SE429378B - Mikrodatorbaserad elmetare - Google Patents

Description

8004239-3 - 2 konsumenten förbrukade energin utan avgiften för elenergín uttages genom förutbestämda eltaxor huvudsakligen baserade på den långsiktiga marginalkostnaden. Belastningen på elnätet är behovsstyrd och eluttaget varierar kraftigt under dygnet. Stora variationer sker från dag till natt och mellan olika årstider som mellan sommar och vinter.

P.g.a, låg korrelation mellan produttienskostnad och eltaxa finns inget incitament för konsumenten att ändra beteendemönster betr. sin elförbrukning varigenom den ojämna belastningen på elnätet består.

Detta i kombination med att en konventionell elmätare ej visar konsumentens effektförbrukning i lätt avläsbar form och naturligtvis ej heller den för tillfället aktuella eltaxan har konsumenten praktiskt taget ingen möjlighet att konstatera sin momentana elförbrukning och kost- naden därför. Effekten av besparingsåtgärder företagna av konsumenten kan då ej heller utläsas vilket naturligtvis inte påverkar konsumentens sparbenägenhet.

För elkraftproducenten är belastningstoppar i energiför- brukningen avgörande för hur nya elkraftproduktionsanlägg- ningar skall dimensioneras. Produktionskapaciteten måste ju klara de största momentant förekommande, effektuttagen för att spänningen på nätet skall kunna vidmakthållas.

Om dessa belastningstoppar kunde jämnas ut över tiden skulle elkraftanläggningarna kunna dimensioneras för lägre toppbelastning och byggas till lägre kostnader vilket naturligtvis återverkar på konsumenten genom lägre energipris. Även distributionsnätet, såsom led- ningar, transformatorer och liknande, skulle kunna dimen- sioncras för lägre effekter och utnyttjas vid jämnare belastning vilket naturligtvis är både företagsekono- miskt och samhällsekonomiskt bättre. 8004239-3 3 Det är således önskvärt att göra konsumenten uppmärksam på sin momentana effektförbrukning samt att kunna variera eltaxan i takt med att produktíonskostnaden för elenergin ökar eller minskar. Genom att förse varje konsument med information om sin energiförbrukning och ställa denna i relation till gällande eltaxa kan konsumenten göras mera kostnadsmedveten vilket sannolikt skulle medföra att konsumenten förskjuter en del av sin energiförbruk- ning till perioder under dygnet eller året då kostnaden' för energin är lägre. Detta skulle exempelvis kunna få konsumenten i ett hushåll att förskjuta t.ex.uppvärmningen av sin bostad till nattetid. Använding av tvättmaskiner, odiskmaskiner, torkmaskiner och liknande kan också med fördel förskjutas till perioder under dygnet då belast- ningen på elnätet och energikostnaden är lägre. Genom att konsumenten löpande är medveten om sin momentana effektförbrukníng och kostnaden därför ökar konsumentens sparbenägenhet. På sikt kan detta medföra lägre anläggnings- kostnader för nya produktionsanläggningar och distributione- anläggningar för elenergi.

Elmätare för visning av en konsuments momentana effekt- förbrukning och/eller för visning av förbrukad energi uttryckt i t.ex_monetära enheter är tidigare kända exempelvis genom den amerikanska patentskriften 3.683.5U3. Det däri beskrivna energinätningssystemet har dock ett flertal väsentliga brister. Bl.a begränsar elmätarens huvudsakligen mekaniska uppbyggnad, med ett flertal induktansspolar, kraftigt det antal värden eller taxor, som är möjliga att över- föra på elnätet och som kan användas för kostnadsberäkningar.

Här spelar bl.a.den bandbredd som erfordras för överföring av de olika taxornas värden in, då varje taxa måste utgöras av en på elnätet överlagrad kod eller signal.

Detta medför att endast ett fåtal taxor, vars koder inbördes uppvisar relativt stora skillnader, kan utnyttjas. 8004239-3 En annan nackdel är att konsumenten ej har möjlighet att löpande avläsa sin faktiska energiförbrukning på _denna elmätare, då de olika taxesignalerna som tillföres elmätarenendast påverkar "utväxlingen" hos effektgivaren och får den att rotera med annan hastighet då eltaxan ändras.

