SE424894B - Lascylinder for ett sekerhetslas - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 40 7804048-2 Låset medger ett större antal kombinationer.

Dess tillverkning är enkel.

I exemplifierande syfte kommer i det följande att beskri- vas utföringsexempel enligt föreliggande uppfinning under hän- visning till bifogad ritning, på vilken figur l visar en längd- sektionsvy enligt en linje l-l enligt figur 2 för låset i ett visst tillstånd, figur 2 visar en vy av samma slag som figur l men med låset i ett annat tillstånd eller läge, figur 3 visar en ändvy av lâscylindern sedd från framsidan, figur 4 visar en ändvy av lâscylindern sedd från baksidan, figur 5 visar en sek- tionsvy enligt en linje 5-5 enligt figur 3, figur 6 visar en frontvy av spärrskivan, figur 7 visar en sektionsvy enligt en linje 7-7 enligt figur 6, figur 8 visar en ändvy av låscylinderns nosstycke sett bakifrån, figur 9 visar en frontvy av låscylin- derns nosstycke, figur l0 visar en sektionsvy enligt en linje l0-l0 enligt figur 8, figur ll visar en sidovy av en ring för kvarhâllning av nyckeln, figur l2 visar en partialvy av låsets framsida, figur l3 visar en sektionsvy enligt en linje l3-l3 enligt figur l, figur l4 visar en vy av en nyckel med sin till- skärning framtill, figur l5 visar en likadan vy som figur l4 men med nyckeln vriden 900 från det förra läget, figur l6 visar en sektionsvy enligt en linje l6-l6 enligt figur l5, figur l7 visar en vy av ett anslagsstycke för nyckeln, figur 18 visar en längdsektionsvy av en annan utföringsform för ett lås enligt uppfinningen, figur l9 visar en likadan vy som figur l8 men med låset i ett annat tillstånd, figur 20 visar en längdsektionsvy av låset enligt figur l8 och l9 svängt 90°, figur 2l visar en vy av en nyckel, som sammanhör med låset enligt figur l8 och 20 och som framtill har sitt nyckelax, figur 22 visar en plan- vy motsvarande figur 2l och figur 23 visar en sektionsvy enligt en linje 23-23 enligt figur 22.

Lâsets lâscylinder 31 består av en låscylinderstomme 32 (figur l - 5) med i huvudsak cylindrisk form och med ett parti utbildat till en lâscylindersockel 33 och framtill ett låscylin- dernosstycke 34. Cylinderstommen 32 och nosstycket 34 är samman- förda med sina ändytor 35 respektive 36 lagda mot varandra. På ytan 35 utmynnar bottenhål 37 och på ytan 36 bottenhål 38.

Hâlen 37 och 38, som har gemensam axel, tjänstgör såsom utrym- men åt räfflade pinnar 39, som säkerställer sammanhållningen mellan lâscylinderstommen 32 och cylindernosstycket 34 genom 10 l5 20 25 30 35 40 7804048-2 att pinnarna är inpressade med kraft i hålen.

Radiella kanaler eller slitsar 4l, till antalet ätta enligt det visade exemplet, är anordnade i cylinderstommen 32 med lik- formig vinkelfördelning kring cylinderstommens axel 40. De be- gränsas av sidoytor 42 och 43 och utmynnar i en central kanal 49 med längdaxel 42.

Halvcylindriska håligheter 44 och 45, som utmynnar på ytan 35, bildar utrymmen 46 anordnade inuti cylinderstommen 32 för mottagande av cylindriska fjädrar 47, som spänner mot botten 48 inuti dessa utrymmen.

Ett centralt nav 5l baktill hos cylindersockeln 33 har en cylindrisk sidoyta 52 anordnad att samarbeta med ett centralt hål 53 hos en spärrskiva 54 (figur 6 och 7), som bildar làsets fasta del.

Skivan 54 har en inàtskjutande central krans 55, som begrän- sas av en utsida 56 och en insida 57. Radiella kanaler 58, som begränsas av radiella sidoytor 59 och 6l, definierar tänder eller kuggar 62 hos kransen. Kanalerna 58 är liksom kanalerna 4l åtta till antalet och har en likformig vinkelfördelning.

