SE419781B - Armerad jordbyggnad - Google Patents

Description

1105947- 4 r föres i lagerrännan medelst transportören och uttages från la- gerrännan medelst en uttagstransportör, vilken är anordnad i uttagstunneln. _ I det förflutna har sådana lagerrännor t.ex. använts vid lagring av kol eftersom sådana lageranordningar är särskilt väl ägnade för användning intill kolgruvor av det slag som fö- rekommer i västra förenta staterna vid brytning av unga kol.

Eftersom unga kol icke har pålitligt energiinnehåll (t.ex. i kilokalorier per kilo material) är det önskvärt att blanda ko- len efter brytning och före användningen. I en typisk lager- anläggning lagras material horisontalt och borttages vertikalt så att blandning sker. Sålunda sker den önskvärda blandningen av unga kol på lämpligt sätt.

Det önskade läget för en lageranordning påverkar grund- uppbyggnaden. Om t.ex. den lokala terrängen är plan kan rännan utföras endera genom utgrävning under den befintliga markytan eller genom uppgrävning av parallella vallar ovanför den be- fintliga markytan. I kuperad terräng utförs lagringsrännan of- ta intill en lämplig ås genom utsträckning av åsens sida för avgränsning av en lutande vägg i rännan och genom uppgrävning av en parallellvall för avgränsning av den andra lutande väg- gen.

Inom lageranordningen lutar rännans väggar i förhållan- de till horisonten med en vinkel, som är större än den kända rasvinkeln för det material som skall lagras, så att inga döda zoner förekommer, från vilka material icke kan utlastas.

I det förflutna, då de lutande väggarnas vinkel var låg, d.v.s. mindre än 45° var det vanliga byggnadssättet att samman- packa vallmaterialet och att sedan anpassa sluttningen till kor- rekt ytform. Anpassningen utfördes typiskt medelst en schakt- maskin med lutande blad eller medelst en släplina. Sedan den sluttande ytan hade anpassats, anbragtes en beklädnad på nå- got av flera alternativa sätt: genom placering av förhandstill- verkade betongskivor, genom gjutning på plats av betongsulor eller på senaste tid genom påsprutning av en gunit-beläggning.

Då de lutande väggarnas vinkel är förhållandevis hög, d.v.s. lika med eller över 45°, börjar det sammanpressade mate- 7865947-4 r rialet i sluttningen att bli labilt. Följaktligen krävs mera komplex uppbyggnad. T.ex. har ett ytskikt av cementstabilise- rat eller kalkstabiliserat material anordnats intill rännan så att det sträckt sig bortåt 5 meter från ytan mot det samman- pressade materialet. Den stabiliserade zonen har anordnats ef- terhand som varje skikt i därmed förbundna vall eller åsför- längning har byggts upp och sammanpressats.

Den stora omfattningen hos en massgodslageranordning i kombination med bristfälligheterna i byggnadstekniken har fått entreprenörerna att överdimensionera den stabiliserade zonen i lagerrännan för att nå det riktiga laterala djupet för den sta- biliserade zonen. Den överdimensionerade delen har sedan an- passats till korrekt lutning före anbringande av ytskiktet. Me- dan cement- eller kalkstabilisering verkligen stabiliserat sluttningen har det också varit svårt att bearbeta ytan under anpassningen. Vidare har stabiliseringstekniken varit dyrbar på grund av det extra materialet, d.v.s. cement eller bränd kalk, som krävts i både kostnad och tid.

Sedan det samanpressade materialet stabiliserats har anpassningsarbetet börjar vid överdelen av den sluttande val- len genom skärning i den stabiliserade zonen till rätt lutning intill ett bestämt djup. Därefter har en armering medelst tråd- nät anbringats varpå en gunitbeläggning sprutats på. Därpå har en ännu en, djupare belägen sträckning av lutningen formats och ytbelagts och så vidare tills hela väggen har avslutats.

Som ett alternativ har vissa entreprenörar valt att skära hela den sluttande ytan före påläggning av armeringsnät och gunit.

Vare sig de lutande väggarna uppvisat stor eller ringa lutningsvinkel, har i allmänhet uttagstunneln byggt först. Där- efter har tunneln fyllts med jordmaterial före uppbyggnaden av de lutande väggarna. Vid det vanliga byggnadsförfarandet av lageranordningen har i själva verket en oerhörd mängd av jord- material placerats i rännan för att underlätta uppbyggnaden, varefter materialet senare borttagits innan anordningen färdig- gställts. Närvaron av jordmassorna hindrade varje arbete med in- stallation av uttagstransportören i uttagstunneln till dess att de lutande väggarna hade blivit färdiga. Under de ovan nämnda anpassningsarbetena föll det avtagna materialet ofta ned i den 7fiBï5947-4 F oanpassa/de delen av rännan.

Utöver ovannämnda problem har byggnad av lageranordningar tidigare också besvärats av andra problem. T.ex. är icke alltid övertäckningen vid befintliga platser för massgodslagring väl lämpad för stabilisering med cement eller bränd kalk. ¿ Vidare kan den nödvändiga mängden av cement eller bränd kalk för 4 stabilisering icke förutsägas med någon noggrannhet. Då kan inte heller kostnaden för stabiliseringsmaterialet uppskattas realis- tiskt.

