SE427258B - Forfarande och anordning for varmarbetning, foretredesvis varmformning eller svetsning, av plast - Google Patents

Description

'7908945-4 organ.

Den avgivna upphettningseffekten kan även regleras med hänsyn till en uppmätt temperatur, företrädesvis temperaturen hos - det till materialet värmeavgivande organet, såsom ett svets- verktyg eller ett formningsverktyg, eller temperaturen hos det bearbetade materialet. Denna reglering kan avpassas så att tillföringen av elektrisk upphettningsenergi helt avbrytas eller begränsas till ett minsta värde av högst 50, 30, 20 eller 10 % av den inställda maximieffekten, när en inställd maximitemperatur uppnås. Tillförseln av elektrisk upphett- ningsenergi regleras företrädesvis så att den elektriska upp- hettningseffekten minskas kontinuerligt eller stegvis, såsom nämnts ovan, inom ett temperaturintervall från en lägre upp- mätt temperatur tmin till den inställda maximitemperaturen tmax. Detta kan åstadkommas med ett temperaturmätorgan, företrädesvis en termistor, som mäter temperaturen, t.ex. hos ett värmeavgivande elektriskt upphettningsorgan, såsom svets- verktyg eller formningsverktyg, och är inkopplat så att dett avger en mot temperaturen svarande signal till ett regle- ringsorgan, som påverkar den till upphettningsorganet till- förda elektriska upphettningseffekten. Detta kan åstadkommas genom att temperaturmätorganet är inkopplat så att det styr den förut nämnda tyristorn, företrädesvis via en styrenhet, t.ex. innefattande en förstärkare. Det är lämpligt att temperaturmätorganet är inkopplat att styra den avgivna elektriska upphettningseffekten med styrorgan, som är inställ- bara så att den avgivna elektriska upphettningseffekten såsom funktion av temperaturen, även betecknad f(t), kan inställas på önskat sätt, exempelvis i det närmaste linjärt från en lägre regleringstemperatur tmin till en maximitemperatur tmax från en högre effekt Ptmin till en lägre effekt Ptmax, såsom nämnts i det föregående. För detta kan man utnyttja förändringen av motståndet hos en termistor såsom funktion av temperaturen. Ett lämpligt temperaturintervall,A¿¿ mellan minimitemperatur och maximitemperatur för reglering kan exempelvis vara upp till lO0°C, företrädesvis upp till 75°C eller även mindre, exempelvis upp till 50, 40, 30, 20, 10 eller 5°C. ïüpphettningen kan även ske med ett flertal 7908945-4 3 Ett lämpligt temperaturområde,.Atr, för effektregleringen kan även ha ' ett värde av upp till 75, 60, 50, 40, 30, 20, 10 eller 5 % av den inställda maximiregleringstemperaturen tmax uttryckt i OK eller företrädesvis °C och i synnerhet såsom %-andel av - temperaturintervallet mellan omgivningstemperaturen vid bearbetningsoperationen och tmax. Effektsänkningen vid tem- peraturstegring inom detta omrâde kan vara inställd eller inställbar på en avgiven effekt vid tmax av ned till 80, 60, 50, 40, 30, 20, 10, 5 eller O % av den maximalt inställbara eller vid operationen inställda maximieffekten.

Effektregleringens branthet, dvs. effektsänkningen vid tempe- raturstegring, dp/dt, är således företrädesvis inställbar.

Lämpliga värden kan variera t.ex. från ett övre värde av 40, so, zo, l5, lo, s eller 3 s per °c till ett lägre värde av 20, 15, lo, 5, 3, l, o,s eller o,l % per °c, företrädesvis linjärt. ' Temperaturmätningsorganet bör mäta upphettningsorganets eller eventuellt det upphettade materialets temperatur så noga som möjligt. Temperaturmätningsorganet, t.ex. en termistor, bör därför anordnas med ringa värmeövergângsmotstånd från upp- hettningsorganet och så nära detta som möjligt, t.ex. på ett avstånd av högst 1 mm, företrädesvis högst 0,5 mm, i synner- het högst 0,2 mm.

I vissa fall är det önskvärt att icke helt avbryta tillför- seln av elektrisk upphettningsenergi vid den övre temperatur- gränsen tmax utan att endast minska denna till ett lägre värde, Pmin, varvid denna lägre upphettningseffekt avpassas så att den icke ger temperaturstegring över det önskade maximivärdet utan snarare en temperatursänkning vid detta maximivärde.