Spärrskivan 54 har även en yttre krans 63, som är uppdelad medelst radiella kanaler 64, vilka har i huvudsak lika bredd som kanalerna 58 och är belägna i de senares förlängning. De begränsas av sidoytor 65 och 66 vid slutet av mellanliggande block 67. Inuti kransen 63 är anordnad en cirkelformiq kanal 68, som begränsas av två i axelns 42 tvärriktning liggande sidoytor 69 och 7l samt en botten 72.

För att mottagas inuti spärrskivans 54 inre krans 55 har cylindersockeln 33 en cirkelformig kanal 73, som begränsas av den cylindriska sidoytan 52, en utvändig cylindrisk yta 75 och en bottenyta 76.

Det med låscylinderstommen 32 sammanförda cylindernosstycket 34 (figur 8 - l0) har en central kanal 81, som är belägen i kanalens 49 förlängning men som i närheten av ändytan 36 har ett utvidgat parti 82, så att en ansats 83 uppkommer. Liksom cylinderstommen 32 har cylindernosstycket 34 radiella kanaler eller slitsar 84, som begränsas av radiella sidoytor 85 och 86 och ligger i kanalernas 41 förlängning. Kanalerna 84 utmynnar på ytan 36 men är begränsade vid sina motstâende ändpartier av en botten 87.

Det främre partiet av cylindernosstycket 34 utgöres av en 10 _15 20 25 _w 35 40 7804048-2 ribba e11er 1ist 88, vars yttre sidoyta 89 har större diameter än sidoytan 91 av resten av cy1indernosstycket. Nämnda ribba bi1dar ett skå1formigt utrymme för mottagande av en ring för kvarhå11ning av nycke1n 92 (figur 11), som hä11s orör1ig mede1st en säkringsring 93, som är anbragt inuti ett spår 94 i den skå1- formiga behå11arens innervägg 95. Ringen 92 är på ett parti 96 av mindre diameter fast förenat med en tapp 97, som mede1st ingrepp inuti en öppning 98 i den främre väggen 99 (figur 2 och 12) av en 1åskåpa e11er 1åskista 101 oer en säker fasthå11- ning av ringen.

Lâshö1jet 101 har en cy1indrisk stomme 102, som omger 1âs- cy1indernosstycket 34 och cy1inderstommen 32, och ett parti 103 med större diameter, vi1ket parti tjänar såsom hus för spärr- skivan 54, som detta parti 1igger tätt inti11 med sin insida 104 och härvid samarbetar med utsidan 105 hos spärrskivans krans e11er krona 63. Fixeringen av 1åshö1jet 101 vid spärrski- van 54 ti11försäkras mede1st skruvmuttrar 100 med utvändig gänga 106, som har ingrepp med en invändig gänga 107 hos skivan 54, under det att en skruv 108 med skruvhuvud 109 spänner mot botten 111 av ett urtag i varje skruvmutter och har ingrepp med en in- vändig gänga 112 hos en utskjutande kant e11er f1äns 113 på 1âs- hö1jet. Man erhå11er så1edes en justerbarhet, som möj1iggör att e1iminera verkan av eventue11a variationer under ti11verkningen.

Såsom i synnerhet framgår av figur 5 och 2 har cy1inderstom- men 32 ett spår 121, vi1ket är öppet mot cy1inderstommens änd- yta 35 och inuti vi1ket är anbragt en cirke1formig ring 122, för vi1ken sådana partier som är be1ägna inuti en radie11 kana1 41 tjänar ti11 montering av en vippstång 128, som har en härför avsedd s1its 123, som begränsas av räta sidokanter 124 och 125, som är förbundna med varandra via ha1vcirke1formiga partier 126 och 127. Vippstångens stomme 129, som begränsas av två i huvud- sak para11e11a kanter 131 och 132, har ett fen1iknande utskjutan- de parti 133 med en kant 134, som står under påverkan av fjädern 47 på ett sådant sätt att vid betraktning i stommens 1ängdrikt- ning ett vippstångshuvud 135 be1äget vid stommens ena ändparti förefa11er påverkas åt ett hå11, medan en vippstångsstjärt 136 vid det motstâende ändpartiet förefa11er pâverkas åt det mot- satta hâ11et.