Eftersom vidare anpassningen av lutningen på sluttningen i allmänhet utföres medelst entreprenadmaskiner såsom schakt- maskiner, är inte den anpassade ytan särskilt enhetlig. Som följd härav kan den behövliga mängden gunit vid påläggningen vara svår att beräkna. Extrakostnaden för enbart gunitmateria- let uppgår sålunda ofta till 50 á l00 %.

Vid gunitbeläggning har ytans kvalitet vidare ett starkt samband med sprutmunstyckets riktning i förhållande till ytan och det bästa resultatet erhålls då munstycket är riktat normalt mot ytan. Därigenom påverkar arbetenas inställ- ning på dagen ytbeläggningens kvalitet.

Med befintliga byggnadsförfaranden kan intill ett år behövas för att fullborda bygget av en lageranordning. Då kli- matförhållandena påfordrar uppehåll i bygget, t.ex. under vin- tern, kan ytvattenerosion av en förberedd sluttningsyta påford- ra reparation av sådana ytor innan byggnadsarbetet fortsätter, vilket ytterligare försenar bygget.

Det är följaktligen uppenbart att ett behov föreligger av ett ekonomiskt, praktiskt förfarande och en anordning för byggnad av sluttande väggar av det slag som kommer till använd- ning i en massgodslagerstation.

Ett syfte i stort med föreliggande uppfinning är att övervinna problem förbundna med kända byggförfaranden och att åstadkomma ett nytt byggnadsförfarande, vilket avsevärt förkor- tar den nödvändiga byggtiden för en massgodslagringsstation.

Ett annat syfte med uppfinningen är att åstadkomma en ny sluttande vägg, vilken formas medelst ett flertal i stort sett indentiska väggskivor, varvid varje skiva är fäst vid ett flertal i stort sett identiska väggskivor och varje väggskiva 7005947-4 är fäst vid ett flertal förstärkningsdelar, som bildar en del av en sammanhängande, invändigt stabiliserad massa av kornmaterial, som ligger under skivorna.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att åstadkomma en ny väggskiva, som är lämpad för användning vid byggen av ovannämn- da slag.

Uppfinningen har som kännetecken att beklädnaden mot horison- talplanet bildar en vinkel, som är större än jordmassans naturli- ga rasvinkel men mindre än 900 samt att väggskivorna innefattar minst en mot skivan närmast vinkelrätt utskjutande konsol med en vid skivans nederkant utskjutande stödyta i närmast vinkeln mot skivans plan samt med en mot stödytan närmast vinkelrät ryggyta med minst ett fäste för ett armeringsband.

Varje vägg är bildad av ett flertal väggskivor, vilka i stort sett är rektangulära i frontalprojektion, och vilka kan anordnas i horisontala rader, så att skivorna bildar ett vanligt bundet mönster såsom i tegelmurar. Kravet på yrkeskunnighet vid bygget av väggen blir därigenom icke särskilt högt.

Genom tillverkning av varje väggskiva i fabrik är en kva- litetskontroll möjlig, som hittills icke varit tillgänglig vid sluttande väggar och massgodslagerstationer. Vidare är det verk- liga antalet avför ett visst projekt behövliga väggplattor känt på förhand, varför kostnaden noga kan uppskattas. Därtill är tjockleken av betongbeklädnaden för den sluttande väggen bestämd, så att risken för tunna, försvagade zoner i väggen är i stort sett eliminerad.

Enligt byggnadsförfarandet, då varje horlsontal rad av väggskivor är anbringad, ansluten till förstärkningsdelarna och försedd med bakfyllning, är ifrågavarande horisontala rad fär- dig och kräver ingen ytterligare ytbehandling eller beläggning.

Följaktligen alstras inget skräp eller skrot, som sedan skulle rasa ned för den sluttande väggytan och försena arbetet i uttagstunneln.

Efter backfyllning av en horisontal rad med väggskivor med lämpligt kornmaterial, är väggen fullbordad till denna höjd. 1afls947-4 F Följaktligen är erosion av en färdig yta under vinterförhållan- den inget problem och behöver inte åtgärdas då väggbygget fort- sätts.

Varje väggskiva kan vara ansluten till ett flertal längslöpande, böjliga förstärkningsdelar, vilka sträcker sig bort från den sluttande väggen in i kornmaterialet. Väggskivorna bildar en stötyta som skydd för underliggande material från skada av massgodset, som faller ner i lagerrännan.

Genom att envar av det stora antalet förstärkningsdelar är omgiven med kornmaterial, skapar kornmaterialet och för- stärkningsdelarna en sammanhängande massa, vilken skyddar och stabiliserar det underliggande materialet. Lämpligen är två satser med förstärkningsdelar anordnade vid lateralt skilda fästomrâden mot väggsklvan varvid delarna i varje sats är verti- kalt skilda och de vertikalt skilda delarna avgränsar i stort sett horisontala, plana rader med parallella delar. Då vägg- skivorna åstadkommer stötskydd och förstärkningsdelarna och kornmaterialet stabiliserar det underliggande materialet, är en sluttande vägg med avsevärd vinkel ytterst hållbar.

