SE429137B - Anvendning av herdbara konsthartsblandningar for ytbehandlingar och for tryckferger for djup, flexo- och duktryck - Google Patents

Description

7sos1z7e9d aven addukt av en fast polyaminoamid av' dimer fettsyra och en diamin och av ett överskott av ett fast epoxid- p harts och C) lösningsmedel och eventuellt pigment till användning som målningsfärger, tryckfärger, bindemedel för kaschering av alla typer av folier och papper. i i "Föremålet enligt den tyska utläggningsskriften 1 6.94 958 är ett förfarande för framställning av konsthartser genom om- sättning av polyamider med epoxidföreningar, känneteclmat av att andelendiamin för framställning av polyamiden, som framställes på känt sätt, består av 20-100 'åå l-amino-š-aminometyl-š, 5, S-tri- metylcyklohexan och andelen av denna polyamid i blandning med epcxidföreningen utgör 10-993 %.

Vid detta förfarande blandas direkt polyamiden och epoxid- hartset utan föradduktering enligt föreliggande uppfimiing. Dy- lika blandningar är beträffande filmbildning vid rumstemperatur eller vid en något förhöjd temperatur ännu icke tillfredsställan- de och användningsomràdet för detta förfaringssätt motsvaran- de grad begränsat. ' “ ' Tryckt material på. basis av den tyska utläggningsskriften l 494' 523 har en tillräcklig beständighet gentemot kemikalier och goda mekaniska och termiska egenskaper. För att erhålla klara lösningar måste dock lösningsmedlet innehålla en relativt stor andel aromater. I På grund av hänsynen till arbetsplats- och miljöskydd, som på senare tid allt starkare kommer i förgrunden, fordrar man i praktiken bindemdel för beläggningar och tryckfärger, som ut- gör klara lösningar i aromatfria lösningsmedel. Användningen av aromater är även av teknologiska skäl icke önskvärd. Sålunda kan exempelvis vid användning av aromathaltiga lösningsmedel en svällning av tryckvalsazna förekomma.

Uppgiften för föreliggande uppfinning var att åstadkomma härdbara, i aromatfria lösningsmedel klart lösliga bindemedel*- system, som efter avdunstning av lösníngsmedlet ger fysikaliskt torra och klara filmer och som härdar vid :rumstemperatur eller vid en något förhöjd temperatur, varvid beläggningarna och tryck- filmerna motsvarar praktikens fordringar med avseende på kemiska påfrestningar. 7808137-9 Denna uppgift har enligt uppfinningen löste gennm användning av härdbara konsthartsblandningar för ytbelägg- ningar och för tryckfärger för djup-, flezco- och duktryck, bestående av konsthartsblandningar såsom bindemedel, näm- ligen av A) en fast konsthartskomponent med fria aminogrupper be- stående av en addukt av ett epoxidharts och ett över- skott av polyaminoamider, nämligen av I. fasta polyaminoamider med ett amintal av 50-200, isynnerhet 50-150, framställda av a 1) a 2) aö) eventuellt i a 4) alifatiska dikarbonsyror med 6-15 kolatomer eller deras blandningar och eventuellt av aromatiska och/eller aralifatiska och/eller hydroaromatiska karbonsyror, som eventuellt är alkylsubstituerade, eller deras blandningar i mängder av 0,95 - 0,05, isynnerhet 0,8 - 0,2, ekvivalenter, hänförda till totallcarbozcyl- grupper, och alifatiska, hydroaromatiska och aromatiska monokarbonsyror eller monofunktionellt verkan- de syror eller anhydrider blandning med dimera fettsyror och/eller additíonsprodukter av akrylsyra till omättade fettsyror och/eller heptadekandikarbonsyror och av ett överskott av bl) en eller flera diaminer med den allmänna for- meln I 1 R N52 l R Rl I Rl RE i vilken H1 = H eller en; och 32 = -cna-Nnz eller -CKCïíæa-NHZ och eventuellt av _, ?sos1s7é9Ai b 2) aminer med den allmänna formeln II man -[-- (cHmX-NH -q-b-T- H II i vilken R betecknar en alkylgrupp med. 1-4 kolatomer eller väte och x 2-6 och y är 2-4, och av II. aminoamidföreningar och/eller aminoimidazolin- » föreningar och/ eller imidazolingrupphaltiga aminoamidföreningar med aminväteekvivalentvikter av 90-500 på basis av polyalkylenpolyanher med den allmänna formeln II (se b 2) i och/eller av .III.a) aminer med den allmänna formeln II eller g b) aminer med den allmänna formeln III I' i 112m _ (cHmx-lvnz ' ' III i vilken R betecknar en alkylgrupp med 1-4- kolatomer eller isynnerhet väte och x är 2-6, isynnerhet 2, och/eller av IV. för härdning av epoxzldhartser lämpliga Mannich- baser med minst 2 reaktionsbenägna aminväteatomer och bestående av B) en konsthartskomponent med fria epoxidgzupper bestå- ende av en addukt av fasta polyaminoamider såsom i A I) och ett överskott av ett epoxidharts och inne- hållande G) aromatfria lösningsmedel och eventuellt pigment.

Ett ytterligare föremål för uppfinningen är användning av härdbara konsthartsblandningar för ytbeläggningar och för tryckfärger för djup-, flexo- och duktryck, känneteclcnat av att i en variation av krav l för addulcterna A) användningen av aminoföreningarna II-IV faller bort. i Ett ytterligare föremål för uppfinningen är användning av konsthartsblandningar för ytbeläggningar och för tryckfärger för tryckmaskiner med ringa tryckhastighet, kännetecknat av att man i stället för addukterna A I, A II, AIII och A IV valfritt använder en eller flera av motsvarande icke föraddukterade amin- föreningar I, II, III och IV, varvid aminföreningarna I före- trädesvis användes tillsammans med en eller flera av komponen- terna II - IV.

För de enligt uppfinningen använda alifatiska dikarbon- syrorna skall exempelvis nämnas: adipinsyra, pimelinsyra, kork- syra, azelainsyra, sebacínsyra, dekametylendikarbonsyra och brassylsyra.

För de enligt uppfinningen samtidigt använda alifatiska, aralifatiska och aromatiska dikarbonsyrorna skall exempelvis nämnas: tereftalsyra, isoftalsyra, tetrametyltereftalsyra, cyklo- hexandikarbonsyra-l,4, xylylendiättiksyra, fenylendiättiksyra, fluorendikarbonsyra, additionsprodukter av akrylsyra till högre monomera omättade fettsyror med 16-22 kolatomer oohjkarbonsyror som framställs genom karboxylering av omättade högre monomera fettsyror med 16-22 kolatomer. .

Man kan enligt uppfinningen använda difunktionellt verkan- de polykarbonsyror, t.ex. cyklopentantetrakarbonsyradianhydrid, bicyklo[2,2,2]okt-7-en-tetrakarbonsyradianhydrid, bicyklo[2,2,2}- okt-7-en-trikarbonsyra, trimellitsyraanhydrid och pyromellitsyra- dianhydrid. ¶ Man föredrar enligt uppfinningen isoftalsyra och tereftal- syra. Eventuellt förekommande alkylsubstituenter kan ha l-4, före- trädesvis l-2,kolatomer.

För inställning eller reglering av den erforderliga eller önskade polymerisationsgraden samt smältviskositeten hos konden- sationsprodukterna kan man samtidigt använda anhydrider av enligt uppfinningen använda dikarbonsyror, som under de givna reaktions- förhällandena med aminer övervägande bildar imider, och mono- karbonsyror. Den eventuella andelen av monofunktionella eller monofunktionellt verkande föreningarna kan utgöra 0,01 - 0,5 ekvivalenter, isynnerhet 0,1 - 0,5 ekvivalenter, hänförda till totalsyraekvivalenter.

Såsom typiska företrädare för dessa föreningar skall näm- nas: Aromatiska serien: ftalsyra, ftalsyraanhydrid, dimetyl- ftalsyra, dimetylftalsyraanhydrid, bensoesyra, naftalenkarbon- syra.

Hydroaromatiska serien: tetrahydroftalsyraanhydrid, di- metyltetrahydroftalsyraanhydrid, endometylentetrahydroftalsyra- I 7803137-9 'zsozmzv-s- i i anhydrid, hexahydroftalsyraanhydrid.

Alifatiska serien: raka eller grenade, eventuellt omättade syror med 2-22 kolatomer, t..ex. ättiksyra, propionsyra, smörsyra, stearinsyra, palmítinsyra, oljesyra, talloljefettsyra.

Man föredrager enligt uppfinningen att använda tetrahydro- ftalsyra, hexahydroftalsyra, ättiksyra och o-ftalsyra.. övervägande difunktionellt verkande föreningar, exempel- vis aromatiska tetrakarbonsyradianhydrider, kan likaledes under de givna reaktionsförhâllandena insättas i ringa mängder." .In- satsmängderna regleras genom de mindre amindbildande andelarna av förhandenvarande dianhydrid, då dessa-pá grund av deras tri- eller tetrafunktionalitet verkar bryggbildande, varvid-en stark ökning av viskositeten äger rum, som kan leda till gelbildning.