Vippstângshuvudet 135 s1utar med en näbb 137, som begränsas av konvergerande räta kanter 138 och 139 hopskarvade mede1st ett 10 15 20 _w 30 35 40 7804048-2 inåt krökt parti 141.

Vippstångsstjärten 136, som är be1äqen åtminstone dubbe1t så 1ångt från s1itsen 123 som näbben 137, är ti11skuren på ett sådant sätt att den på sin yttre kant 143 och 1ängre bort från axe1n 42 har en rektangulär tand 144, vara radie11a kanter 145 och 146 är be1ägna något närmare varandra än sidoytorna 69 och 71 hos spärrskivans54 ringformiga kana1 68. Vippstängstjärtens 136 ändkant 147 är utformad på ett sådant sätt att den har en utskärninq 148 med rektangu1är kontur, som förutom av en botten 149 begränsas av 1ongitudine11a kanter 161 och 152, vars inbördes avstånd är något större än tjoekieken av spärrskivans 54 inre krans e11er krona 55.

En nycke1 avsedd att användas ihnn med ifrågavarande 1âs har en nycke1stam 161 (figur 14 och 15), som på sin ena ände har ett nycke1grepp 162 och på den andra änden ett cy1indriskt parti 163 av mindre diameter än stammen 161, varvid en ansats 164 bi1- dar övergången me11an de två cy1indriska partierna. Nycke1ns operativa parti 165 innefattar en i huvudsak cy1indrisk kropp 166, som med sin ena ände angränsar ti11 det försänkta partiet 163 och som i motsatt riktning övergår i ett i huvudsak stympat konformigt parti 167. Nycke1ns operativa parti 165 har ett f1er- ta1 nycke1ax 168, vi1ka har samma 1ikformiga vinke1förde1ning kring nycke1ns axe1 160 som 1äscy1inderns s1itsar och vippstänger- na men är en mindre ti11 antaiet än nämnda s1itsar, så att an- ta1et nycke1ax är sju en1igt före1igqande exempe1. Vinke1n me1- 1an tvâ successiva nycke1ax är sâiedes 1ika med den vinke1 som åtski1jer tvâ radie11a s1itsar hos cy1indern med undantag för den vinke1 som 1igger me11an axet 1687 och axet 1681, vi1ken vinke1 är dubb1a Vinke1n me11an de övriga axen. Vart och ett av axen 168 skjuter ut i förhâ11ande ti11 en kärna 169 hos det operativa partiet 165 av nycke1n.

Ett nycke1ax 168 begränsas av två inbördes para11e11a sido- ytor 171 och 172. Efter axets ti11skärning har det yttre opera- tiva stopporganet ett cy1indriskt e11er p1ant parti 173 i an- s1utning ti11 en ansats 174 i tvärriktningen. Ansatsens inre kant 175 utgår från en ramp 176, som 1utar utåt från kanten 175 och är konformig e11er p1an och efterfö1jes av ett nedâtiutande parti 177, vars 1utning fortsätter ända fram ti11 en främre ans1agsyta 178.

Låshö1jets 101 främre vägg e11er botten 99 har en utskär- 10 15 20 25 30 35 40 78040 48-2 ning 179 av motsvarande form som nycke1ns operativa parti e11er huvud 165 med sina ax 168, vi1ken utskärning sâ1edes har radie1- 1a grenar 1811 - 1817 och en cirke1formio kant 182 mitt för öpp- ningen 98.

Ringen 92 har ett fönster 183, vars cirke1formiga kant 184 i en projektion i huvudsak omskriver grenarnas 181 bottnar 185 och ans1uter ti11 en cirke1formig kant 186 med 1ikadan p1acering som kanten 182 via räta, radie11a kanter 187 och 188.

