SE415194B - Forfarande for beredning av bleknings-, steriliserings-, desinfektions- och rengoringskompositioner - Google Patents

Description

_?31o66e-s i 2 liserings-, desinfektions- och rengöringskompositioner innehållande sådana föreningar som avger aktiv klor avsevärda och speciella försik- tighetsåtgärder användes kommersiellt för att minska problemen.

Ett huvudsakligt kommersiellt problem som uppträder under hante- ringen beror på det förhållandet att dessa oxiderande kemiska ämnen kan brinna och avge giftiga och obehagliga gaser under förbränningen. I synnerhet natrium-, kalium- och kalciumdiklorisocyanuratsalter och andra klorerade torra blekmedelsföreningar börjar vid inverkan av flamma, gnista eller andra högtemperaturkällor att brinna och fortsätter att brinna sedan den ursprungliga värmekällan har avlägsnats tills hela mängden material förbrukats. Detta fenomen betecknas självunderhållande ioch självfortplantande sönderdelning. I _ W Vissa organiska tillsatsmedel avsedda för bleknings-, sterilise- rings-, desinfektions- och tvättmedelskompositioner är dessutom icke lätt kombinerbara med klorhaltiga eller klorerade torra blekmedelsföre- gningar.-Exempel på sådana tillsatsmedel är katjoniska ytaktiva medel, i synnerhet kvaternära ammoniumföreningar, som kan reagera med och häri- genom igångsätta förbränning av vissa-klorhaltiga torra blekmedelsföre- ningar. p Ett annat problem som är förenat med beredning av kompositioner innehållande klorhaltiga torra blekmedelsföreningar är stoftproblemet.

Fina partiklar,(stoft) utgör en del av klorhaltiga torra blekmedelsföre- ningar, och dessa partiklar har en benägenhet att antaga elektrostatisk laddning. De laddade stoftpartiklarna har benägenhet att ansamlas i hörn och skrymslen i den för processen använda utrustningen som användes vid hantering av de klorhaltiga torra blekmedlen. Ansamling av fina partik- zlar i och runt lager och andra ställen där friktionsvärme utvecklas är särskilt olämpligt eftersom friktionsvärme kan igângsätta sönderdelning.

Försíktighetsåtgärder vidtages för att minska sådan ansamling av stoft vid kommersiell drift.

Användning av sådana blekmedelsföreningar kommersiellt erfordrar därför speciella försiktighetsåtgärder, i synnerhet om föreningarna lag- ras löst (i bulk) och utportioneras från en lagringsbehållare för bland- ning med tillsatsmedel för kompositioner för blekning, sterilisering, desinfektion och rengöring. Sådana försiktighetsåtgärder för hantering av kommersiella kvantiteter innefattar: 1' (l) Transport av klorhaltiga torragblekmedel i individuella be- hållare i stället för i.lösa vagnslaster eller bulkvagnslaster, (2) isolering av stora mängder i separata byggnader med speciella brandskyddsåtgärder och brandsläckningsutrustningar, (3) omsorgsfull hantering och 73106698 5 (M) varningsmarkeringar på transportbehállare.

Dessa försiktighetsåtgärder är avsedda att förhindra oavsiktlig antänd- ning av klorhaltiga torra blekmedelsföreningar med därav följande ut- veckling av klor och andra giftiga eller skadliga gaser.

I den amerikanska patentskriften 5 544 267 beskrives användning av hydrerad kalciumhypoklorit i lösning för att fylla det väsentliga kommersiella behovet av en obrännbar klorhaltig oorganisk torr blekme- delsförening. Användning av hydratiserad kaloiumhypoklorit (approxi- mativt motsvarande monohydrat) är emellertid icke någon tillfredsstäl- lande lösning på problemet eftersom denna förening brinner vid bland- ning med vissa organiska ämnen, såsom framgår av ämnets mindre goda egenskaper vid provning med den föreslagna metoden, betecknad "United States Bureau of Mines procedure RI-7594" som diskuteras i det följande.

Dessutom införes med hydratiserad kalciumhypoklorit kalciumjon 1 lös- ning vilket är mindre önskvärt eftersom detta höjer vattnets hårdhets- nivå.