Temperaturregleringen kan givetvis även ske med ett flertal temperaturmätorgan, varvid regleringen bör ske så att maximi- värdet icke överskrides hos något av dessa temperaturmätorgan. elektriska upp- .79os945-4 hettningsorgan, som styres av separat temperaturmätorgan.

Enligt uppfinningen kan dessutom upphettningseffekten till- föras sâsom upphettningspulser, dvs. företrädesvis såsom elektriska strömpulser med längre pulstid än nätfrekvensens, dvs. företrädesvis 50 perioder per sekund, periodtid så att varje strömpuls innefattar en mångfald nätfrekvensperioder.

Företrädesvis är upphettningspulsernas längd liksom paus- ”längden mellan pulserna valfritt inställbara inom vissa intervall liksom antalet upphettningspulser i sekvens, som automatiskt tillföres vid en arbetsoperation. I många fall, exempelvis vid svetsning av plast, är en pulstid av upp till 100, företrädesvis upp till 30 och i synnerhet upp till 10 sekunder samt en paustid av upp till 100, företrädesvis upp till 30 och i synnerhet upp till 10 sekunder användbar. Den lägre inställbara gränsen för pulstiden kan variera, exempel- vis ned till 0,1, i synnerhet 0,5 eller l sekund, och dessa värden kan även gälla för den nedre gränsen av den inställ- bara paustiden.

Antalet pulser kan exempelvis vara inställbart mellan l och 10 men även större inställbart antal pulser, exempelvis upp till 20 eller 50, kan vara önskvärt.

Det är även möjligt att variera längden av pulstid och/eller paustid i en och samma pulssekvens, dvs. i en och samma upp- hettningsoperation, företrädesvis gradvis från en längre puls- och/eller paustid vid operationens början till en kor- tare tid vid operationens slut, dvs. vid slutet av den in- ställda pulssekvensen vid operationen ifråga. Denna gradvisa variation av puls- och/eller paustidens längd kan även kombi- neras med temperaturövervakningen och styras av temperaturen, så att puls- och/eller paustiden gradvis avkortas, när tempe- raturen närmar sig ett inställt övre temperaturvärde, vilket kan vara det i det föregående nämnda maximitemperaturvärdet.

Puls- och/eller paustiden kan exempelvis avkortas till 75 %, 50 %, 25 % eller 10 % av utgångsvärdet vid operationens bör- jan, dvs. pulssekvensens början, när den övre temperatur- 7908945-4 gränsen, t.ex. maximitemperaturen, uppnås, företrädesvis med en gradvis avkortning upp till denna temperatur, som kan vara linjär eller på annat sätt inställbar. Avkortningen av puls~ och/eller paustiden kan även göras tidsberoende och före- trädesvis varierande från ett maximivärde vid operationens början till ett minimivärde vid operationens eller puls- 'sekvensens slut, exempelvis de minimivärden som nämnts ovan, uttryckta såsom % av utgângsvärdena. Det är möjligt att kombinera en gradvis eller stegvis minskning av den tillförda upphettningseffekten och en gradvis eller stegvis minskning av puls- och/eller pauslängden i samma operation.

I det följande beskrives en utföringsform av uppfinningen med hänvisning till bifogade ritning, i vilken fig. l är ett blockschema, fig. 2 är ett kopplingsschema för blocken enligt fig. l, fig. 3 är ett tiddiagram över spänningen i olika delar i kopplingsschemat enligt fig. 2, fig. 4 är ett effekt-temperaturdiagram över ett teoretiskt svetsförlopp. fig. 5 visar verktygsarrangemanget vid varmförsegling av folier, fig. 6 visar formen hos upphettningsorgan för varmförsegling i halvcirkelform, fig. 7 visar schematiskt arrangemanget av organen enligt fig. 6 i en svetstång, fig. 8 visar arrangemanget av tvâ rör som skall överlapp- svetsas och fig. 9 visar arrangemanget av svetsorgan för svetsning av rör 7-908945-4 enligt fig. 8.