Inuti det utvidgade ändpartiet 82 av cy1indernosstyckets 34 axie11a kana1 är anordnade stympat konformiga partier 191 och 192 (figur 17), som 1igger inti11 varandra med sina mindre änd- partier 193 och som ti11hör ett ans1agsstycke 194 för nycke1n, vi1ket ans1agsstycke har en cy1indrisk kropp 195, som är anbragt inuti cy1inderstommens32 kana1 49. Fasthå11ningen av nycke1an- s1agsstycket 194 åstadkommes genom an1iggning av dess främre änd- yta 196 mot ansatsen 83 hos kana1en 81 och genom kontakt me11an dess ringformiga ansats 197 vid övergången tt11 den cy1indriska kroppen 195 mot cy1inderstommens ändyta 35.

Låset fungerar på fö1jande sätt. Före införandet av nycke1n i 1âset, exempe1vis för att öppna detsamma, befinner 1åset sig i ett ti11stånd där cy1inderstommens 32 radie11a s1itsar 41, vi1- ka ger rum åt vippstângsstommarna 129 och vippstângsstjärtarna 136, har samma vinke11ägen som de bredare kana1erna 64 hos spärr- skivan 54.

Under påverkan av fjädrarna 47 har vippstängerna 128 det 1äge som visats i figur 1, varvid de av fjädrarna 47 påverkade vippstängernas röre1ser är begränsade genom att s1itsarnas 123 botten 126 an1igger mot ringen 122.

När man för in nycke1n, erhå11er den stigande rampen 177 hos varje nycke1ax 165 kontakt med det avrundade partiet 141 av näbben 137 hos varje vippstång. Under den de1 av nycke1röre1sen som fö1jer efter det att varje näbb 137 gått över spetsen me1- 1an ramperna 177 och 176 kommer varje näbb 137 att fö1ja mot- svarande ramp 176 under verkan av fjädern 47. Näbben erhå11er sedan kontakt med den vertika1a kanten 174, varefter vippstângen fortsätter en1igt en 1ongitudine11 röre1se, som fortsätter ti11s dess att nycke1ns främre ändyta 178 träffar ansïagsstyckets 194 främre ändyta 196. I detta 1äge är 1äget av varje vippstång i 1ängdriktningen bestämt genom avståndet me11an kanten 174 hos det motsvarande nycke1axet och den främre ändytan 178, medan 10 15 20 '25 30 35 40 7804048-2 vippstångens vridläge kring den axel som ringen 122 utgör är be- stämt genom avståndet mellan kontaktpunkten mellan vippstångens huvud 137 och rampen 176 hos nyckelaxet och den gemensamma axeln 42 för nyckeln och lâscylindern.

Samtliga partier av vippstängerna intar således förutbe- stämda lägen, i synnerhet tanden 144 och utskärningen 148 hos varje vippstångsstjärt. Ifall den i låset införda nyckeln är den rätta, är samtliga tänder 144 hos vipporna belägna mitt för den ringformiga kanalen 68 hos spärrskivan 54, medan samtliga av ut- skärningarna 148 är belägna mitt för spärrskivans 54 krans 55.

Det är detta läge som visats i figur 2.

Genom att med nyckeln i sitt maximalt inskjutna läge vrida densamma medbringas cylindern 31 i rotationsrörelsen genom sam- verkan mellan nyckelaxen 168 och de mot nyckelaxen vettande ytor- na 85 eller 86 hos cylindernosstyckets 34 slitsar 84. Var och en av tänderna 144 rör sig då inuti den yttre kransens eller kronans 63 ringformiga kanal 68 hos spärrskivan 54, varvid ut- skärningarnas 148 kanter 56 och 57 passerar förbi den inre krmßen 55 hos spärrskivan. Så snart som cylindern 31 har vridits ett litet stycke föreligger icke längre någon risk för att kraf- ten frân fjädrarna 47 mot de utskjutande partierna 133 skall förskjuta vippstängerna 128 och icke heller någon risk för att nyckeln skall göra en àtergångsrörelse, även om nyckelanvändaren icke längre skjuter på nyckelgreppet, eftersom fjäderkraften från fjädrarna 47 i själva verket överföres via vippstängernas näbbar 137 mot de ringformiga kanterna 173 hos nyckeln, för vil- ken åtminstone ett av nyckelaxen anligger mot det inåtskjutande partiet av ringen 92 innanför cirkelbågen 184 och således icke kan gå tillbaka.

