SE418881B - Anordning vid stommar for husbyggnader - Google Patents

Description

veossoz-A 2 ß gående enheter på ett flertal olika sätt och ett flertal olika varia- tionsfall.

Ett annat ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma en anord- v 1 _ . ket innebär en in- ning, som samtidigt tillgedosor flera - , besparing vid fabriceringen.

Uppfinningens ändamål uppnås genom att utföra anordningen med de i patentkrav l angivna kännetecknen. Q I det följande skall en utföríngsform av uppfinningen beskr varvid hänvisas till bifogade ritningar, på vilka ívas, fig. l visar i en perspektivvy en stomme; fig. 2 visar i en delvis bruten sidovy en stomme; fig. 3 visar i ett centralt snitt en kopplingsanordning enligt upp- finningen; I I fig. 4 visar 1 ett snitt iangs 1injen rv - iv 1 fig. s en baik fii11 stommen; 3 fig. 5 visar i ett snitt längs linjen V -V i fig. 4 en balk; fig. 6 och 7 visar i vy respektive snitt längs linjen VII - VII i fig- kopplingsanordningen i två olika lägen; fig. 8 visar i en delvis bruten explosionsvy kopplingsanordning; fig. 9 och 10 visar i pérspektivvy en detalj av stommen i två monte- ringslägen.

Stommens huvudstruktur består enligt fig. l av ett antal ver- tikala ståndare 1, som medelst plattor 2 stöder mot ett underlag 3.

Underlaget kan vara markgrunden, på vilken plattorna 2 vilar direkt.

Emellertid kan också ett särskilt underlag iordningställas exempelvis i form av en grundplatta, en källarbyggnad, en pâlkonstruktion eller något annat från byggnadstekniken känt fundament. Mellan de vertikala ståndarna l sträcker sig ett antal balkar 4. Balkarna 4, som är hori- sontella, kan utgå åt fyra håll från ståndarna och intar därvid 90° respektive 1800 vinkel i förhållande till varandra. Hur många balkar som utgår från en ståndare är dock beroende på ståndarens placering i den avsedda byggnadskroppen. Sålunda utgår från en i byggnadens hörn placerad stándare två balkar i rät vinkel till varandra, medan en stån- dare mellan byggnadens hörn längs dess yttervägg kan uppbära två balkar i l80° vinkel i förhållande till varandra eller tre balkar med 90° vin- kel i förhållande till varandra, varvid en av balkarna därvid skjuter in mot byggnadskroppen. En mitt i byggnadskroppen placerad ståndare 78085024» kan uppbära fyra balkar, men även tvâ eller tre kan förekomma.

Balkarna 4 uppbär i sin tur element 5, som är avsedda att'bil-_ da eller uppbära byggnadens horisontella ytor såsom golv eller innertak.m I det följande kallas elementen S för bjälklagselementen. Eventuellt kan de emellertid i stället vid byggnadens överdel bilda yttertak.

Bjälklagselementen 5 uppbäres som nämnts av balkarna 4 och sträcker sig därvid i rak linje mellan sina upplag på balkarna. Vid yttertakselement kan emellertid elementen vara triangelformade för bildande av ett lutan- de yttertak eller ha vinkelform för bildande av lutande yttertak såväl som innertak. Dessa varianter torde dock vara uppenbara för fackmannen och för enkelhetens skull skall därför i det följande elementen S be' handlas endast som bjälklagselement.

Som ytterligare framgår av fig. l har ståndarna olika längd.

Det förekommer således ståndare, som sträcker sig genom flera våningar och de uppbär därvid mer än två lager av balkar på våningshöjd från var- andra. vid ståndare, som endast sträcker sig en våning mellan två bjälk' lagselement samt ned till plattan 2, uppbär ståndarna endast två lager av balkar. Som även framgår kan vissa ståndare avslutas redan vid det första bjälklaget och de sträcker sig således endast mellan plattan 2 och det första lagret av balkar 4.

