SE424926B - Tids- och hendelseregistrator for registrering, behandling och dokumentering av varaktigheten av skilda kategorier arbetsprestationer - Google Patents

Description

8000590-3 reras. Bilden kompliceras dessutom av sådana faktorer som exempelvis att ett flertal kategorier av arbetsprestationer utföres under en kort tidsrymd och att samma kategori av arbetsprestationer återkommer med jämna mellanrum. För att tillfredsställande kunna lösa dessa problemställningar är det nödvändigt att tidsåtgången för varje i projektet ingående arbetsmoment ställs i relation till en för varje arbets~ prestation specifik kategorikod. Detta är viktigt då ordern eller beställningen skall faktureras, ty hänsyn mäste därvid tas till vem som utfört arbetet, arbetsprestationens art, om arbetet utförts på normal arbetstid eller på övertid OSV- Arbetsprestatíonerna eller händelserna hänföres alltså till olika kategorier. Exempel på sådana kategorier är typ av arbete som utföres såsom ritningsarbete, beräkningsarbete, konsultation, tryckningsarbete mm. Stillestândskategorier kan utgöras av verktygsbrott, skiftbyte, paus, uppdragsbyte eller väntan på nytt arbete. Om alla insamlade uppgifterna skall kunna utnyttjas är det nödvändigt att uppgifterna behandlas och sammanställes i en lätt överskådlig form. Blir detta inte fallet föreligger stor risk att offertarbetet istället för att underlättas försvåras p.g.a “informationsfloden". Med all sannolikhet medför detta ökade personalkostnader varvid produktionen belastas med ofördelaktiga merkostnader.

De idag kända apparaterna för tids- och händelseregistrering har ofta en mekanisk uppbyggnad med detaljer vilka dels ger låg driftsäkerhet dels medför att apparaten blir tung och otymplig. Apparaterna är dessutom förenade med den väsentliga nackdelen att de har låg beräknings- och behandlingskapacítet.

Mycket manuellt arbete är därvid nödvändigt för att analysera de insamlade uppgifterna.

Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att med minsta möjliga arbetsinsats kunna registrera varaktigheten av skilda kategorier av arbetsprestationer eller därmed jämförbara händelser.

Anordningen härför skall vara billig att serieproducera, 80005 90-3 flexibel och lätt att anpassa till rådande arbetssituation samt besitta en stor behandlíngs- och beräkningskapacitet.

Tide- och händelseregistratorn skall även kunna ingå i ett större informationssystem vari även en centraldator för total behandling av de via tids- och händelseregístratorerna inmatade uppgifterna skall ingå. Detta åstadkommas därigenom att ett, i en pulsgenerator alstrat, pulståg, bestående av pulser med förutbestämd och konstant frekvens, tillföres och accumuleras i minst en, av ett flertal möjliga och manuellt valbara accumulatorer samt att information, t.ex i form av projektnummer, maskinnummer, löpnummer, datum eller liknande, valbart och manuellt tillföras anordningen via inmatningsorgan, såsom exempelvis tumhjul, eller elektroniska omkopplare och att accumulatorerna och inmatningsorganen vid dokumentering kon- sekutivt avkännes varvid dessas informationsinnehåll behandlas, exempelvis omvandlas till tidsenheter, varefter resultaten presenteras i manuellt läsbar form via en informationsbärare exempelvis skrivs ut av en printer på en pappersremsa.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i ett utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig. l visar en tids- och händelseregistrator i vy, fíg. 2 visar tids- och händelseregistratorn med avtaget hölje, fig. $ visar schematiskt ett blockschema över tids- och händelse- refiistratorns funktion, fig. H-7 visar schematiskt en kretslösning av ett utförings- exempel, fig. 3-10 visar exempel på redigerade utskrifter.

