoniserande förvrängaren i fig 2a, som enligt ovan även bestämmes av föregående bitar i bitströmmen, som skall förvrängas, bildar bitarna på provningsbitstâllena i den för- vrängda bitströmmen vid utgången på förvrängaren l5 i fig 3a även ett helt förutbestämt mönster, så att detta provningsbit- mönster kan identifieras på enkelt sätt. I Ovan beskrivna verkningssätt för den i fig Ba visade pe- rifera utrustningen 2 på sändarsidan åskådliggöres medelst tids- diagrammen i fig H. Tidsdiagrammet a i fig U visar bitströmmen från datakällan ll, som inmatas synkront med dataklookpulssigna- len till minnet 13. Under inverkan av styrsteget IÄ bildas efter varandra följande överföringsramar med F = (n+l) bitar, varvid en extra bit tillfogas såsom provningsbit till var och en av de ef- ter varandra följande grupperna om n databitar i tidsdiagrammet a på ett bestämt bitställe. Tidsdiagram b i fig Ä visar bitströmmen, som i synkronism med överföringsklockpulssignalen utläses från min- net 13 i det fall, då en med x betecknad provningsbit införes_på -f @ 1@0¿-ät-1 bitstället (n+l) i varje överföringsram. Tidsdiagram c i fig Ä visar räknarens 58 räknetillstånd och medelst pilar även de tid- punkter, då räknaren 38 efter uppnående. av sitt slutråknetill- stånd C n avger en inställningspuls till generatorn 39. Till följd av det valda sambandet mellan sluträknetillståndet C och antalet F bitställen per överföringsram, uppträder denna in-_ ställningspuls varje gång ett bitställe tidigare i någon näst- följande överföringsram. Tidsdiagram d i fig U visar i efter varandra följande alstringstillstånden S1, S2...Sn hos genera- torn 39, som varje gång inställes till sitt utgångstillstånd S1 medelst en inställningspuls från räknaren 38. Av tidsdiagrammen b och d framgår, att den första provningsbiten x sammanfaller med tillståndet S1, den andra provningsbiten x med tillståndet S2 osv.

I den förvrängda bitströmmen bildar bitarna, som uppträder på bit- stället (n+l) i de efter varandra följande överföringsramarna följaktligen ett periodiskt provningsbitmönster, som i beroende av det valda binära värdet för provningsbiten x är lika med gene- ratorns 39 fasta förvrängningspulsmönster eller med dess logiska inversion. Perioden vid detta fasta provningsbitmönster är lika med antalet överföringsramar med F = (n+l) bitställen, fortfaran- de sluträknetillståndet C =n.

Genom tillämpning av de beskrivna åtgärderna på den i fig Ba visade perifera utrustningen 2 på sändarsidan är därför provningsbitmönstret på bitstället (n+l) i överföringsramarna i den förvrängda bitströmmen helt förutbestämt. Detta provningsbit- mönster kan därför väljas på enkelt sätt från den förvrängda bit- strömmen genom användning av tekniker, som i ocngör sig är kända för att välja ett uppdelat synkroniseringsbitmönster från tids- multiplexsignaler utan krav på förvrängningskorrigering av den förvängda bitströmmen. De genererande sektionerna 9 och 23 av överdragen 7 i fig 3b och den perifera utrustningen 6 på motta- garsidan enligt fig Bo omfattar följaktligen en väljaranordning 40, UO', som är förbunden med utgången på de redan befintliga avledarna 21, 24 och regeneratorerna 22,25. Dessa väljaranord- ningar 40, H0' kan vara uppbyggda på flera olika sätt. Fig 3b visar ett exempel på uppbyggnad av väljaranordningen RO i den regenererande sektionen av överdragen 7, som är speciellt lämp- lig för provningsbitmönster i form av serier av linjära skift- register med maximal längd, dvs där n är det maximala antaletJ 7š1o1ofv2iz- 7i 10 bitar och p är antalet skiftregistersteg, varvid n = 2p-1.