De infördavmängderna måste isvarje fall väljasiså., att dessa skadliga verkningar inskränkes till en försvarbar grad.

Dikarbonsyrorna enligt uppfinningen kan även användas i form av deras amidbildande derivat, t.e:c. estrar. i Med det eventuellt samtidigt använda dimera fettsyrorna avses polymeriserade syror, som kan framställas av omättade, naturliga och syntetiska, enbasiska alifatíska fettsyror med 16- 22, kolatomer, företrädesvis 18 kolatomer, medelst' kända för- faringssätt (jfr. tyska Offenlegungsschriften l 445 938 och l 445 968,ftyska patentskriften 2 118 702 och tyska utlägg-d ningsslcz-iften l 280 852). i Typiska dimeriserade fettsyror, som förekommer i handeln, har ungefär följande sammansättning: monomera syror 5 - 15 vikt% dimera syror 60 - 80 " trimera och högre funk-._ tionella syror 10 - 55 " Man kan dock även använda djmera fettsyror, som hydra- rats medelst kända förfaranden och/eller vilkas dimerandel be- rikats genom ett. lämpligt destillationsförfarande till >8O vikt%.

Såsom exempelpâ. en additionsprodukt av akrylsyra 'och en» omättad fettsyra kan man nämna en i handeln förekommande. addukt av alcrylsyra och en konjugerad Glß-monokarbonsyra. Produkter av denna typ kan även vara hydrerade.. Den eventuellt även tillsam- i mans använda heptadekandikarbonsyran kan framställas enligt den tyska patentskriften 1 006 84-9. -1 7808137-9 Dessa eventuellt tillsammans använda syrorna kan in- föras i mängder av 0,05 - 0,8 ekvivalenter, hänförda till total- ekvivalenter.

Inom dessa gränser måste dessa värden varieras med av- seende på den förekommande syrakomponenten och typ och mängd av övriga komponenter för att man skall erhålla de enligt upp- finningen använda produkterna. Dylika variationer hör till självklarheter för fackmannen inom detta område och är över- blickbara beträffande tendens och effekt.

Såsom diaminer enligt uppfinningen skall såsom före- dragna exempel nämas: š-aminometyl-š,5,5-trimetyloyklohexylamin (isoforondiamin) och l-metyl-4-(l-amino-l-metyletyl)-oyklohex'yl- amin (mentandiamin). Diaminerna enligt uppfinningen kan även in- föras i blandningar med sig själva och med andra aminer.

De eventuellt samtidigt använda aminerna kan samtidigt användas i mängder av 0,01 - 0,5, isynnerhet 0,1 - 0,25, ekvi- valenter, hänförda till totala aminmängden. Inom dessa gränser måste dessa värden varieras med avseende på. den förekommande syrakomponenten samt typ och mängd av övriga komponenter för att man skall erhålla de enligt uppfinningen använda produkter- na. Dylilca variationer hör till självklarheter för fackmannen inom detta område och är överblickbara beträffande tendens och effekt.

De eventuellt samtidigt användbara aminerna faller under den allmänna formeln II noN-E-(cnlnx-Nn-qïr-æx II i vilken x är 2-6 och y är 2-4 och R betecknar en alkylgrupp med 1-4 kolatomer eller väte och däIf/id y > värdet av x inom molekylen kanxara lika eller olika.

Såsom exempel kan nämnas dietylentriamin, trietylentetramin, tetraetylenpentamin, dihexametylentriamin, hydrerade cyanetyle- ringsprodukter av flervärda aminer, t.ex. N-aminopropyletylen- diamín och N ,N'-bis(aminopropyfletylendiamin.

Dessa aniner är i handeln förekommande epoxidhartshärdare och kan enligt uppfinningen likaledes användas tillsammans æm hårdare.

Karbonsyrorna och aminerna kondenseras i sådana mängder, att de bildade polyaminoamiderna har amintal mellan 50 och 200, 7sos1z7-9 isynnerhet mellan 50 och 150. Exempel på framställningen visas i tabell 1. ~ i Såsom aminoamider, aminoimidazoliner och ímidazolingrupp- haltiga aminoamider lämpar sig de som hårdare för epoxidföreningar till tekniken hörande och i praktiken införda föreningarna, som är kända exempelvis från de tyska patentskrifterna 972 757, och 1 074 ass, 'ae tyska utiäggningsskriftema 1 041 246, 11 089 544, l l06 4-95, l 295 869 och l 250 918, de brittiska patentskrifterna 805' 517, 810 548, 875 224, 865 656 och 956 709, den belgiska pa- tentskriften 595 299, den franska patentskriften l 264- 244 och de amerikanska patentskrifterna 2 705 225, 2 712 001, 2 881 194, 2 966 478, 5 002 941, 5 062 775 och 5 l88 566. _ Såsom fördelaktiga för användning .enligt uppfinningen har aminoamíder, aminoimidazoliner och imidazolingrupphaltiga amino- amider visat sig, vilka framställes genom omsättning av II.a l) monokarbonsyror, såsom :raka eller grenade .alkylkarbon- 'syrormed 2-22 kolatomer, isynnerhet med 2-4 'och 16-22 kolatomer, företrädesvis med _18 kolatomer, t..ex. ättik- syra, propionsyra, smörsyra, kapronsyra, kaprylsyra, kaprinsyra, laurinsyra, myristinsyra samt isynnerhet de naturliga fettsyrorna såsom stearin-, olje-, clínol-, linolen- och talloljefettsyra eller a 2) _ de genom polymerisation av omättade naturliga och syn- tetiska enbasiska alifatiska fettsyror med 16-22 kol- satomer, företrädesvis 18 kolatomer, medelst kända för- faranden framställda s.k. diJnera fettsyror (jfr. exem- pelvis tyska Offenlegungsschriften l 4-45 958 och l 44-5 968, tyska patentskriften 2 118 702 och tyska utläggningsskriften l 280 852).

Typiska i handeln förekommande polymeriserade .fett- syror har ungefär följande sammansättning: g monomera syror 5 - 15 viktïë dimera syror 60 - 80 " trimera och högre funktionella syror 10 - 55 " Man kan dock även användafettsyror, vilkas trimera och högre funktionella halt eller vilkas dimer-andel -anrikats genom lämpliga destillationsförfaranden, eller fettsyror, -som hydrerats medelst kända förfaringssätt, eller -I 7ana1z7ë9 a 5) karbonsyror som erhålles av omättade högre fett- syror med 16-22, isynnerhet 18, kolatomer eller deras estrar med aromatiska vinylföreningar genom sampolymerisation (se exempelvis brittiska patent- ekriften so; 517) eller a 4) syror, som framställes genom addition av fenol eller dess substitutionsprodukter till omättade monokarbon- syror, t.ex. hydroxifenylstearinsyra (se exempelvis tyska Offenlegungsschriften 1 545 754) eller 2,2-bis- (hydroxifenyflvaleriansyra, eller additionsprodukter av fenol till polykarbonsyror, t.ex. dimer fettsyra (se empelvis amerikanska patentskriften 3 468 920), eller med polyaminer i ett förhållande av amingrupperzkarboxylgrupper > l.

I allmänhet införas syrorna i de ovan nämnda grupperna för sig för kondensationen med polyaminerna. Man kan dock även använda blandningar. En särskild betydelse inom tekniken har polyaminoamider och polyaminoimidazoliner av de under II a l) och II a 2) nämnda monomera och polymera fettsyrorna erhållit, vilka man således föredrager att införa enligt uppfinningen.

Såsom enligt uppfinningen använda aminkomponenter för framställning av polyaminoamider användes polyaminer såsom III a l) polyallqylenpolyaminer med den allmänna formeln II, exempelvis polyetylenpolyaminer, t.ex. dietylentri- amín, trietylentetramin, tetraetylenpentamin eller polypropylenpolyamin, och de genom cyanetylering av polyaminer, isynnerhet av etylendiamin, och efter- följande hydrering framställda polyaminer (firma- prospekt från BASF AG, 1976) eller a 2) eventuellt substituerade allqylenpolyaminer med den allmänna formeln III, exempelvis etylendiamin, pro- pylendiamin, butylendiaxzin, hexylendiamin och isynner- het etylendiamin, eller blandningar av två eller flera av de under A II och A III angivna aminerna. Man föredrager enligt uppfinningen att införa de un- der III a l) angivna polyaminerna.