Den på elmätaren visade ackumulerade energikostnaden är således ej ett adekvat mått på konsumentens ackumulerade energiförbrukning, räknat ikfiül vilket naturligtvis är helt otillfredsställande från konsumentsynpunkt, då riktigheten i förbrukningsvärdet blir svår att kontrollera.

Denna elmätare är dessutom genom sin finmekaniska uppbyggnad dyr att tillverka, även i långa serier, och dess drift- säkerhet kan ifrågasättas.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att konstruera en elmätare som eliminerar ovan relaterade nackdelar och som detekterar en konsuments effektuttag, integrerar detta över tiden, ackumulerar energiförbrukningen och omräknar det momentana effektuttaget i förhållande till gällande eltaxa, och visar dels gällande eltaxa, dels kostnaden för den momentana förbrukningen samt den acku- mulerade energiförbrukningen på en indikator.

Ett annat ändamål är att uppfinningen skall möjliggöra en taxesättning som är proportionell mot elkraftproducen- ternas produktions- och transiteringskostnad.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att påvisa en elmätare med vars hjälp elkraftproducentens avläsning av abonnenternas ackumulerade energiförbrukning och eventuella förändringar av eltaxan väsentligen förenklas varigenom kostnaden för dessa arbeten reduceras.

Elmätaren skall dessutom göra det möjligt för konsumenten att ändra sitt energiförbrukningsmönster så att energiför- brukningen i högre grad sker vid tidpunkter med lägre soouzzø-za eltaxa. Som en följd därav erhålles en jämnare belast- ning på elkraftdistributionsnätet samt en kostnadsbespa- ring för konsumenten.

Detta åstadkommas därigenom att ett flertal minnesceller är anordnade för lagring av information om konsumentens energiförbrukning varvid åtminstone en del av minnescellerna var för sig är anordnade att lagra ett förbrukningsrelaterat värde i form av förbrukade energienheter och/eller i form av ett kostnadsvärde för en för varje minnescell förutbestämd och klart avgränsad tidsperiod, exempelvis under en viss tidsperiod under dygnet.

Beskrivning av ritningarna Fig. 1 visar ett blockschema över en uppfinningsenlig elmätare med kommunikationsenhet, Fig. 2 visar ett blockschema över en elmätare utan kommu- nikationsenhet men med en intern klocka, Fig. 3 visar ett blockschema över en elmätare med minne för en dygnsbelastningskurva, Fig. U visar ett flödesschema över elmätarens huvudsakliga funktionssätt, Fig. 5 visar ett flödesschema för elmätare med envägs- kommunikation, Fig.6 visar schematiskt ett kopplingsschema över ett drivsteg till en indikator, Fig. 7 visar ett kopplingsschema över en analog-/digital- omvandlare (A/D-omvandlare), 7 Fig. 8 visar en belastningskurva för en vecka i december.

Beskrivning av utföringsexempel En uppfínningsenlig elmätare består, såsom visas i fig. l, av ett flertal delar schematiskt visade såsom block. Den mest komplexa delen utgöres av en central styrenhet l vilken ser till att in och utflöden av signaler och data sker på önskat sätt.

Den centrala styrenheten l är lämpligen uppbyggd kring bl.a. en mikroprocessor vilken i utföringsexemplet utgöres av en INTEL- 8085. Konventionella minnen och interface-kretsar mm. utgör mikroprocessorns kringkomponenter. Till styrenheten l är vidare ”anslutet ett flertal "externa" block i form av ytterligare 8004239-3 6 minnesenheter och interfacemoduler, Ett flertal av minnescellerna (la-52d) är anordnade i s.k EAROM-kretsar (Electrically Alterable Read Only Memory), vilka har den egenskapen att inmatade data kvarhålles även då matnings- spänningen bortfaller. Detta är mycket viktigt då kortvariga strömavbrott lätt kan uppstå på elnätet.