För att ytterligare öka stabiliteten hos väggskivorna är de enskilda väggskivorna anordnade sammanlänkade i varje sluttande vägg. För ändamålet är varje väggskiva försedd med en tunga, vilken skjuter ut från envar av dess kantytor. Intill varje tunga finns en motsvarande urtagning. Tungan på en skiva är inskjuten i den angränsande, motsvarande urtagningen i an- gränsande väggskiva. Pâ detta sätt samverkar tungorna och urtag- ningarna för att åstadkomma sammanlänkning mellan de olika vägg- skivorna.

Uppfinningen beskrivs i det följande medelst hänvisning till bifogade ritningar, i vilka liknande element har samma be- teckningar, och i vilka fig. l visar en delvis tvärsnittad vy genom en mass- godslagringsstation, fig. 2 i mindre skala visar ett delvis längdsnitt utmed linjen 2 - 2 i fig. l, varvid för tydlighets skull taket är borttaget, 7805947-4 fig. 3 är en planvy utmed linjen 3 - 3 i fig. 2, i vil- ken massgodset för tydlighetens skull är borttaget, fig. 4 är en förstorad, delvis sidvy utmed linjen 4 ~ 4 i fig. 2 med massgodset borttaget, vilken schematiskt visar en ändvägg i stationen, _ fig. S är en delvis tvärsnittad vy utmed linjen 5 - 5 i fig. 4 och visar förstärkningsdelarna vid ändväggens vägg- skivor, fig. 6 är en förstorad, delvis sidvy av den sluttande väggens yta utmed linjen 6 - 6 i fig. 3, fig. 7 är en delvis tvärsnittad vy utmed linjen 7 - 7 i fig. 6 och visar förstärkningsdelarna vid väggskivorna i den lutande väggen, fig. 8 är en förstorad, delvis tvärsnittad vy utmed linjen 8 - 8 i fig. 2 och visar detaljer i uttagstunneln samt en anordning för lossning av pulvermaterial till transportören, fig. 9 är en perspektivisk vy av en väggskiva sedd från bakfyllningssidan och visar konsoler och fästpunkter för förstärkningsdelarna, fig. l0 är en förstorad vy framifrån av en väggskiva enligt uppfinningen, fig. ll är en delvis tvärsnittad vy utmed linjen 11 ~ ll i fig. 10 och fig. 12 är en delvis tvärsnittad vy utmed linjen 12 - 12 i fig. ll och visar avståndet mellan konsolerna.

Med hänvisning till fig. l visar denna en massgodslager- station 20 för dammalstrande, kornformigt eller likartat kross- bart material 21 såsom kol, malm, säd eller liknande. Stationen innefattar en stor V-formad lagerränna 22, vilken kan sträcka sig under befintlig markyta 28 eller vara avgränsad medelst en eller flera parallella vallar 23. Om den lokala terrängens kon- tur medger, kan ena sidan av rännan 22 vara utförd medelst ut- sträckning av en delvis vall 23' från en angränsande ås. Rännan 22 i stationen 20 kan ha en längd av 75 till 300 meter, ett djup av 15 till 30 meter och sluttande väggar med en vinkel i områ- det 45 till 600 mot ett horisontalt referensplan. En lagersta- tion av dessa huvudsakliga mått skulle vara lämpad för lagring mellan 25.000 till 100.000 ton massgods. 7005947-4 I" Vid bottnen av lagerrännan 22 (se fig. 2) sträcker sig en längslöpande uttagstunnel 24, genom vilken massgodset utta- ges för användning. Tunneln 24 sträcker sig utmed hela statio- nens 20 längd och innefattar en sluttande del 26, vilken sträc- ker sig âtminstone till markytan 28. Tunneln 24 är anordnad att innefatta en ändlös transportör och därtill hörande maskineri.

Massgodset faller ned på den ändlösa transportören under pâver- kan medelst vibrerande galler eller medelst en plog med roteran- de skruvar.

Ett tak 25 (se fig. l) är anordnat över rännan 22 för att skydda massgodset från fuktighet i omgivningen. Taket har stora A-format tvärsnitt och uppbäres medelst ett flertal plin- tar 130, vilka är gjutna på plats intill överdelen på vallarna 23, 23'. Vid takets överdel, i stort sett vid takåsen, är anord- nad en överbyggnad 29 med en lämplig, vanlig matningstranspor- tör 3l. Matningstransportören 31 sträcker sig utmed längden på lagerstationen 20 och fördelar massgodset horisontalt innan det faller ned i lagerrännan 22. 7 Lagerrännan 22 (se fig. 3) är avgränsad medelst en första, i stort sett vertikal ändvägg 30, en andra i stort sett vertikal ändvägg 32, en första lutande sidovägg 34 samt en and- ra lutande sidovägg 36. Ändväggarna 30, 32 kan i stort sett va- ra plana och parallella såsom visat. Därtill kan ändväggarna 30, 32 också vara lutande och halvcirkulära i frontvyn. De lutande sidoväggarna 34, 36 är i stort sett plana och konvergerar nedåt mot en längslöpande öppning 38. öppningen 38 är anordnad cent- ralt i förhållande till ändväggarna 30, 32 och mellan sidväggar- na 34, 36. Rännan 38 sträcker sig upp i överbyggnaden 24 och av- gränsar en öppning, genom vilken massgodset kan falla ned på den ändlösa transportören vid omröring.