Ståndarna kan således ha olika längd beroende på byggnadens typ och ståndarnas placering. För att emellertid begränsa antalet ingående olika element, vilket är fördelaktigt ur tillverknings- och hanterings- synpunkt, är ståndarna indelade i längdenheter. Om man utgår från en standardiserad takhöjd, torde de flesta behov kunna täckas genom två typer av ståndarelement, nämligen de undre element som sträcker sig från plattan 2 till det första lagret av balkarna 4, i det följande kal- lade grundståndarna 6, och de mellan vâningsplanen, således mellan två balklager, i det följande kallade våningsståndarna 7. Varje ståndar- enhet 6 och 7 uppbär vid sin övre ände en kopplingsanordníng 8, som är inrättad att samtidigt möjliggöra anbringning av en, två, tre eller fyra balkars 4 ändar vid ståndarenheten och möjliggöra skarvning till denna övre ände av nedre änden till nästkommande stândarenhet. Balkarnas 4 ändar uppbär i sin tur organ, som är anordnade att samverka med kopp- lingsanordningarna 8. I det följande skall mera detaljerat beskrivas stándarenheterna, och dessas kopplingsanordningar samt balkarna med des- sas organ.och några ytterligare detaljer. _ Enligt fig. 4 och 5 är balkarna 4 Z-formiga med ett liv 9, en övre fläns 10 och en nedre fläns ll. På undersidan av den övre flänsen 10 man. * .nvs-mïaßnmnmfiíiïåålï Å _ šßrlflš »~~~~ ~ r“~w=amudnnnI -p-øn-.a-.nøea ...w-fl-wm.. ...u-_ , «_-. ' _ l 789350241 4 t är fäst en platta 12, som med en spetsad del (se fig. 6) skjuter utan- för balkänden och som är försedd med ett hål 16. Plattan 12 stödjes dels av en fastsvetsad fjäder 13 och dels av en gavelplatta 14, som be- finner sig vid balkens 4 ände och som har en nedre urtagning 15. Kopp- lingsanordningarna 8 visas i detalj i fíg. 3. Varje kopplingsanordning är uppdelad i tvâ delar, den ena belägen vid överänden av ståndarele- menten 6 och 7 och den andra belägen vid ståndarelementens nedre delar.

De- vid ståndarelementens övre ände belägna kopplingsdelarna består av en något nedanför ståndarens ände i den fyrkantiga ståndarprofilen isvetsad platta 17, från vilken utgår fyra tappar 18 försedda med ett ursvarvat spår 19. Från plattan sträcker sig både uppåt och nedåt en stång 20, vars nedre ände uppbär en lagringsplatta 21, i vilken är lag- rat fyra Z-formiga hakar 22, vilka är svängbara kring i lagringsplattan 21 fästade axlar 23. Var och en av hakarna 22 befinner sig mítt:för en av sidorna i den fyrkantiga profilen och mitt för en öppning 24'i denna sida. Hakarna 22 kan enligt fig. 3 inta dels ett utsvängt läge, visat till vänster i figuren och ett insvängt läge, visat till höger i figuren, då haken befinner sig innanför ståndarprofilens sida.

Den del av kopplingsanordningen 8, som befinner sig vid stån- darens nedre ände består av en vid densamma fastsvetsad platta 25 med fyra nyekelhålsformiga hål 26 (se fig. 7), vilka uppvisar en långsträckt smalare del och en cirkulär grövre del. Den cirkulära grövre delen kan trädas över tappen 18, medan den långsträckta smalare delen passar till den midja, som bildas av spåret 19 och denna del av hålet 26 kan ej pas- sera-tappens 18 ytterdel. I plattan 25 finns dessutom ett centrumhâl 27 för stången 20. Ovanpå plattan 25 befinner sig en andra platta 28, vil- ken till skillnad från plattan 25, som är fastsvetsad vid ståndarelemen- tets nedre ände, är helt lös och genom sin tyngd vilar mot plattan 25.

