SE426914B - Motspolningsforfarande, serskilt for slangfilter for filtrering av dammbemengd luft samt filter med motspolning - Google Patents

Description

7807799~7 rummet. Spolluften hålles i en spollufttank varaktigt vid ett tryck under 1 atö, i regel vid 0,3 - 0,5 atö, varvid spollufttan- ken har tillräcklig kapacitet att avge de för spolning av filter- slangarna nödvändiga tryckluftstötarna och för den skull är via en rörledning förbundna med en luftfördelningskammare, vid vilken de reglerbara ventilerna är anslutna.

Ventilmunstyckena är anordnade på kort avstånd över laval- dysorna och riktade centralt in i lavaldysorna och därmed i det inre av filterslangarna. I luftförbindningskammaren finns en li- ten luftreserv I filtret, vilken ensam emellertid icke kan avge någon återspolningsverkan.

Om luftfördelningskammaren t.ex. innehåller 40 l av endast 0,5 - 0,4 atö tryck, så ger detta överslagsmässigt en verksam spolluft av endast 4 l. Vid kända undertryckfilter räknar man med en spolluftmängd av 40 - 80 l. Motsvarande volymer är icke längre möjliga att inbygga i filterhuset.

Vissa tillverkare har därför anslutit luftkällan samman- hängande med filterhuvudet eller anslutet direkt där. Den för en spolning nödvändiga respektive verksamma luften kommer då direkt från luftkällan, kolvkompressorn eller liknande. Ofta ansluts luftkällan så nära som möjligt intill luftfördelningskammaren för att säkerställa motsvarande tillskott under spolningen.

Huvudproblemet vid undertrycksfilter ligger däri, att spol- luften är förhållandevis lite komprimerad och därför icke kan åstadkomma något egentligt presslufttryck.

Spolluftens tryckstöt måste emellertid trots detta, även vid ett lågt tryck av 0,5 atö eller mindre, vända den renade luf- tens strömriktning i öppningen och åstadkomma en verksam motspol- ning respektive återspolning. Detta syfte uppnâddes i det nämnda utförandet från sökanden därigenom, att i stället för spolluftstö- tarna alstrades en spolluftström, vilken via en lavaldysa drog med sig en avsevärd mängd redan renad luft och sålunda nästan för- dubblade spolluftmängden och genom luftens mängd âstadkom en in- tensiv âterspolning och därigenom en utmärkt reningsverkan. Det nämnda reningsförfarandet, enligt vilket varje slang påverkas för sig och i synnerhet med inställbara tidsintervaller, användes av sökanden själv under nära 15 år med framgång i praktiken, i synner- het vid höga filterbelastningar med avseende på luftmängd och damm- 7807799-7 halt, t.ex. vid avskiljning och återvinning av kvarndamm i kvar- nar.

Det finns ytterligare ett stort antal kända, liknande lös- ningar, vilka icke utnyttjar medbringandet av sekundärluft eller redan renad luft. Vid ett sådant undertryckfilter leds ventilmun- stycket direkt intill öppningen på filterslangen, så att endast en smal ringspalt lämnades fri för den från filtret renade luf- ten. Denna lösning har emellertid påvisats ge en ringa reningsef- fekt. Detta medger endast en väsentligt lägre filterbelastning, vilket medför att hela reningsanläggningen måste vara större. Sö- kanden försökte själv vid en utvecklingsform att förbättra renings- effekten därigenom, att den normalt fria öppningen på filterslan- garna direkt förbands med ventilmunstycket medelst en mekaniskt rör- lig rördel. Ehuru därvid strömningsförlusterna kunde hållas låga lyckades det icke med den använda mekaniska anordningen även efter årslånga bemödanden att uppnå en likformig spolverkan. Vid låga filterbelastningar arbetar dessa filter utmärkt, men vid hög fil- terbelastning uppstår stora skillnaden i reningen av enskilda slan- gar. Hitintills har det icke varit möjligt att förklara problemet på nöjaktigt sätt, eftersom just i fallet med den mekaniska rörlig- heten den häftigaste tryckstegringen vid början av âterspolningen uppmättes. I varje fall sjönk trycket därpå genast till ett lägsta värde. Snabbt erhölls bättre prestationer av sökandens förstnämnda filter, alla som följd av den senare nämnda mekaniska konstruktio- nen, medan det förstnämnda filtret behöll försteget i marknaden.