Då ändväggarna 30, 32 är lika till sin uppbyggnad, är det tillräckligt att beskriva den ena ändväggen i detalj. Varde- ra av ändväggarna 30, 32 (se fig. 4) är lämpligen tillverkad av ett flertal i stort sett kvadratiska ytelement 40, vilka är för- sedda med ett par lateralt utskjutande armar 42. Armarna 42 är avsedda att samverka med armarna på angränsande väggskivor och förbinda dem. Enskildheterna hos ytelementen 40 är beskrivna i 7805947-4 F US-patentet nr 3 686 873, till vilket hänvisas i dess helhet.

Ytelementen 40 på ändväggen 32 (se fig. 5) avgränsar en i stort sett vertikal yta, vilken är fixerad medelst en invän- digt stabiliserad jordstruktur 41. Strukturen är avgränsad medelst ett flertal långsträckta förstärkningsremsor eller ele- ment 44 av metall, vilka är förbundna med ytelementen och vilka sträcker sig i plana, i stort sett horisontala rader från yt- elementen in i en volym av lämpligt kornmaterial 46. Kornmate- rialet 46 kan t.ex. bestå av sand, jord, kross-sten, övertäck- ning eller något annat lokalt tillgängligt material. Friktion mellan partiklarna i kornmaterialet, som är skiktat eller ord- nat mellan de plana, horisontala raderna av förstärkningsele- ment 44, stabiliserar kornmaterialet så att en i stort sett ver- tikal vägg 32 med ytelementen 40 kan åstadkommas.

Varje förstärkningselement 44 kan vara tillverkat av stål och är böjligt så att det kan upptaga varje oregelbunden- het i konturen i de kornformiga materialskikten över och under den horisontala rad, i vilken ett särskilt element 44 är anord- nat.

Då väggen 32 är under uppförande, är varje element 44 fäst vid ett motsvarande ytelement 40 och anordnat i en i stort sett horisontal plan rad, vilken därefter blir täckt med ett lager av kornmaterial. Därefter fästs ännu en i stort sett ho- risontal, plan rad med förstärkningselement 44 mot ytelementen 40 och anordnas över det kornformiga materialskiktet. Ytterli- gare rader med förstärkningselement och skikt med kornmaterial tillföres senare varvid ytterligare horisontala rader med yt- element anbringas efter behov. Ändväggens yta byggs alltså fär- dig alltefter som bakfyllningen och resningen av väggen fort- skrider, Det framgår av fig. 5 att ändväggen 32 är anordnad ovan- för en hålighet 48 vid ena änden av utloppstunneln 24. Hâlighe- ten kan användas för underhålls- och reparationsarbeten på transportören. Hålighetens ändvägg 50 är en invändigt stabilise- rad jordbyggnad 51, vilken också innefattar ett flertal ytele- ment 40 med förstärkningsdelar 44 vilka är omgivna av kornmate- rial såsom ovan beskrivet i samband med ändväggen 32. Hålighe- 7395947-4 F ten 48 avgränsat ett större reparationsrum, i vilket arbete på den ändlösa transportören kan utföras utan risk för arbetare att massgods faller ned på den ändlösa transportören från lager- stationen.

Taket 52 över håligheten 48 tillverkas lämpligen av be- tong med lämpliga armeringsjärn 54. Taket 52 kan avgränsa en del av grunden, på vilken ändväggen 32 är uppförd.

Var och en av de lutande väggarna 34, 36 (se fig. 6) är uppförd av ett flertal i stort sett rektangulära betongski- vor 56, vilka är anordnade i ett mönster, som påminner om det vanliga mönstret som används vid tegelmurar. Eftersom uppbygg- naden av båda de lutande väggarna 34, 36 är identisk, är det tillräckligt att i detalj beskriva endast uppbyggnaden av den lutande väggen 34. 7 * Väggen 34 (se fig. 7) har lutningsvinkeln P, vilken överskrider rasvinkeln för det massgods som skall lagras i sta- tionen. För kol, t.ex. är vinkeln ifråga mellan 45 och 60°. Ge- nom val av en vinkel, som är större än rasvinkeln, kommer mass- godset att röra sig nedåt utmed väggarnas lutande sida utan att kvarstanna i någon särskild volym där materialet icke rasar un- der verkan av tyngdkraften. Detta är särskilt viktigt för kol, då koldamm är spontant tändbart.