De enligt uppfinningen föredragna aminoamiderna och imidazolingrupphaltiga aminoamiderna har aminväteekvivalent- vikter av ca 90 till ca 500. -' 780313?-9 10 Såsom Mannich-baser enligt föreliggande uppfinning avses omsättningsprodukter av fenoler, formaldehyd och sekundära ami- ner. Som fenoler kan man insätta monofenoler, t.ex. fenol, orto-, meta- och parakresol, isomera xylenoler, para-tertiär-butylfenol, para-nonylfenol, d-naftol, p-naftol, samt di- och polyfenoler, t.ex. resorcin, hydrokinon, ÅI-JV-dioxidifenyl, Ll-JV-dioxidi- fenyleter, ëff-dioxidifenylsulfon, 4,4'-díoxidifenylmetan, bisfenol nå., och de som novolacker betecknade kondensationspro- dukterna av fenol och formaldehyd.

Såsom sekundära amider kan införas: dimetylamin, dietyl- amin, dipropylamin, dibutylamin, piperidin, pyrolidin, morfolin och metylpiperazin.

En omfattande uppräkning av användbara fenoler och aminer förefinnes i M. Tramontini, Syntheses 1975, sid 705. Beträffande framställning av Mannich-baser hänvisas likaledes till detta lítteraturställe. ' Holmängderna formaldehyd och amin per 'mol fenol hänför sig till antalet substitutionsbenägna grupper. I fenol är dessa 5, i bisfenol A 4 och i para-tertiär-butylfenol 2.

De Mannich-baser, som man enligt uppfinningen föredrar att använda, är reaktionsprodukter av fenol eller bisfenol A, formaldehyd och dimetylamin med l-Ll- tertiära amingrupper.

Då man använder novolaoker som fenolkomponent, så. er- håller man Mannich-baser med upp till 10 och flera sek1mdära amingrupper. i Vid omsättning av Mannich-baser med taminoamíder kan alla tertiära aminogrupper i Mannich-basen 'bytas ut.

Aminutbytesreaktionen sker, då. Mannich-bas och aminoamid, eventuellt tillsammans med inerta lösningsmedel, upphettas med omrörning till wemperamer > 1oo°o, företrädesvis 150 - 1so°o.

Den inom 1/2 timme till 3 timmar frigjorda sekundära aminen destilleras i ett kylt förlag. Den avdestillerade aminen är enligt gaskromatografisk analys så ren, att den utan ytterligare upparbetning åter kan användas för framställning av utgångs- mannichbasen.

De samtidigt enligt uppfinningen använda epoxidhartserna glycidyletrar med flera än en epoxnldgruppper molekyl. De här- rör från flervärda fenoler, isynnerhet 'bisfenoler, och novolacker och deras epoxidvärden ligger mellan 0,100 och 0,600, isynnezjnet 7808137-9 ll dock mellan 0,200 och 0,550.

Beroende på amintal och epoxidvärde arbetar man före- trädesvis med följande blandningsförhållanden.

Polyaminoamidhärdare Epoxidharts Amintal Epoxidvärde 50-85 785-115 115-150 O,200-O,225 O,590-O,44O O,520-0,550 100 s - - 85-144 s 45-72 e 54-57 s - 100 s - 144-195 s 72-98 s 57-77 s - - 1oo g 195-254 g 98-127 g 77-101 g Dessa blandningsförhållanden kan i praktiken över- och underskridas. De skall dock väljas så att de därmed framställda tryckfilmerna ändock har god kemisk och termisk beständighet.

Generellt ställer man på de enskilda komponenterna och på slutprodukten följande fordringar.

Aminoamiden måste vara löslig i aromatfria lösningsmedel, aminoamiden måste vara fördragbar med de samtidigt använda epoxídföreningarna, addukten A). måste vara fördragbar med ad- dukten B) och blandningen av addukter måste vara klar både såsom fysikaliskt torkad film som såsom härdad film.

Då de härdbara konsthartssystemen enligt uppfiningen skall användas som bindemedel för tryckfärger, inför man de enskilda komponenterna bäst i form av deras addukter, då härvid filmen mycket snabbt är fysikaliskt torr och även härdningen sker snabbt.

För det moderna tryckförfaraudet med höga tryckhastigheter är det- ta en väsentlig faktor.

Då endast en av komponenterna införes såsom addukt eller man helt utesluter adduktering-vilket genomgående är möjligt vid samtidig användning av aromatiska syraanhydrider - erhåller man filmer med samma fysikaliska och kemiska slutegenskaper.

Då dock för att erhålla en fysikaliskt torr eller härdad film längre tid åtgår, föredrager man i regel denna införingstyp för beläggningar och för tryckförfaranden med mindre arbets- hastigheter.

För de enligt uppfinningen använda konsthartserna väljer man lösningsmedel även med hänsyntagande till det tryckförfaran- de som kommer till användning.

.J 'veosßv-a i 12 Sålunda använder man för .tryckförfaranden med stor tryck- hastighet (rotationstryck) snabbt avdunstande lösningsmedel, t.ex. blandningar av lägre alifatiska alkoholer med 2-4 kolatomer, estrar, t.ex. ättiksyraetylester, -propylesteig -isopropylestem -butylesterioch -isobutylestem ketoner, t.ex. aceton, metyletyl- keton, metylisobutylketon, metyl-n-butylketom och bensinbland- ningar med kokgränser mellan 60 och l60°C, isynnerhet dock bland- ningar av .etanol och» etylacetat.

För tryckförfaranden med mindre tryckhastigheter, t.ex. duktryckförfarande, eller även för ytbeläggningar kan man även använda lösningsmedel med 'relativt långa avdunstningstider, så.- som de inom detta område brukliga glykoletrar och -acetat, even- tuell' i blandning med andra för ifrågavarande tryckförfaranden lämpliga lösningsmedel.

Med förfaringssättet enligt uppfinningen kan oorganiska och organiska substrat tryckas och beläggas. Här kommer de inom tryckindustrin brukliga folierna ifråga, t.ex. polyamider, poly- estrar eller polyesteramider, värmekänsliga folier av t.ex. poly- eten och polypropen, samsprutningsfolier av polyeten och poly- propen, icke behandlade dler med polymerer belagda eller med nitrocellulosa lackerade cellglasfolier, papper, kartonger och eventuellt polyvinylklorid eller dess sampolymerisat, samt me- tallfolíer, t.ex. aluminiumfolier. Kombinationer av dessa material är eventuellt även möjliga. Beläggningarna kan åstadkommas på de inom byggnadssektorn vanliga materialen, t.ex. på betong, metall, trä och konsthartser.

Eramställning av addukter l. Härdare-addukter a) .De polyamineamidhärdare, som kommer till användning, lö- ses företrädesvis såsom EO-procentig i ett lösningsmedel eller -blandning och blandas väl med en del av den för fullständig härdning nödvändiga mängden epoxidharts - likaledes företrädes- vis löst som äO-procentig i ett lösningsmedel eller -blandning.

Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstemperatur eller motsvarande kortare uppehållstider vid förhöjda temperaturer (tex. 16 timmar vid 40%) är förreaktionen avslutad ochadduk- ten färdig för användning. b) Den polyaminoamidhärdare, som skall insättas, löses till- sammans med en del av den för fullständig härdning nödvändiga! 7808137-9 mängden epoxidharts, företrädesvis 50-procentig, i ett lös- ningsmedel eller -blandning med omrörning vid rumstemperatur.

Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstemperatur eller motsvarande kortare uppehàllstid vid högre temperaturer (t.ex. l6 timmar vid 40°C) är förreaktionen avslutad och addukten fär- dig för användning. 2. Epoxidhartsaddukter a) Det epoxidharts, som skall insättas, löses företrädesvis 50-procentigt i ett lösningsmedel eller -blandning och blandas väl med en del av den för fullständig härdning nödvändiga mäng- den polyaminoamidhärdare - likaledes företrädesvis löst 50-pro- centigt i ett lösningsmedel eller -blandning. Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstemperatur eller motsvarande korta- re uppehållstiden vid förhöjda temperaturer (t.ex. ca 15 timmar vid 40°C) är förreaktionen avslutad och addukten färdig för användning. b) Det epoxidharts, som kommer till användning, löses med omrörning tillsammans med en del av den för fullständig härdning nödvändiga mängden polyaminoamidh/ärdare, företrädesvis 50-pro- centig, i ett lösningsmedel eller -blandning vid rumstemperatur.

Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar eller motsvarande kortare uppehàllstider vid högre temperaturer (t.ex. ca 15 timmar vid 4000) är förreaktionen avslutad och addukten färdig för använd- ning. e) Det epoxidharts, som finner användning, löses företrädes- vis 50-procentigt i ett lösningsmedel eller lösningsmedelbland- ning och blandas väl med en del av den för fullständig härdning nödvändiga mängden härdare-addukt enligt l a) och/eller l b).

Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstemperatur eller motsvarande kortare uppehâllstider vid förhöjda temperaturer (t.ex. 16 timmar vid 40°0) är reaktionen avslutad och addukten färdig för användning.