Styrenheten l är, via en analog/digitalomvandlare ÄB, även ansluten till en givare 2 för löpande registrering av konsumentens effektuttag. I det fall konsumenten är ansluten till elnätets alla tre faser sker mätningen individuellt på varje fas för att registrering av konsu- mentens hela effektuttag skall kunna genomföras. Givaren kan vara utformad på ett flertal sätt och kan t.ex_utgöras av en s.k multiplikatorgivare eller en givare uppbyggd kring ett eller flera s.k hall-element. Såsom givare 2 kan även en konventionell, elektromekanisk, kWh-mätare användas t.ex genom att den förses med en optisk avläsnings- anordning så att den i elmätaren anordnade roterande skivans hastighet kan detekteras.

I avsikt att möjliggöra inmatning av uppgifter, såsom klockslag eller liknande tidsinformation samt information om eltaxor, till den uppfinningsenliga elmätaren, är en kommunikationsenhet 3 ansluten mellan styrenheten l och en eller flera av elnätets faser. Härvid kan en på elnätet överlagrad och kodad signal mottagas och avskiljas från nätspänningen. En sålunda förmedlad signal är lämpligen modulerad med en frekvens av exempelvis 100 kHz och består av olika signaldelar. En signaldel kan lämpligen utgöra adressdel och en annan signaldeli kan utgöra datadel, varvid båda signaldelarna även förses med kontrollkodssignaler så att effekten av eventuella störningar på elnätet elimineras i så stor utsträckning som möjligt. Kommunikationsenheten 3 fungerar endast såsom mottagare och kan i detta utföringsexempel följd- aktligen endast mottaga signaler. 8004239-3 7 Ett till styrenheten l anslutet modem 4 möjliggör läsbar anslutning av ett externt avläsningsdon 5 till vilket i elmätaren lagrade uppgifter kan överföras exempelvis i datakodform. Modemet Ä och avläsningsdonet 5 kan vidare vara utrustat för kommunikation i båda riktningarna, dvs instruktioner t.ex i form av nya eltaxor eller andra data avsedda att lagras i elmätarens olika minnesceller, kan således överföras från avläsningsdonet 5 till elmätaren.

Modemet U är allså inrättat att vid de regelbundet återkommande avläsningstillfällena överföra de i elmätarens minnesceller lagrade uppgifterna till en extern databank (ej visad) via avläsningsdonet 5. Det är naturligtvis även tänkbart att elmätaren via modemet M permanent anslutes till det konventionella telefonnätet eller annan därför avsedd kontaktledning. Härigenom skulle överföring av information i båda riktningarna kunna ske löpande.

Avläsningsdonet 5 innefattar, i likhet med styrenheten l, en mikroprocessor, programminnen samt anpassninge- kretsar. Dessutom tillkommer bl.a dataminnen. Uppkopplingen av mikroprocessorn, programminnena och anpassningskretsarna, är utförd enligt konventionella principer varför den inte beskrivs eller visas närmare här. Dataminnet, i vilket information lagras för överföring till centraldatorn, utgöres av massminnen såsom exempelvis en minibandspelare av kassettyp, EAROM eller bubbelminnen. Avläsningsdonet 5 ansluts lösbart till elmätaren via en, med mångpolig kontakt försedd, kabel 55. Programrutinen, vid avfrågning av elmätaren, innefattar bl.a en identitetskontroll där elmätarens "specifika ID-kod" tillsammans med uppgifter om konsumentens ackumulerade förbrukning, och kostnaden firdmmmImgasiaflämümwmæwfšmmw.

Avläsningsdonet 5 kan dessutom naturligtvis förses med en indikatorenhet och knappsats för visuell kontroll av uppgifterna resp. manuell inmatning av t.ex nya taxor. 8004239-3 8 Till elmätarens effektutgångar 52,53,5ü är en konven- tionell elcentral 6 ansluten där varje fas står i för- bindelse med var sin skena 7 (endast en visas) och därtill hörande säkringar 8-ll. Det hos varje konsument befintliga och konventionella elsystemet påverkas ej och behöver ej ändras p.g.a elmätarens konstruktion.