Vridningen av låscylindern medför på känt sätt öppning av regeln, antingen medelst tappar, som är fast förenade med läs- cylindern, eller medelst en utvändig förtandning hos densamma.

När ett varv av rotationen fullbordats, är regeln eller reglar- na helt inlästa, så att dörren kan öppnas. Nyckeln har då åter- tagit sitt utgångsläge och kan lätt utdragas ur låset.

Stängningen sker på samma sätt förutom att nyckeln på sed- vanligt sätt vrids åt motsatt håll i förhållande till upplås- ningsriktningen.

Låset begagnar således en dubbel spärrning, dels den som beror på samarbete mellan tänderna 144 hos vippstängerna och 10 15 20 25 30 35 40 7804048-2 spärrskivans 54 kanal 68 och dels den som beror på samarbete mel- lan urtagen 148 och den inre kransen eller kronan 55 hos skivan 54.

Låset är icke bara hållfastare under eljest lika förhållan- den utan även svårare att uppdyrka eller avkoda.

Det antal kombinationer som låset medger är större än anta- let kombinationer för tidigare kända säkerhetslås beroende på att man utnyttjar tvâ variabla faktorer och icke bara en enda.

Efterbildning av nyckeln är besvärlig.

I det följande hänvisas till figur 18 - 23, som avser en annan utföringsform. Denna utföringsform har en låscylinder 201, som är anordnad roterbar kring en axel 202 i förhållande till ett läshölje 203, som omger läscylinderns stomme 204, vars fort- sättning utgör en cylindersockel 205 och vilken är försedd med kanaler 2061, 2062 och 2063, vilka enligt föreliggande exempel är tre till antalet och vilka är inbördes parallella. Varje kanal 206 begränsas av två plana ytor 207 och 208 i längdrikt~ ningen och av en bakre botten 209. Kanalen är öppen mot cylin- derns främre ändyta 211. Cylindern 201 är anordnad roterbar medelst ett centralt, bakre nav 212, som den är försedd med, i förhållande till en spärrskiva 213, som är fast förenad med en kant eller fläns 214 hos låskåpans 203 skâlformiga parti 215 medelst skruv-mutter-förband 216. En ringformig kant 217 hos cylindersockeln 215 har ingrepp mellan en inre krans 218 och en yttre krans 219 hos spärrskivan.

Varje kanal 206 härbärgerar två vippstänger 221a och 22lb, som är anbragta bredvid varandra. Varje vippstång 221 har en stomme 222, som är genomborrad av en slits 223, som begränsas av två räta och parallella kanter 224 och 225, som är förbund- na med varandra via två avrundade kanter 226 och 227. Från stommen 222 skjuter ett vippstângshuvud 228 ut i riktning fram- åt, vilket vippstângshuvud begränsas av två sidor 229 och 231 och avslutas med en näbb 232 med konvergerande kanter 233 och 234, vilka ansluter till en avrundad spets 235. Vid det bakre partiet av slitsen 223 har vippstångsstommen 222 ett fenformigt utskjutande parti 236, vars bakre kant 237 pâverkas av en cylindrisk spiralfjäder 238, som är anbragt inuti ett botten- hål 239, vilket är anordnat i vippstângen och vars botten 241 utgör mothâll för fjädern.

Stommen 222 har vid den ände som är vänd bort från huvudet 10 15 20 25 30 35 40 228 en stjärt 242, som bi1dar två transversa1a stänger 243 och 244 på ömse sidor om stommen 222. Stângen 243 har vid sin ände en tand 245, som begränsas av två transversala sidor 246 och 247, vi1ka är förenade via en sida 248, och vid mitten av stån- gens iängd är anordnat en utskärning 249, som begränsas av två 1ongitudine11a sidor 251 och 252, vi1ka är förenade via en sida 253. Den ti11 stången 243 motstäende stången 244 har 1ika1edes en tand 254 och en utskärning 255.

