SE421941B - Dreneringsror - Google Patents

Description

15 Z0 35 40 7906140-4 1 2 mellan innerväggarna rinna över i dräneringsrörets två sidoknnaler.

Härigenom minskas igenslamningsrisken väsentligt. För det första genom att vattnet alltid måste röra sig uppåt för att komma in i dräneringsröret och eftersom det i vattnet suspenderade slammet alltid är något tyngre än detta kommer vattnet att renas under sitt stigande upp mellan väggarna. För det andra förstärkes reningseffekte: för vattnet genom den mycket stora dräneringsytan som dräneringsröret erbjuder i form av mellanrummet mellan väggarna, vilket leder till en låg inströmningshastighet för vattnet in i dräneringsröret.

När vattnet sedan väl kommer in i de tvâ dräneringskanalerna på ömse sidor om skiljeväggarna kommer dräneringsvattnet till följd av det relativt måttliga genomströmningstvürsnittet att få en god hastigf het, vilket borgar för att eventuellt slam som följt med i dessa kanaler snabbt borttransporteras. Denna effekt förbättras ytterligare i en vidareutveckling av uppfinningsföremâlet, i enligthet med vilken hålen eller öppningarna från stigutrymmet för dräneringsvattnet mellan mellanväggarna och in till de två avledningskanalerna är anordnade på olika höjd så att vid en måttlig tillförsel av vatten allt detta bortföres genom den ena sidans avledningskanal för att sedan då denna nivå överstígits även låta den andra kanalen komma i bruk. Eftersom i allmänhet de dräneradc vnttonmängdernu är måttliga kommer så gott som alltid endast den med låg nivå för öppningnrnn försedda uvledning~ kanalen att utnyttjas och om denna då så småningom slammur igen, exempelvis till följd av ogynnsnmma yttre villkor finns den andra avledningskanalen kvar och livslängden för dräncríngsröret blir så- ledes avsevärt förlängd.

För att slutligen underlätta tillverkningen av uppfinningsföre- målet är lämpligen de två från slitsen vid rörets botten uppdragna mellanväggarna i sin överkant förenade med varandra och/eller rörets innervägg med snedtuk gående in mot varandra så att dessa delar av väggarna lätt kan hålborras eller fräsns upp öppningar i av en genom slitsen införd borr eller fräs. Härigenom blir det möjligt att till- verka dräneringsröret genom sprutning med en efterföljande fräsopera- tion och röret blir således trots sin kvalificerade funktion ej mer komplicerat att tillverka äd andra kända plustdräneringsrör. Genom mellunväggurnus förbindundc med rörets insida ökas dessutom rörets motståndskraft i den normalt förekommande vertikala pükünninvsrïkt~ ningen.

För att undvika dräneríngsrörets hoppressande vid undersidan till följd av jordtrycket anordnas lämpligen understöd för röret, vilka 10 l5 20 25 30 40 5 7906140-4 kloliknande griper om röret samt håller detta med slitsen nedåt och som slutligen med en liten propp eller klack griper in i slitson så att denna ej kan pressas ihop.

För att förhindra vattentransporter i rörets längdled i stig- utrymmet för vattnet mellan mellanväggarna är lämpligen med jämna mellanrum skiljeväggar i form av proppar eller liknande införda i detta utrymme. Detta kan exempelvis ske vid varje rörskarv för den händelse röret ej tillverkas ändlöst. Annars räcker det förmodligen mer än väl med proppar som kan vara sammanbyggda med ovannämnda stöd för röret.

En invändning som kan synas ligga nära till hands gentemot upp- finningsföremålets funktion är att vattnet inte skulle rinna in i de två avledningskanalerna följt av den för dräneringsvattnet erfor- derliga stighöjden innan detta sker och att dräneringsröret dessutom saknar dränerlngshål på ovansidan och således skulle ge sämre dränerin än hittills kända konstruktioner.

Detta nog så logiska resonemang är emellertid fel. Det är nämligt inte nödvändigt för ett dräneringsrör att ha samma nivå självt som den avsedda dräneringsnivân. De hittills kända konstruktionerna visar emellertid att konstruktören av dräneringsrör icke tidigare lyckats frigöra sig från denna felaktiga tankegång. Uppfinníngsföremálets dräneríngsnivä bestämmes således av underkanten på öppningarna i respektive mellanväggar under det att avledningsnivån sedan ligger under denna nivå. Till följd härav är det naturligtvis nödvändigt att förlägga dräneringsröret enligt uppfinningen något djupare än de tidigare kända dräneringsrören. Detta mått är emellertid mindre än diametern för röret och den obetydliga merkostnaden för att gräva aningen djupare vid dräneringsrörets nedläggande uppväges mer än väl av dess större effektivitet och framförallt tillförlitlighet gentemot kända konstruktioner.

Genom de högt uppdragna mellanväggarna i röret erhålles ytterlign re en fördel med uppfinningsföremâlet gentemot tidigare känd teknik.