Denna lösa platta 28 uppvisar fyra hål 29 (se fig. 8), vilka är så sto- ra, att de kan passera över tapparnas 18 yttre delar. Dessa hål befin- ner sig mitt för avslutningen till hâlens 26 smalare delar, således kon- centriskt till dessas halvrunda avslutningar. Plattan 28 styres i det nämnda läget genom att den är fyrkantig och passar till ståndarelemen- tets fyrkantprofil. Plattan 28 är åtkomlig utifrån genom öppningar 30 i ståndarelementet. Såsom tydligt framgår av figurerna, särskilt fíg. 3 är plattan 17 försänkt i ståndarelementets övre ände och vid ståndar- elementet: sidor är gjorda urtagningar 31 (fig. 8), som är'så djupa att plattorna 12 på balkarna 4 kan befinna sig något under de kvarstående hörn 32, som representerar stândarelementets yttersta avslutning. Den .fullständig stomme ytterligare element. Sålunda uppvisar ståndarelemen- korta distans, som plattorna 12 befinner sig innanför hörnpartierna 32, är i huvudsak lika stor som det mått, med vilket plattan 25 skjuter ne- danför ståndarelementets nedre ände (se fig. 3). Plattan 25 har något mindre tjocklek än måttet för spårets 19 bredd. _ I Nu har stommens huvuddelar jämte kopplingsanordningarna för stån- darna och balkarna beskrivits. Emellertid erfordras för bildande av en ten 6 vid sina nedre ändar en skruv 33, 'ilken är avsedd att sträcka Å sig genom en armeringsdel 34 till grundplattan 2. I övrigt består grund- I plattan 2 av betong, som gjutits kring armeringsdelen 34. Skruvens 33 läge i förhållande till grundplattan 2 kan justeras medelst en mutter 35, så att därmed stommen kan nivelleras oberoende av om grundplattorna be- finner sig på något olika höjd'i förhållande till varandra.

Ytterligare skall nämnas att balkarna 4 (se fig. 2) uppbär ett antal konsoler 36, avsedda att uppbära bjälklagselementen 5. Dessutom finns ett antal i balkarnas 4 nedre flänsar upptagna hål 37. Bjälklags- elementen 5 är utförda som U-balkar med ett liv 38, som försetts med tre rännformiga uppbockningar 39, samt två flänsar 40, som avslutas me- delst kantflänsar 41. De rännformiga uppbockningarna 39 är anpassade att vila mot konsolerna 36 och kantflänsarna 41 uppvisar hål, som pas- Å sar till hålen 37, så att kantflänsarna 41 och balkarnas 4 flänsar ll kan fästas vid varandra medelst skruvar 42. Balkarna 4 uppvisar lämpli- l gen ett antal hål 43 för genomförande av ledningar. Ytterligare uppvi- sar stommen ett antal täckande element. Således befinner sig enligt fig. 2 nedanför balkarna 4 Z-formiga täckplåtar 44, vilka fästs vid bal- karnas 4 nederflänsar ll medelst skruvar 45. Täckplåtarna 44 uppvisar J en nedre fläns 46, vilken är anpassad att ansluta till en fasadinklädnad.§ Vid de översta ståndarelementen 7 kan den övre änden uppbära en kant- H plåt 47 för yttertaket. Denna kan vara fäst vid de uppskjutande stäng- erna 20, lämpligen genom att dessa är försedda med en inre gänga i vil- ken en fästskruv' 48 passar. _ Som framgår av fig. 1 bildar stommens ståndare och balkar ett antal öppna rutor. Dessa rutor måste indelas i mindre ytelement för in- sättning av fönster och dörrar. Detta sker medelst vertikala pelare 47 (fig. 10) och horisontella mellanbalkar 48. Dessa element består av hålprofiler. De vertikala pelarna uppvisar därvid på en sida vid sin övre ände nyckelhålsformiga öppningar 4§, liknande hålen 46, på var sin sida om ett centralt hål S0. I balkarna 4 är fästade tappar 51 med spår, liknande tapparna 18 och dessa parvis anbragta tappar 51 omger en central fasa ,. 7aoaso2-4 6 tapp 52. Tapparna S1 och 52 är fästade i livet 9 till balkarna 4, me- dan den övre flänsen 10 uppvisar ett antal hål S3, som när balkarna är monterade befinner sig mitt för tapparna 51, 52. Pelarna 47 uppvisar förutom de nämnda hålen 49, 50 vid sin motstående ände en tapp 54.

Längs pelarna är anordnade ett antal parvis anordnade hål 55. Mellan- balkarna 48 är å sin sida försedda med skjutreglar S6, vilka är manövrer- 'bara genom hål 57 i balkprofilens sida.