Förwadditionsgraden ligger vid de enskilda addukterna mellan 24 viktdelar polyaminoamid 24 viktdelar epoxidharts resp. l viktdel epoxidharts l viktdel polyamino- amid och 78o8137_9 ...W.-ll..-Uy 15 víktdelar polyaminoamid 15 viktdelar epoxidhlarts resp. 10 vviktdelar epoxidharts lOv viktdelar polyaminoamid isynnerhet dockvmellan 22/5 och 17/8.

Detta omrâde av föradduktion för adduktlösningarna bör lämpligenicke överskridas, enär man annarsinom en alltför kort tid får räknamed gelningsföreteelser.

De ide .följande tabellerna 2 och. 5 angivna polyaminoamid- och epoxidhartskomponenterna.behöver icke vara identiska i de båda addukterna utan kan även varieragpåg godtyckligt sätt.

För framställning av konsthartsblandningar, ”som är fär- diga förianvändning, kan således de enskilda adduktlösningarna blandas på följande sätt; e A) härdarefadduktenligt l a) + epofidhartsaddukt enligt 2 a) B) e " " 'l a) + " " 2 b) c). _ 'n n Ia) + n n "2 c) D) n' n l b) + n n 2 a) E) n n 'l b) + n . n' 2 b) F) n n l b) + n n fa c) .Man föredrager på produktionstekniska grunder .i praktiken utförandet enligt G) förlframställning av konsthartsblandningar- na.

Exemjgel l 244 g polyamineamlanäraare enligt nr.l, tabell 1, löses med omrörning och lätt upphettning i en blandning av 22 g etanol och 22 g etylacetat. Till denna lösning sättas och blandas väl 12 g av en EO-procentig lösning av. ett fast bisfenol-A-epond- harts med ett .epoxidvärde av 0,210 i etanol/etylacetat (lzl).

Sedan blandningen fått stå. ca- 15 timmar vid 40°C är förreaktionen avslutad och härdare-addukten färdig för användning. I *Exempel 2 .li-O g av ett fast bisfenol-A-epoxidharts med ett epoxid- värde av 0,210 löses med omrörning ochlättrupphettning i en blandning av..2O g etanol och 20 g etylacetat. Till. denna lös- ning sättes och blandas väl 20 g härdare-adduktlösning. enligt exempel l. Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstempe- ratur är förreak-tionen avslutad och epoxzldhartsaddukten färdig för' användning. _! 78Uö10l'7 15 Framställning av tggpkfärger Sedan hårdare-adduktlösningen och epoxidhartslösningen framställts kan såväl den ena som den andra - eventuellt även båda - pigmenteras med de inom tryckfärgindustrin bruklíga dis- pergerareanordningarna. Härvid kan man använda organiska och oorganiska pigment och lösliga färgämnen. Sedan hårdare- och epoxidhartsaddukterna blandats i riktigt mängdförhàllande (se tabell 4) spädes de färdiga tryckfärgerna alltefter fordringar- na för ifrågavarande tryckförfarande till den riktiga tryck- viskositeten.

Ett urval av sålunda framställda tryckfärger tryckas med en i handeln förekommande tryckmaskin från vals till vals på polyeten. Trycken var genast efter lösningsmedlets avdunst- ning fysikaliskt torra, så att ingen fastklibbning eller kopi- ering av färgen kunde iakttagas på baksidan av den upprullade folien. Sedan folien förvarats 7 dagar vid rumstemperatur un- derkastades trycken ett utförligt, inom tryokfärgindustrin bruk- ligt test. Värdena för de mekaniska, kemiska och termiska be- ständighetsegenskaperna är angivna i tabell 5.

Beskrivning av de använda testmetoderna l. Adhesion Prövningen av tryckfilmernas adhesion på ett tryckunder- lag utföres med Tesafilm -remsor. lO pâklistrade remsor avri- ves snabbt eller långsamt. 2. Beständighet mot skrapning Tryckfilmerna skrapas mer eller mindre starkt med finger- nageln. 3. Kemisk beständighet öedan tryckfilmerna förvarats 24 timmar i de ifrågavaran- de kemikalierna prövades och utvärderades tryckfílmernas meka- niska egenskaper, såsom vidhäftning, skrap- och nötningsbeständig- het direkt efter uttagandet från testmediet och efter en åter- hämtningstid av lO minuter i luft. 4. Blookpunkt Mot varandra veckade tryckfilmer förvaras under en be- lastning av 60 g/cm? med en daglig ökning av temperaturen med lO°C. Bedömningskriterien är den temperatur, vid vilken filmer- na efter utveckling visar de första lätta skadorna. 7a0e.1e37-9i til; Utvärdering av testmetoderna 1-5 mycket god (invändningsfri film) gode (enstßa, punktformiga skador) tillfredsställande (synbara skador) tillräcklig (etorfläekiga filmskeaer) icke tillfredsställande (förstörd film) mkwruw Utvärdering av testmetoden 4 Angivande av den kritiska temperaturen. _ Såsom .de bestämda värdena visar, e erhölls vid användning av konsthartsblandningarna enligt uppfinningenesâsom tryckfärg- bindemedel bättre kemikaliebeständighet och framförallt tydligt högre vamebeetänaighet (bieekpunkt) än via ae i aeg brukiige enkomponent-tryckfärgerna (t.ex. på basis av polyamidhartser och/ eller nitrocellulosa) . i Det visade sig dessutom, att kemikaliebeständigheten ytterligare kan förbättras, då procentuella mängder *av polyamino- amidhârdarna enligt uppfinningen ersättas med i handeln ”förekom- mande, vid rumstemperaturehärdande epoxidhartshärdare (på. amin- basis) (se tabell 10). i Förhållandet av den beskrivna polyamiinoamidhärdaren Å. I till de i handeln förekommande epoxzldhartshärdarna A II, - IV bör ligga mellan lO:l till O,5:l, företrädesvis dock mellan 6:1 till 2:1. i Da ae: via ae i henaein förekemmenae händerna praktiskt taget uteslutande rör sig om flytande produkter .lämparesig icke högre andelar i tryckfärger för snabba rotationstxyckmaskiner, enär annars tryckhastigheten - på grzmd av den därigenom bildade ytklibbigheten - måste sänkas till en nivå., som .av ekonomiska skäl icke kan försvaras.

Däremot kan vid långsamt arbetande tryckförfaranden, t.ex. duktryck, och vid brukliga ytbelägiingar blandningsbred- deniutökas alltefter givna fordringar. s Från gruppen av typiska, i handeln förekommande epoxid- hartshärdare har de i tabell 7 a angivna produkterna testats.

Nan kan icke kombinera alla enligt uppfinningen angivna polyaminoamidhärdare med de i handeln förekommande epoxidharts- härdarna. Sålunda har det visat sig, att epoxidhartshärdare av typ l - 4, tabell 7 a, endast är fördragbara med sådana poly- aminoamidhärdare, dvs. ger klara, icke gram/liga lösningar, f] i 17 i i iifiaosdizv-sii vilka i handeln förekommande dimeriserad fettsyra har inkonden- serats. Hårdare av typ 5 - ll, tabell 7 a, kan däremot utan svårighet kombineras med alla beskrivna polyaminoamidhärdare (se tabell e).

Framställning av härdare-addukter (tabell 7) c) Den polyaminoamidhärdare, som kommer till användning, ilöses tillsammans med den i handeln förekommande härdaren före- trädesvis 50-procentig i ett lösningsmedel eller lösningsmedel- blandning och blandas väl med en del av den för fullständig härd- ning erforderliga mängden epoxidharts - likaledes löst företrä- desvis 50-procentig i ett lösningsmedel eller lösningsmedel- blandning. Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstem- peratur eller motsvarande kortare uppehållstider vid förhöjda temperaturer (t.ex. 16 timmar vid 4000) är förreaktionen prak- tiskt taget avslutad och addukten färdig för användning. d) Ben polyaminoamidhärdare, som skall införas, löses med omrörning vid rumstemperatur tillsammans med den i handeln förekommande härdaren och en del av den för fullständig härd- ning erforderliga mängden epoxidharts företrädesvis 50-procen- tig i ett lösningsmedel eller lösningsmedelblandning. Sedan blandningen fått stå ca 2 dagar vid rumstemperatur eller mot- svarande kortare uppehàllstider vid högre temperaturer (t.ex. 16 timmar vid 40°C) är förreaktionen praktiskt taget avslutad och addukten färdig för användning.

Framställning av epoxidhartsaddukter (tabell 8) Framställning av lagringsstabila epoxidhartsaddukter kan endast åstadkommas med användning av polyaminoamidhärdare enligt uppfinningen, såsom angives under "framställning av epoxidharts- addukter a + b", enär vid samtidig användning av procentuella mängder i handeln förekommande hårdare en tidig gelbildning av epoxidhartsaddukten skulle uppträda. Det är på denna grund som framställning av epoxidhartsaddukter enligt det beskrivna "För- farande e" icke är lämpligt.