Uppfinningen avser sålunda ett förbättrat förfarande för beredning av bleknings-Q steriliserings-, desinfektions- och rengörings- kompositioner som beredes genom sammanblandning av en blekmedelsförening som avger aktiv klor i vatten och en förening tillhörande gruppen deter- gentuppbyggnadsmedel, anjoniska, nonjoniska eller katjoniska ytaktiva medel och detergentfyllmedel. Denna förbättring innefattar utportione- ring av blekmedelsföreningen från lös lagring eller bulklagring i form av obrännbart dihydrat av natriumdiklorisocyanurat i en blandningszon i vilken blandning av komponenterna äger rum varigenom brandrisk och stoftproblem under beredning av kompositionen väsentligt minskas genom användning av en obrännbar komponent med väsentligt minskad elektrosta- tisk laddning.

Sammanblandningen av komponenterna i en bleknings-, sterilise- rings-, desinfektions- eller rengöringskomposition kan åstadkommas på många i och för sig kända sätt och genomföres typiskt i en kommersiell blandningsutrustning som åstadkommer mekanisk sammanblandning av kompo- nenter som tillföres till anordningen. Blandningen och tillföringen av komponenterna kan genomföras antingen kontinuerligt eller intermittent.

Försiktighetsâtgärder för att förhindra ansamling av stoft erfordras icke eftersom dihydratpartiklarna har väsentligt minskad elektrostatisk laddning Jämfört med andra klorhaltiga torra blekmedel.

De finitioner . ' Med "utmatning" (dispensing) avses i föreliggande sammanhang reg- lerat avlägsnande av material från en första zon till en andra zon och kan antingen genomföras såsom ett kontinuerligt avlägsnande eller ett intermittent avlägsnande i godtycklig lämplig kvantitet (materialenhetefl. u 73 1 0666 -8 "Bulklagringszon" är ett utrymme inom vilket en avsevärd kvanti- tet av ett material bibehålles i huvudsak i rent tillstånd. Ca 5 kg el- ler mer är en avsevärd kvantitet för bulklagring av klorhaltigt torrt blekmedel eftersom förbränning av ca 5 kg eller mer medför avgivande av oacceptabelt stora mängder skadliga gaser som erfordrar evakuering även av stora byggnader.

"Blandningszon“ är ett utrymme i vilket blandning av material äger rum.- "Riskabla material" avser material som vid provning enligt den metod som betecknas "United States Bureau of Mines prcposed procedure RI-7594" uppvisar en flamfortplantningshastighet överstigande hastighe- ten för rent sågspån som användes såsom standard vid denna metod. Sådana material påskyndar i stället för fördröjer förbränningen av sågspån.

"Obrännbar" avser en egenskap hos ett material, dvs. materialets oförmåga att separat underhålla flammor eller förbränning. Speciellt gäller att om en yttre flamma bringas i kontakt med ett obrännbart mate- rial ooh därefter avlägsnas fortsätter materialet icke att förbrinna vilket framgår av att flamman är självutsläckande med obränt material Ikvarvarande.

"DetergentuppbyggnadsmedelÜ är material som kan förbättra rengö- ringsförmågan och rengöringseffekten av en detergentkomposition (rengö- ringsmedel). I "Klorhaltigt torrt blekmedel" (chlorinated dry bleach) är en blekmedelsförening som avger aktiv klor i vatten. Aktiv klor är klor av den typ som erhålles genom hydrolys av klorhaltiga kompositioner eller ämnen till bildning av.hypoklorsyra (HOCI) och/eller OCl'-Jon beroende på pH-värdet hos systemet. Sådana slutprodukter av hydrolys är samman- satta av syre med två negativa laddningar i kombination med en kloratom som måste vara positivt laddad. En sådan positivt laddad kloratom be- tecknas aktiv klor. Aktiv klor erhålles icke endast genom hydrolys av oorganisk hypoklorit utan erhålles även av N-klorföreningar, exempelvis klorerad cyanursyra, och andra klorföreningar innehållande N-Cl-bindning vid vilken hydrolys'äger rum med klyvníng av N-Cl-bindningen och bild- ning av Hoci ocn/eiier ocf-Jon.

Vid lagring av klorhaltiga torra blekmedel sàsom.ett i huvudsak rent material i bulkmängder överstigande ca:5 kg medför förbränning av sådana material risker och kan medföra allvarliga störningar för en kom- mersiell drift, Faran beror icke endast på vid förbränning av materialet utvecklad värme eller flammor, utan dessutom erhålles allvarlig risk pá grund av bildning av klorgas och andra giftiga gaser under hastig ter- miskt inducerad sönderdelning av sådana material. 7310666-8 Det finns många typer av lämpliga bulklagringszoner från vilka material kan avtappas. Valet av typ i varje särskilt fall beror på lämpligheten för användaren med beaktan av sådana faktorer som typen av använda utmatningsorgan, kvantiteter som skall utmatas och typen av transportbehållare i vilken det klorhaltiga torra blekmedlet mottages.

