SE426437B - Forfarande for tillverkning av en protes for en extremitet - Google Patents

Description

8105030-6 Även om största noggrannhet nedlägges på utformningen av gipsmodellen och form- ningen av hylsan efter denna, innebär detta ingen garanti för att hylsan per- fekt passar på den kvarvarande delen av extremiteten. Således måste en om- fattande och för protesens funktion helt avgörande individanpassning av hylsan ske. Denna individanpassning av hylsan är ytterst besvärlig, eftersom patienten dåligt känner var trycket är för stort respektive var någon ytkontakt icke föreligger alls. Härav följer att individanpassningen av hylsan är mycket tids- ödande och, Framför allt, att det icke föreligger någon garanti för att resul- tatet blir gott.

Det är också möjligt och förekommer i vissa fall att röntgen tages till hgälp vid individanpassningen av hylsan. Tyvärr går det dock inte genom denna metod att få någon exakt uppfattning om tryckfördelningen mellan huden och hylsans inneryta och endast en bristfällig information om beröringsytornas utseende och storlek, eftersom kroppens mjukdelar icke i detalj går att iakttaga på röntgen. Vidare är detta en dyr och tidskrävande metod, som dessutom är disku- tabel av det skälet att alltför ofta upprepade och alltför stora röntgendoser kan vara skadliga.

Sedan hylsan anpassats till formen av den amputerade extremiteten så gott det nu sig göra låter, förstärks den därefter och inbygges i själva protesen, där den tjänar till protesens fastsättning på extremiteten samt till dess manöv- rering. I ett praktiskt fall, när det gäller en benprotes, kan hylsan ha en toppdiameter, d v s en distal diameter i storleksordningen 10 - 15 cm, medan mynningsdiametern, d v s den proximala diametern, kan vara något större och längden i storleksordningen 40 cm.

Vissa försök har också gjorts för att ratíonalisera den ovan skisserade till- verkningsmetodiken. Sålunda har man försökt ersätta det ovan omnämnda skiv- eller arkformiga utgångsmaterialet med prefabricerade hylsor. Exempel härpå anges i de båda tyska patentskrifterna 843 590 och 913 466 samt den svenska patentskriften 211431. Vidare har man försökt förbättra hylsans anliggning mot gipsmodellen genom att mot den till deformerbarhet uppvärmda hylsan an- bringa ett yttre övertryck eller ett inre, d v s ett mellan modellen och hyl- san verkande undertryck.

Såsom anyttts ovan har den kända tekniken en hel rad nackdelar. För det första 8105030-6 innebär en till stora delar hantverksmässig tillverkning av hylsan dels stor tidsåtgång och dels stora risker för misslyckande eller åtminstone ett mindre gott resultat bl a beroende på oregelbundenheter i godstjockleken i hylsan eller i skador i ytstrukturen i hylsan eller t o m i veckbildning i hylsans material. Även om smärre förbättringar kunnat noteras vid användning av de tidigare kända prefabricerade hylsorna, har dessa icke kunnat formas utan manuella ingrepp eller mekanisk påverkan. Exempelvis har omfattande handformning el- ler pressningsbearbetning med uppvärmd sand måst användas i praktiken, var- vid risken är uppenbar att den på så sätt formade hylsan fått sin ytstruktur fördärvad. Liknande nackdelar har också måst accepteras i sådana fall då hyl- san endast kunnat tillverkas av ett icke transparent material, exempelvis ge- nom ett doppningsförfarande i PVC-plastisol, eller då pigment eller fyllmedel måst användas i hylsans material.

Oberoende av hur tillverkningen tidigare gått till, har det icke gått att er- hålla någon garanti fär att fullgod kontakt råder mellan hylsans inneryta I och den kvarvarande delen av extremiteten. Icke heller har det funnits någon tillförlitlig metod att kontrollera och vid behov slutjustera formen hos hyl- san.

Den föreliggande uppfinningen har därför till ändamål att åstadkomma ett så- dant förfarande för framställning av en benprotes som eliminerar de ovan nämnda nackdelarna hos känd teknik och som framför allt gör det möjligt att med mycket stor säkerhet kontrollera formen och justera denna hos hylsan när den individanpassas, så att en väsentligen total ytkontakt med likformigt yttryck åstadkommas över hela hylsans inneryta mot motsvarande partier av extremiteten.