Den lutande väggen 34 sträcker sig uppåt från en gjuten betongsula 62 eller lämplig plint mot toppen 63 av den angrän- sande vallen. Som framgår av fig. 8 sträcker sig en sula 62, 62' från vardera sidan av uttagstunneln 24 och sulorna 62, 62' samverkar att avgränsa den långsträckta öppningen och taket på uttagstunneln 24.

Varje sidovägg 34 innefattar en invändigt stabiliserad jordstruktur 65, i vilken förstärkningsdelar l20 är anordnade i i stort sett parallella, horisontala plana rader i en fyll- ning av kornmaterial 122. Den stabiliserade jordstrukturen 65 kvarhåller och stabiliserar det bakomliggande materialet 67 i vallen 23'. Denna kvarhållning sker även om vallens material överskrider den vanliga rasvinkeln. Den stabiliserade jord- strukturen 65 är beklädd med ett flertal väggbeklädnadsskivor 56, vilka är förbundna med förstärkningsdelarna 120. Väggski- 7-805947-4 11 F vorna 56 åstadkommer stötskydd mot massgodset vid fyllning av massgods i stationen. De två lutande väggarna 34, 36 konverge- rar mot uttagstunneln 24 och för samman massgodset mot denna.

Uttagstunneln 24 (se fig. 8) är lämpligen försedd med ett betonggolv 64 och två sidoväggar 66, 68, varvid varje sido- vägg 66, 68 är en invändigt stabiliserad jordstruktur med ett flertal beklädnadsskivor 44 av betong, vilka har samma storlek och uppbyggnad som de vid uppbyggnaden av ändväggarna 30, 32 använda. Därtill innefattar varje tunnels sidovägg 66, 68 också ett flertal horisontala, plana rader med förstärkningsdelar 44, vilka liknar dem som används i samband med uppbyggnaden av änd- väggarna 30, 32 varvid skillnaden huvudsakligen är en skillnad i längd.

De invändigt stabiliserade jordstrukturerna i sidoväg- garna 66, 68 innefattar vardera en mängd kornmaterial, som om- ger förstärkningsdelarna 44. Ytelementen 40 är förbundna med delarna 44 i en i stort sett vertikal anordning för att avgrän- sa strukturens yta. Nära golvet på tunneln 24 är en lämplig, vanlig ändlös transportör 70 anordnad, vilken sträcker sig ut- med hela stationens 20 längd (se fig. 2) och vilken kan leda ge- nom den lutande delen 26 av tunneln 24 till markytan 28 eller ett därovan beläget torn (ej visat).

Ovanför uttagstunneln 24 med utsträckning mellan de lu- tande väggarna 34, 36 intill betongsulorna 62, 62' kan ett fler- tal tvärgående balkar 72 vara anordnade för att uppbära en om- rörare avsedd att lossa massgods som skall tagas ut. Så kan t.ex. tvärbalkarna uppbära en plog 74 med en roterbar skruv 76.

Plogen 74 är rörlig utmed stationen 20 vid öppningen 38 för att lokalt bryta upp och mekaniskt lossa varje tvärgående brygga av pulveralstrande massgods över öppningen 38, så att massgodset selektivt kan uttagas från stationen.

Skruven 76 kan vara i stort sett vertikalt anordnad ovanför den långsträckta öppningen 38 för att lossa massgods, så att materialet faller vertikalt nedåt genom öppningen 38 på den ändlösa transportören 70 för transport och uttag från ut- tagstunneln 24.

Fig. 7 visar att varje lutande vägg 34 innefattar en stötskyddsyta, vilken är bildad medelst ett flertal skivor 56 :anwa 1. r såsom ovan nämnts. Varje skiva 56 (se fig. 9) innefattar en framsida 78 och en baksida 80. Sidorna 78, 80 är i stort sett parallella för att ge enhetlig tjocklek och i stort sett rek- tangulära för att underlätta anordningen i horisontala rader av skivor. Baksidan 80 är anordnad i kontakt med fyllningsma- _terialet i den stabiliserade regionen bakom den lutande väg- gen 34.

Ett par i stort sett triangulära konsoler 82, 84 skju- ter ut frân baksidan 80 på varje skiva 56 in i kornmaterialet bakom den lutande väggen 56. Konsolerna är avsedda att stöda väggskivan under väggens uppbyggnad alltifrån väggskivans upp- sättning till dess att väggskivan fått fullständig bakfyllnad.