Uppfinningen har såsom syfte att åstadkomma ett filter med förbättrad âterspolningsanordning och i synnerhet att undvika de nämnda olägenheterna. På överraskande sätt har man nu funnit, att uppfinningen både åstadkommer en väsentlig höjning av reningsver- kan och en väsentlig förenkling av uppbyggnaden.

Uppfinningen avser ett sätt för rening av långsträckta fil- terslangar eller liknande, medelst en motspolstöt riktad mot den vid strömning genom filterslangen renade luften och har såsom kän- netecken, att spolgasstöten utförs som en tvåfasig stöt av växlan- de intensitet, vars första, kortvariga fas med högt spetstryckför- lopp omedelbart övergår i en andra, väsentligt längre efterspol- ningsfas av styrd och mindre intensitet. Uppfinningen åstadkommer att ett dammskikt slagartat slungas bort från filterväven ufl1attenQdlda 7807799-7 dammpartiklar under en efterspolningsfaslflàses utåt ur och från filterväven.

Medelst förfarandet enligt uppfinningen inleds alltså se- dan en första tryckspets uppnåtts, en med hänsyn till tid och efterspolningsintensitet reglerad efterspolningsfas, under vil- ken en fortsatt, med kontrollerad sänkt och i stort sett däref- ter bibehållen spolintensitet med av den tidigare plötsliga tryck- stöten helt oberoende efterspolning genomföras.

Först med detta nya förfarande kan erkännas, att renings- förloppet intill nu egentligen bara inletts utan att ha slutförts.

I den nämnda DT-PS 1 228 150 sägs, att tidrymden för spoltryckfa- sen i förhållande till reningsverkan uppenbarligen icke har kri- tiskt inflytande, vilket därefter beläggs med försökresultat. En- ligt uppfinningen skall den första tryckstöten endast slunga bort dammskiktet varefter filterväven under lägre intensitet för spol- luftverkan långsamt skall slakna och lägga sig kring korgen. Under denna tidrymd uppluckras dammpartiklarna i filterväven och blåses ut ur väven av efterspolluften. Den hittills nästan som naturlag fastslagna genomtryckningen av damm in i slangens inre efter var- je spolförlopp, vilken i vissa fall (fint färgstoft) kan iaktta- gas med blotta ögat som ett dammoln i renluften, uteblir nu full- ständigt och kan i varje fall icke fastställas med vanliga organ.

Det nya förfarandet låter sig utföra på skilda sätt i prak- tiken. Den närliggande lösningen ligger i att från en högtrycks- källa styra spolluftventilen med avseende på tid och flöde enligt det nya förfarandet eller att t.ex. använda en ventil med två öpp- ningslägen, två olika ventiler eller också en ventil med särskild konstruktiv utformning av stängningsdelarna. Enligt hittills gjor- da prov har de bästa resultaten följt då efterspolfasen varit 5 - gånger, lämpligen 5 - 7,5-gånger så lång som den första tryck- luftstöten och medeltrycket i filterslangen under efterspolfasen ca 2 - 6 gånger mindre än motsvarande högsta värde för den första tryckluftstöten.

En mycket viktig punkt är att under hela motspolförfarandet i filterslangen ett övertryck och en successiv övergång till det upprepade filtrerförloppet åstadkoms, vid vilket nära undantagslöst den luft som skall filtreras sugs genom filterväven, varvid allt- så ett undertryck råder i filterslangen i förhållande till den .I 7807799-7 uuAuw omgivande dammkammaren. För att få definierade förhållanden för återspolningsförloppet, i synnerhet övergången till filtrerför- loppet, och i synnerhet för att med minsta möjliga verksamma spol- luftmängd få minsta möjliga energiförbrukning och spolluftförbruk- ning, måste tidrymden för motspolstöten lämpligen vara steglöst inntällbar. Beroende på vilket sätt förfarandet kommer till utfö- rande skall intensiteten av motspolluften vara inställbar samti- digt eller oberoende med den första tryckluftstöten och vid efter- spolstöten. De bästa resultaten kan erhållas då den verksamma spolluftmängden ungefär motsvarar innehållet i en filterslang och då en motsvarande spolluftmängd avges i omedelbar närhet av filter- slangens fria öppning med ett tryck av 5000 - 8000 mm vattenpelare, lämpligen 4000 - 6000 mm vattenpelare, där den alltså hålles i be- redskap och avges över en ventil med stor yta och en gruvdysa di- rekt mot det inre av filterslangen, samt att spoltiden är inställd på så lång tid, att storventilen_àtor stänger vid ett tryck som är högre än 2000 - 5000 mm vattenpelarc. Förfarandet kan därför me. stor fördel användas för rengöring av ett undertryckfilter, vid vilket en verksam spolluftmängd motsvarande en filterslangs volym kan avges med ett genomsnittligt övertryck av minst 5000 och högst 8000 mm vattenpelare direkt från en lufttank via en stor- ventil i en fritt in i filterslangen riktad dysa. För de flesta behov har det visat sig ändamålsenligt att låta lufttrycket i spol- lufttanken före en spolning vara 4000 - 6000 mm vattenpelare och att trycket under spolning i spollufttanken barafâr falla till 2000 - 5000 mm vattenpelare.