Några omdragningar av ledningar eller förändringar av väggkontakter behöver alltså ej företagas vid installa- tion av den uppfinníngsenliga elmätaren. Elmätaren är dock så konstruerad att information om den momentant uttagna eleffekten och den sedan sista avläsningstill- fället ackumulerade elförbrukningen samt gällande eltaxa kan sändas ut från elmätaren på det interna elnätet hos konsumenten, till enindikatorenhetlä, och avläsas på denna till elnätet, via en konventionell väggkontakt, anslutna indikatorenheten l2. Indikatorenheten 12 är försedd med företrädesvis tre indikatorer l3,lü,l5 av lysdiodtyp eller flytande-kristalltyp, via vilka alfanumeriska tecken kan åskâdliggöras. Indikatorenheten 12 är vidare på kon- ventionellt sätt försedd med elektronik för mottagning, avkodning och drivning av indikatorerna l3,lü,15.

Då skilda grupper konsumenter, såsom hushåll, iñustrier mm ofta har olika förbrukningsmönster och därvid betalar olika grundavgifter och eltaxor är det naturligtvis nödvändigt att utsändningen av nya eltaxor kan ske selektivt till varje grupp av konsumenter eller enskilda konsumenter för sig.

För att signalerna, överförda via elnätet, skall förorsaka ändringar endast i de elmätare man önskar är en identitets- enhet 16 anordnad att jämföra den på elnätet översända adresskoden med den i varje elmätare tidigare inprogrammerade, Wunika, adresskoden och enbart initiera förändringar i de elmätare vars identitetskod överensstämmer med den utsända.

I avsikt att tillföra indikatorenheten 12 information om momentant effektuttag, ackumulerad energiförbrukning isooazzs-3 9 uttryckt i monetära enheter, samt gällande eltaxa, är en sändare 17 anordnad mellan styrenheten 1 och en eller flera av elnätets faser. Sändaren 17 omvandlar informationen överförd från styrenheten till en överlagrad signalkod, vilken tillföres elnätet. Signalkoden överföres alltså via det konventionella elnätet till indikatorenheten 12.

Ett alternativt sätt att överföra information visas i fig. 3, där sändaren 17 ej är ansluten till någon av elnätets ledare, utan står i förbindelse med en infraröd ljussändare 18 anordnad i det eller de rum vari indikator- enheten 12 önskas placerad. Informationen från styrenheten l omvandlas således av sändaren 17 och överföres till infrarödljussändaren 18, som omvandlar sígnalkoden till modulerat infrarött ljus. Detta mottages av en vid indikator- enheten 12 anordnad infrarödljusmottagare 20. överföring av information från elmätaren till indikator- enheten 12 kan naturligtvis även ske via en därför avsedd separat ledare, vilken elektriskt förbinder elmätaren med indikatorenheten 12.

Elmätaren visad i fig. l är vidare utrustad med ett antal minnesceller benämnda la-52d. Minnescellerna är så anordnade att fyra minnesceller per vecka användes för lagring av information. Detta innebär att information lagrad under ett år kräver 208 minnesceller. I utföringsexemplet uppdateras första veckan minnescellen la med information om konsumentens energiförbrukning på dagtid, relaterat till eltaxan för dagtid, vars värde finns lagrat i minnes- cellen lc. Nattetid kopplas minnescellerna la och lc bort och konsumentens energiförbrukning i relation till eltaxan lagrad i minnescellen ld ackumuleras i mínnescellen lb. Under vecka två av registreringsperioden frånkopplas minnescellerna la-ld och istället inkopplas minnescellerna 2a och 20 på dagtid och 2b och 2d nattetid. På detta sätt genomlöpes under ett år alla 208 mínnesceller. 8UÛ4239~3 10 Elmätaren visad i fig. l erhåller alltså information om tidpunkt på dygnet och gällande eltaxa via elnätet och kommunikationsenheten 3. Efter ett eventuellt strömavbrott uppdateras automatiskt den tidsangivelse i elmätaren som är nödvändig för omkoppling mellan dag- och natt-taxa genom att tidsinformationen överföres via elnätet. Genom att minnescellerna är av s.k EAROM-typ försvinner ej den i minnescellerna la-52d lagrade informationen utan förblir intakt praktiskt taget oavsett hur länge strömav- brottet varar. Någon information går alltså ej till spillo och elmätaren fortsätter att fungera som vanligt det att matningsspänningen återkommit.