Varje konsol 82, 84 sammanhänger med väggskivan 56 mo- nolitiskt för en betongskiva. Varje konsol 82, 84 har en mot- svarande bottenyta 86, 88 som är i stort sett horisontal. Bot- tenytorna är anordnade att vila direkt mot fyllningsmaterialet för närmast nedre rad av väggskivor som stöder väggskivan 56 i dess på lämpligt sätt lutande läge i förhållande till väggen under dess uppbyggnad. I detta samband avgränsar bottenytorna 86, 88 på konsolen 82, 84 och baksidan 80 på väggskivan 56 en vinkel. F (se fig. ll), vilken motsvarar den förutbestämda lut- ningsvinkeln för väggen. väggskivan 56 i fig. 10 innefattar fyra kantytor 90, 92, 94 och 96. Den första kantytan 90 sträcker sig horisontalt ut- med skivans övre kant och innefattar en tunga 98 intill baksi- dan 80 (se fig. ll). Den första kantytan 90 innefattar också en fåra 100 mellan tungan och framsidan 76. Som fig. 10 visar sträcker sig den första tungan 98 och den första fâran 100 ut- med väggskivans 56 hela längd. V Den andra kantytan 92 är i stort sett vertikal och (se fig. 12) innefattar en andra tunga 102 intill baksidan 80 och en andra fåra 104 intill framsidan 78. Den andra tungan 102 och den andra fåran 104 sträcker sig utmed kantytans 92 hela vertikala längd.

Fig. ll visar att den tredje kantytan 94 sträcker sig i stort sett horisontalt vid väggskivans botten parallellt med den första kantytan och innefattar en tredje tunga 106 intill 7805947- 4 13 F framsidan 78 och en tredje fåra 108 intill baksidan 80. Fig. 10 visar att den tredje tungan 106 och den tredje fåran 108 sträc- ker sig utmed väggskivans hela bredd. Den tredje tungan 106 (se fig. ll) har mått sOm motsvarar den första fåran 100; på motsvarande sätt har den första tungan 90 mått som motsvarar den tredje fåran 108. Vid uppsättning av väggen sammanfogas de horisontala kanterna i vertikalt angränsande väggskivor 56 så att framsidorna 78 hos vertikalt angränsande väggskivor bildar i stort sett samma plan.

Den fjärde kantytan 96 (se fig. 12) är vertikal och pa- rallell med den andra kantytan 92. Den fjärde kantytan innefat- tar en fjärde tunga 110 intill framsidan och en fjärde fâra 112 intill baksidan 80. Den fjärde tungan 110 och den fjärde fåran 112 sträcker sig utmed väggskivans 56 hela vertikala höjd. Där- till har den fjärde tungan ll0 mått som överensstämmer med den andra fåran 104 och på motsvarande sätt har den andra tungan 102 mått som överensstämmer med den fjärde fåran 112. Då två skivor horisontalt angränsar varandra innesluts alltså den andra tungan 102 i den fjärde fåran 112 på den andra skivan och den fjärde tungan 110 på den andra tungan innesluts i den and- ra fåran 102 på den första skivan för sammanfogning av de två horisontalt angränsande skivorna.

Den första tungan 98 och den andra tungan 102 har lämp- ligen identiska mått och avgränsar enfortlöpanderibba, på mot- svarande sätt har lämpligen den tredje tungan 106 och den fjär- de tungan 110 identiska mått och avgränsar en andra fortlöpande ribba. Den första och andra tungan 98, 102 är bredare än den tredje och fjärde tungan 106, 110, så att tätningsmaterial i form av remsor 115 (se fig. 8) kan anordnas mellan de horison- tala kanterna och tätningsmaterial ll7 kan anordnas mellan de angränsande vertikala kanterna på väggskivorna. Tätningsmate- rialet är då inneslutet.

En väggskiva 56 med kantytorna utformade såsom ovan nämnt sammanfogar sig med samtliga angränsande väggskivor. I synnerhet är varje väggskiva 56 infogad mot rotation kring en i stort sett vertikal axel parallellt med väggen genom samver- kan av tungorna 102, 110 med fårorna 104, 112 i horisontalt an- 7065947-4 14 F gränsande skivor som upptager respektive tungor (se fig. 12).

På liknande sätt är väggskivan 56 infogad mot rotation kring en horisontal axel medelst samverkan mellan den första tungan 98 och den tredje tungan 106 med motsvarande fåror 100, 108 i vertikalt angränsande väggskivor.

Varje konsol 82, 84 (se fig. 9) avgränsar ett infäst- ningsområde för förstärkningsdelarna 120, som skall fästas vid väggskivan. Lämpligen är ett flertal, d.v.s. tre eller flera fästpunkter 114, 116, ll8 fördelade vertikalt vid varje infäst- ningsområde. Som visat kan varje fästpunkt 114, 116, 118 inne- fatta en kort flik, vilken skjuter från ifrågavarande konsol för anslutning med en förstärkningsdel 120. Fästpunkterna 114, 116, 118 kan vara vertikalt skilda så att den i stort sett ho- risontala raden med förstärkningsdelar blir likformigt förde- lade. I detta samband skall nämnas, att den översta fästpunkten 118 i en horisontal rad av väggskivor är skild från den neders- ta fästpunkten 114 i nästa horisontala rad med samma avstånd som avståndet mellan fästpunkterna 114 och 116 samt fästpunk- terna 116 och 118. Därigenom får skikten med kornmaterial 122 mellan de horisontala raderna av förstärkningsdelar i stort sett samma tjocklek. _ Därtill är sidoavståndet mellan konsolerna 82, 84 lämp- ligen så valt, att konsolerna 82, 84 är symmetriskt anordnade.