Förfadditionsgraden ligger vid de enskilda addukterna likaledes mellan 24 viktdelar polyaminoamid 24 viktdelar epoxidharts resp. l viktdel 1 viktdel och J epoxidharts polyaminoamid 7308137-9 18 15 viktdelar polyaminoamid 15 viktdelar epoxidharts _ resp. g lO viktdelar -epozcidharts 10 viktdelar polyaminoamid isynnerhet dock mellan 22/5 och 17/8.

Detta område för föraddition av adduktlösningar bör icke överskridas, enär man annars inom en alltför kort tid får räkna med gelnjzngsföreteelser.

Dei tabellerna 7 och 8 angivna polyaminoamid- och eposdd- hartskomponentema måste icke vara identiska i .de båda- adduk- terna utan kan läven varieras på 'godtyckligt sätt. ï För framställning av nenschartsbiananingarnräraigafför användning kan därefter de enskilda adduktlösningarna blandas på följande sätt: A härdare-addiflct enligt l c) + epoxrldhartsaddukt enligt 2 a) B n u l c) + u n 2 b) C u n l å) __, u n 2 a) D V n n l à) + u u 2 b) Vid framställning av konsthartsblandningar 'i praktiken föredrages av processtekniska skäl utförandet enligt L. l särskilda fall är det även möjligt att framställa blandningar färdiga för användning genom att man kombinerar epoxidhartsaddukten med icke faddukterad härdareblandning; I dessa fall får man dock räkna med delvis väsentligt mindre tryckhastigheter. 'För normala ytbeläggningar är 'den fördröjda ytklibbigheten dock icke av en så' utslagsgivandeebetydelse, att en användning inom dettäområde alltid gives. Detta gäller även för långsamt arbetande tryckförfaranden, exempelvis duktryck.

Exemgel 'å '55 ggpolyaminoamidhärdare nr 55 (tabell l) och ll gg i handeln förekommande iepofidhartshärdarenr 6 (tabell ?na) löses med omrörning och lätt upphettning tillsammans in en blandning av 22 *g etanol och '22 g etylacetat. Till denna lös- ning sättes och blandas väl 12 g av en *50-procentig lösning .av ett fast bisfenol A-epoxidharts med ett epoxldvärde av'O,2lO if etanol/etylacetat (121). 'Sedan blandningen fått stå ca I5 timmar vid 40°C är förreaktíonen praktiskt *taget avslutad .och härdare-addukten färdig för användning. 19 7808137-9 Exemgel 4 42 g av ett fast bisfenol A-epoxidharts med ett epoxid- värde av 0,210 löses med omrörning och lätt upphettning i en blandning av 21 g etanol och 21 g etylacetat. Till denna lös- ning sättes och blandas väl 16 g av en 50-procentig lösning av polyaminoamidhärdare nr 55 (tabell l) i etanol/etylacetat (l:l).

Sedan blandningen fått stå ca 5 dagar vid rumstemperatur är för- reaktionen praktiskt taget avslutad och epoxidhartsaddukten fär- dig för användning.

De i tabell 9 angivna kombinationerna har framställts i överensstämmelse med de ovanstående exemplen 5 och 4.

Be i följande exempel i tabell l angivna förkortningarna har följande betydelse.