En uppfinningsenlig elmätare utan kommunikationsenhet visas i fig. 2. I detta fall överföras ingen information från elnätet till elmätaren varför en intern klockenhet 21 är anordnad att förse elmätaren med tidsinformation.

Klockenheten 21 kan lämpligen bestå av en mekanisk klocka, vilken träder i funktion vid strömavbrott. En i styrenheten intern elektronisk klockkrets (ej visad) förser normalt elmätaren med tidsinformation, vilken lagras löpande i ett tidminne 22 av EAROM-typ. Vid ett eventuellt strömavbrott faller dock den interna elektroniska klockan från och den mekaniska klockenheten 21 träder i funktion. Då strömmen återkommer på elnätet kontrollerar styrenheten l automatiskt den skillnad som uppkommit mellan tidsinformationen lagrad i tidminnet 22 och den tidsinformation som klockenheten 21 räknat in. Skillnaden tillföres tidminnet 22 och styr- enheten l kan fortsätta arbeta som vanligt. Då denna elmätare ej heller löpande erhåller information om eltaxans storlek måste information om dygnsrytmen och säsongsrytmen finnas lagrad. Detta sätt att anordna minnesceller medför att en differentiering av debiteringen kan ske för natt- och dagtaxa från vecka till vecka under året. På grund av den uteblivna kommunikationen är inte heller någon 8004239-3 ll identitetsenhet anordnad i elmätaren visad i fig. 2.

I fig. 3 visas ett ytterligare alternativ av en uppfinnings~ enlig elmätare. Denna skiljer sig från elmätaren visad i fig. 2 så tillvida att klockenheten 21 ersatts med en normalförbrukningsenhet 23, via vilken elmätaren justerar den interna elektroniska klockan efter ett strömavbrott.

Detta tillgår i korthet på sådant sätt att konsumentens uttagna effekt ständigt lagras och uppdaterar normalför- brukningsenheten 23. Information med viss karaktäristik finns således ständigt lagrad i normalförbrukningsenheten 23. Eftersom en konsuments förbrukningsmönster ej företer kraftiga förändringar från dag till dag kan styrenheten 1, efter ett strömavbrott, kontrollera var på normalförbruk- ningskurvan 2Ä effektuttaget för tillfället befinner sig och därvid avgöra aktuellt klockslag. Den interna elektroniska klockan kan på detta sätt "ställas" med relativt god noggrannhet. I och med att en mikroprocessor ändå används för behandling av datasignaler i elmätaren kan mikroprocessorn även användas i ett relativt omfattande "insvängningssystem" så att tiden justeras allt noggrannare mot normalförbrukningskurvan ju fler värden på kurvan som registreras efter strömavbrottet.

Med föreliggande uppfinning är det naturligtvis även möjligt att lagra in uppgifter i elmätarens minnesceller, om den totala elförbrukningen i landet, angiven per tids- period. Uppgifterna om denna elförbrukning kan exempelvis hämtas ur "historiska" årsförbrukningskurvor, veckobelast- ningskurvor och/eller dygnsbelastningskurvor. Ett exempel på en veckobelastningskurva visas i fig. 8. Vertikal axel avser "% av veckomedeleffekten" och horisontell axel veckans dagar. Härvid framgår hur belastningen på elnätet varierar under dygnet och under veckan. Genom att även ta hänsyn till variationerna under året, t.ex sommarför~ brukningen resp. vinterförbrukningen, kan den aktuella eltaxan i elmätaren automatiskt justeras så att kostnaden för konsumentens elförbrukning per kWh minskar då den totala elförbrukningen i landet, erfapenhetsmäs i t . } ' S g sJun:er, - 81394239-3 12 t.ex nattetid och under sommarhalvåret._Nya, uppdaterade, belastningskurvor kan sedan överföras till elmätaren allteftersom dessa förändras så att kostnaden för elenergin blir så riktig som möjlig.