Vid montering av en stomme upplägges först grundplattorna 2 på underlaget 3. Som nämnts kan de vid ett fast underlag ligga direkt på detsamma eller placeras i grundare eller djupare urschaktningar. Det är också möjligt att låta plattorna vila på plintar eller pålar och de kan även ersättas av en hel betonggjuten konstruktion. När grundkonstruk- tionen färdigställts, insättes stândarelementen 6 med sina skruvar 33 i armeringselementens 34 hål och medelst muttrarna 35 utföres en grov- nivellering, så att samtliga ståndarelement har sina övre ändar unge- färligen i samma nivå. Härefter monteras de nedersta balkarna 4, så att en ram bildas med ståndarelementen 6 som stödben. Balkarna 4 monteras helt enkelt genom att deras plattor med sina hål 16 föras över tappar- na 18, varvid de kommer att vila försänkta mellan hörnpartierna 32 till stândarna. Vid påsättning av balkarna skall motsvarande hake 22 vara ut- fälld och urtagningen 15 i plattan 14 kommer därvid att passa mot haken, 4 som visas till vänster i fig. 3. Balkarna 4 erhåller på detta sätt vid & sina ändar stadiga upplag för såväl uppbärande av balkarna som läges- E fixering av dem, så att de ej kan svänga. Den nu bildade ramen kan ni- i velleras ytterligare till exakt läge medelst muttrarna 35.

Stommens första plan är nu bildat och nu skall stândarelementen 7 resas, där stommen skall ha en eller flera våningar. Emellertid kan, så- k som antydes i fíg. 1, vissa delar av stommen endast uppvisa det första planet och vid dessa ställen kan exempelvis altaner utföras. Före fast- sättande av det övre ståndarelementet 7.uppvisa: den övre änden av stån- darelementet 6 det utseende, som visas i fig. 6. Sålunda är plattorna 12 till balkarna 4 upphängda på tapparna 18 och balkarna sträcker sig rakt ut från sidorna till ståndarprofilen, Tapparna 18 och stången 20 sträc- ker sig upp över plattorna 12. I fig. 6 visas fyra balkar anslutande till ståndarelementet, men även en, två eller tre balkar kan i stället vara anslutna. Om mindre än fyra balkar är anslutna, pâlägges en bricka på de ej använda tapparna 18. Brickan skall ha samma tjocklek som plat- tan 12. Den övre ståndaren 7 föres enligt fig. 7 ned över tapparna 18' med den större cirkulära delen av sina hål 26, varvid de lika ståndar- profilerna är förskjutna cirka 450 i förhållande till varandra. Den övre ståndarens platta 25 kommer därvid att vila mot plattorna 12 res- pektive de nämnda brickorna. Plattan 25 har sina hörn så avkapade, att den kan svänga innanför hörnpartierna 31. Såsom nämnts _skjuter dessa upp ovan- för plattorna 12 lika högt som plattan 25 befinner utanför den övre ståndarens ände. Ståndarelementet kan således vridas och vridningen ut- 'föres med sådan vinkel, att ståndarelementens sidor befinner sig i lin- je med varandra. Därvid slår även hålens 26 ändar till dess smalare par- tier an mot tapparnas 18 midja i spåren 19. Såsom lätt förstås befinner sig därvid plattans 25 övre yta under den av spåret 19 utskjutande flän- _ sen och ståndaren fasthålles härigenom. Under vridningen verkar stång- en 20 som styrning.

När det övre stândarelementet 7 först föres på tapparna i sitt förhållande till det undre ståndarelementets snett vridna läge, befin- ner sig tapparnas ändar mitt för plattan 28 (se fíg. 8) vid sidan om dess hål. Detta innebär, att plattan 28 lyftes av tapparna. När emel- lertid ståndarelementet vridits till sitt låsläge, kommer tapparna att befinna sig mitt för hålen 29 och plattan 28 faller ned över tapparna.