Med hänvisning till fig. 1 visas ett blockschema över en utföringsform av uppfinningen, som är lämpad t.ex. för svets- ning av plast.. I fig. l visas en last l, som kan utgöras av ett eller flera svetsverktyg med elektriska motståndsupphett- ningsorgan. För att minska riskerna för personalen matas lasten med lågspänning 48 V från en transformator 2. Denna 'matas i sin tur av en triac 3, vilken tillföres triggimpulser från en styrenhet 4. Till styrenheten 4 är kopplad en tem- peraturgivare 6, vilken företrädesvis utgöres av en termistor, som med fördel kan vara anordnad tätt intill motstândsupp- hettningsorganet, samt förinställningsorgan för maximitempe- ratur 5 och förinställningsorgan för maximieffekt 9, vilka exempelvis kan utgöras av potentiometrar för manuell inställ- ning graderade t.ex. i en skala 1 - 10. Vidare är till styr- enheten 4 ansluten en pulsstyrningsenhet 8, med vilken man kan åstadkomma den förutnämnda pulserande matningen av upp- e hettningseffekt till lasten. Till pulsstyrningsenheten är anslutna organ 7 för'instäl1ning av varaktigheten av varje puls samt organ ll för inställning av varaktigheten av en mellanliggande paus och organ 10 för inställning av antalet pulser som skall avges under en operation eller pulssekvens.

Sedan önskade värden för de olika parametrarna inställts med dessa organ igångsättes operationen, t.ex. svetsning eller varmformning av ett plastföremål, genom att man påverkar en startströmbrytare 12.

Med hänvisning till kopplingsschemat enligt fig. 2 ges nedan en detaljerad funktionsbeskrivning av en utföringsform av uppfinningen. vid jordning av ingången START ansluten till OR-grinden 101 erhålles en triggpuls på en första tidskrets 102. Denna avger en puls med en längd som bestämmas genom inställningen av potentiometern 105. Binärräknaren 103 räknas härvid upp ett steg. Utgången av tidkretsen 102 är dels via ett trigg- nät Cl Rl ansluten till ingången av en andra tidkrets 104 7908945-4 7 samt dels ansluten till båda ingângarna av en AND-grind l06.

Ett relä 107 matas med utsignalen från AND-grinden 106.

Reläets 107 reläkontakt 108 är anordnad att koppla in trigg- pulserna från styrkretsen ICl. Den andra tidkretsen 104 triggas medelst bakkanten på den puls som levereras av den första tidkretsen 102. Då den andra tidkretsens l04 utgång går låg efter en tid som bestämmes av inställningen av poten- 'tiometern 116, ges en startimpuls för den första tidkretsen vid grinden 101 och ett repetitivt förlopp erhålles..

Förinställning av antalet pulser som skall levereras vid svets- ningen sker med tumhjulsomkopplaren 109, vilken ger BCD-kod motsvarande en inställd siffra på de fyra utgångsledningarna ll, 12, 13, 14. Den logiska utsignalen från räknaren 103 jämföres med koden från förinställningsanordningen 109, och 'vid överensstämmelse erhålles en logisk signal vid utgången _ av den logiska komparatorn ll0. Härvid kantrar vippan .bestående av AND-grindarna 114 och 113 och via fördröjnings- nätet C2R2C2' erhålles en återställningspuls på räknaren 103.

Samtidigt desaktiveras tidskretsarna 102 och 104 av en signal från nämnda vippa 114 och ll3. Samtidigt tändes lysdioden "READY“. Under pulstiden för den första tidskretsen 102 tändes lysdioden "HEAT".

Den maximala svetseffekten inställes med potentiometern Rll i spänningsdelaren bestående av resistanserna RA och Rll.

Reglerspänningen till styrkretsen ICl uttages i punkten UA och matas via dioden Dl till ingången 5 hos ICl. I före- liggande integrerade krets är reglerspänningen en likspänning med ett reglerområde mellan 1,4 V till 5,6 V. Maxeffekt ges av det lägsta spänningsvärdet. Effekten regleras med fas- styrning enligt diagram i fig. 3, där Vš betecknar regler- spänningen och Tn är reglerspänningens värde vid inställd maxeffekt och Tm reglerspänningens värde vid uppnådd inställd maxtemperatur.