Spärrskivan 213 bi1dar med hjä1p av sin yttre krans 219 en cirke1formig kanai 256, som begränsas av två ringformiga och transversa1a ytor 256 och 258, vi1ka är förenade medeist en cy1indrisk yta 259. Den inre kransen 218 hos spärrskivan 213 begränsas av en inre cy1indrisk yta 261, en yttre cy1indrisk yta 262 samt en ringformig yta.

Vippstängernas 221 s1itsar 223 är genomkorsade av en gemen- sam axe1 254, som kvarhå11es inuti transversaia hå1 265 och 266 hos cy1inderstommen 201. En tvärstä11d ans1agsstång 269 hå11s på p1ats inuti hâ1 271 - 274 hos cy1inderstommen och är anord- nad att samarbeta med en kant 275 hos vippstängerna, vi1ken kant iöper me11an en kant 276 och en kant 229 hos vippstängerna.

Ans1agsstângens 268 ändar hå11s 1ika1edes på p1ats inuti hâ1 277 och 278 anordnade i en muff 279, som är anbragt inuti kåpan 203 och som s1utar med en främre kant e11er fïäns 281. En ring 282 för kvarhå11ning av nycke1n är anbragt me11an nämnda kant 281 och cy1indern. En tapp 283, som uppbäres av nämnda ring, går genom ett hâ1 284 genom kåpans främre vägg 285.

En 1ämp1ig nycke1 för användning ihop med 1åset visas i figur 21 - 23. Den har förutom nycke1stommen 301, som avs1utas med ett nycke1grepp 302, en nycke1kropp 303, som har tre para1- 1e11a nycke1ax 304, 305 och 306. Dessa nyckeïax skjuter ut från ett nycke11iv 307 på ömse sidor om 1ivet. Varje ax verkar med sin övre kant 308 och sin undre kant 309. Varje kant har en sned ramp 311, som efterfö1jes av ett parti 312, som är para1- 1e11t med nyckeins axe1 313. Kanterna 309 och 311 hos ett och samma nyckeïax ansiuter ti11 en ansiagsyta 314.

I figur 18 har visats 1äget av en vippstång 221 före in- förandet av nycke1n, vi1ket 1äge intages under påverkan av fjädern 238. Vid detta iäge är icke tanden 245 beïägen framför kana1en 256 hos spärrskivan, och 1ika1edes är utskärningen 249 icke beïägen framför spärrskivans krans 218. 7804048-2 10 15 520 25 30 35 40 7804048-2 10 När man för in nycke1n, kommer den undre kantens ramp 315 hos ett nycke1ax att an1igga med sin ände 316 mot den avrundade spetsen 235, och fortsättningsvis kommer nycke1n att a11tmer âtski1ja nämnda spets från axe1n 202, vi1ket sker mot fjäderkraf- ten från fjädern 238. När spetsen 235 kommer mitt för ett 1äge 317 hos axets undre kant 309, som begränsas av två sidor 318 och 319 vinke1räta mot rampen 315 och en 1ägesbotten 321, fa11er den i nämnda 1äge under påverkan från fjädern 238. Vippstången 221 skjuts bakåt genom samverkan me11an sidan 319 hos nämnda 1äge och kanten 234 hos vippstângens 232 huvud, vi1ket pågår ti11s dess att nycke1införandet fu11bordats, vi1ket definieras genom sammanträffandet me11an axens framsidor 314 och stången 268. Vid detta 1äge med fu11bordat nycke1införande är 1äget av varje vippstâng i 1ängdriktningen bestämt genom 1äget av nycke1- 1ägets317 sida 319 i förhå11ande ti11 en referens, som kan ut- göras av framsidan 325 av skarven me11an nycke1huvudet 303 och nycke1stommen 301, medan vipp- e11er svänqnings1äget för vipp- stängen kring axe1n 264 bestämmes av djupet hos nycke11äoet 317, så1edes av sidan 321.

För den ti11 1âset hörande nycke1n är nycke11ägena 317 så- dana att vid fu11bordat införande av nycke1n är tanden 245 hos varje vippstång be1ägen framför spärrskivans kana1 256, medan utskärningen 255 är be1ägen framför spärrskivans krans 218.