Härigenom låses ståndarelementet, så att det ej kan vridas och ånyo lös- göras från det undre ståndarehementet. Önskar man emellertid återvrida ståndarelementet för demontering, kan plattan 28 lyftas genom att ett spetsigt gaffelformigt verktyg inskjutes genom öppningarna 30. Den nu beskrivna funktionen framgår tydligt, om man betraktar figurerna 6, 7 och 8. Pig. 8 visar därvid ändarna'till de båda ståndarna med balkar och kopplingsanordning omedelbart före den nu beskrivna monteringen.

Vid fastsättning av pelarna 47 svänges dessa till det i fig. 10 visade läget, varvid de nyckelhålsformiga öppningarna 49 med sina bre- dare delar kan föras över tapparna 51. Därvid verkar tappen 52, som är införd i hålet 50 som styrning. Om nu pelaren vrides till lodrätt läge, kommer den smalare delen av öppningarna 49 att låsa mot de spårförsedda tapparna 51. Mot slutet av sin rörelse kommer den utskjutande tappen 54 att ingripa mot den undre balken 4. Denna beräknas dock ha en viss wm- danfjädrande förmåga och pelaren kan därför svängas mot övervinnande av en. fjäderkraft till dess tappen 54 snäpper in i hålet S3. Därvid in- tar även tapparna 51 sina låslägen i öppningarnas 49 smalare ändar.

Mellanbalkarna 48 är till sin längd avpassade till avståndet lan ståndarelementen 7 och pelarna 47 eller till avståndet mellan mel nt med reglarna S6 två pelare 47 och införes därvid mellan dessa eleme inskjutna. Efter det att mellanbalkarna 48 inpassats och placerats mitt- för de parvis anordnade hålen 55, utskjutes reglarna och mellanbalkarna ._7eoeso2-4 8 .y kommer då att hänga på dessas utskjutna tappar, S°m är införda í håíšš gå Bjälklagselementen vilar, såsom torde ha framgått av den före- gående beskrivningen på konsolerna 36 på balkarna 4 och ansluter till de nedre flänsarna ll med sina kantflänsar 41. Fíxering sker medelst skru- ven och muttern 42, som sträcker sig genom hålen 37 och genom kantflän- sarna 41. Ytterligare kan även konsolerna 36 vara anordnade med hål för “fastskruvning av bjälklagselementen.

På beskrivet sätt utbygges den önskade stommen till erforderlig storlek och form. Därvid kan flera våningar fogas till varandra genom tillförande av ytterligare ståndarelement 7, som fästes vid de under- liggande ståndarelementenslwre ändar på det sätt som beskrivits och me- delst kopplingsanordningarna 8. Mängden pelare 47 och mellanbalkar 48 är beroende av antalet öppningar i fasader och mellanväggar. För ett fönster erfordras i allmänhet två mellanbalkar, en i överkant och en i nederkant av fönstret, medan en dörröppning i allmänhcc endast erford- rar en mellanbalk vid överkanten.

Efter färdigställande av stommen skall yttäckande element in- sättas. Således uppbär bjälklagselementen golvelement för bildande av golvytorna och takelement för bildande av innertaken. Mellan golv- och takelementen kan inläggas en isolering. I de av balkarna 4 och ståndar- elementen 7 bildade rutorna skall insättas fasadelement respektive fönster och dörrar. I de inre rutorna skall insättas mellanväggselement i förekommande fall med dörrar. Dessa väggelement kan antingen färdig- ställas i form av helt färdiga block eller insättas i form av flera skikt bestående av skivor. Skivorna har därvid olika karaktär alltefter uppgift att bilda den yttre fasaden, den inre väggen eller en vär- ring mellan ytterskikten. Fönstren och dörrarna utfö- res lämpligen som färdiga, i de bildade öppníngarna insättbara element med tillhörande karm. Denna karm har därvid lämpligen tätningslister på sin utsida, som direkt tätar elementet till den avsedda öppningens om- slutande kanter. Yttertaket bildas lämpligen av mot de övre bjälklags- elementen vilande yttertakselement utförda med lämpliga tätande anslut- ningar. De nu antydda kompletterande anordningarna för fullständigande av stommen till en färdig byggnad är dock_ej föremål för föreliggande ansökan och skall därför ej beskrivas ytterligare.