Spänningen på dioden Dl:s anod är vid start av ett svetsför- lopp högre än spänningen på dioden D2:s anod. Således är Dl 7908945-4 8 ledande och D2 spärrad. När temperaturen hos svëtsßackarna 77 överskrider en förutbestämd temperatur vilken inställes med potentiometern Rzl, stiger spänningen på dioden D2:s anod på grund av resistansminskningen hos NTC-motståndet eller ter- mistorn, och dioden D2 blir ledande och Dl spärrad. -Spän- ningsdelaren RA och Rll kopplas ur och triacen regleras nu av variationerna hos NTC-motståndet. Vid uppvärmda svetsbackar styres således svetsningsförloppet av termistorn tills att ett uppehåll göres i svetsningen och temperaturen i backarna åter sjunker till ett lägre värde, varvid dioden Dl åter blir ledande och D2 spärrad och spänningsdelarna med utgângsspän- ningen UA enligt fig. l åter kopplas in.

I fig. 3 visas olika kurvformer 1 den ovan beskrivna regler- anordningen enligt uppfinningen. I fig. 3a visas spänningen över svetstransformatorns primärsida som funktion av tiden s vid ett visst svetsförlopp. TS betecknar upphettningstid och T betecknar avsvalningstid. Tändvinkeln för triacen beteck- P nas med a och varierar mellan 0 och'fl'radianer.

Fig. 3b - 3e visar signalspänningar som funktion av tiden från olika block i den integrerade kretsen ICl. I förelig- gande utföringsform utnyttjas fasstyrning av termistorn och kurvformerna 3b - 3e är uppritade med fig. 3a som refe- rens. Den integrerade kretsen ICl består i princip av fem funktionsblock, nämligen likspänningsförsörjningskälla, noll- genomgångsdetektor, differensförstärkare, rampfunktions-_ generator och triggpulsförstärkare.

Fig. 3b visar signalen på en av ingångarna till differens- förstärkaren, varvid även i diagrammet finnes inritat nivån Tm hos styrspänningen V¿, vilken ger inställd maxeffekt och styrspänningsnivån Tm, vilken ger strypning av effekten .motsvarande en viss inställd maximitemperatur hos svets- backarna.

Fig. 3c är utsignalen från differensförstärkaren, fig. 3d visar en signal i rampfunktionsgeneratorn och 7908945-4 9 fig. 3e visar utsignalen från triggpulsförstärkaren.

Fig. 4 visar strypning av effekten som funktion av tempera- turen vid ett teoretiskt svetsförlopp. Inställt värde på max- svetseffekt är halva den maximalt tillgängliga svetseffekten motsvarande en tändvinkel lika med gl Den förinställda maximitemperaturen är l0O°C.

Vid användning av denna anordning för t.ex. svetsning av plast, såsom varmförsegling av plastfolier mellan tvâ verktyg, in- ställer man lämpligen från början en pulstid, som erfarenhets- mässigt väljes till ett lämpligt, företrädesvis lågt värde.

Vidare inställes maximitemperaturen på ett värde som är lämp- .ligt för materialet, företrädesvis vid ett lågt värde inom det intervall som erfarenhetsmässiqt är lämpligt. Vidare inställes maxeffekten vid ett värde som kan förväntas ge den avsedda temperaturen inom pulstiden, företrädesvis mot slutet av denna. Sedan materialet, t.ex. plastfolierna, anbringats i anordningen, igângsättes denna. Om pulstiden understiger den inställda har maximitemperaturen uppnåtts under pulsen och detta kan indikeras särskilt med signalorgan, t.ex. signal- lampa. Efter provsvetsoperationen undersökes svetsen och man kan därefter gradvis öka eller minska de inställda värdena tills bästa svetsresultat erhålles. Om otillfredsställande svetsresultat erhålles med en puls kan man prova användning av tvâ eller fler effektpulser, företrädesvis med samma totala inkopplingstid som den först provade enstaka pulsen. Använd- ning av flera pulser är särskilt lämplig vid svetsning av tjockare material eller ömtåliga material som ger större värmediffusionsväg eller kräver lägre temperaturgradienter.

Såsom exempel kan anges svetsning eller formning av plast, varvid anordningens maximala effekt är 3 kW. Verktygen är försedda med 4 motståndsupphettningsorgan med effekten 500 W vardera, vilka vid full effekt når temperaturen 450°C.

Lämplig bearbetningstemperatur är ca 200°C och antagen form- ningstid 4 sekunder. Denna tid inställes och temperatur samt maximieffekt inställes vid eller lägre än de antagna lämpliga 79os945è4 10 värdena, varefter en provoperation genomföres. Om resultatet icke är tillfredsställande ökas stegvis värdena för effekt och temperatur tills önskat resultat erhållits.