IFD = isoforondiamin AT = amintal Smältpunkt = smältmikroskop TEVA = tetrahydroftalsyraanhydrid HHFA = hexahydroftalsyraanhydrid FA = ftalsyraanhydrid BMT = dimetyltereftalat IFA = isoftalsyra CPTD = cyklopentantetrakarbonsyradianhydrid DTHEA = dimetyltetrahydroftalsyraanhydrid BTDA = bicyklo[2,2,2]okt-7-en-tetrakarbonsyradianhydrid ETHFA = endometylentetrabydroftalsyraanhydríd DFS = dimer fettsyra DKMB = 2,6-dimetyl-4-karboximetylbensen disyra 1550 = additionsprodukt av akrylsyra till omättad C18- -monokarbonsyra ¶ Aminer DTA = dietylentriamin DPTA = dipropylentriamin DHTA = dihexametylentriamin N4-amin= N,N'~y-aminopropyl-l,2-diaminoetan QNH 7808137~9 wo wwv w ow.Nvv = w oo.#rv o.v wnßmqfioflofld w oo.oov mo SME Iflflw o lim» . mnhmfloßnmxaw mm ßmv lflmfl m oO.wmv O r uflmflfißwsmämø m o0.wßr iv v _ o . . u . ommv No ovv = w om vom mm o mo o ouomfio w ow,mo onhmqfiofiowm w oo.oov mv vv w ßowwmm m~.o"mo.o onhmqop om o = oæxfloqox _ rwømnmmn m wo.ow wnhmflwmflmwm w oo Oàv mv w .m m.o u mwo mflhmppwo mnßwqoonoßfio oov o om = w owwmom m.o N m.o mnhmpooo Iafi-Ü _ oonoooho w ow.ovm = m mN.wm ov w . om m.o N m.o onomopoo mov oo = om m o .afio w wm.ov~ = w mm.om o w m .omm m.o n m.o onhm mov wmv = ä _ lflfimfloum w ßN.Orv = w OO.mw w w v _ om m.o n m.o mnom mvv vmv _ = om w nnonumx |fionmHhp oxoaoxoo w oo.mNv moßmnflooow m oo.ow B oo oov = w mo.oov o1v mMwMM%%wMwwm w æo.oov o w .\ o . wnhmnonfißxflfl Nov Nov = oo Now o v xnofloooawmwo m oo.omm m oov omv = m oo.vom o.v mnowqfiofloflm w oo.ovw o oo omv = w om.oom o.o = m oo@oov ß omv oov = w wo.oom o.o = o oo oov N om omv omH w vm.væ~ o.v o o onooofiooom o oo.oov v Q nwßsofi o< oo«wflmmm HH oflaq H oo:< |m>«>om HH mono H onho flwoaowm nwofiämoflfiëmhfion >m æflficuvmmflmëamm v Hfimßwa 78-08137-'9 A nav vß mm.o"mß.o mwv »vv mm.o"mß.o Ham w ~v.mw w ov.@øN m.o u m,o Han w ß@.m«v wHHwnHmHwNm w oo.ov« wm ww ww mm.o"mß.ø qgn u @w,mw w ow.ßw« m.o u m.o |q@H>»@a«M@w m oo.mvv mw M mw mN.o“mß.ø «HmH w @ß.om w wv.@mv m.o u m.o mm ßw m«.o"mß.o ßov ww mw.o“«ß.o sHam|#z w om.mm m @«.ßvw m.o n ß.o :or fiw mm.o”mß.o wov vw mw.o"mß.o mw ßw mm.o"mß.o nHaw|#z w wß.om w ß@.@@v m.o u m.o Hmmm w mß.w@v = w oo.ow mv :cv ww mm.o"«ß.o HHHH m ww.@m w ßß.w@v m.o N m.o HH w vv.mwv = w oo.ow mv ww om mm.o“mß.o HHHH w om.vm w ß@.@mv m.o H m.o Hmmw w mß.w@v = w oo.om ßv mov vw mm.o"mß.@ Han m wm.&N w @m.@mv m.o U m_o qmma w w#.w@v «HHwøHmH@m w oo.ow wv Oo HšHfiHHH Hmpcmfl QMH Hønnmfi 1wHmaw HH »«>H>Hm HH QHEH H sHs< |m>H>mm HH mHHm H Mmmm Hwwswxm wøHu»Lmw»HoH r HH@n«H '7808137-9 22 H mn »NH Hm Hß.www H.o;" m,o |HH»»m w mm.wH mn»wnHv«pww m nøMomH ma @oH Hm m Nw.oß~ H.o H m,o man w ßw.wm m«»wnH@Hww w oo,omH :à wahmflonhæx mmH mm w ß@,mHH o.H 1 1 |Hun@n°sH« w om.ßmH ß: mnhmppww . H Høäflm. .mnhmnonnæxfiu mmH mm w wH.mHN N.o“w.o«m.o mao aan w Hm.HoH LnmHnp«amx@ø w øo.o: N: wfihmppmw mw.o n@aHw w ow.ßoH woH mm m Ho.wwH u mm.o H om.o mao aan w mm.wm wH»mqHmH@« w oo.mm H: _ mhhm @:H wm w mw.@mNH mß.o n mm.o aan w oo.omH |»HwH H@aH@ m Hm.wNH Q: HNH moH w mm.@HN m,o H m.o aan w om.mw mnhwH»mmwn@ w m#.å@H mm mHH mm m @@.Hmm m.o n ß.o Hmmam w ~ß.H@ .= w oo.omH mm _ mnhmnonhmmflø mmH Hm W ow.mmN mN.o H mß.o ,azn w @w.om Lq@H»HwsmM@@ w oø.øwH mm HB ww w Hm.mmN m.o u m.o Hmmm w #w.åfiH = w oo.m@ wm Hm Hm m ßm,o:w mw.o u wß.o qfima w @H.mß «nhwnH°mß@w w oo1omH ßm NHH å w Éöä md u m6 Häå w Qodm ._ m ådmH ä mm mm w #w.mmm N.o u w.o Hmman w mH.Hß 1 m no.omH mm mm." mm m omdwm mwo n m.o .Ham m mmåöfl mnßwqflmflømm m ooflofi mm mmH Hm H w wm.oæw w.o n w.o Hama w mm.om = w oo1o#H Hm mmH moH m #o.m@m mm.o N mß.o . mmH NoH w wm1HßmH mmmo n mßño <@H w Hß.@m = w oo.mw am QNH ßw w @@.@m~ mm.ø n mß.o aan m oø.m@ «H»wqH@H@« w oo.o#H< mm F oo.»Hq§n =Hs«H@ _ V |nHmsfl 94 nflomowoww fimPQoflm>fl>MH HH mnhn H mnæn Hmmamxm ønhw wnHø»»wwpn0H H HHQQQH 78081374 25 GMBMHU Hm mm I wflm%%%m o.A mnhmppww o ,»~qøm 1 nwsflw w os: må H4 onvflmfim HH flflsfl H nwsd nwvflmHm>fi>MH HH mnhm H mnhn Hwmäwfiw zwwflwnwwamh mnfiuppmwpnow H Hfløpßa “?e0s151- .- 24 Tabell 2 Häraara-'adaukkar a se exempel Exempel Polyaminoamidhärdare Epoxídharts Aådulfb- vikt-x Typ-rr. vikk-l-x karta-typ Egokia- bsmngens delar (tabell 1) delar varde utseende 1 22 1 5 biafaaal A 0,210 klar 2 20 1 5 e" 5 0,210 klar 5 17 1 s _" 0,210 klar 4 20 1 5 " "- 0,150-- a. .klar 5 22 2 5 " 0,210 klar 6 22 5 5 " 0,210 klar 7 '20 5 5 " 0,150 klar e 22 4 5 " 0,210 klar 9 22 2 5 5 e" 0,210 klar 10 20 5 5 " 0,210 klar 11 22 e 5 " 0,210 klar 12 221 7 _ 5 " 0,210 klar 15 22 s 5 " 0,210 klar 14 22 9 5 " 0,210 klar 15 2-2 10 5 " 0,210 klar 16 20 10 5 " 0,210 klar 17 22 11 5 " 0,210 klar 18 22 11 5 " 0,150 klar 19 22 12 5 " 0,210 klar 20 22 15 5 " 0,210 klar 21 22 14 25 " 0,210 klar 22 .22 15 5 " 0,210 klar 25 22 'l l 5 novolack 0,510 klar 21!- 22 'l 5 bisfenol A 0,210 klar 25 20 4 5 " 0,210 klar 20 22 16 5 " " 0,210 klar 27 22 17 5 " 0,210 klar 28 22 18 5 5 " 0,210 klar 29 20- 19 5 " 0,210 klar 50 22 19 5 " 0,210 klar 51 22 20 5 " 0,210 klar 52 22 21 5 5 " 0,210 klar 55 22 22 5 " 0,150 klar 54 22 25 5 " 0,210 klar 78028137'9 25 Tabell 2 fortsättning Exempel Polyamino amídhärdare Epoxídharts 2 Addulct- vikt -ï Typ-nr. vikt-x Hems-typ rgoxíd- lösningar” del ar (tabell 1) delar var-de utseende 55 22 25 5 bísfenol A O , 210 klar ae 22 21+ 3 " 0,210 klar 5? 22 25 5 " 0, 210 klar 58 20 25 5 “ 0 , 210 klar 59 22 26 5 " 0, 210 a klar 40 22 27 5 " O , 210 kl ar 41 22 28 5 " O, 210 klar 42 22 29 5 " 0, 210 klar 14-5 22 50 5 " 0 , 150 klar lll!- 22 51 5 " 0 , 210 klar 45 22 52 5 " 0 , 210 klar 46 22 55 5 " 0 , 210 klar 47 22 54 5 f' » 0 , 210 klar 48 22 55 5 " O , 210 klar 14-9 ^ 20 56 5 " 0, 210 klar 50 22 56 5 " O, 210 klar 51 22 56 5 " 0, 150 klar 52 22 57 5 " O, 210 klar 5 * 22 38 5 " 0 , 210 klar 54 22 59 5 " 0 , 210 klar 55 22 40 5 " 0 , 210 klar se 22 41 5 " 0,210 klar 57 22 4-2 5 " O , 210 klar ss 22 45 3 " 0,210 klar 59 22 44 5 " O , 210 klar 60 22 45 5 " 0 , 210 klar 61 25,4 41 1,6 " 0,420 klar 52 25,7 4-1 1,5 " 0,550 klar Jäznförelseexemgel G5 22 46 5 " 0 , 210 icke lös- lig starkt erumlis a: Alla mängdangivelser hänför sig; till följande lösningar inne- hållande 50 "70 harts: Lösning; i ag exempel l-22, 26-60 = etanol/etylacetat = 1:1 b exempel 25 = etanol/etylacetat/metyletylketon l-šlzl c) exempel 24-25 = etylglykol/etylglykolacetat = 1:1 *1280012137-“29 26 Tabell 2 Egoxidhartsaddxflater (såsom 'beskrivas i' exempel 2) Exem- Epoxidharts .Härdareaddukt Ådduktlö s- pel Yilct-K harts- Egoxid- víkt- adáuktnr ningens cLelar typ varde delar (se 1:a- utseende be11 2) 1 20 bísfe- 0,210 5 l klar ' nol Ja. 2 20 " 0, 210 5 2 klar 5 " 0, 210 1 5 klar 4 20 " 0,150 5 14- klar 5 20 " 0, 210 5 5 klar 6 2 ' " 0,210 5 6 klar 7 2 " 0, 150 5 7 1:12;- 8 20 " 0,210 5 8 klar 9 2- " 0,210 5 9 mer 10 20 " 0 , 210 5 10 klar 11 .'20 " 0 , 210 5 11 klar 12 20 " 0 , 210 5 12 klar 15 '0 " 0,210 5 15 klar 11+ 2 " 0,210 5 14 klar 5 _ 20 “ 0 ,210 5 15 klar 16 2 20 " 0 , 210 5 16 klar l? 20 " 0 , 210 5 l? klar 12 " 0 ,150 5 18 mar 19 2 " 0 , 210 5 17 klar 20 20 0 f' 0, 210 5 20 anar 21 20 f' 0,210 5 21 mer 22 20 " 0,210 5 22 ' klar 25 20 novolack O , 510 5 25 klar 2 20 0 Risfenol 0,210 5 21+ mer 25 2 20 " 0, 210 5 25 klar 26 2 “ 0,210 5 26 klar 2? 20 " 2 0,210 5 27 aklal' 28 20 " 0 , 210 5 28 'klar ' 29 _ 20 " 0,210 5 29 .klar 50 A 2 " 0 , 210 5 50 klar ' 51 20 " 0,210 5 31 klar 52 20 "' 0,210 5 52 klar 55 20 " 0,150 5 55 klar 54 20 " 0, 210 5 54 klar 55 20 “ _ 0 , 210 5 55 klar -J '7808137-9 Tabell 5 fortsättning 27 Exem- Epoxidharts Häräareaddukt Adduktlös- pel vikt- harts- Epoxid- vikt-x adduktnr ningens delar typ verde delar (se ta- utseende bell 2) 56 20 bisfe- 0,210 5 56 klar nol A 5? 20 “ 0,210 5 57 klar 58 20 " 0,210 5 58 klar 59 20 " 0, 210 5 59 klar 40 2 " 0,210 5 40 klar 41 20 " 0,210 5 41 klar 42 20 f' 0,210 5 42 klar 45 20 " 0 , 150 5 14-5 klar 44 20 " 0,210 5 44 klar 45 20 " 0,210 5 45 klar 4-6 20 " 0 , 210 5 46 klar 47 20 " 0,210 5 47 klar 48 20 " 0,210 5 48 klar 49 20 " 0,210 5 49 klar 50 20 " 0,210 5 50 klar 51 20 “ 0,150 5 51 klar 52 2 " 0,210 5 52 klar 55 20 " 0,210 5 55 klar 54 20 " 0,210 5 54 klar 55 20 " 0,210 5 55 klar 56 20 " 0,210 5 56 klar 5? 