Den nu beskrivna stommen enligt uppfinningen är i första hand avsedd att utföras av stål, medan de för färdigställande av byggnaden tillkommande nämnda elementen kan utgöras av skivformiga material ba- Ä' serade på trä eller plast. Givetvis kan dock för exempelvis_fasader ttertak användas stål- eller alumíniumplåt. Utöver stål kan även sin me och ljudisole och y lfiß-.nqn- .....-_~_......._ ._ i - _ -_ _.-..___..-1.. ___.. ___... .-.._.....-...._~»_..>-.mø--u---.Hh. . monteras och i förekommande fall även demonteras i andra metaller såsom lättmetall i speciella fall användas för samtliga eller vissa av stommens element. Beroende på materialet kan uppbyggna- i viss mån variera utöver vad som nu beskrivits, där balkarna och stån- den av elementen i huvudsak har förutsatts svetsning för bildande av darna med dess- kopplingsanordningar. I Uppfinningens syfte är att åstadkomma en stomme, som lätt kan huvudsak utan använd- i varje fall ej nâgra specialverktyg. I hög grad möj- sammanfogning av elementen utan användande av ning av verktyg, liggör även uppfinningen lösa delar. Sålunda erfordrar sammanfogning av ståndarelementen, balkar- na, pelarna och mellanbalkarna ej nâgra lösa delar i form av skruvar Genom detta vinnes att stommen kan uppföras på mycket delar skall saknas vid uppförandet. eller liknande. kort tid och utan risk för att nâgra De större elementen förloras nämligen ej så lätt, medan mindre element såsom skruvar och liknande kan borttappas. De olika elementen har i hög grad anpassats för packning i lastbehållare och stândarna uppvisar för detta ändamål ej några utskjutande delar längs sina sidor. De vid sidor- na anordnade hakarna 22 är som nämnts insvängbara. Avsikten vid uppfin- ningen är därvid, att stommen skall vara speciellt lämpad för uppföran- de på avlägsna, otillgängliga ställen. Den upptar genom att den är helt demonterbar och uppvisar tätt packbara element minsta möjliga utrymme vid transport och avsikten är att även en relativt stor byggnad skall kunna transporteras i en eller ett fåtal lastbehâllare av standardstor- lek. Genom att smâdelar i stor utsträckning saknas och i de fall de fö- rekommer endast består av standardskruvar och liknande, har risken för en inkomplettbyggsats nära nog eliminerats, vilket är av största vikt vid långa transportvägar. Genom att stommen är snabbt monterbar, kan man snabbt få ett byggnadsskal inifrån vilket färdigställande kan ske under tak. Detta är av stor betydelse vid uppförande av byggnader i om- råden med ogästvänligt klimat. ___-_? - _ . _. _ _ . ._ _ . . , _ __. -w- - är, »_¿._4I,__'._I_¿_____J _ ,_¿__ _" h¿¿__,_'\¿__'_____h__;_~_. »xh-'alu-...a ....~.- 1 Q * GifiM-v-P-Mun-:mua-çswu-pah-»mås L .t 4- -

Claims (7)