Anordningen kan eventuellt förses med organ, med vilka en serie provoperationer med stegvis ändrade parametervärden automatiskt genomföres enligt ett förutbestämt schema, var- efter man sedan det bästa resultatet i provserien fastställts inställer apparaten på dessa värden. ' I det följande anges utföringsexempel på användning av för- farandet och anordningen enligt uppfinningen för svetsning av plaster. Upphettningsorganet utgjordes av järnkonstantan med resistansen 0,73 ohm/m vid rumstemperatur och 0,775 ohm/m vid 2oo°c.

Exempel l.

Vid detta försök användes den i det föregående beskrivna regleringsanordningen i kombination med ett par raka svets- backar av stål med den utformning som visas på figur 5. På figuren visas ett par raka svetsbackar l med längden 400 mm.

Vid innerytan av varje svetsback finnes_ett motstândsorgan i form av ett motståndsband 2 med måtten 4 x 0,25 x 420 mm.

Dessa motståndsband är kopplade i serie och anslutna till utgångssidan av en med anordningen enligt uppfinningen styrd transformator. Vidare är en termistor 3 anordnad i den övre svetsbacken tätt intill motstândsbandet.

Det svetsade materialet utgjordes av mjuk polyvinylklorid med tjockleken 0,10 mm och smältpunkten ca l40°C. Två skikt av detta material svetsades samman. Vid svetsningsoperationen användes följande inställning av reglagen på reglerings- anordningen: Effekt 3,9 (index) Temperatur 4 (index) Tid 7 _ (index) (= ca 7 sekunder) Pulstal 1 7908945-4 ll Vid mätning av ström och spänning-på de seriekopplade mot-lll stândsbanden med effektiv värdesmätande voltmeter och ampere- meter erhölls följande resultat: Utgângsspänning 7 volt Strömstyrka vid tillslag ca l efter ca l sekund l efter ca 4 sekunder 7 6 8 vid pulsens slut ca 2 V 9 WZF Under de första 2 - 3 sekunderna av pulstiden beräknades _effekten uppgå till ca 100 watt.

. Presstrycket vid svetsningen uppgick i medeltal till ca 0,1 kp/cm svetslängd, beräknat såsom belastning dividerat med upphettningsbandets anliggningsyta.

Mycket god svets erhölls.

Exempel 2.

Vid dessa försök framställdes en halvcirkelformig svets med hjälp av en svetstång. Svetstången visas på figur 6 och 7.

Figur 6 visar formen av upphettningsorganen 2 och arrange- manget av termistorn 3. Figur 7 visar utformningen av svets- tângen med en fast del 4 med ett halvcirkelformigt motstånds- organ 2 samt en rörlig del 5, som likaledes är försedd med ett halvcirkelformigt motståndsupphettningsorgan och för- skjutbar mot den fasta delen såsom antydes på figuren.

Motståndsorganet utgjordes av svetsband med måtten 4 x 0,25 mm tvärsektion med längden ca 82 mm. Dessa var seriekopplade och liksom vid försöket enligt exempel l anslutna till ut- gångssidan av en transformator som styrdes med en anordning enligt uppfinningen. Termistorn 3 var anordnad tätt intill ett av motstândsbanden.

Det svetsade materialet utgjordes av en styv, klar polyvinyl- kloridfolie med smältpunkten ca 145°C och tjockleken 0,35 mm.

Två sådana folier svetsades samman. vid svetsningen användes följande inställda indexvärden på anordningen enligt uppfinningen: ' f Tf" *IVT-'ZL !.-ï.1.":u~<-\-, f w~ ,- niït-:rtflvfll“:I::~-.'>fv..t..::~ wx' nzvf -: :rara-n .- -rumawrwuanurnrn-ammm~~uu~_w.- ...- ...a-.n ~- --« . . - - s.. .. 7908945-4 12 Effekt ca 3,8 Temperatur 5 Tid 5 sekunder Pulstal l Svetstiden uppgick till 2 sekunder och spänning och ström- _styrka, uppmätt såsom anges i exempel l, till i medeltal 5,5 volt och 24,5 A. Strömstyrkan sjönk från max. 25 - 28 A vid tillslag till ett stabilt värde av 20,5 A efter ca l sekund.

Vid dessa försök erhölls ett mycket gott svetsresultat. vid en inställning av effektindex på lägre än 3 kunde en full- ' god svets icke erhållas ens vid användning av 5 pulser med en pulstid av 3 sekunder och samma paustid.