Lagring av alla dessa styrparametrar, såsom belastnings- uppgifter, differentierade taxor mm möjliggöres genom, dagens långt utvecklade, minnen. Ett stort antal minnes- celler ryms numera i små kapslar eller chips, oftast inte större än en ordinär IC-krets. I elmätare av här angivet slag lämpar sig framförallt någon typ av halvledarminnen.

Andra minnestyper är naturligtvis också möjliga att använda, liksom även minnen nu under utveckling kan komma att användas.

Anordnas ett flertal minnen per dygn, såsom exempelvis minnesceller för dags-, kvälls- och nattförbrukning och motsvarande minnesceller för, exempelvis förutbestämda, dags-, kvälls- och natt-taxor, åtgår ca 2.200 minnesceller per år vilka med dagens minnen upptar en försumbar volym i elmätaren. Härvid kan konsumenten vid varje tidpunkt avläsa dels aktuell debitering per kWh, dels naturligtvis sin momentana elförbrukning samt totala kostnaden för 'ackumulerad elförbrukníng.

Det är även tänkbart att istället för att_lagra in normal- belastningsvärden, för landets totala elförbrukning, i elmätaren endast registrera konsumentens reella elför- brukning vid olika tidpunkter, såsom dags-, kvälls- och nattförbrukningen för varje dygn under året och först i efterhand, med hjälp av en centraldator, jämföra konsu- mentens elförbrukning med kraftproducenternas produktions- kostnad eller landets totala elförbrukning, för varje period, och därvid fastställa debiteringen. Detta för- faringssätt har dock flera nackdelar. Konsumenten kan ju exempelvis ej löpande erhålla information om aktuell eltaxa och kan följdaktligen ej förskjuta sin elkonsumtion till perioder då elenergin är billig. Ej 800h239-3 13 heller kan information erhållas om kostnaden för totalt ackumulerad energiförbrukning._ Fig. H visar en programflödesplan, vilken i stora drag återger funktionen hos en elmätare försedd med kommuni- kationsenhet 3. Varje flödesplanssymbol 25-33 beskrivs i korthet och i punktform med avseende på sin funktion nedan. 25:start 26:inítíerin§ av kommunikationsenheter (flyttar ID-numret till annat minne) 27:läser in energipris från minne 28:läser av momentant förbrukad effekt 29:beräknar kostnaden för förbrukningen Büzuppdaterar ackumulerad kostnadsminne 3l:uppdaterar aktuell energiförbrukning i dag-, natt- eller helgminne och/eller aktuell vecka 32:uppdaterar indikatorenheten šuzväntar en (l) sekund.

Fig. 5 visar på motsvarande sätt en programflödesplan för en elmätare med kommunikation i endast en riktning, dvs enbart mottagning.Flödesplanssymbolerna BH-39 beskrivs i korthet på motsvarande sätt som ovan. ï jüzstartar vid meddelande från energiverket (individuell adress eller gruppadress) 35:läser av kommandokod mottagen via kommunikationsenhet Bózär kommandokoden = 1 37:välj dag-,¿natt- eller nelgtaxa utifrån aktuell tidpunkt skriv i aktuellt minne. 38:skriv nytt energipris i energiprisminne 39:stopp I fig. 6 visas ett kopplingsschema över en del av drivkretsarna för indikatorenhetens 12 indikatorer l3,lÄ,l5. En transistor H0 tillför indikatorn Ål ström så att några eller alla av indikatorns sju segment lyser upp. Vilka av segmenten som skall aktiveras beror bl.a av signalerna erhållna från inverterarnas H2 utpångar 89014239-3 14 Fig. 7 visar ett kopplingsschema över en analog-/digital- omvandlare H3, vilken omvandlar den analoga signalen från givaren 2 till en digital signal vilken kan mottages och bearbetas av styrenheten l. Analog-/digitalomvandlaren består huvudsakligen av konventionella, elektroniska kompo- nenter såsom t.ex operationsförstärkare UH,45,H6, ett flertal dioder, kondensatorer och motstånd. Analog-/dígital- omvandlarens uppbyggnad och funktionssätt anges ej i detalj då sådana anordningar sedan tidigare är välkända.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till ovan relaterade utföringsexempel utan ett flertal alternativa utföringsformer kan tänkas inom ramen för patentkraven.