78085924» 10 PATENTRRAV

1. Anordning vid sådana stommar för husbyggnader, som innefattar ett un- derlag (2, 3), uppburna av underlaget ett antal vertikala ståndare (1), vilka i sin längdrlktning är uppdelade i element (6, 7) förenade med sina ändar för att bilda respektive kompletta ståndare (1), ett antal i huvudsak horisontella balkar (4) anordnade för uppbärande av yttäckande element såsom bjälklagselement (5) åtminstone delvis placerade ovanför varandra för att bilda flera våningsbjälklag till byggnaden, vilka balkar (4) är anordnade attvid sina ändar uppbäras av ståndairelementen där dessa är förenade längs respektive ståndare, samt kopp- lingsanordningar (8) vid de ställen där ståndarelementen är förenade med var- andra och innefattande vid den övre änden av det ståndarelement (6), vilket är det nedre i respektive föreningsställe mellan två ståndarelement, dels permanent anbragta bärelement (18, 22) för balkarna, företrädesvis för fyra balkar i rät vinkel till varandra, vilka balkar är anordnade med utskjutande flänsar (12) an- ordnade att vila mot änden av ståndarelementet och dels en första del (19) av ett förbindelseelement (19, 25) för förening av ändarna till ståndarelementen med varandra vilken del är anordnad att samverka med en andra del (25) av sagda förbindelseelement vilken är anordnad vid den nedre änden av det ståndarele- ment (7), som är placerat som ett övre element i föreningsstället mellan de två ståndarelementen, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att änden av sagda ned- re ståndarelement (6) är anordnad med från denna ände i ståndarelementets (6) längdriktning utskjutande tappar (18), innefattande i bärelementen (18, 22) för balkarnas, flänsar (12) vilka är försedda med hål (6) anordnade att samverka med tapparna (18) för fixering av respektive balk, varjämte tapparna (18) som bildar nämnda första del av förbindelseelementet är anordnade med utskjutande ytor (25) bildade av den yttre väggen till ett spår i tappen utanför vilket spår tappen är formad med en utskjutande fläns, varvid den andra delen (25) av sag- da förbindelseelement är utformad som en ändplatta (25) till sagda övre ståndar- element (7) och med hål (26), vilka är anordnade med en vidare del, som kan föras över flänsen till respektive tapp, och en trängre del, som är åtminstone något större än tappen inne i sagda spår och så placerad att det övre ståndar- elementet med sin ändplatta (25) kan skjutas på pinnarna med dessa placerade i den vidare delen av hålen och sedan förbindas med det nedre ståndarelementet genom att vridas, så att den trängre delen av hålen erhåller ett läge i nämnda 7808502-4 'll spår med den inre sidan av ändplattan bildande sagda yta, som vilar mot sagda yttre yta till respektive spår.

2. Anordning enligt' patentkrav l, k ä nr. e t e c k n a d d ä r a v, att vid plattans (25) in mot ståndarelementet (6, 7) vända sida finns en andra plat- ta (28), vilken är oförvridbar i förhållande till den första nämnda ändplattan (25) och uppvisar ett antal hål (29), vilka kan föras över tapparnas (18) flänsar, när tapparna befinner sig i den trängre delen till den första plattans (25) hål (26), varvid den andra plattan (28) är anordnad att lyftas av tapparna (18), när dessa införas genom den vidare delen av den första plattans (25) hål för att falla ned över tapparna, när dessa nått sagda håls (26) trängre del och så- ledes befinner sig mitt för hålen (29) i den andra plattan, så att därmed stån- darelementen erhåller en vridlåsning i förhållande till varandra genom samverkan mellan tapparna (18) och den oförvridbara plattan (28).

3. Anordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ståntlarelementen (6, 7) uppvisar ett antal öppningar (30) i sin vägg, genom vilka den andra plattan (28) kan lyftas från tapparna (18) för upphävande av sagda låsning.

4. Anordning enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att sagda utskjutande fläns (12) på balkarna (4) befinner sig vid dennas överkant och att balkarnas nederkant vid ändarna uppvisar ett bärele- ment (14), som är anordnat att vila mot en från ståndarelementet utskjutande hake (22) i ståndarelementets sida.

5. Anordning enligt patentkrav 4, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att haken (22) utskjuter genom en öppning i ståndarelementets (6, 7) sida och är så lagrad att den är insvängbar innanför sagda sida genom sagda öppning.

6. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att mellan de horisontella balkarna (4) sträcker sig till ståndarna (1) parallella pelare (47), vilka vid sin sida vid ena änden är anordnade med hål (49) med en vidare del och en trängre del, medan balkens sida uppvisar tappar med en yttre, utskjutande fläns, så att pelaren med hålens vidare delar kan fö- ras över tapparnas flänsar och låsas vid tappar-na genom förskjutning, så att hålens trängre delar befinner sig innanför tapparnas flänsar.

7. Anordning enligt patentkrav ö, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att hålen (49) i pelarnas (47) sida uppvisar cirkelbågform och är anordnade så att pelaren kan föras över tapparna med hålens vidare delar i ett svängningsläge och låsas genom att hålens trängre delar föres bakom flänsarna genom svängning till ett med ståndarna (1) parallellt läge, varvid pelarnas motstående respektive ändar är anordnade att låsas vid en andra balk genom samverkan mellan åtmin- stone en tapp (54) och motsvarande hål (53). _ ...Ju-wuJ-vvlunñnhlnu-w s Q n., m"