Pig. 4 visar den uppmätta tryokförlusten på olika ställen i an något över 2 m lång filterslang, varvid spollufttankens tryck vid spolningens början är omkring 5000 mm vattenpelare och vid spolningens slut något under 5500 mm vattenpelare. Kurvorna upp- togs med piezokristall och katodstrâleoscillografer och visade vertikalt tryckförloppet, horisontalt tiden med början på 0 till höger. För tydlighetens skull har kurvorna lagts på avstånd över varandra.

Tryckkurvan A mättes vid filterslangens fria öppning medan kurvan E mättes vid filterslangons slutna, undre ände. Kurvan E liksom den närbelägna kurvan D är därför påverkade av randinfly- tanden (stuts av tryckvág osv.), men visar trots därför en för- .A 7807799-7 hållandevis brant första tryckstegring (0,05 sek.), efter tryck- toppen följt av den med mindre intensitet resp. tryck och omkring E/10 sek. följande efterspolningen. Kurvorna B och C, vilka rep- resenterar omkring 2/5 av slanglängden vid mitten, visar uttalat de nya förfarandet. I båda fallen varar den första tryckstegring- en ca 4/100 sek. och är därmed uttalat chockartad. Efter ytterli- gare š;ïOO sek. är den första rengöringsfasen avslutad. Det bör anmärcas, att tryckmätningarna har genomförts med ren filterslanv.

Om ett dammskikt finns på filterslangen blir tryckstegringen un- der den första rengöringsfasen ännu kraftigare. Knrvorna B och C visar vidare en mjuk övergång från den första chockfasen mot den andra efterspolningsfasen. Övergången mellan den första och den andra fasen avger om de stora fördelarna med det nya förfarandet tillfullo kan utnyttjas. Om en aldrig så kortpaus inträffa mellan den första och den andra fasen föreligger nämligen risken, att filtermatcrialet slår tillbaka mot stötkorgen och trycker det fi- na dammet inåt. _ Efterspolningsfasen kännetecknas av ett_förhàllandevis lugnt men lågt tryckförlopp. Under efterspolfasen är medeltrycket, beroende på vilken kurva som.avses, mellan 6 till 2 gånger mindre än det motsvarande högsta trycket under den första rengöringsfa- sen. Tidsproportionerna mellan den första slungfasen till åter- spolfasen ligger mellan 1:š och 4:?,§. De optimala värdena kan hittills ges endast för ett fåtal produkter. Nan kan vänta, att vid speciella produkter efterspoltiden mäste vara över 20 gånger längre än den första fasen. Det andra extremvärdet bör ligga unge- fär där ett så långsamt tryckfall sker, att filterväven icke slår tillbaka utan på motsvarande långsamt sätt lägger sig mot stöt- korgen.

Särskilt intressant är kurvan vid mätpunkt A, vilken var anordnad vid filterslanfens övre ínloppsände. Följer man tryck- förloppet från höger åt vänster uppvisar den en första tryckspets, vilken är brantare och högre än alla övriga tryckvärden i filter- slangen. Det är denna så att säga första tryckluftchocken mot den motriktat strömmande rerluften, som strömmar ut ur filterslangen.

Tidr¶mden.för denna första tryckstegring är icke ens 5/1000 sek.

Självfallet kan under er så kort tid inga skador orsakas på fil- terväven. Annat är egentligen inte att vänta, än att vid första _ .J 7807799-7 mötet mellan de två motriktade luftströmmarna skall bildas en övertryckspets. Efter mindre än W/100 sek. vänder övertrycket till undertryck. Kurvan A visar emellertid, om man bortser från de överlagrade småsvängningarna, en förhållandevis snabb negativ tryckstegring, vilken avklingar mjukt intill återspolningsfasens slut. Därav kan man draga slutsatsen, att från början till slut av hela återspolningsfasen råder en positiv luftström från slang- ens inre riktad utåt, och som flerfaldiga gånger redan visat sig sker en mjuk övergång från återspolning till ncrmaldrift verkli- gen av dammrengöringen.