Emellertid behöver de enskilda förstärkningselementen 120 i en viss horisontal rad icke nödvändigtvis vara anordnade på samma avstånd från varandra.

En station för lagring av massgods bygges enligt före- liggande uppfinning genom val och förberedelse av byggplatsen.

Om hela lagringsrännan skall vara belägen under den befintliga markytan, måste jordmassorna grävas bort. Om å andra sidan lag- ringsrännan skall vara avgränsad medelst parallella vallar be- höver endast uttagstunneln grävas ut. För stationer med lager- rännan delvis anordnad i utgrävda regioner måste tillräckligt mycket material grävas bort.

Då platsen är förberedd kan sulan 64 (se fig. 8) som bildar uttagstunnelns 24 golv gjutas på plats. Därefter byggs de invändigt stabiliserade jordsidoväggarna 66, 68 för tunneln 24 med ytelementen 40. Därvid anordnas en första rad med yt- 7605947-4 F element 40 på sulan 64. Därefter läggs ett skikt 45 med korn- material för att delvis bakfylla elementen 40. Därefter ansluts en första, i stort sett horisontal rad av förstärkningsdelar 44 mot väggskivorna 40 och täcks med ett skikt 45' av lämplig tjocklek med kornmaterial.

Därefter ansluts en andra, i stort sett horisontal rad med böjliga förstärkningselement 44" mot ytelementen 40 och täcks med ett lämpligt tjockt lager kornmaterial. Därefter an- ordnas en andra rad av ytelement 40 och infästningen av hori- sontala rader med förstärkningselement och täckningen av dessa rader med skikt av kornmaterial upprepas tills tunnelväggarna 66, 68 nått tillräcklig höjd.

Sedan tunnelväggarna fullbordats, kan betongsulorna 62, 62' gjutas på plats. Varje sula 62, 62' är utformad med en del motsvarande den tredje tungan 106 och den tredje fåran 108 på väggskivorna 56. Därigenom blir väggskivorna 56 också infogade mot sulorna 62, 62'.

Om så önskas kan ändväggarna 30, 32 (se fig. 3) och de lutande sidoväggarna 34, 36 uppföras samtidigt, så att statio- nen blir i stort sett färdig vid samma vertikala nivå samti- digt.

I sammanhanget bör nämnas, att ändväggarna 30, 32 (se fig. 4) är uppförda som ovan beskrivet för uttagstunnelns väg- gar 66, 68. För de lutande sidoväggarna 34, 36 (se fig. 7) an- ordnas den första raden av väggskivor 56' på den förut gjutna sulan 62 varvid sulans tunga upptages av den tredje fåran i varje skiva. Därefter läggs ett skikt med kornmaterial 120, vilket delvis bakfyller skivorna 56 till en nivå, som i stort motsvarar de första fästpunkterna 114 (se fig. 9). Därefter an- ordnas en första, i stort sett horisontal rad med tunna, böj- liga förstärkningselement 120 (se fig. 7) genom infästning av varje element vid varje fästpunkt 114 på varje väggskivas 56 konsol.

Därpå läggs ett skikt 122 av kornmaterial för att täc- ka den första raden av förstärkningselement 120. Därefter an- sluts en andra, i stort sett horisontal rad med förstärkninga- element 120' på liknande sätt vid de andra fästpunkterna 116 7aess41-4' l6 F på varje väggskivas 56' konsol. Infästningen av en i stort sett horisontal rad med förstärkningselement vid väggskivorna och övertäckningen av raden med kornmaterial upprepas sedan tills den första raden skivor 56 blivit helt bakfylld. Därvid är korn- materialet bakom den första skivraden i stort sett horisontalt och sträcker sig i nivå med de övre kantytorna.

Därefter anordnas en andra horisontal rad med väggski- vor 56" på den första raden skivor 56, så att de vertikala fo- garna mellan skivorna i den första raden 56 är i stort sett centrerade i förhållande till väggskivorna 56" i den andra ra- den, vilket alltså bildar ett vanligt läggningsmönster som är typiskt för tegelförband. Då den andra raden anbringats, läggs tätningsmaterial 115 mellan de angränsande horisontala kant- ytorna på väggskivorna. Då varje väggskiva är anordnad intill nästa väggskiva under läggningen av en horisontal rad skjuts tätningsmaterial 117 på liknande sätt in mellan angränsande skivor.

Då den andra raden av väggskivor 56" har anordnats, be- stämmer de i stort sett horisontala ytorna hos konsolerna lä- get på den andra raden 56", vilket bestämmer den rätta lut- ningen för framsidan 78 på varje väggskiva. Den andra raden 56" bakfylls därefter intill den första satsen av fästpunkter.

Därefter infästs flera i stort sett horisontala rader av för- stärkningsdelar mot den andra raden väggskivor 56" växelvis med skikt av kornmaterial såsom omnämnts i samband med den första raden.