Detta ändamål uppnås enligt uppfinningen genom ett förfarande vari ingår ar- betsstegen att en positiv modell av ett ändparti av den kvarvarande extremi- tetdelen framställes och att det efter denna modell med utgångspunkt från en prefabricerad standardhylsa medelst vakuumformning över modellen fram- ställes en i ena änden sluten hylsa, som inbygges i protesen, vilket förfa- rande kännetecknas därav att standardhylsan framställs av ett glasklart ma- terial och ges en ytstruktur som tillåter genomsynlighet genom standard- nylsans material och att standardhylsan under bibehållen genomsynlighet 8103030-6 formas efter modellen, att den sålunda formade hylsan placeras på extremite- ten och eventuella avvikelser i form eller oregelbundenheter i anliggnings- tryck mellan extremiteten och hylsans ínvändiga yta fastställes genom vi- suell inspektion genom hylsans material, och att hylsans form i ett eller flera steg anpassas efter extremiteten tills väsentligen total ytkontakt med regelbundet tryck uppnåtts, och att hylsan därefter förstärkas utvändigt tills erforderlig hållfasthet uppnåtts.

För att göra tillverkningsförfarandet mera rationellt men också för att ge . slutresultatet bättre kvalitet gäller enligt uppfinningen lämpligen att den prefabricerade hylsan, företrädesvis genom formsprutning av ett transparent akrylplast ges en stympad konisk form med en sluten lillände.

För att så långt som möjligt skona hylsans ytstruktur mot skador, såväl ut? vändigt som invändigt, men också för att forma hylsan så noga som möjligt efter gipsmodellen gäller enligt uppfinningen att den prefabricerade hylsan värmes till deformerbarhet och placeras över modellen samt avtätas mot mo- dellen längs sin öppning och att luften mellan modellen och hylsan utsuges och hylsan formas efter modellen.

För att säkerställa att hylsans grundform icke går förlorad vid individen- passningen gäller enligt uppfinningen lämpligen att formanpassningen av hyl- san efter extremiteten göres efter företrädesvis lokal uppvärmning av hylsan.

Uppfinningen skall nu beskrivas närmare genom ett konkret utföringsexempel som icke har begränsande utan endast exemplifierande natur.

Enligt uppfinningen framställes seriemässigt, företrädesvis genom formsprut- ning, en eller flera storlekar av en standardhylsa, som kommer att utgöra en innerhylsa i den hylsa, vilken utgör protesens fastsättningsdel mot den kvar- varande delen av extremiteten. Denna innerhylsa måste ha en sådan styrka att den kan bearbetas och bibehålla en form som så nära som möjligt ansluter sig till den utvändiga formen hos den kvarvarande extremitetdelen. I ett prak- tiskt exempel, när det gäller en benprotes, kan denna standardhylsa ha for- men av en stympad kon, som är sluten i lilländen d v s den distala änden, och som där har en diameter i storleksordningen 110 mm. Diametern i stor- änden, d v e den proximala änden, som är öppen, ligger lämpligen i storleks~ 8103030-6 ordningen 220 mm. Hylsans längd är ungefär 450 mm, medan godstjockleken kan variera mellan 2 och 5 mm. Givetvis kan mer än en sådan standardhylsa till- verkas, exempelvis för proteser avsedda för barn, och det är också möjligt att framställa hela serier av sådana standardhylsor, så att de deformationer som hylsan måste undergå vid formningen efter gipsmodellen, blir så små som möjligt.

Vid framställningen av dessa standardhylsor används ett termoplastiskt mate- rial, som även efter formsprutningen bibehåller dessa egenskaper varigenom alltså en uppvärmning av hylsan till en förhållandevis låg temperatur skall göra hylsan deformerbar på ett permanent sätt. I praktiken är ofta akrylplast lämpligt dels därför att akrylplasten har lämpliga termoplastiska egenskaper och dels därför att akrylplasten icke uppfattas såsom hudirriterande eller liknande.

Vid framställningen av standardhylsan är det väsentligt att såväl den invän- diga som den utvändiga ytan på hylsans material göres helt slät, så att hyl- san uppfattas såsom en glasklar och helt genomsynlig kropp, varigenom alltså ett invändigt i hylsan placerat föremål skall kunna betraktas genom hylsans material utan att skymmas eller alltför kraftigt förvrängas av oregelbunden- heter i ytstrukturen i hylsans material eller i tvära variationer i gods- tjockleken i hylsans material. Dessa krav kolliderar emellertid icke med vissa önskemål som ibland kan finnas att hylsans botten, d v s den slutna lilländen kan ha en något större godstjocklek än vad som är fallet med hylsan i övrigt.

Av detta skäl, men även av andra skäl, göres också övergången mellan hylsans botten och dess mantelyta mjukt rundad.