Av det hittills sagda kan därför ett antal nya teser upp- ställas: - en chockartad tryckstegring för inledningen av motspolningen, - en kortvarigt verkande tryckspets (bortslungandet av dammet på filtrets utsida tar mycket kort tid, en föfiängning av denna tid ger ingenting annat mer än en större luftförlust).

- En något fördröjd övergång till den andra eftcrspolfasen, var- vid det är särskilt viktigt att en positiv luftström råder från filtrets inre och utåt.

- En successiv sänkning av trycket i filterslangen, så att luft- vändningen sker mjukt från motspolfasen till den normala damm- rengöringsfasen och att filterväven på motsvarande sätt lägger sig mot stötkorgen och antar den inåt bukiga formen.

- Hela motspolförloppet är helt kortvarigt, i regel mindre än 4 sek., men lämpligen kortare än % sek.

Uppfinningen avser vidare ett undertryckfilter med motspel- ningsanordning för rening av dammhaltig luft innefattande en dammluftkammare, därtill ett - avluftningsrum för den renade luften - liksom en spollufttank, varvid dammluftkammaren medelst ett större antal filterslangar med fria öppningar är förbunden med avluftningsrummet, och mot- spolanordningen innefattar en spollufttank och styrbara ventiler, med mot det inre av filterslangarna riktade munstycken.

Uppfinningen har såsom kännetecken, att spollufttanken är anordnad över och på avstånd från dammluftkammaren vid undertryck- filtret, samt att ventilerna är anslutna till spollufttanken, så att den för en motspolning nödvändiga luftmängden kan avgivas med .I 7so7>799éi7 i förutbestämt tryck på inställbara tidsintervall från spolluft- tanken direkt i munstycket.

I praktiken dominerar två uppfattningar. Enligt den ena bör en stark, kortvarig tryckluftchock ges i slangen. Enligt den andra ger en mera varaktig motspolström av åtminstone flera se- kunder med motsvarande lägre intensitet filterväven en skonsam- mare men lika bra rengöring. Det är emellertid nu klart, att ren- göringsförloppet hittills endast påverkat och reglerat en del- aspekt. Enligt uppfinningen inleds motspolningen intensivt och bringas verksamt till sitt slut, vilket medger en väsentligt hög- re filterbelastning liksom bättre rengöringsverkan.

Vid ett mindre filter med t.ex. 24 filterslangar rengörs i en följd varje enskild slang med motspolning. Detta förfarande upprepas under hela drifttiden. Enligt uppfinningen är det för- delaktigt att inställa största möjliga tidsavstånd mellan två möt- spolningar, så att ett relativt tjockt dammskikt av flera mm upp- till 1 cm ansamlas utanpå filtren. Själva dammskiktet är som be- kant ett bättre, åtminstone produktspecifikt filtermaterial än någon filterväv, eftersom porerna i dammskiktet är mindre än de dammpartiklar som skall avskiljas. Dammskiktet hårdnar genom den strömmande luften och bildar en sammanhängande damantel kring hela slangen. Filterväven är för varje slang trädd över en tråd- korg, så att filterväven även vid stark luftströmning och motsva- rande lufttryck utifrån och in behåller sin rörform. I trådkorgens enskilda fria ytor bukar sig filterväven inåt och dammskiktet an- passar sig till denna form. Genom plötslig öppning av en membran- ventil med stor yta alstras nu en första spolluftchock, vilken verkar direkt mot det inre av filterslangen. Med den första choc- ken komprimeras luftpelaren i filterslangen och i förhållande till trycket utanför filterväven skapas ett övertryck vilket med chock- vågens energi träffar filterväven med dammskiktet och slungar bort dammskiktet. Man har emellertid bortsett från vad som hände med hittills kända filter, nämligen att filterväven vid kända ut- föringsformer rörde sig utåt med nära nog samma hastighet och där- på åter inåt. Även vid små tryckskillnader uppträdde krafter av från 50 till åtskilliga 100 kg, vilka återkastade även inåt. Åter- röre1sen.kan vid kända filter därför beskrivas såsom chockartad, vilket haft som följd, att en förhållandevis stor andel av de .J 7807799-7 kring slangen svävande dammpartiklarna pressades genom de helt öppna vävporerna liksom de dammpartiklar som befann sig i själva filterväven.