Vid ett temperaturindexvärde understigande 4 kunde likaledes _ icke god svets erhållas.

Vid samtliga dessa försök användes ett genomsnittligt press- tryck av ca 0,1 - 0,15 kp/cm svetslängd. 5 Exempel 3.

. Vid detta försök svetsades plaströr såsom visas skissartat på figur 8 och 9. Pâ figur 8 visas ett innerrör 6 av polyeten- belagd aluminiumfolie, till vars ände svetsas ett ytterrör 7 av polypropen. Polyetenskiktet hade en tjocklek av ca lO;¿m "och polypropenskiktet en tjocklek av ca 0,35 mm. Smält- punkten för polypropenröret var ca l30°C.

På figur 9 visas utformningen av motstàndsorganen 2, som ut- gjordes av svetsband med tvärsektionsmâtten 6 x 0,15 mm och en längd av l3O mm innefattande en halvcirkelformad del med längden 110 mm och två radiellt utåtriktade delar med längden 10 mm för elektrisk anslutning av upphettningsbanden. Upp- hettningsbanden var seriekopplade och anslutna till utgångs- sidan av en transformator, som styrdes av en anordning enligt uppfinningen, såsom angivits i samband med föregående exempel. 7908945-4 13 En termistor 3 var anordnad tätt intill det undre halvcirkel- formade motstândsupphettningsbandet 2.

Vid svetsningen användes följande inställda indexvärden på anordningen enligt uppfinningen: Effekt 3,5 Temperatur 3,5 Tid 4,5 (ca 4 sekunder) Pulstal l Spänning och ström uppmättes på det sätt som anges i före- gående exempel.

Spänningen vid tillslag uppgick till 4,8 volt.

Strömstyrkan vid tillslag uppgick till 26 - 27 A samt efter l sekund till ca 24 A, varefter strömstyrkan gradvis sjönk till ett slutvärde av 8 - 10 A vid pulstidens slut. Den verkliga pulstiden var ca 4 sekunder.

En perfekt svets erhölls. Svetsningen kunde upprepas med intervall av ca 10 sekunder med lika gott resultat. vid svetsning, t.ex. varmförsegling, limning och liknande operationer enligt uppfinningen kan man även reglera det 'presstryck med vilket upphettningsorganen anbringas mot det behandlade materialet. Presstrycket kan styras under operationen i beroende av tid och/eller temperatur och/eller avgiven elektrisk effekt, varvid denna styrning kan genom- föras med samma anordning som styr upphettningseffekten eller med en separat styranórdning. Trycket vid svetsning kan t.ex. styras från ett högt ursprungligt tryck som ger god värmeöverföring till ett lägre tryck vid högre temperatur ' hos materialet, som förhindrar att vertygen tränger in för djupt i det vid upphettningen mjuknande materaialet.

Vid svetsning(varmförsegling) av t.ex. polyolefiner, polyvinylklorid m.fl. material har i många fall ett genom- snittligt presstryck av under l kp/ om , t.ex. under 0,5 eller 0,25 kp/cm , och företrädesvis över o,ol t.ex. över 6,05 eller 0,1 kp/cm svetslängd visat sig lämpligt. 7908945-4 m Såsom exempel på material som kan behandlas med förfarandet och anordningen enligt uppfinningen kan nämnas termoplaster i allmänhet, såsom polyolefiner, t.ex. polyeten (lågdensitets- och högdensitets-) , polypropen och polybuten , polymetyl- ~penten, samt sampolymerer av dessa och även med andra sampclymeriserbara monomerer, t.ex. etylakrylat och vinylacetat, i synnerhet med ieten, Styrenplaster, polystyren, styrenakrylnitrilplast, akrylnitril- butadien-styrenplast,-metakrylat-butadien-styrenplast, metakrylat-styrenplast, termoplastisk styren-butadiengummi, vinylplaster, t.ex. vinylkloridplast, polyvinylklorid, vinylacetatplast, plyvinylacetat, vinylacetalplast, polyvinyl- acetal, vinylalkoholplast, polyvinylalkohol amidplast , polyamid, nylon, cellulosaplast, cellulosaacetat, cellulosaacetatbutyrat, cellulosaacetatpropionat, etylcellulosa akrylplast , polyakrylat, polymetylmetakrylat, formaldehydplast, polyformaldehyd, acetalplast, karbonatplast, polykarbonat, fluor-klor-olefinplast, fluoretenplast , polyfluoreten, polytetrafluoreten, polyfluoretenpropen, polyklortrifluoreten, pclyvinylidenfluorid, polyvinylfluorid, kloreterplast, O linjär esterplast, linjär polyester, polyetylentereftalat, polyetylenglykoltereftalat, fenylenoxidplast, polyfenylenoxid, aromatisk sulfonplast, polysulfon, fenoxiplast, p samt vidare även härdplaster, såsom fenoplaster, aminoplaster, omättad esterplast, alkydplast, allylplast, epoxiplast, -kaseinplast, silikonplast, furanplast, furfurylplast, uretanplast, polyuretan.