En uppfinningsenlig tids- och händelseregistrator l åskådliggöres i fig. l. Ett flertal inmatningsorgan i Form av strömställare 2 och tumhjulsomkopplare eller elektroniska omkopplare 3 är anordnade på ett tangentbord H. Tangenthordet U är placerat lätt åtkomligt och utgör en del av tids- och händelseregistratorns 1 hölje 5. En informationshärare exempelvis i form av ett värme- känsligt papper eller papper belagt med tunt metallskikt 6 är anordnat vid tids- och händelserefiistratorns l bnkstycke. Papperet 6 leds genom en öppning (ej visad) i höljet 5 in 8000590-5 i tids- och händelseregistratorn l och passerar därvid ett tryckverk eller printer 7. Printern 7 har därvid möjlighet att skriva ut exempelvis alfanumeriska tecken på papperet 6. Vid höljets 5 vänstra sida är en mångpolig kontakt 8 anordnad att vid behov kunna anslutas till en centraldator, eller centralt placerad avläsningsenhet, (ej visad). Tids- och händelseregistra- torn 1 är baktill försedd med en starkströmskontakt 9 via vilken den kan anslutas till nätspänning.

I fig. 3 visas schematiskt ett blockschema över tids- och händelseregístratorns l uppbyggnad. En pulsgenerator 10 avger ett kontinuerligt pulståg ll vars pulser är fyrkantformade.

Pulstågets ll frekvens och pulsernas lla pulsbredd är konstant och avpassade så att tiden mellan två på varandra följande pulsers lla främre flanker motsvarar exempelvis en hundradels timme. Ett flertal strömställare 2 är anordnade att styra pulståget ll från pulsgeneratorn 10 till minst en av ett flertal möjliga ackumulatorer 12. Strömställarna, som är anordnade på tangentbordet U, kan manuellt företrädesvis endast aktiveras en åt gången. Genom tumhjulsomkopplare 3 kan särskilda, fasta uppgifter matas in i tids- och händelsere- gistratorn l. Dessa uppgifter kan exempelvis utgöras av dagens datum, projektnummer, maskinnummer eller liknande. En centralenhet 15 är anordnad att, i beroende av vilka strömställare 2 som manuellt aktiverats,styra informationsflödet i tids- och händelseregistratorn. Vid aktivering av en strömställare 2a påbörjas en konsekutiv avläsning av dels ackumulatorernas 12 och dels tumhjulsomkopplarnas 3 informationsinnehåll.

Dessa uppgifter behandlas och beräknas med hjälp av ett i centralenheten 13 anordnat mikrodatorprogram. Resultatet tillföras printern 7 varvid en utskrift 15 erhålles. Ett modem lü är dessutom anordnat att tillåta ackumulatorernas 12 och tumhjuls- omkopplarnas 3 informationsinnehåll avläsas och överföras till en utanför tids- och händelseregistratorn 1 befintlig centraldator eller central avläsningsenhet (ej visad).

Elg. H-7 visar schematiskt en elektronisk kretslösning av föreliggande uppfinning. De ingående komponenterna består 8000590-3 UT huvudsakligen av integrerade kretsar (IC~kretsar) utförda i CMOS-teknik. Detta medför väsentliga fördelar såsom exempelvis låg effektförbrukning samt god störokänslighet. En nätstabilisator (ej visad) tillför IC-kretsarna tre olika spänningar + 5 volt, -12 volt samt -2H volt. Såsom pulsgenerator 10 används b1.a en pulsformare 16 (Motorola ü5l8) vilken onwandlar nätspänningens sinusformade signal med en amplitud på 10 volt och frekvens 50 Hz, till ett pulståg ll vars pulser lla är huvudsakligen fyrkantf0rmfld@- Tiden mellan två på varandra följande pulsers lla främre flanker motsvarar en hundradels timme. Pulsformaren 16 delar ned den inkommande signalens frekvens från 50 Hz till 1 Hz. Pulsgeneratorn 10 består även av tre inverterande schmittriggrar 17, fyra motstånd 18,en diod 19 och en kondensator 20.