Det är emellertid felaktigt att på grund av dessa fakta hävda, att spolslaget skulle vara längre, ty detta skulle icke bara kräva en mångdubbling av tryckluften t.ex. i förhållande på slangarnas innervolym, utan därtill belasta filterväven med stora krafter, vilket skulle leda till för tidigt brott av fil- t erväv en .

Enligt uppfinningen inställs det optimala värdet för luft- förbrukning, vävbelastning och för själva filterförloppet då en efterspolning sker efter en första chock, då ett mottryck alstras som är så stort, att väven endast långsamt återtar sin inåt buki- ga form. Väven skall bara slås till på ena sidan, nämligen utåt.

Vid ett undertryckfilter åstadkoms en god efterspolning då en spolluftmängd motsvarande ungefär en filterslangs volym avges med ett genomsnittligt övertryck av minst 5000 och högst 8000 mm vattenpelare direkt vid lufttanken via en ventil med stor yta i den fritt i filterslangen riktade dysan. Vid en filterslang- volym av 20 l erhölls med 15 - 50 1 spolluft mycket goda resultat.

De bästa värdena erhölls då trycket i lufttanken före spelningen uppgick till 4000 - 6000 mm vattenpelare och icke föll mera under spolningen än till 2000 - 5000 mm vattenpelare, då endast på detta sätt en kraftfull efterspolning garanteras vid ett undertryckfil- ter. Om begynnelsetrycket är för högt, förbrukas för mycket luft.

Om man emellertid vid för högt tryck inställer en kort tid måste intensiteten för efterspolningen styras särskilt, t.ex. genom sär- skild uppbyggnad av ventilen med tvä öppningssteg. Enligt uppfin- ningen är sådana anordningar onödiggjorda vid undertryckfilter på grund av den särskilt lämpliga uppbyggnaden.

En av de viktigaste åtgärderna vid det nya undertryckfilt- ret är att den verksamma spolluftmängden bereds direkt vid venti- len. Spolluften avges med nästan fullständig energi rakt i en årivdfsa. Drivdysan är anordnad på något avstånd över filterslang- ens fria öppning och riktad in i slangens inre. Tryckenergin om- sätts först i sista ögonblicket vid slangen i den första chock- spolningen och den anslutande efterspolningen.

Uppfinningen beskrivs i det följande med hänvisning till .J 78077919-71 bifogade ritningar, i vilka fig. 1 visar en komplett filteran- läggning med 2 undertryckfilter, fig. 2 visar ett avsnitt av spollufttanken med ventil och dysa, fig. 5 visar ett snitt III- III i fig. 2, en övergàngsdetalj från spollufttanken till dysan, och fig. 4 visar tryckförloppet vid olika punkter i filterslangen under motspolningen. Fig. 5 visar den inåt buktande filterslang- en i tvärsnitt vid dammavskiljning, och fig. 6 visar samma slang under âterspolningen.

I det följande hänvisas till fig. 1, 2 och 5.

Fig. 1 visar två undertryckfilter under användning. Filt- ret 1 till vänster och filtret 2 till höger är anslutna via rör- förbindningar 5 och 4 liksom en rörledning 5 till en gemensam kompressorgrupp 6 för spolluften. Kompressorgruppen 6 består av en drivmotor ?, en kompressor 8 även som en ljuddämpare 9. Då kompressorerna allmänt orsakar störande buller har man på senare tid övergått till att anordna flera kompressorenheter i'ett ljud- dämpat kompressorrum. Detta gäller i synnerhet kvarnar vilka ut- nyttjar flera kompressorer för pneumatiska transporter. Såsom an- tytt med grenstutsen 10 kan luften från kompressorn även mata and- ra förbrukningsenheter.

Filtret 1 uppvisar en stor dammluftkammare 11, vilkan ut- åt är spärrad medelst en sluss 12. Filtret 1 uppvisar vidare en inloppsstuts 15 för den dammhaltiga luften somskall renas, även som vid ett övre lock fästa filterslangar 14 och 15. I praktiken används endast i speciella fall, t.ex. för silofilter, så litet som två filterslangar. Vanligtvis används filter med 20 - 100 slangar i industrin. Vid filterslangen 14 är en rörformig filter- väv 16 trädd över en stödkorg 14, vilken är uppbyggd av vertikala trådar 18 och spiralformiga lindningar 19 så att ett stort antal fria fält 20 bildas. Stödkorgen 17 kan lösas tillsammans med fil- terväven 16 eller också filterväven ensam från förbindningen med locket 27 till dammluftkammaren 11. Varje filterslang 14 resp. 15 har en uppåt riktad fri öppning 21, genom vilken den renade luften genom filterväven kan strömma ut, vilket framgår vid filtret 2.