Ofta användes ett integrerat system med användning av en enda behållare utformad för att passa tillverkare, transportör och användare av det klorhaltiga torra blekmedlet. Exempel pà sådana behållare i vilka det torra klorhaltiga blekmedlet transporteras och lagras och från vilket det klorhaltiga torra blekmedlet kan avtappas är "tote bins", fat (drums) och liknande. Utmatningen av det klorhaltiga torra blekmedlet direkt 'från en sådan behållare medför att behållaren verkar såsom bulklagrings- zon under avtappningsperioden. Avtappning av material från en sådan be- hållare kan åstadkommas med godtyckliga lämpliga organ, exempelvis transportband, skruvtransportörer och manuella eller automatiska scoopfl system.

De bästa systemen för avtappning av material från en bulklagrings- zon och blandning av komponenterna till en komposition innefattar (1) lagring av komponenterna 1 individuella förradsbehållare eller "fickor" (bulklagringszon) som lätt kan fyllas, (2) avtappning av varje komponent från förràdsbehållaren med standardorgan, exempelvis ett transportband, skruvtransportör, tyngdkraftbaserade avtappningsorgan eller andra lik- nande apparater som även överför materialet från lagringszonen till en blandningzon, vanligen en kommersiell blandningsanordning, i vilken materialen tillsättes i önskade proportioner och blandas till en homogen blandning. Blandningen föres därefter från hlandningszonen och förpackas i godtyckliga lämpliga enheter beroende på den avsedda slutliga använd- ningen.

Typiska tillsatsmedel för bleknings~, steriliserings-, desinfek- tions- och rengöringskompositioner som användes i kombination med klor- haltiga torra blekmedelsföreningar innefattar detergentuppbyggnadsmede1, anjoniska, nonjoniska eller katjoniska ytaktiva medel och detergentfyll- medel. Valet av använda tillsatsmedel och koncentrationen av dessa i varje särskild komposition beror på den avsedda användningen av kompo- sitionen. Exempel på kompositioner innehållande klorhaltiga torra blek- medel är kompositioner för automatiska diskmaskiner för hemmabruk, kom- mersiella diskmaskinskompositioner, skurpulver, hushållsblekmedel, kom- mersiella tvätteriblekmedel, saneringskompositioner. Typiska rengörings- medelskompositioner innehållande klorhaltiga torra blekmedel och typiska tillsatsmedel är följande: (7310666-8 (2. 3.