För att anpassa en enligt ovan framställd standardhylsa (ev en ur en hel serie standardhylsor utvald) så att den får en form som så nära som möjligt ansluter sig till formen på den kvarvarande stumpen av extremiteten används på i och för sig konventionellt sätt en positiv modell av extremiteten. En sådan posi- tiv modell framställes som regel av gips, vilket gjutes i en negativ modell som i sin tur är framställd direkt på extremiteten. Den positiva modellen är enligt uppfinningen utformad med en krage eller sockel vid sin storände, var- vid det. i denna sockel är anordnat en genomföring, så att det därigenom kan ledas en luftslang som mynnar i själva modellens yta. Enligt uppfinningen är det också väsentligt att modellen ges en så slät ytstruktur som möjligt för 8103030-6 att modellens ytstruktur icke skall påverka ytstrukturen i hylsan när denna Formas efter modellen så att därigenom hylsans genomsynlighet skulle försäm- ras eller ev helt gå förlorad.

För att den prefabricerade standardhylsan skall kunna formas efter modellen upphettas standardhylsan, d v s den hylsa som kommer att utgöra en innerhylsa i protesens fästhylsa, i en ugn så att innerhylsans material blir deformer- bart. Härvid kan lämpligen ingjötet i innerhylsan lämnas kvar vid tillverk- ningen och tjäna till upphängning av innerhylsan, eftersom ingjötet som re- gel är placerat i centrum av den slutna änden vid hylsans lillände. Sedan innerhylsan fått en riktig temperatur, placeras den över modellen, varvid ett periferiområde vid hylsans öppna ände spännes till tätande anliggning omkring sockeln på modellen, varefter luften mellan modellen och hylsan sakta suges ut, så att hylsan under inverkan av det yttre lufttryoket formas till noggrann anliggning mot modellen. Härvid är det viktigt att standardhylsan redan från början har en sådan form och sådana dimensioner, så att den erfor- derliga deformationen göres så liten som möjligt. Vidare uppnås genom den beskrivna deformationsmetoden av innerhylsan den fördelen att några ingrepp. med verktyg eller händer icke krävs mot hylsans material, varigenom ytstruk- turen icke löper risken att skadas. Eftersom modellen också givits en slät ytstruktur, uppstår icke heller på insidan av innerhylsan några skador i hylsans material eller dess ytstruktur, vilket lätt blir fallet om hylsan formas för hand med utgångspunkt från ett ark- eller skivformat material ef- tersom det i ett sådant tillverkningsförfarande lätt används stora lokala tryckkrafter. Eftersom också deformationen av den prefabricerade standard- hylsan inskränker sig till en relativt obetydlig anpassning av dess form, elimineras risken för veckbildning och andra oregelbundenheter i materialet.

Sedan hylsan på detta sätt formats efter modellen, vilken också kan vara för- värmd för att underlätta formningsförloppet, tillåtes hylsan och i förekomman- de fall modellen att svalna så att hylsan bibehåller den åsyftade formen. Där- efter uttages modellen ur hylsan och denna renskäres längs sina kanter.

Den på detta sätt framställda innerhylsan har en i stort sett perfekt pass- ning till gipsmodellen men måste i de flesta fall trots detta anpassas indi- viduellt till den extremitetdel, vilken den är avsedd att innesluta. Enligt uppfinningen genomföras detta på så sätt att den renskurna och preliminärt 8103030-6 formade innerhylsan placeras på extremiteten, varefter luften suges ut mel- lan extremiteten och hylsan, så att en tryckkraft bildas från hylsan mot hu- den. Eftersom den enligt uppfinningen framställda hylsan är helt transparent och fullständigt genomsynlig över väsentligen hela sin yta, är det möjligt att visuellt kontrollera anliggningen mellan hylsans inneryta och extremi- teten till och med när hylsan belastas genom att patienten går på den i en _ provisorisk protes. Denna visuella inspektion bygger på det faktum att huden mycket snart förändrar färg på sådana ställen där trycket är alltför stort (huden blir vit). Vidare är det också lätt att genom hylsans material loka- lisera sådana partier som ev icke har fullgod anliggning mellan huden och hylsans inneryta. Enligt uppfinningen korrigeras de på detta sätt upptäckta felaktigheterna i hylsans form genom att hylsan, företrädesvis lokalt, upp- värmes varpå dess form anpassas och ny inspektion genomföres. Förfarandet upprepas sedan tills en väsentligen fullständig ytkontakt med likformigt yt- tryck uppnåtts över hela hylsans inneryta, alltså även hylsans bottenyta, som anligger mot själva änden av den kvarvarande extremitetdelen.