-Enligt fig 3b omfattar denna anordning H0 en bitväljare H1, som är förbunden med utgången på regeneratorn 22 för val av bitarna på ett bestämt bitställe i överföringsramarna och ett inställningssteg H2, som är förbundet med utgången på avleda- _ren 21 för bitväljaren H1. Om provningsbitmönstret på ett be- stämt bitställe i överföringsramarna blivit funnet, blockeras -inställningssteget H2, men om provningsbitmönstret ännu än bli- vit funnet eller gått förlorat, inställer inställningssteget H2 bitväljaren H1 varje gång till något annat bitställe i överfö- _ringsramarna, tills bitstället för provningsbiten blivit funnet Med utgången på bitväljaren H1 är en mönsterdetektor H3 förbun- den, omfattande en mönsteromvandlare HH, en integrator H5 för det omvandlade mönstret och ett styrsteg H6, som är förbundet med integratorn H5 och avger en bloekeringssignal för inställ- ningssteget H2, om utsignalen från integratorn H5 överstiger ett bestämt tröskelvärde inom en tidsperiod, som även bestäm- mes av perioden i provningsbitmönstret. I stort omvandlar möns- teromvandlaren HH ett slumpartat bitmönster, som härrör från bitväljaren H1, till ett även slumpartat_pulsmönster en omvand- larprovningsbitmönstret enbart till en serie püser med inbör- des avstånd. Integrering av denna senare pulsserie i integra- torn H5 resulterar i en signal, som överskrider tröskelvärdet för styrsteget H6 inom nämnda tidsperiod. Detta tröskelvärde är valt på sådant sätt, att även ett förutbestämt begränsat an- tal bitfel kan godtagas i provningsbitmönstret utan att resul- tera i någon inställning av bitväljaren Hl till något annat bit- ställe i överföringsramarna. Väljaranordningen H0 ochden i den- samma ingående mönsteromvandlaren HH beskrives närmare i brit- tiska patentskriften 1 261 HH7.

H H Medelst den i fig 3b visade väljaranordningen H0 är det möjligt att avleda olika signaler på enkelt sätt från den i regenererande förvrängda bitströmmen, sedan bitstället för prov- ningsbiten i överföringsramarna blivit funnet. Själva provnings- .bitmönstret är sålunda tillgängligt vid en utgång H7, som år för- »bunden med utgången på bitväljaren Hl. Dessutom uppträder en signal, som är speciellt lämplig för felövervakning, vid en ut- gång H8, som är förbunden med utgången på mönsteromvandlaren HH. Eftersom eventuella bitfel i provningsbitmönstret förorsakar, 78.100 2-43- 7 i ll att motsvarande pulser saknas i serien av pulser, som normalt befinner sig på inbördes lika avstånd och uppträder vid ut- gången på omvandlaren HU, behöver en övervakare H9, som är för- bunden med utgången 48 för övervakning av bitfelstorleken, en- dast fastställa, att dessa pulser saknas, och kan därför vara uppbyggd på mycket enkelt sätt. Vidare är det möjligt att fin- na ej enbart bítstället för provningsbiten i varje överförings- ram utan även fassambandet mellan det periodiska provníngsbit- mönstret och de efter varandra följande överföringsramarna. Så är fallet, eftersom ett fast samband föreligger mellan provnings- bitmönstret och förvrängningspulsmönstret vid pulsmönstergenera- torn 39 i fig 3a, så att därför även ett fast fassamband förelig- ger mellan provningsbitmönstret och perioden för generatorns 39 tillstånd S1, S2...Sn. Man kan nu visa, att en puls med lämplig uppbyggnad av mönsteromvandlaren H4 enligt t ex sistnämnda brit- tiska patentskrift kan avledes en gång under varje period i prov- ningsbitmönstret med hjälp av en tillståndsdetektor 50, som är förbunden med omvandlaren HH, varvid denna puls anger bitstället för t ex tillståndet Sn i den då uppträdande överföringsramen och därmed även fassambandet mellan provningsbitnönstret och över- föringsramarna. Dessa från tillståndsdetektorn 50 avgivna pulser uppträder vid en utgång 51 på den i fig 3b visade väljaranord- ningen H0. Sistnämnda möjlighet kommer vanligen ej att utnyttjas med hänsyn till de regenererande överdragen 7, men den utnyttjas vid den i fig ïzvisade perifera utrustningen 6 på mottagarsidan.