SI Komposition för automatisk hemdïskmaskin Klorhaltígt torrt blekmedel Natriumtripolyfosfat (eller annat uppbyggnadsmedel) Kaloínerat natriumkarbonat (eller annat alkalikarbonat) Natriumsilikat (förhållande l,0:l till 5,3:l) Nonjoniskt ytaktivt medel Resten natriumsulfat (eller annat fyllmedel) Komposition för kommersiella diskmaskiner Klorhaltigt torrt blekmedel Natriumtripolyfosfat (eller annat uppbyggnadsmedel) Natriumhydroxíd Silikat (lzl vattenfrltt) Resten kalcinerat natríumkarbonat (eller annat fyllmedel) Skurpulver 1 Klorhaltïgt torrt blekmedel Anjoniskt ytaktivt medel R Kaloinerat natriumkarbonat (eller annat alkalikarbonat) Naßriumtripolyfosfat (eller annat uppbyggnadsmedel) Resten kiseldioxidmjöl Hushållsblekmedel Klorhaltigt torrt blekmedel Natriumtripolyfosfat (eller annat uppbyggnadsmedel) Anjoniskt ytaktivt medel Kaloinerat natriumkarbonat (eller annat alkaliskt karbonat) Resten natriumsulfat (eller annat fyllmedel) Kommersiellt tvättblekmedel Klorhaltigt torrt blekmedel Natriumtripolyfosfat (eller annat uppbyggnadsmedel) Resten natriumsulfat (eller annat fyllmedel) Koncentrašionsintervall j; 0,5-10,0 o-60 lo-40 lo-40 1-10 o-60 0,5-10,0 o-60 5~2o“ 10-40” 0-40 0,4-4,0 1-6 5-20 0-5 55-93 5-80 o-ho 2-lo o-10 10-78 lo-90 o-40 10-80 *Eller ortosílikat som är ekvivalent mot dessa två-komponenter. 73106698 7 6. Detergent-saneringsmedel Koncentrationsintervall % Klorhaltigt torrt blekmedel 5-50 Natriumtripolyfosfat (eller annat uppbyggnadsmedel) O-40 Silikat (förhållande 1:1 eller 1,0-3,2) l0~üO Anjoniskt ytaktivt medel 3-lO Resten natriumsulfat (eller annat fyllmedel, exempelvis _ natriumklorid eller kalcinerat natriumkarbonat om högre alkali- nitet önskas) 0-68 7. Saneringsmedel Klorhaltigt torrt blekmedel 5-80 Resten natriumsulfat (eller annat fyllmedel, exempelvis natriumklorid eller kalcinerat natriumkarbonat om högre alkalinitet önskas) a 50-90 8. Bredspektrumbiocid Klorhaltígt torrt blekmedel 10-90 Kaugonisks ytaxtivn medel oJL-io” Resten natriumsulfat (eller annat fyllmedel, exempelvis natriumklorid eller kalcinerat natriumkarbonat om högre alkalinitet önskas) 6-90. xviktförhållandet av katjoniskt ytaktivt medelzblekmedel bör icke över- stiga 1:24. * - Typiska detergentuppbyggnadsmedel innefattar alkalisalter av nitrilotriättiksyra, etylendiamintetraättiksyra, glukonsyra och citron- syra; Andra lämpliga tillsatsmedel innefattar polykarboxylater, orga- niska fosfonater, alkalimetallkarhonater, vätekarbonater, borater, si- likater och cyanursyra. .

Lämpliga fyllmedel för användning i sådana kompositioner är väl- kända och kan vara passiva eller aktivt bidraga till rengöringsverkan eller lagring med sådana faktorer som pH-Justering eller liknande. Exem- pel på lämpliga detergentfyllmedel är natriumsulfat, natriumklorid, borax, kalcinerat natriumkarbonat och andra karbonater.

Lämpliga ytaktiva medel för användning enligt uppfinningen anges i tabell VI.

Av de aktiva klorkällorna har endast natriumdiklorisocyanurat- -dihydrat visat sig ha eldbeständiga egenskaper som gör att materialet faller inom den föreslagna klass 1 enligt Bureau of Mines, vilket är den minst riskabla klassen, under det att de flesta andra klorhaltiga torra blekmedelsföreningar faller inom den föreslagna klass 3, som inne- bär större risk. 7310666-s 8 la Kombinationen av dihydrat med natriumdíklorisocyanurat innehål- lande mindre mängd vatten än dihydratet, exempelvis monohydrat och/eller vattenfria former, medför att man erhåller en blandning med de fördel- aktiga egenskaper som beskrivits om tillräcklig mängd dihydrat förefin- nes i blandningen så att den genomsnittliga mängden bundet eller förenat vatten i blandningen överstiger ll %. Sådana blandningar med större mängd än ll % vatten betecknas i föreliggande sammanhang hydratiserat natriumdiklorisocyanurat. Eftersom dihydratet innehåller 14,1 % bundet vatten är hydratiserat natriumdiklorisocyanurat med större mängd än ll % och upp till och med l4,l % genomsnittlig halt bundet H20 lämpliga för användning enligt uppfinningen. Ytterligare mängd icke bundet vatten upp till 2 % kan förefinnas (förutom l4,l % bundet vatten) utan föränd- ring av dihydratets egenskaper.

Förutom obrännbarhetcn uppvisar partiklar av natriumdíkloriso- cyanuratdihydrat väsentligt mindre elektrostatiskt laddade än vatten- fria partiklar, vilket minskar benägenheten hos de fina partiklarna att ansamlas, vilket eliminerar en av riskerna med hanteringen av klorhal- tiga torra blekmedelsföreningar.* Följande exempel visar den överraskande skillnaden ifråga om eld- beständigtet mellan dihydrat av natriumdiklorisocyanurat och andra klor- haltiga torra blekmedelsföreningar. Alla använda proportioner är basera- de på vikten om icke annat anges.

Exempel l.