20 " 0 , 210 5 57 klar 58 20 " 0,210 5 58 klar 59 20 " 0,210 5 59 klar 60 20 " 0,210 5 60 klar 61 19 “ 0,420 6 61 klar' 62 17 " 0,550 8 62 klar Jämförelse- exempel 65 20 bisfe- 0,210 starkt grumlig kan icke framr nol A icke användbar ställas, då härdare-adduk- ten icke är användbar Alla mängdangivelser hänför sig till följande lösningar innehållande 50 % harts: Lösning i ag exempel l-22, 26-62 b exempel 25 0) exempel 24-25 ll ll II etanol/etylacetat = 1:1 /hetyletylketoåhlzl etylglykol/etylglykolacetat¿= 1:1 etanol/etylacetat 7sos21s7-“9 2, Tabell 47 Blandniggsförhållanâe av addukter Exem- Hårdare- Epoxid- Blandnings- ,De blandade Icke.pigmen- pel addukt harts- förhållande addukternas terad tryck- enríte- 6 eaaum: ~ *utseende « film ben 2) 111-27 (tabell 2) 1 1 1 2 1~= 1,75 klar “klar 2 2 2 -1 = 1,5 " " 5 5 5 »le= 0,77 " " 4 4 u, 1 =2,1 fl ß 5 å 5 z II I! 6 ' 6 6 141,5 "" " 7 7 7 *1 = 2,1 'H '- s s a 1-=;1,75 " “ 9 9 9 l2= 1,75 " "_ 10 .10 10 1 = 1,5 'f 'f 11 11 11 1: 1,75 " 7" 12 12 12 1 :1,75 fl " 15 15 15 1.: 1,75 " fl 14 14+ 14 21 = 1,75 f' " 15 15 15 1 : 1,75 “ " 16 16 16 1 = 1,5 e" -fl 17 17 17 1 = 1,75 fl '- 18 16 1s '1 z 2,4 f' ß 19 19 19 11 = 1,75 " - e" 20 20 20 1 = 1,75 fl 'ff 21 21 21 1.: 1,5 *- " 22 22 22 '1 z 1,5 " fl 25 25 25 .1 = 0,76 *H H 24 24 24 1 = 1,75 ß f- 25 25 25 1 :1,5 " " 26 26 26 1 = 1,5 f' 'fl 27 27' l : 1,75 n n 26 28 28 1 = 1,5 “ e" 29 29 29 1 = 1,5 " I' 50 50 50 15: 1,75 f' ß 51 51 51 1 = 1,5 ß f' 52 V52 52 l z 1,5 u u 55 55 55" 11 : 2,4 " ß 51+ 54 54, 1 = 1,5 fl °° 55 55 55 1 = 1,5 " fl J 52,7 vsfasflw-s Tabell 4 (fortsättning) Exem- Härdare- Epoxid- Blanänings- De blandade Icke pigmen- pel addukt harts förhållande aàduktemas terad tryck- nr (ta- adäukt utseende film bell 2) m» 27 (tabell 2) 56 56 56 l : 1,5 klar klar 5? 57' 57 1 = 1,75 " " 58 58 58 l : 1,5 " " 59 59 59 l = 1,75 " " 4o 4o 4o 1 = 1,5 " " i 41 41 41 1 : 1,75 " " 42 42 42 1 = 1,75 " fl 45 45 45 l = 2,4 " " 44 44 44 l : 1,5 “ " 45 45 45 l = 1,75 " " 46 46 46 l z 1,75 " " '4-7 47 47 1 = 1,75 " " 48 48 48 l = 1,5 " " 49 49 49 1 : 1,5 " " 50 50 50 l = 1,75 " " 51 51 51 1 : 2,4 " " 52 52 52 l = 1,75 " " 55 55 55 1 : 1,75 " " 54 54 54 1 = 1,75 " " 5 55 55 l 2 1,75 " " 56 56 56 1 : 1,75 " " 57 57 57 l = 1,75 " " 58 58 58 l : 1,75 " " 59 59 59 1 = 1,75 " " 60 60 60 l : 1,75 " " 61 61 62 l : 1,5 " " 62 61 62 1 : 1,5 " " Jämförelseexegel 65 icke an- kan icke förekommer förekommer förekommer vändbar, framstäl- icke icke icke grumlifz. lai Blandningsförhållandena kan över- och underskridas. Blandnings- förhållandena måste clock vara så inställda, att man erhåller tryck- filmer med god mekanisk, kemisk och termisk beständighet. 7808137'9 50 .fioqmpma fi wfifiwwn .ßmm Hmpmwhm .N.m H«»q«a« .däfiofløfihmonm noo flfifløflflflwflhvw .wnhmmfipum .mnhmøpow .wmnmwfinwäflø >m mamma, Mm wuamnøflfimhfiom ummfipmmflmoänm» mwflmaaoxmnwm flfiwuflms .w pä was .Twmamxmmmfiwnmwsmb w O Om. OåH Omfl Oåfi Oåfi Omfl OOfl mOH 0.: Oåfl OOH Oåfl Omfl Oàfl ONH 0 amnwfiunmpmwpuooflm ßm mm mm H* 0% åm Hm BN om ßfi àfl mfl Q H ^# Hflmpmpv nu mqflnuqßfim Nå H: nå ww mm mm om ma mfl HH m w m H AH Hfiwpßpv _ ¶ . ...E wfiøufimm mad . :A ma wfl HH OH m m ß ¶@ m å m N ¶ H Hwmawwa dwflmawwm Pmfinw vømobwp mon .Hmmmnwnwmw ¶ m .fiwmaøunw 11 780813729 lo 51 Tabêll 6 šïâm' :åâšlïåââše I handeln förekommande epoxídhartshärdare nr nr (från ta- bell 1) -\ Ö.. = fördragbar - = icke fördragbar + 41 Teckenförklaring: 2/6780/ ll 12 14 15 17 18 7808137-9 52 HHH H »dumowHoM%HwHhvw\HoMhHwHhpm HHH n »wnwømHhuo\Hoqmvm æH flmmñmwm nß om»MH H00 MH|H Hwmamxw Ma H wnHnmMH umpnmg M OM @øn«HHMHunnH HMMHHQWMH @@n«HHMH HHHH wHm Hwwqmn H@wH@>Hwn«@wqma wHH = N.H oMM.o = H H M M.M H M,wH H: om _. M.H omàfo ._ H n M NuM H MM.wH H: mH = M oHm.o = H H M M.M M M.wH MM wH = M oHN.o = H n M M.M w M.mH MN MH = M oHm.o = H n M M.M w M.MH MM MH = M oHm.o = H H M #.# w w.MH NM MH = M oHw.o = H u M «.# M w.MH MN :H = M oHm.ø = H n M M.M M M.wH ww MH = M oHN.o = H H M M.M HH M.wH Mm NH = M oHN.o = H H M M.M oH M.wH Mm HH = M oHm.o = H n M M.M M M.mH M oH =W M oHN.ø = H H M M.M M M.wH MH M M M oHN.o = H H M M.M M M.@H M M = M øHw.o = H n M H.M M M.wH w .M = M oHN.o = H M M H.M M M.MH H M = M oHm.o = H" M M.M H M,wH N: M = M oHm.o = H"M.: o.@ M o.wH H: à = M oHm,o = H H M M.M N M.wH oi M : M OHNMO : H H N H BHÉH HH N 4 Hon HMHH M oHm.o |@HmHp H"M.@ o.& H o.wH M H HQ. wMnM> Map gMH@M»MH> Hmm HHMQMMV HMHHH HHMMMMV M møflmmmuä mämHoø nuwxomm umunmm wønmH WHmuHmQm@nmnøH%omm mwcma |wmpMH> HQ man Hmm mnwwQHQmmH@Mø©©< |uMH> mvnmnuHRomH xflwnnmm lsomwnmm GHwflflms H mHm©Hws©HsmoqHSmhHom namxfl TAC HOQÉQKQ wwg Hwßfißfiñfllüäßflfimm N AHWQÉB a; 7808137-9 Tabell fza Hårdare Aminväte- ekvivalentvikt l Kondensationsprodukt på. basis av dimeri- serade fettsyror (DES) och cíetylentriamin 275 (förhållande amingruppemkarboxylgrupper =1) 2 Såsom i l men som aminkomponent trietylentetr- amin 257 5 Såsom i l men som aminkomponent en blandning av hydrerade mono- och dicyanetylerad etylen- 257 diamin 4 Kondensationsprodukt på basis av trietylen- tetramin och additionsprodukten av akrylsyra 237 till oljesyra 5 Såsom i 2 med förhöjd halt av imidazolin 95 6 Kondensationsprodukt på basis av monomer fettsyra och trietylentetramin 93 7 Hårdare pà basis av dipropylentriamin 28 8 isolerad aminaddulct på basis av ett överskott av etylendiamin och ett epoxidharts på basis 166 av bisfenol A med ett epoxidvärde av 0,21 9 Fenol-formaldehyd-trimetylhexametylendiamin- -kondensationsprodukt 74- lÖ Aminaddukt på basis av ett överskott av poly- alkylenpolyamin (formel I) med samtidig an- lll vändning av accelerator innehållande hydroxyl- grupper och aromatisk kärna ll Hårdare på basis av en aromatisk amin lll vslosísfifíelàw" ä» Epoxidhartsadduklaise exempel 11)] Exem- Epøxíâharts 9 vik? Polyaminoamidhärdare Adâuktlös- pel Harts- Egoxld- målare: Typ nr Vikt- ä .ningens ut- tçyp varde (tabell 1) delar seende 1 bisfe- O ,210 21 9 4 klar nol1A E " 0,210 21 ll 4 " 5 " ' 0,210 21 40 4 " 4 " 0,210 21 41 4 " ¶5 " 0,210 21 42 ~4 " 6 " 0,210 21 1 4 " 7 " 0,210 21 4 4 " s lf "- 0,210 21 5 4 ß 9 " 0,210 21 .18 ~4 “ 10 " O ,1 210 21 9 44 * " 11 " 0,210 21 25 4 " 12 " 10 , 210 121 '27 4 " 15 " 1 0 , 210 21 28 4 e" 14 " 0,210 21 29 4 " 15 " 0,210 -21 ;52 4 " 16 " 0,210 221 55 4 " 17 " 0,210 21 2? 4 " 18- " 0,210 21 59 4 “ 19 " o ,42o 10 , 5 1 -4 *f 20 " 0,550 8,š ' l -4 “ * A11a~mängaangive1ser hänför sig ti11 fö1janae 1ösn1ngar inne- hållande 50 % harts: Lösning i a) exempel .1-17 och 19-20 =-etanol/etylacetat ='1:l b) exempel 18 ~= etylglykol/etylglykolacetat 1:1 1,, 1 vaosm-s Tabell 2 Blandningsförhållande i addukten Exem- Hårdare- Epoxid- Blandnings- Utseende av pel addukt harts- förhållande blandad icke pigmen- nr addukt nr addukt terad tryck- (tabell 7) (fabeu a) film 1 1 1 l : 1,87 klar klar f 2 2 1 : 1,76 " " š 5 5 l z II II 4 4 4 1 : 2,13 " " 5 5 5 1 : 2,12 " " 6 6 6 1 : 2,72 " " 7 ? 7 l = 5,14 " " 8 8 8 1 : 2,90 " " 9 9 9 l = 1,85 " " 10 10 10 l : 5,22 " " ll ll ll 1 : 2,69 " " 12 1” 2 1 : 2,20 " " 15 15 1] l : 5,74 " “ 14 14 14 1 : 3,05 " " 15 15 15 1 : 5,06 " " 16 16 16 1 : 2,89 " " 17 17 1? 1 : 2,41 " " 18 13 18 1 : 2,98 " " 19 19 19 1 : 1,16 " " 20 2 :o 1 = 1 " " ßlandningsförhàllandena kan över- och underskridas. Blandnings- förhållandena måste dock inállas så att man erhåller tryckfilmer med god mekanisk, kemisk och termisk beständighet. 56 NIH o.N m.H o.N m.H m.H H.N m|N N|H QNH H “ H ON oN oH N|H o.N o,N H.N m.H o.N w.H m|N N|H omH @H,H u H NH NH N N|H N.H o.N N.H N.N o.N N.H m|N N|H QNH mN.H u H N N N N|H @.H N,H N.H H,N ß.H N.H N NIH QNH H#.N n H BH NH N N|H ß.H ß.H ß,H w.H ß.H w.H N N|H ONH #ß.m u H MH MH w N|H H.N N.H o,N :.N H.N o.N N N|H oHH NN.m u H oH oH m N|H w.H ß.H o.N o.N w.H ß.H N N|H QMH Nß.N " H w w N N|H o.N @.H o.N o.N @.H w,H m:N N|H QNH mH.N n H N H m N|H m,H m.H w.H N.H N.H @.H N N|H ø:H NH.N N H m M N N|H w,H o.N H.N N.N o.N @.H m|N N|H QNH @ß.H n H N N H N HN HH@p Voø »Nav nn HN HHNH ü wHfiH NHQH NHROH wHfioH NH§oH NqHqNNnHw HNHNHN mv pxsøøw |Npv nu Pvwm .flmmH .mmwfl mnhm damm mmhw amp ßoë pmm floflw Lflmpmwn 1nmHHmsfimw :manus pxøwcm Hmm |NfiHo |HN>@ |HHmH@H «HHwaH |NH»»H 1n0N»Ho 1pw> INHNQNHWNN «@fl@H. |H@øHm |wNaHn@qNHm |@HxoNw nwfiwwumm |s@»m 7808137-9 F QQMOMHP WOQ Hwfiñåmflwwfi OH HHODMÉ