Dessa plaster kan föreligga i form av t.ex. folie ark, skivor, skum svamp, fiber, pärlor_, korn , etc.

Till dessa plaster kan man binda eller kombinera andra material, t.ex. metall, keramik , glas, textilier, vävda 'och ovävda,sâsom bomull , ylle , viskos, etc.

Claims (8)

7908945-4 15 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för varmbearbetning, företrädesvis varmf" formning eller svetsning av plast, med hjälp av elektriska upphettningsorgan för varmbearbetningen, i synnerhet mot- ståndsupphettningsorgan, varvid man reglerar tillförandet av elektrisk upphettningseffekt till upphettningsorganen under minst en sammanhängande pulsperiod, k ä n n e t e c k n a t därav, att man med hjälp av temperaturmätorgan, anordnat att mäta temperaturen hos upphettningsorganen eller hos den varmbearbetade plasten, reglerar den av upphettningsorganen avgivna upphettningseffekten, såsom en gradvis avtagande funktion av en stigande uppmätt temperatur från en förinställd _ övre reglerad begynnelseeffekt vid en förinställd nedre begynnelsetemperatur Th till en nedre reglerad sluteffekt vid en förutbestämd sluttemperatur TS.

2. Anordning för genomförande av förfarandet enligt patentkravet l för varmbearbetning, företrädesvis varmform- ning eller svetsning av plast, innefattande elektriska upphettningsorgan för varmbearbetningen samt en regleranord- ning för tillförande av elektrisk upphettningseffekt till upphettningsorganen, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda regleranordning omfattar a) effektbegränsare (3), b) organ (9) för inställning av maximal upphettnings- effekt, varvid inställningsorganet (9) är anslutet till en styrenhet (4), vilken styr nämnda effekt- begränsare, c) organ (6) för mätning av upphettningstemperaturen anslutet till styrenheten (4), varvid signalen från temperaturmätorganet (6) via styrenheten (4) påverkar effektbegränsaren (3) att gradvis begränsa upphett- ningseffekten vid överskridande av en viss förinställd temperatur, och d) pulsstyrningsorgan (8) anordnat att under en inställ- '7908945-4 16 bar tidrymd hålla upphettningseffekten inkopplad under minst en sammanhängande pulsperiod.

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k'Ä n a d av att till pulsstyrningsorganet (8) är anslutet pulsrepeteringsorgan för repetering av en inställd upphett- ningspuls och organ (10) för förval av antalet pulser samt organ (ll) för inställning av naustidrymd mellan varje puls i varmbearbetningsförloppet. '

4. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e - t e c k n a d av att effektbegränsaren (3) är en tyristor och att styrenheten (4) ger tyristorn styr- eller triggÄ pulser för fasstyrning.

5. Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k - n a d av att effektbegränsaren (3) utgöres av en tyristor, vilken arbetar som en statisk omkopplare vilken påverkas av temperaturmätorganet via pulsstyrningen på så sätt, att pulslängden kontinuerligt reduceras vid överskridande av en viss förinställd temperatur.

6. Anordning enligt något av patentkraven 2-5, k ä n n e - t e c k n a d av att organet (6) för mätning av upphett- ningstemperaturen är en termistor.

7. Anordning enligt något av patentkraven 2-6, k ä n n e - t e c k n a d av att styrenheten innefattar kringorgan för justering av derivatan av avgiven effekt som funktion av temperaturen vid överskridande av en viss förinställd tem- peratur.

8. Anordning enligt något av patentkraven 2-7, k ä n n e - t e c k n a d av att temperaturmätorganet är anordnat i omedelbar närhet till upphettningsorganet företrädesvis på ett avstånd av högst l mm, i synnerhet högst 0,5 mm.