Motsvarande sektioner av denna perifera utrustning 6 är i fig 3c och 2c betecknade med samma hänvisningsbeteckningar. Såsom angi- vits ovan, omfattar den regenererande sektionen 23 av utrustning- en 6 i fig 3c även en väljaranordning H0' som kan vara uppbyggd på samma sätt som den i fig 3b visade väljaranordningen #0 och som därför ej visas i detalj i fig 3c. De vid utgången 51' upp- trädande pulserna, som en gång per period i provningsbitmönslret anger bitstället för t ex tillståndet Sn och följaktligen puls- räknarens 38' önskade räknetillstånd, användes för synkronisering av denna räknare 38' med räknaren 38 i den i fig 3a visade peri- fera utrustningen 2 på sändarsidan. Eftersom även generatorerna 39, 39' i förvrängaren 15 enligt fig 3a och förvrängningskorrige- raren 26 i fig 3c är uppbyggda på samma sätt, är även adderarnas 19,27 förvrängningspulsmönster inbördes lika. Sektionerna avlden pvfsflhíoæpazz- 7 i i i 12 perifera utrustningen 6 í_fig 3c, som följer efter förvräng- pningskorrigeraren 26, skiljer sig från motsvarande sektioner i fig 2c därigenom, att synkroniseringssteget 36 enligt fíg 2c saknas i fig 3c, eftersom dess uppgift kan uppfyllas av väljar- anordningen 40'. fiå är fallet, eftersom den vid utgången 48' uppträdande signalen normalt är bildad av en serie pulser med inbördes lika avstånd, som uppträder på provningsbitstället i överföringsramarna och som följaktligen kan användas för syn- kronisering av styrsteget 30 med överföringsramarna.

Ovan har förutsatts, att de extra bitarna, som införts såsom provningsbitar från källan 12 i fig äa, samtliga har sam- ma binära värde. Dessutom har såsom exempel sambandet G = F - l valts mellan sluträknetillståndet C för räknarna 38, 38' och an- talet F bitställen per överföringsram. Det är även möjligt att välja andra fasta samband mellan C och F, medan ovannämnda anta- gande bibehålles..Sålunda uppkommer sambandet C = F + l t ex för ett provningsbitmönster, som är lika med det tidsinverterade för- vrängningspulsmönstret vid generatorn 39 för införda extra bitar med binärvärdet 0 och lika med den logiska invasionen av det tids- inverterade förvrängningspulsmönstret för införda extra bitar med binärvärdet l, vilket kan kontrolleras på enkelt sätt. Ovannämnda förutsättning kan bibehållas på mera generellt sätt, tm C och F ej har några gemensamma faktorer och följaktligen bildar ett par relativa primtal.

Det är emellertid alternativt möjligt att välja andra samband mellan C och F, som är lämpade för praktisk tillämpning på föreliggande överföringsanläggning, ol ovannämnda förutsätt- ningar åsidosättes. Ett synnerligen lämpligt samband är t ex C = F. Om detta samband tillämpas på den i fig Sa visade perifera ut- rustningen 2 på sändarsidan för F = (n +l) = C, innebär detta, att provningsbitställena i efter varandra följande överföringsra- imar alltid sammanfaller med ett bestämt alstringstillstånd SX vid generatorn 39. I detta fall är källan 12 i fig 3a bildad av en ge- nerator för utmatning av ett pseudoslumpartat bitmönster, t ex en serielinjära skiftregister med maximal längd. Med hänsyn till den förvrängda bitströmmen vid utgången på adderaren 19 medßr detta, att bitarna på provningsbitställena i efter varandra följande överföringsramar bildar ett mönster, som är lika med det fasta pseudoslumpartade bitmönstret från källan 12 eller dess logiska 13 invasion i beroende av det binära värdet av biten i det fasta förvrängningspulsmönstret, som är samordnat med tillståndet SX vid generatorn 39. Även i detta fall är provningsbitmönstret helt förutbestämt, så att det på redan beskrivet sätt kan väl- jas i sektionerna 9, 23 av överdragen 7 och den perifera ut- rustningen 6 på mottagarsidan medelst väljaranordningarna ÄO, UO', som är anordnade för detta provníngsbitmönster.

Ovan beskrivna verkningssätt för den i fig 3a visade perífera utrustningen 2 på sändarsidan åskådliggöres genom tids- diagrammen i fig 5. Tidsdiagrammen a och b i fíg 5 motsvarar tidsdiagrammen a och b i fig U och visar bitströmmen från data- källan ll, som tillföres minnet 13, och bitströmmen, som utlä- ses från minnet 13 i synkronism med överföringsklockpulssigna- len med hänsyn till det fall, då en med x betecknad provnings- bit införes på bitstället (n+l) i varje överföringsram. I mot- sats till fig U har provningsbitarna x i de efter varandra föl- jande överföringsramarna enligt fig 5 ej summa binära värde utan bildar det fasta pseudoslumpartade bitmönstret för källan 12.