All luft strömmar genom den fria öppningen 21 in i ett avluftnings- rum 22, vilket är bildat medelst ett undre hus 23 och ett lock 24 (filter 1) och vilket via ett luftrör 25 är anslutet till en fläkt resp. en central fläktanläggning, varigenom luften áterföres till det fria eller till arbetsprocessen. En spollufttank 26 är anördnad 7807799-7 í1 på avstånd över damnluftkammnren dfi, så att den avgående luften obehindrat kan strömma genom de fria öppningarna 21 in i avluft- ningsrummot 22. Spollufttanken 26 ir vid filtret 1 helt samman- hängande med avluftníngrrummet 22 och stöder medelst mellanstyc- ken 28 på locket 22. Vid filtret 2 är spollufttanken 26 uppåt fri- liggande. Spollufttanker 26 är i fig. 2 visad i större szala med en dysa 30, en ventil Zfi över den fria öppningen 21. Spollufttan- ken 26 är upptill och nodtíll plant utformad, vilket är möjligt eftersom dysorna ÉO är dragna genom spollufttanken 26 och upptill och nedtill fast och tätt förbundna med de tvâ tankytorna. Ju flera filterslangar ett filter innehåller, desto större yta har spollufttanken 26 och desto större ir stöden för båda tankytorna. ïfntilen 51 motsvarar till sin uppbyggnad den i GB-PS 1 021 560 visade konstruktionen. Det är en ventil med stor genom- strömningsyta, vilken är anpassad för användning särskilt vid mot- spolning av undertryckfilter. Ett membran 52 med stor yta är me- delst ett ventilhus šš och skruvar 54 lufttätt anpressat mot spol- lufttanken 26. Genom den särskilda utformningen av membranet 52 och det motsvarande mellanrummet mellan tätningskanten 55» dysan 50 och ventilhuset 35 kan membranet 52 i den visade konstruktionen endast röra sig mot och från dysan och då anordnas i öppet eller stängt läge. I membranet 52 finns ett flertal helt små hål 56, så att det i spollufttanken 26 rådande lufttrycket inställer sig på översidan av menbranet 32. I dysan 30 råder vid stängt membran 52 inget tryck eller t.o.m. undertryck, som motsvarar trycket i av- luftningsrummet 22. Därav följer att membranet uppifrån påverkas på större yta med tryckluft än underifrån. Membranet 32 är därtill pressat nedåt med en svag fjäder 57, Sá att membranet 52 normalt är stängt med förhållandevis stora krafter.

Utrymmet över membranet 5? är reglerat medelst en elektro- magnstiskt påverkad ventil 51. Om elektromagnetventilen 51 öppnas kommer en i förhållande till hålen 56 större yta att avge tryokæ luft över membranet 52. Trycket faller plötsligt mot O, vilket på grund av de som tidigare underifrån verkande tryokkrafterna i spol- lufttanken på motsvarande fria ringyta utlöser en chookartad öpp- ning av det stora genomloppstvärsnittet š8.

Tryckluften pressas med det totala behállartrycket genom stora öppningar 59 i locket till spollufttanken 26 och genomlopps- J 7807799-7 tvärsnittet 38 in i dysan 50. Dysan själv uppvisar en längre, cylindrisk rördel #0 och är vid nederänden utformad såsom en drivdysa 44 med en drivöppning 42. Den avsmalnande formen på drivdysan 44 har som följd, att den genom stora tvärsnitt från spolluftbehållaren 26 in i dysan 50 strömmande tryckluften åter komprimeras i drivdysan vid förtrângningen 45 till nästan det fulla behållartrycket. Tvärsnitten 59, 28 och 42 är successivt mindre i strömningsriktningen.

De bästa värdena uppnås om drivdysan ligger på något av- stånd över den fria öppningen 2fi, så att tvärsnittet för den fria öppningen 24 förblir närmast konstant för strömningen av den renade luften underifrån genom området, En intressant de- talj ligger i den konstruktiva utformningen av de för luftström- ningen bestämmande delarna. Sá betraktades t.ex. den stela för- bindningen av behâllarbottnen och behàllartaket vid dysan 50 och utformningen av genomloppstvärsnittet 59 i form av ett stort an- tal på samma cirkel anordnade urborrningar såsom strömningstek- niskt mindre lämpade. Ett trots detta genomfört försök visade emellertid, att detta innebar en effektiv optimallösning, vil- ken såväl uppfyller de byggnadstekniska anspråken, de strömnings- tekniska med avseende på uppbyggnaden av ett maximalt tryck vid punkten 43 och därigenom största verkan av motspolningen i filter- slangen.