Inuti varje spår 206 är anbragt en första vippstång en1igt det arrangemang som visats i figur 18, dvs en vippstâng vars huvud 228a 1igger nedanför axe1n 202, och inti11 en andra vipp- stång, vars huvud 228b 1igger ovanför axe1n 202, så att dess näbb 232 kan samarbeta med ett nycke11äge hos den övre kanten 308 hos samma nycke1ax. Eftersom man efter införandet av nycke1n ger densamma en 1ätt vridningsröre1se, kommer samarbete me11an det bakre kantpartiet 331 hos ett nycke1ax mot ett inåt utskju- tande parti av nycke1kvarhâ11ningsringen 282 att genom an1igg- ning förhindra en âtergångsröre1se av nycke1n under påverkan av fjädrarna 238.

Under vridningen av nycke1n kommer 1âscy1indern 201, som uppbär vipporna 221, under sin rotationsröre1se att försätta rege1n e11er reg1arna i röre1se under det att vippstängernas tänder 245 rör sig inuti kana1en 256 och utskärningarna 255 om- fattar de cy1indriska ytorna 261 och 262 hos de b1ock som bi1dar den inre kransen 218. 7804048-2 11 Efter- fuiibordandet av ett varv uttages nyckeln, varvid vipp- stängerna återtar sina utgångsiägen under påverkan av sina tiH- hörande fjädrar.

Stängning sker på samma sätt genom vridning av nyckeln i motsatt riktning mot uppiåsningsriktningen.

Claims (7)

78040 48-2 12 Patentkrav

1. Lâscylinder för ett säkerhetslås, innefattande en i ett cylinderhus (101) roterbart lagrad cylinderstomme (32) och minst en i en längsgående slits (H1) i cylinderstomme anordnad tillhållare (128), som är så styrd i slitsen, att den är såväl förskjutbar i slitsens längdriktning som sväng- bar omkring en däremot vinkelrät axel, k ä n n e t e c k n a d av att varje tillhållare är utformad som en stång (128), vilken vid sin främre, mot en införingsöppning för en nyckel (l6l~l68) vända ände är utformad med en näbb (137), som är anordnad att samverka med nyckeln (161-168) för såväl stångens svängning som dess längsförskjutning, medan den vid sin motsatta, bakre ände har en fotdel (136), som är försedd med minst två spärrpartier (144-148), varav det ena (144) i ett av stångens (128) längsförskjutningslägen och det andra (lU8) i ett av stångens svängningslägen medger vridning av cylinderstommen.

2. Låscylínder enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det ena spärrpartiet utgöres av en utskjutande tand (1 ) och det andra spärrpartiet utgöres av en urtagning (148).

3. Låscylinder enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av att varje stång (128) är utformad med ett i stângens längdriktning förlöpande, långsträckt hål (123) och att stången är svängbart lagrad på en stationär, tvärgående, sig genom nämnda hål (123) sträckande axel (122).

4. H. Låscylinder enligt något av kraven 1 - 3, k ä n n e ~ t e c k n a d av att stängerna (128) är anordnade i ett flertal, inbördes parallella, slitsformade urtagningar (H1) i cylinderstommen (32).

5. Låscylinder enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att två stänger (228a, 228b) är anordnade i varje slits- formad urtagning (206) i cylinderstommen.

6. Låscylinder enligt något av kraven 1 - 5, k ä n n e - t e c k n a d av en ring (92) anordnad vid nyckelinförnings- öppnigen till att förhindra en utdragning av nyckeln (161-188), 78040 48-2 då den befinner sig i eit relativt sitt införíngsläge vridet läge.

7. Låscylinder enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att varje stång (128) är påverkad av ett fjäderelement (47), som verkar mot en i närheten av stângens nämnda hål (123) utformad ansats (133) på stången i en med cylinder- stommensa(32) axel parallell riktning, ÅNFURDA PUBLIKATÉÜNER: FR 1 019 379 DE 81 088 US 3 485 068