Tidsdiagram c i fig 5 visar pulsräknarens 38 räknetíllstånd och medelst pilar tidpunkterna, vid vilka denna räknare 38 efter uppnående av sitt sluträknetillstånd C = (n+l) avger en inställ- ningspuls till pulsmönstergeneratorn 39. Dessa tidpunkter behö- ver ej med nödvändighet sammanfalla med början av varje överfö- rings.am, men i praktiken skulle detta sammanfallande vara sär- skilt lämpligt, eftersom även inställningspulsen för inställning av pulsgeneratorn 39 till dess utgångstillstånd S1 då även kan avledas från den räknarinformation, som redan föreligger i styr- steget lü, för uppdelning av bitströmmen i överföringsramar med F = (n +l) bitställen per överföringsram, så att pulsräknaren 38 då kan uteslutas. Tídsdiagram d i fig 5 visar de efter varandra följande tillstånden S1, S2 ... Sn+l vid generatorn 39. Av tids- diagrammen b och d framgår tydligt, att provningsbitarna x i de efter varandra följande överföringsramarna ständigt sammanfaller med samma alstringstillstånd Sn+l vid generatorn 39. Eftersom provningsbitmönstren vid<ën för förvrängning avsedda bitströmmen och den förvrängda bitströmmen i detta fall antingen är lika el- ler logiska invasioner av varandra, vilket i motsats till det med ledning av fig 4 beskrivna fallet följaktligen även gäller den förvrängningskorrigerade bitströmmen kan informationen för 7a1ouåz¥7i 'fafx ønåázé i i 14 synkronisering av räknaren 38' i den perifera utrustningen 6 på mottagarsidan avledas från den förvrängningskorrigerade bit- strömmen. g Fig 6 visar en variant av den i fig 30 visade perifera utrustningen 6 på mottagarsidan, för vilken sistnämnda möjlighet utnyttjas. Motsvarande sektioner av utrustningen 6 är i fig 6 och 3c försedda med samma hänvisningsbeteckningar. Vid utfö- ringsformen enligt fig 6 saknas denifig 3c visade väljaranord- ningen H0' i den regenererande sektionen 23, men å andra sidan ingår det i fig 2c visade synkroniseringssteget, eftersom upp- giften för väljaranordningen 40' i fig 3c i detta fall helt kan uppfyllas av detta synkroniseringssteg 36i förening med minnet 29 och styrsteget 30. Av fig 6 synes framgå, att uppbyggnaden av den perifera utrustningen 6 i mycket stor utsträckning mot- svarar den i fig 2c visade kända uppbyggnaden, men uppbyggnaden enligt fig 6 skiljer sig från uppbyggnaden enligt fig 2c däri- genom, att pulsräknaren 38' förekommer i fig 6 för inställning av pulsmönstergeneratorn 39' till dess utgångstillständ S1 vid uppnående av sitt sluträknetillstånd C = (n+l). Synkroniserings- steget 36 kan vara uppbyggt på likartat sätt som väljaranord- ningarna 40, H0' i överdragen 7 i fig 3b och den i fig 3c visa- de perifera utrustningen 6. En signal för synkronisering av pulsräknaren 38' i fig 6 med pulsräknaren 38 i fig 3a uppträder då vid en utgång 52 på synkroniseringssteget 36. Om inställninga- pulserna från pulsräknaren 38 sammanfaller med början av varje överföringsram, kan inställningspulsen för inställning av gene- ratorn 39' till dess utgångstillstånd S1 även avledas från styr- steget 30, så att pulsräknaren 38' kan uteslutas i utrustningen 6, vilket med hänsyn härtill även är fallet beträffande puls- räknaren 38 vid den perifera utrustningen 2, såsom redan om- nämnts.

Föregående förklaring gäller beträffande sambandet C = F mellan pulsräknarens 3§šnträknetillstånd C och antalet F bit- ställen per överföringsram men gäller även, när erforderliga åt- gärder vidtagits, om sambandet C = F/m väljes, där m är ett helt tal, eftersom provningsbitarna x i de efter varandra följande överföringsramarna då åter även sammanfaller med.sumna alstrings- tillstånd SX vid generatorn 39, vilket lätt kan kontrolleras.