Man kan nämligen utan olägenhet även avleda från häng- och stuprännor erhållet regnvatten i dräneringsrörets ledningskanaler utan att detta är till men för dräneringsrörets funktion. Snarare är det så att dett dubbla utnyttjande av dräneringsröret ger en bättre spolning av det- samma och minskar ytterligare rísken för igenslamning samtidigt som man inbesparar ett avledningsrörsystem för stuprännsvartnet. Genom att förfara pa detta sätt får man dessutom on omedelbar indikation på om en dräneringsledning blivit igenslammad genom att tillhörande l0 15 Z0 25 30 35 40 7906140-4 e 4 stupränna svämmar över. I många fall är det härvid säkert också möjligt att via stuprännan rensa någon av dräncringsrörets vatten- avledningskanaler, så att dess funktion kan aterställas. Dränerings- rörets dimensioner måste naturligtvis avpassas efter beräknad bort- dränerad mängd vatten sammantaget med den från stuprännor avledda vattenmängden, men totalkostnaden för röret blir dock mindre än' för två rör med samma gemensamma kapacitet.

Uppfinningcn skall nedan beskrivas närmare i form av utförings- exempel på densamma. Härvid visar fig_l och 2 ett tvärsnitt genom olika utföringsformer av ett dräneringsrör enligt uppfinningen.

Pig 3 visar det i fig 2 visade dräneringsröret i perspektiv med en sida delvis bortskuren. Pig 4 slutligen visar ett monteringsstöd för dräneríngsledningen.

Det i fig 1 visade dräneringsröret innefattar ett yttre rörhölje 1, vilket vid sin underkant är slitsat eller försett med ett urtag 2, från vars kant mellanväggar 3 resp 4 sträcker sig upp mot rörhöljets 1 översida. Mellanväggarna 3 och 4 är vid sina övre kanter medelst snedtaksliknande fortsättningar anbragta vid rörhöljets l innervägg, varvid dessa snedtaksförbindningar betecknade med 5 resp 6 går mot varandra och förenas med varandra vid fästpunkten gentemot rörhöljet 1. I det i fig 1 visade utföríngsexemplet uppvisar den vänstra sned- taksdelen 5 en brantare lutning än den högra 6. Härigenom har på enkelt sätt med en centralt i slitsen 2 gående fräs erhållits olika nivåer för de snedtaksdelarna S och 6 [rösta öppningnrna, varför de ovan beskrivna och önskade olika inloppsniväerna till vattenled- ningskanalerna mellan mellanväggarna 3 och 4 resp rörhöljets 1 inre erhålles. 1 Pig 7 visar ett dräneringsrör som väsentligen överensstämmer med det i fig 1, så när som på att snedtaksdelarnn som förbinder mellan- väggarna 3 och 4 med rörhöljet 1 hur samma lutning, varigenom samma nivå erhålles på bägge.

I fig 3 visas tydligare hur Framförallt öppningnrna i snedtaks- Eörlängningurna på mellanväggarna 3 och 4 ser ut.

Fig 4 visar slutligen ett rörstöd, vilket som helhet hetccknat med 7. Rörstödet 7 innefattär.en bottenplatta É och tva klor eller armar 9 för att gripa om röret. Detta rörstöd har till Eunktion att så väl under montering som under drift halla drüneríngsröret med Slitsen vänd nedåt. Mellan de två armarna 9 innefattar stödet vidare en propp eller skiljvväggsdvl IO, vilken har tva syften, dels att hindra dräneringsröret fran att ihoptryckas av jordtryckvt, dels att 5 7906140-4 förhindra vattenrörelser i rörets länadfiktníng, vilka kan medföra en ansamling av slam í rörets ena ände.

För dräneríngsrörets anslutning till dagvattenbrunnar eller ledningar till sådana anordnas lämpligen en propp í röret som till- sluter utrymmet mellan mellanväggarna, men som väsentligen lämnar avledníngskanalerna för vattnet fria. Genom att lata proppen komplet- tera rörhöljots omkrets vid slítsen erhålles en helt cirkulär rör- yttersída som kan skarvas på helt känt sätt i exempelvis on rönmuïï

Claims (3)

7906140-4 i -- P a t e n t k r a v

1. Dräneringsrör, k ä n n e t e c k n a t a v att det inne- fattar ett yttre rörhölje (1), från vars botten uppdragits väggar (3,4) på ömse sidor om en eller flera slítsar eller långsträckta öppningar i rörets botten, så att de uppdragna väggarna (3,4) mellan ' sig bildar ett vattenstigutrymme för dräneringsvatten, vilket kan stiga upp i detta utrymme för att sedan genom urtagningar vid väggarf nas överkanter där dessa är förbundna med rörhöljet kan rinna in i strömningsutrymmen mellan mellanväggarna (3,4) och rörhöljet (1).

2. Dräneringsrör enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att det utgöres av en långsträckt profil med över hela rörets längd gående mot botten vänd slits och att de från slitsen sig uppåt sträc- kande mellanväggarna (3,4) upptill avslutas av snedtaksliknande mot varandra gående delar som i överänden är fästa vid rörhöljets (1) sida, i vilka snedtaksliknande delar är urfräst eller uttaget erfor- derliga överströmningsöppningar för vattnet.

3. Dräneringsrör enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t a v att det tvä snedtakslíknande och mellanväggarna (3,4) avslutande delarna (5,6) har olika vinkel i förhållande till mellanväggarna så att de vid urfräsningen erhållit olika nivåer för överströmningarnas underkanter.