Ytterligare rader med beklädnadsskivor sätts upp och bakfyllning av varje rad med kornmaterial som stabiliseras med i stort sett horisontala rader med förstärkningsdelar fortfar till dess den lutande väggen 56 når markytan 28 eller vallens överkant. Det framgår att då ett skydd kan anbringas mellan de två lutande sidoväggarna 34, 36 för att hindra material eller skräp att falla ned i rännan. Följaktligen kan samtidigt arbete utföras i tunneln 24. Om byggnadsarbetet måste göra uppehåll vintertid är då väggarna färdiga med sin ytbeklädnad och erode- rar icke. Därför behöver uppbyggnadsstegen icke upprepas för att avhjälpa erosionsskador som kan ha skett under vintern. ' 7805947-4 17 Då de lutande väggarna 34, 36 har byggts upp, kan ett flertal plintar 130 (se fig. 1) anordnas utmed de lutande väg- garnas 34, 36 överkant (se fig. 3). Plintarna kan anordnas på lika avstånd utmed lagerstationens 20 längdsträckning och bil- dar en grund, på vilken taket 25 (se fig. 1) kan uppföras.

Då massgods skall uttagas från lagerstationen 20 (se fig. 8) påverkas omröraren 74 att röra sig utmed stationen 20.

Då plogen rör sig, roterar skruven 76 mekaniskt och lösgör massgods över den långsträckta öppningen 38. Följaktligen fal- ler massgodset vertikalt nedåt genom öppningen 38 på den änd- lösa transportören 70. Transportören 70 förflyttar då mass- godset till en överföringsstation vid eller ovan markytan ge- nom den lutande tunneldelen 26 (se fig. 2). , Sålunda har i enlighet med uppfinningen àstadkommits en lagerstation för massgods, vilken medger bygge av uttagstun- neln samtidigt som själva väggarna byggs. Tack vare detta sär- drag är det möjligt att avsevärt reducera den eljest nödvändiga tiden för byggnad av lagerstationen.

Därtill innebär uppförandet av en vägg av ett flertal förtillverkade betongskivor att deras tjocklek och styrka är kända, enhetliga och kontrollerade i fabriken.

I de invändigt stabiliserade, sluttande väggarna krävs ingen ytterligare stabilisering med cement eller bränd kalk.

Vidare kan det i den invändigt stabiliserade väggen använda kornmaterialet vara av varje lokalt tillgängligt slag. Då ski- vorna är förtillverkade och deras antal bestämbart i förväg liksom antalet förstärkningsdelar, kan kostnaden för uppföran- de av en lagerstation nära beräknas. Ännu en fördel med uppfinningen är den avsevärda hante- ringsminskningen av material i jämförelse med kända metoder.

I synnerhet bortfaller behovet att placeraextramaterial i rän- nan för att senare ta bort det för att tillförsäkra att vägg- lutningen blir den rätta.

Medan den föregående beskrivningen av uppförandet av en lutande vägg förutsatt att hela väggens längd uppföres sam- tidigt i en följd av steg, är det möjligt att en del av väggen kan vara flera steg före en annan del av väggen på grund av 7805947-4 18 r dess stora längd.

Uppfinningen har alltså åstadkommit ett nytt förfaran- de och en anordning för uppförande av lutande väggar avsedda för lagring av dammalstrande material. Vidare är det uppen- bart för fackmannen att många modifikationer, variationer, er- sättningar och motsvarigheter kan ifrågakomma för vissa sär- drag enligt uppfinningen utan avsteg från dess anda och ram.

Claims (3)

w 7885947-4 Patentkrav

1. Armerad jordbyggnad innefattande en utvändig beklädnad av i stort sett plana väggskivor, vilka är förbundna med varandra me- delst ömsesidigt ingripande sidkanter samt vid skivorna fästa, böjliga armeringsband av ringa töjbarhet, varvid armeringsbanden är inbäddade i den bakom beklädnaden lagda jordmassan e.dyl., k ä n n e t e c k n a d av att beklädnaden mot horisontalplanet bildar en vinkel (ß), som är större än jordmassans naturliga ras- vinkel men mindre än 900 samt att väggskivorna (56) innefattar minst en mot skivan (56) närmast vinkelrätt utskjutande konsol (82, 84) med en vid skivans nederkant utskjutande stödyta (86, 88) i närmast vinkeln (Fn mot skivans (56) plan samt med en mot stödytan (86, 88) närmast vinkelrät ryggyta med minst ett fäste (114, 116, 118) för ett armeringsband (120).

2. Armerad jordbyggnad enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att konsolen (82, 84) har formen av en rätvinklig triangel, vars hypotenusa är väggskivans höjdmått.

3. Armerad jordbyggnad enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av att de i beklädnaden infogade väggskivorna (56) på i sig känt sätt är anordnade i horisontala rader med mellanliggande hori- sontala stötfogar samt att den nedersta radens väggskivor (56') är anordnade på ett fundament (62) lämpligen, av betong eller armerad betong. ANFöRoA Pu8L11 us 3 191 783 (214-17), 8 486 282 (52-234), 3 686 873 (61-89), 8 889 826 (214-17), s 958 979 (61-89)