Claims (12)

aooazzs-3 15 PATENTKRAV

1. Elmätare, företrädesvis avsedd för imätning, registrering och avläsning av en konsuments eleffektuttag och/eller energiförbrukning, k ä n n e t e c k n a t diä r a v, att ett flertal minnesceller (la-52d) är anordnade för lagring av information om konsumentens energiförbrukning varvid åtminstone en del av minnescellerna (la-52d) var för sig är anordnade att lagra ett förbrukningsrelaterat värde i form av förbrukade energienheter och/eller i form av ett kostnadsvärde, för en, för varje minnescell (la-52d) förutbestämd och klart avgränsad, tidsperiod, exempelvis under en viss tidsperiod under dygnet.

2. Elmätare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ett flertal minnesceller (la-52d) är anordnade att mottaga och lagra normalförbrukningsvärden för förutbestämda tidsperioder.

3. Elmätare enligt något eller nâgra av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att ett modem (4) är anordnat för lösbar anslutning av ett avlägsníngsdon (5) till elmätaren och inrättat för kommunikation i åtminstone en riktning, exempelvis för överföring av information från någon eller nägra av de i elmätaren anordnade minnescellerna (la-52d) till avläsningsdonet (5).

4. Elmätare enligt något eller nâgra av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en sändare (17) är anordnad att omvandla och utsända information, genererad i elmätaren och avsedd huvudsakligen för överföring till indikeringsenheten (12), exempelvis via en infrarödljussändare (18). as@o42s9-3 16

5. Elmätare enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä nan e t e c kan a d d ä_r a v, att en kommunikationsenhet (3) är anordnad att mottaga, via elnätet förmedlade signaler vilka exempelvis kan utgöras av överlagrade, frekvensmodulerade datakodsignaler.

6. Elmätare enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e cak n a d d ä r a v, att en kommunikationsenhet (3) är anordnad att via elnätet sända en, exempelvis frekvensmodulerad, signal, överlagrad nätspänningen.

7. Elmätare enligt något eller några av föregående patentkrav, kwä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en normalförbrukningsenhet (23) är inrättad att uppdatera och lagra information om konsumentens effektuttag under vissa förutbestämda tidsperioder.

8. Elmätare enligt något eller några av föregående patentkrav, I ' i k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en normalförbrukningsenhet (23) är anordnad att efter spänningsbortfall jämföra aktuellt effektuttag med de i normalförbrukningsenheten (23) lagrade normalförbrukningsvärdena, och därvid framräkna aktuellt klockslag.

9. Elmätare enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en minnescell (22) är anordnad att mottaga och lagra en identiteskod, exempelvis för att möjliggöra unik adressering av varje elmätare. 8004239-3 11

10. Elmätare enligt något eller några av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en minnescell (22) är anordnad att regelbundet mottaga och lagra uppgifter om aktuellt klockslag, och vilken minnescell (22) är anordnad att kvarhâlla 'informationen även under spänningsbortfall.

11. ll. Elmätare enligt något eller nâgra av föregående patentkrav, k ä n n_e t e c k n a d d ä r a v, att en mekanisk klockenhet (21) är anordnad att aktiveras, åtminstone vid spänningsbortfall, för kvarhållning och uppdatering av elmätarens interna tidmätare.

12. Elmätare enligt något eller några av föregående _ patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en sändare (17 är anordnad att via elnätet, exempelvis induktivt, utsända datakodad information för transmittering till, en till elnätet lösbart ansluten, índikeringsenhet (12).