Claims (2)

1. 7808137-'9 37 F 1. Användning av härdbara konsthartsblandningar för ytbe- läggningar och för tryckfärger för djup-, flexo- och duktryck, bestående av konsthartsblandningar som bindemedel, k ä n n e- t e c k n a d e av A) en fast konsthartskomponent med fria aminogrupper, bestående av en addukt av ett epoxidharts och ett överskott av polyami- noamider, nämligen av I. fasta polyaminoamider med ett amintal av 50-200, isynner- het 50-150, framställda av a l) alifatiska dikarbonsyror med 6-15 kolatomer eller deras blandningar ooh eventuellt av a 2) aromatiska och/eller aralifatiska och/eller hydro- aromatiska dikarbonsyror, som eventuellt är alkyl- substituerade och deras blandningar i mängder av 0,95-0,05 ekvivalenter, hänförda till total/karboxyl- grupper, och eventuellt av a 5) alifatiska, hydroaromatiska och aromatiska monokar- bonsyror eller monofunktionellt verkande syror eller anhydrider eventuellt i blandning med a 4) dimera fettsyror och/eller additionsprodukter av akrylsyra till omättade fettsyror och/eller hepta- dekandikarbonsyror och av ett överskott av ¶ b l) en eller flera diaminer med den allmänna formeln I vsos1z7ë9 38 i vilken Rl = H eller C35 och H2 a-CHZ-NHQ eller -C(CH5)2-NH2, och eventuellt av b 2) aminer med den allmänna formeln II HQN-e-(cflltx-NH-ay-a i vilken R betecknar en alkylgrupp 'med 1-4 kolatomer eller väte och x är 2-6 och vy är 2-4, -och av II. aminoamidföreningar och/eller aminoimidazolinföreningar och/eller imidazolingrupphaltiga aminoamidföreningar med aminväteekvivalentvikter av 90-500 på basis av polyallqylen- polyaminer med den allmänna; formeln II (se b 2) och/eller - av _III.«a) aminer med denaallmänna' fomeln II eller b) aminer med den allmänna formelnIII .nån _ (Galax-ma ¶ n: i vilken R betecknar en alkylgrupp med 1-4 kolatomer eller isynnerhet väte och x är 2-6, isynnerhet 2, och/eller av IV. för härdning av epoxidhartser .lämpliga Mannich-baser med minst två reaktionsbenägna aminväteatomer i och bestående av a B) en konsthartskomponent med fria epozddgrupper, bestående av en addukt av de fasta polyaminoamiderna såsom i A- I) och ett överskott av ett epoxidharts och innehållande C) aromatfria lösningsmedel och eventuellt pigment.

2. Användning av härdbara konsthartsblandningar för ytbe- läggningar och förtryckfärger för djup-, flexo- och duktryck, k n nae t e c k na d e av att i variation av krav l för ad- dukten A) utgår användningen av amíunoföreningarna II - IV. 5. Användning 'av härdbara konsthartsblandningar för ytbe- läggningar och för tryckfärger för tryckmaskiner med mindre hastighet, ä n n-e t e c kn a d e av att man i stället för addukterna A I, A. II, A III och A IV valfritt använder en eller flera av motsvarande icke föradderade aminföreningarna I, II, III och IV, *varvid aminföreningarna I företrädesvis användes tillsam- mans med en eller flera av komponenterna II - IV. 7808137-9 Sammandrag Användning av ett tvåkomponent-bindemedelssystem för såväl snabbgående rotationstryckmaskiner som långsamt arbetande tryckförfaranden och för beläggningar, vilket bindemedels- system utgöres av en härdbar konsthartsblandning, beståen- de av Komponent A i form av en fast konsthartskomponent med fria amínogrup- per, vilken utgöres av en addukt av å ena sidan ett epoxi- harts på basis av flervärda fenoler och/eller novolacker och å andra sidan ett överskott av en fast polyaminoamid, framställd från mono- och flerfunktionella karbonsyror och diaminer såsom anges i ursprungliga kravet 1 under A),I-IV och Komponent B i form av en konsthartskomponent med fria epoxigrupper, vilken utgöres av en addukt av â ena sidan fasta polyamino- amider, framställda från mono- och flerfunktionella karbonsyror och diaminer, såsom anges i ursprungliga kravet 1 under A), I och å andra sidan ett överskott av ett epoxiharts. Bindemedelssystemet kan även innehålla aromatfria lösnings- medel och eventuellt pigment, således i form av en kompo- nent C. . s._«..._.._..__. -~«_...__._....-