Pulstâget ll passerar genom en analog switch 21 via en flatkabelkon- takt 22 b1.a till en interface-krets 25 (PIA 6820). Interface- kretsen 23 har till uppgift att anpassa signaler från externa kretselement till signaler användbara för en konventionell mikroprocessor 2ü (6802). De på tangentbordet H placerade strömställarna 2, vilka även är försedda med lysdiodsindikatorer 25, är anslutna till två key~board encoders 26 (Texas 7H923) samt en binärkodningskrets 27 (Texas 74Cl5U). De tvâ key-board encoders 26 omvandlar decimala signaler från tangentbordet U till binärkod. Dessa till binär form omvandlade signalerna tillföras mikroprocessorn 2D via interface-kretsen 23. Till mikroprocessorn ZH är förutom en klockpulsgenerator 28 även en primärminneskrets 29 (2716) ansluten” Denna primärminnes- krets 29 är i likhet med övriga IC-kretsar är av DIL-typ, (Dual-In-Line), vilket medför att IC-kretsarna lätt kan tagas loss och bytas ut mot andra. Detta underlättar eventuell reparation samt grundlägger tids- och händelseregistratorns l flexibilitet då minneskretsar med annan, fast lagrad, infor- mation lätt kan “pluggas" in. Prímärminneskretsen 29 innehåller de programsteg med vilka mikroprocessorn Që arbetar.

Den till mikro-processorn 2U anslutna klockpulsgeneratorn 28 består av tvâ inverterande schmittriggrar 17, tre motstånd eonosso-s t 6 18, två kondensatorer 20 samt en kristall 30. Klockpulsgeneratorn 28 självsvänger med en frekvens av ca H Mhz och bestämmer den hastighet med vilken mikroprocessorn 2ü arbetar. Schmitt- triggrarna 1? med omgivande motstånd och kondensatorer ger dessutom mikroprocessorn en startflank vid spänningstillslag.

Till mikroprocessorn 2Ä är vidare anslutet ett konstantminne 31 (633H), vari t.ex rubriktexter och andra konstanter som erfordras för att erhålla en läsbar utskrift, är lagrade. Även konstantminnet 31 är mycket lätt att byta ut vilket är väsentligt för tids- och händelseregístratorns 1 anpassbarhet.

»Det är ju nämligen härigenom lätt att byta ut rubriktexter mot andra samt t.ex att byta svenska rubriktexter mot rubriktexter på annat språk.

I avsikt att kunna registrera, lagra och summera olika tider för olika arbetsmoment står mikroprocessorn 24 även i förbindelse med två mínneskretsar 32 (2llü). I dessa minneskretsar 32 är b1.a sexton ackumulatorer 12 anordnade, till vilka pulser lla kan tillföras, summeras och lagras. Genom att manuellt påverka en på tangentbordet H befintlig strömställare 2 kan 7 således pulser lla från pulsgeneratorn 10 av mikroprocessorn ZH med hjälp av de i primärminnet 29 lagrade programmen, tillföras en eller flera av dessa ackumulatorer 12. Genom att manuellt påverka en av strömställarna 2 kan mikroprocessorn 2N åstadkommas att konsekutivt känna av varje ackumulators 12 informations- innehâll och tillföra detta till printern 7 eller också kan mikro- processorn 2H åstadkommas att radera samtliga ackumulatorer 12 varvid deras informationsinnehâll nollställes. I samband med att information skrivs ut av printern 7 behandlas, beräknas och redigeras tidigare inmatade uppgifter. Resultatet kan exempelvis utgöras av totaltiden för allt arbete som âtgått för ett och samma projekt samt uppgifter om hur lång tid varje arbetsmoment tagit i anspråk uttryckt i procentenheter. Efter behandling i och av mikroprocessorn 2H förmedlas alltså resultatet via interface-kretsen 23 och flatkabelkontakten 35 till printern 7.

Vid utskriften avkännes förutom nämnda ackumulatorer 12 även de tumhjulsomkopplare 3 som tids- och händelseregistratorn 8000590-3 l försetts med. Detta sker bl.a med hjälp av en binärkodningskrets 33 (Texas 7HCl5N) som på sina ingångar erhåller information i binärform om vilket tumhjul 3 som står i tur att avläsas.