Sammanfattningsvis kan sägas, att den beskrivna digi- tala överföringsanläggningen medför avsevärda fördelar. I till- 7B1Û023~ 7 15 lämpning av de beskrivna åtgärderna är det t ex ej enbart möj- ligt att välja de extra bitarna, som är infogade medelst prov-i ningsbitar, från den förvrängda bitströmmen utan förvrängnings- korrigering och använda dessa provningsbitar för övervakning av den regenererande sektionen, som föregår tillämpligt förstärkar- överdrag, utan det är även möjligt att, om denna föregående re- genererande sektion befunnits ej arbeta på rätt sätt, under- trycka de mottagna provningsbitarna i den regenererade bitström- men och ersätta dessa med larmbitar på det bitställe, som är av- sett för dessa provningsbitar. Genom att för dessa larmbitar väl- ja ett larmbitmönster, som är karaktäristiskt för tillämpligt överdrag, kan mottagarstationen vid mottagning av detta karaktä- ristiska larmbitmönster utan ytterligare fellokalisering fast- ställa, att den regenererande sektionen, som föregår tillämpligt överdrag ej att arbeta på rätt sätt. I denbeskrivna överförings- anläggningen ingår dessutom en typ av förvrängare och förvräng- ningskorrigerare, som ej inför bitfelmultiplikation i motsats till den självsynkroniserande förvrängare och förvrängningskorri- gerare, som ingår i kända överföringsanläggningar och som i själ- va verket ger upphov till bitfelmultiplikation.

Claims (3)

7810023-7 'é 'Patentkrav

1. Digital överföringsanläggning med ett antal regenererande förstärkaröverdrag (7), som tillsammans bildar en digital länk) mellan en sändande (1) och en mottagande terminalstation (4), vilka stationer omfattar var sin samordnad digital, perifer ut- rustning (2, 6), varvid den perifera utrustningen (2) på sändar- sidan omfattar dels en anordning (13, 14) för delning av en för överföring avsedd bitström i efter varandra följande överförings- ramar med ett fast antal (F) bitställen och införing av minst en extra bit (x) på ett bestämt bitställe (n+1) i var och en av dessa överföringsramar och dels en förvrängare (15), i vilken den sålunda bildade bitströmmen modul-2-kombineras med ett förvräng- ningspulsmönster för alstring av en förvrängd bitström i och för överföring via den digitala länken, medan den perifera utrust- ningen (6) på mottagarsidan omfattar dels en förvrängningskorri- gerare (26) för korrigering av den från den digitala länken ut- tagna förvrängda bitströmmen och dels en anordning (29, 30) för att välja de i överföringsramarna införda extra bitarna, k ä n - n e t e c k n a d av att den perifera utrustningen (2, 6) på både sändar- och mottagarsidan omfattar en klockpulsräknare (38, 38') med ett sluträknetillstånd (C), som står i ett bestämt fast samband till antalet bitställen (F),per överföringsram, varvid dessa räknare (38, 38') i sina sluträknetillstånd (C) avger en inställningspuls, och att både förvrängaren (15) och förvräng- ningskorrigeraren (26) omfattar en pulsmönstergenerator (39, 39') för alstring av ett bestämt fast förvrängningspulsmönster, var- vid dessa generatorer (39, 39') är inställbara medelst inställ- ningspulsen från räknarna (38, 38') till ett bestämt utgångstill- stånd (S1), samt att överdragen (7) och den perifera utrustningen (6) på mottagarsidan omfattar en anordning (40, 403), som på grundval av det bestämda sambandet mellan sluträknetillståndet (C) och antalet (F) bitställen per överföringsram väljer de i överföringsramarna införda extra bitarna och även avger synkio- niseringspulser för synkronisering av räknaren (38') på mottagar- sidan med räknaren (38) på sändarsidan.

2. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de på ett bestämt bitställe (n+1) i var och en av överförings- ramarna införda extra bitarna (x) šamtliga har samma binära värde 7=8ï1 ÛÛ 2 3- 7 och att räknarens (38, 38') sluträknetillstând (C) och antalet (F) bitställen per överföringsram bildar ett par relativa primtal.

3. Anläggning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de på ett bestämt ställe (n+1) i var och en av överföringsramarna in- förda extra bitarna (x) bildar ett fast och periodiskt pseudoslump- artat bitmönster och att räknarens (38, 38') sluträknetillstând (C) är lika med antalet (F) bitställen per överföringsram eller en un- dermultipel (F/m) därav.