I fig. 1 är filterslangen 14 visad såsom en färsk och ännu icke i drift tagen slang. Slangen 15 i filtret 1 och även i fig.

E är visad med ett starkt överdrivet dammskikt efter längre damm- luftfiltrering.

Fig. 6 visar höjdpunkten i chockspolningen, då den damm- belagda slangen uppblåses och dammskiktet börjar flyga bort.

Slangen 50 i filtret 2 visar schematiskt tillståndet vid mitten av motspolningen, ungefär vid övergången från chockspolningen till efterspolningen. Huvudmängden av dammet är bortslungat från Väven.

Med efterspolningen sörjes även för att det kring filtret svävan- de dammet icke genast återföres på filtret utan får tillräcklig tid att fjärma sig och falla ner. Hela spolningsförloppet kan där- för också med den påtvingade fördröjningen betecknas som en vilo- paus efter chockspolningen. Vid slangen 51 är motspolningen helt avslutad och dammreningen börjar på nytt, ehuru först sedan slangen _! 7807799-7 återtagit sin inåt bukiga form.

I fig. 1 och 2 är ventilen 31 visad som en elektromagnet- ventil 55, vilken via elektriska ledningar 54 är ansluten till ett reglerorgan 55. Reglerorganet 5, uppvisar ett kopplingsur 56, medelst vilket tidsintervallen för ett spolförlopp är inställbart.

Hed motsvarande elektriska element regleras via styrledningarna att varje enskild motspolning genomföres efter det förinställda 'intervallet, varvid i den visade utföringsformen för smärre fil- ter varje filterslang successivt motspolas. Vid större filter med t.ex. BO eller flera slangar kan två eller flera slangar spolas samtidigt. Om slangarna spolas enskilt eller flera slangar spolas samtidigt beror på hela ventilationssystemet. Styrorganet 55 är visat dubbelt, så att filtrena 1 och 2 är oberoende inställbara.

En intressant punkt är att reglerorganet uppvisar ännu en inställning, nämligen inställningen 5? av spollängdens varaktighet.

Genom de ovan utförligt beskrivna uppbyggnadsdetaljerna kan till- sammans med inställning av intervall och varaktighet hela motspel- ningen lösas med de enklaste medel i ett stort antal specifika fall för dammluftreníng på hittills icke känt optimalt sätt.

Hela styrningen av ventilen synes vara mekaniskt lösbar ehuru antagligen med stora kostnader i uppbyggnad. Däremot har fluidistisk styrning visat sig funktionellt fördelaktig liksom elektrisk styrning.

Självfallet kan uppfinningen fulländas i flera smärre av- seenden såsom t.ex. med tryckövervakning av dammluft och spolluft osv.

Vidare har för de angivna värdena för spollufttryck och spolluftmängd givits andra värden, då motspolningens intensitet kan pâverkas såväl med trycket som med luftmängden. De angivna värdena är optimalvärden, åtminstone vid de undersökta dammprob- lemen.

Claims (15)

7807799-7 14 Patentkrav

1. Sätt att rengöra slangfilter och liknande medelst införande i motström mot den filtrerade gasen en spolgasstöt med snabbt och högt spetstryckförlopp i slangfiltret samt därefter en styrd trycksänkning i slangfiltrets inre, k ä n n e t e c k n a t av att spolgasstöten utförs som en tvåfasig stöt av växlande inten- sitet, vars första, kortvariga fas med högt spetstryckförlopp omedelbart övergår i en andra, väsentligt längre efterspolnings- fas av styrd och mindre intensitet.

2. Sätt enligt krav 1, knä n n e t e c k n a t av att varaktig- heten hos efterspolfasen är 3 - 20 gånger, lämpligen 3 - 7,5 gånger varaktigheten av den första spolstötfasen.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att intensiteten hos spolgasstöten under efterspolníngsfasen är så styrd, att ett medeltryck i slangfiltret under efterspolfasen är 1/2 - 1/6 av spetstrycket under stötfasen. I

4. Sätt enligt något av kraven 1 ~ 3, k ä n n e t e c k n a t av att intensiteten i spolgasstöten är så styrd, att ett över- tryck uppnås och upprätthålles i slangfiltret, vilket därefter sänks till det normala arbetstrycket för filtrerförloppet.