Denna information omvandlas till decimalform, dvs en enda av de 16 utgångarna aktiveras. Till var och en av binärkodningskret- sens 35 utgångar står ett tumhjul 5 i förbindelse; Det tumhjul 3 som ämnas avläsas erhåller därvid spänning. Tumhjulen 3 står med sina utgångar i förbindelse med en decimal till binärkodare BU (Texas 7HLSlü7) vilken omvandlar signalerna från tumhjulen 3 till binärform vilken tillföres mikroprooessorn 2U via inter" face-kretsen 23.

Exempel på möjliga, redigerade, utskrifter visas i fig. 3, 9 och l0. På en, exempelvis värmekànslig, pappersremsa enligt fig. 8 dokumenteras överst ett projeitnummer samt till vänster dagens datum och därunder maskinens nummer eller operatörens/ arbetstagarens nummer. Pâ tredje raden uppifrån anges det antal alster eller produkter som framställts i det aktuella projektet samt antalet tillfällen under vilka produktionen har skett.

På fjärde raden och därunder anges, längst till vänster, kategori av arbetsprestation eller händelse och till höger den tid som totalt tagits i anspråk för varje kategori och längst ut till höger det antal tillfällen arbetsmomentet utförts.

I fig. 9 visas en liknande utskrift varvid arbetsmomentets kategori- kod skrivs längst till vänster, antalet tidsperioder, i t.ex hundradels timmar, som varje arbetsmoment tagit i anspråk i mitten, och tiden uttryckt i procent av den totalt förbrukade tiden, längst till höger.

I fig. 10 skrivs på liknande sätt informationen ut, varvid ordernummer, datum, tid och maskinnummer noteras överst. Utskriften utgöres därutöver i huvudsak av en lista av olika kategorier arbetsprestationer samt uppgifter om den tid var och en av dessa tagit i anspråk. Längst ut till höger uttryckes den iansprâktagna tiden i procentenheter av den totala tidsâtgången. 8000590-3 I fig. ll åskådliggöres en alternativ uppkoppling av en puls- generator. En så kallad klockkrets 36 är anordnad att dela ned nätspänningsfrekvensen till en pulsfrekvens med lämplig intervall, exempelvis lHz. I det fall nätspänningen faller bort alstrar klockkretsen 36 tillsammans med bla kristaller 37 en signal internt som alltså ersätter nätspänningsfrekvensen.

Därvid uppdateras hela tiden även de i klockkretsen anordnade acçumulatorerna för datum och klockslag så att dessa uppgifter ej behöver matas in av operatören.

Föreliggande uppfinning är ej enbart begränsad till ovanstående utföringsexcmpel utan ett flertal alternativa utföringsformer är naturligtvis möjliga inom ramen för uppfinningen.

Claims (1)

80005904; PATENTKRAV

1. Tids- och händelseregistrator för registrering, behandling och dokumentering av varaktigheten av skilda kategorier arbetsprestationer och/eller därmed jämförbara händelser, såsom exempelvis stillestàndsperioder, byte av verktyg, paus, produktion och liknande, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att en pulsgenerator (l0) är anordnad att alstra ett pulstâg (ll) med bestämd och konstant frekvens, att inmatníngsorgan (2,3) är anordnade att vid manuell aktivering alstra signaler till en centralenhet (13) vilken är inrättad att styra nämnda pulståg (ll) till minst en av ett flertal möjliga, och i tids- och händelseregistratorn (l) anordnade ackumulatorer (12) vari pulserna ackumuleras och/eller lagras, att ytterligare inmatningsorgan (2) är anordnade, vilka vid manuell aktivering alstrar signaler till sagda centralenhet (13) och vilka signaler åstadkommer att ackumulatorerna (12) och/eller inmatningsorganen (3) avläses med avseende på sitt informationsinnehåll eller lägen varefter dessa behandlas, att en printer (7) är anordnad att presentera resultaten via en informationsbärare, exempelvis genom utskrift av alfanumeriska tecken på en pappersremsa (6).