Innerhylsan har såsom nämnts ovan en förhållandevis liten godstjocklek, ofta i storleksordningen 2 - 5 mm. Detta innebär att hylsan endast har en begrän- sad hållfasthet, som dock är tillräcklig för provning och individanpassning men som icke räcker till för att hylsan skall kunna utgöra protesens fäste mot extremiteten. Av denna anledni J måste innerhylsan förstärkas och dess godstjoeklek ökas på med ytterligare 2 - 5 mm, typiskt ca 3 mm. I praktiken genomföres detta på så sätt att den färdiga innerhylsan fylles med gipsbland- ning som får stelna i hylsan, varigenom denna icke kan deformeras under arbe- tet. Därefter bygges på hylsans utsida upp ett laminat med lämpligt fiberma- terial, exempelvis glasfiber, kolfiber, syntetfiber eller andra lämpliga fib- rer och en plastkomposition som dels är förenlig med fibrerna och som dels är förenlig med eller binder ordentligt mot hylsans utsida. Genom att på detta sätt bygga upp hylsan av två olika komponenter, dels den inre fbrmriktiga komponenten och dels det yttre laminatst är det möjligt att samtidigt hålla en mycket god formnoggrannhet hos hela hylsan och ge denna en godstjocklek som varierar på ett med hänsyn till hållfastheten riktigt sätt.

Sedan innerhylsan byggts på med ett laminat till lämplig tjocklek och utform- ning och detta torkat eller härdat färdigt så att hylsan därigenom har fått den avsedda hållfastheten och väggtjockleken, uttages utfyllnadsgipset ur innerhylsan och denna rengöras. Därefter kan hylsan anses färdig för infäst- ning i själva protesen, vilket kan tillgå på konventionellt känt sätt.

Claims (4)

8103030-6 Uppfinningen kan modifieras inom ramen för följande patentkrav. P A T E N T K R A V

1. Förfarande för tillverkning av en protes för en extremitet, företrädes- vis en benprotes, varvid i förfarandet ingår arbetsstegen att en positiv modell av ett ändparti av den kvarvarande delen av extremiteten framställes och att det efter denna modell med utgångspunkt från en prefabricerad stan- dardhylsa medelst vakuumformning över modellen framställes en i ena änden sluten hylsa, som inbygges i protesen, k ä n n e t e c k n a t därav, att standardhylsan framställes av ett glasklart material och ges en ytstruktur som ger genomsynlighet genom standardhylsans material och att standardhyl- san under bibehållen genomsynlighet formas efter modellen, att den sålunda formade hylsan placeras på extremiteten och ev avvikelser i form och ore- gelbundenheter i anliggningstryck mellan extremiteten och hylsans invändiga yta fastställes genom visuell inspektion genom hylsans material och hylsans form i ett eller flera steg anpassas efter extremiteten tills väsentligen total ytkontakt med regelbundet tryck uppnåtts, och att hylsan därefter för- stärkas utvändigt tills erforderlig hållfasthet uppnåtts.

2.. Förfarande enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att den pre- fabricerade hylsan, företrädesvis genom formsprutning av en transparent akryl- plast ges en stympat konisk form med en sluten lillände.

3. Förfarande enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att den prefabricerade hylsan värmes till deformerbarhet och placeras över model- len samt avtätas mot modellen längs sin öppning och att luften mellan model- len och hylsan utsuges och hylsan formas efter modellen.

4. Förfarande enligt kravet 3, k ä n n e t e c k n a t därav, att formen- passningen av hylsan efter extremiteten göres efter, företrädesvis lokal, Upp- värmning av hylsan. 8103030-6 5 A M M A N D R A G Förfarande för tillverkning av en benprotes med en hylsa för fastsättning av protesen på den kvarvarande delen av benet varvid förfarandet innefattar tillverkning av en positiv modell av extremíteten vilken används för form- ning av hylsan som inbygges i protesen. Uppfinningen har till ändamål att underlätta individanpassningen beträffande hylsans form, så att total ytkontakt uppnås mot benet samt också att minska det manuella arbetet och risken för misslyckande. Uppfinningen kännetecknas av att hylsan framställes från en i glasklart termoplastiskt material formsprutad standardhylsa med stympat konisk form, vilken utgór en innerhylsa i den färdiga hylsan. Innerhylsan grovformas efter modellen i uppvärmt tillstånd och provas på benet, varvid eventuella avvikelser i form och oregelbundenheter i anliggningstryck fastställes genom visuell inspektion genom innerhylsans glasklara material, varefter formen finjusteras i ett eller flera steg. Sedan väsentligen total ytkontakt uppnåtts, förstärkes innerhylsan utvändigt genom laminering och inbygges i protesen.