5. Sätt enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att varaktigheten av hela spolgasstöten är kortare än 1 sekund, lämpligen mindre än-1[2 sekund.

6. Sätt enligt något av kraven l - 5, k ä n n e t e c k n a t av att intensiteterna i spolgasstötarna under den första och den andra fasen är inställbara oberoende av varandra.

7. Sätt enligt något av kraven l - 6, k ä n n e t e c k n a t av att den verksamma spolgasvolymen ungefär motsvarar volymen i slangfiltret, att en motsvarande spolgasmängd vid ett tryck av mellan 3000 och 8000 mm vattenpelare, lämpligen mellan 4000 och 6000 mm vattenpelare, hålls 1 omedelbar närhet av den fria öpp- ningen i slangfiltret samt att spolgasen direkt leds via en ven- 7807799-7 15 til med stor öppning och en drivdysa mot slangfiltrets inre, varvid ventilen stängs vid ett tryck, som överstiger 2000 - 3000 mm vattenpelare.

8. Sätt enligt något av kraven l - 7, k ä n n e t e c k n a t av att ett spetstryck av 100 - 600 mm vattenpelare byggs upp i den första spolgasstötfasen i slangfiltret.

9. Sätt enligt något av kraven 1 - 8, k ä n n e t e c k n a t av att spetstrycket i den första spolstötfasen byggs upp inom ungefär 1/100 sekund, lämpligen inom mindre än 5/1000 sekund.

10. Lågtrycksfilter med en anordning för rening av dammhaltig luft, innefattande en dammluftkammare, ett över denna anordnat avluftningsrum för renad luft samt en spollufttank, varvid damm- luftkammaren via fria öppningar genom ett flertal filterslangar är förbindbar med avluftningsrummet och en motspolningsanordning uppvisar styrbara ventiler, vilka är försedda med ett mot det inre av tillhörande filterslang riktat munstycke_ och varvid spol- lufttanken är anordnad över dammluftkammaren och på avstånd från lågtrycksfiltret och ventilerna är anslutna till spollufttanken, varvid den för en motströmspolning erforderliga luftmängden med bestämt tryck och inställbara tidsintervaller kan avges från spol- lufttanken direkt till munstyckena, varvid mängden styrs in i av- luftningsrumme till området för de fria öppningarna i filter- slangarna, samt med ett styrorgan för styrning av varaktigheten hos varje spolningsförlopp, i synnerhet för genomförande av för- farandet enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den vertikala höjden hos spollufttanken (¿6) är större än det verti- kala avståndet mellan spollufttanken (26) och dammluftkammaren (ll) samt att styrorganet (55) även styr intensiteten hos varje motströmspolförlopp.

11. ll. Lågtrycksfilter enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av att munstyckena är utformade som drivdysor (41).

12. Lågtrycksfilter enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a t av att ventilen (31) är anordnad upptill på spollufttanken (26) samt att drivdysorna (41) skjuter ned genom spollufttanken (26), var- vid de vid och något under ventilen (31) uppvisar sitt största tvärsnitt. 7807799-7 lb

13. Lágtrycksfilter enligt krav ll eller 12, k'ä n n e t e c k - n a t av att drívdysorna (41) vid nederänden uppvisar en för- trängning (42), vars tvärsnitt är mindre än det största ventil- öppningstvärsnittet.

14. Lågtrycksfílter enligt något av kraven ll - 13, k ä n n e - t e c k n a t av att varje drivdysa (41) är fast förbunden med spollufttankens (26) översida och undersida och utformad såsom en förstyvníng för dessa lämpligen plana ytor samt att flödes- tvärsnittet för tryckluften från spollufttanken (26) till ven- tilen (31) är bildad medelst ett flertal öppningar (39), vilka är koncentriskt anordnade kring cirkeln med drivdysor (41).

15. Lågtrycksfilter enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a t av att den totala tvärsnittsytan hos alla de öppningar (39) i varje ventil (31), som bildar flödestvärsnitt för tryckluften, är större än det största ventiltvärsnittet, vilket i sin tur är större än utloppstvärsnittet (42) för ifrågavarande drivdysa (41). lo. Lågtrycksfilter enligt något av kraven 10 - 15, k ä n n e - t e c k n a t av att styrorganet (55) är anordnat att inställa tiden mellan två på varandra följande motspolningscykler för varje filterslang (l4,l5,50,5l).