En nikromtråd med tjockleken l,27xmn inbäddades i ett prov med vikten 25 g av klorhaltigt torrt blekmedel. Tråden upphettades med en ström under flera sekunders tid tills materialet i kontakt med tråden började sönderdelas. Strömmen avkopplades därefter och provet observera- des för bestämning av benägenheten för självfortplantad sönderdelning 'efter det att den ursprungliga källan för sönderdelning avlägsnats.

Denna metod användes med prover av vattenfria och hydratiserade former av natriumdiklorisocyanurat och kaliumdiklorisocyanurat. Resultaten an- ges i tabell I.

Tabell I Prov Sönderdelningshastighet Natriumdiklorisocyanurat vattenfri fullständig a hastig monohydrat fullständig & hastig ll,O % medelhalt H20 fullständig men mycket långsam 12 så meaeinait H20 ofullständig* ainydrat L ofullständig* Kaliumdiklorisocyanuratxx vattenfri fullständig & hastig mqnühyflpag fullständig & hastig '7310666'8 Tabell I (forts.) Prov , Sönderdelninnshastighet Triklorisocyanursyra ofullständigx *ofullständig eftersom sönderdelningen upphörde sedan strömmen avstängts med icke sönderdelat material återstående. xxdihydratet existerar ej.

Exemgel 2.

Tillvägagångssättet enligt exempel l upprepades med prover av klorhaltigt torrt blekmedel blandat med 2 viktprocent av det katjoniska ytaktiva medlet ¿fiimetylbensyldi-(isobutylfenoxietoxi)etylammoniumklori§7 för att visa risken med blandning av katjoniskt ytaktivt medel med kon- ventionella klorhaltiga torra blekmedel. Dihydratet provades med både 2 % och Ä % ytaktivt medel i blandning. Resultaten anges i tabell II.

Tabell II Prov Sönderdelningshastiahet _Natriumdiklorisocyanurat vattenfri + 2 % fullständig & hastig dihydr-at + 2 96 ofullständig dihydrat + Ä % ofullständig Kaliumdiklorisocyanurat vattenfri + 2 % fullständig & hastig vattenfri + 2 % triklor- isooyanursyra + 2 % fullständig & hastig.

Exemgel 3.

En kvantitet av vart och ett av de klorhaltiga torra blekmedel som anges i tabell III anordnades i en bädd med måtten 2,5 x 5 x 18 cm och antändes vid ena änden med en flamma på det sätt som anges enligt den föreslagna provningsmetoden betecknad "Bureau of Mines procedure RI-7593". Den horisontella spridningshastigheten för flamman i materia» let uppmättes varvid de i tabell III angivna resultaten erhölls.

Tabell III Prov Flamfortglantning Natriumdiklorisocyanurat, vattenfritt H,l cm/min. monohydrat 1,65 om/min. dihydrat inget värde, materialet brann icke.

Exemgel 4.

Man beredde prover innehållande en blandning 1 förhållandet 80:20 av ett klorhaltigt torrt blekmedel såsom anges i tabell IV samt sågspån av rödek med användning av den föreslagna metoden enligt “Bureau _ '1310666-8 10 'of Mines procedure RI~7594". Dessutom bereddes även ett kontrollprov med enbart sågspån. Varje prov placerades i en bädd med måtten 2,5 x 5 x 18 om och antändes med en flamma på det l exempel 3 angivna sättet, och flammans spridningshastighet uppmättes. Resultaten anges i tabell IV.

Tabell lv” Prov Flamfortplantning Kaliumdiklorisocyanurat, vattenfritt 31 cm/min.

Triklorisocyanursyra, vattenfri 22,5 cm/min. kaleiumhypeklerit innehållande 11,l6% H20 96 em/min.

Natriumdiklorisocyanurat, vattenfritt 21,8 cm/min.

Natriumdiklorisocyanurat-dihydrat 1,62 cm/min.

Enbart sågspån 7,Ä cnymin.

Såsom framgår av exemplen l - 4 är natriumdiklorisocyanurat-di- hydrat icke endast obrännbart utan hämmar även flamfortplantningshastig- heten hos ett brännbart material (dihydrat~sågspànskomblnationen brinner märkbart långsammare än enbart sågspån).

Exempel 5. e p I 'En diskmedelskomposition för en automatisk hushållsdiskmaskin komponerades innehållande natriumdiklorisocyanurat-dihydrat med de säkra egenskaper som beskrives i det föregående med exempel. Komponenterna utmatades i de proportioner som anges i det följande med en skopa från lämplig lagringsbehâllare och transporterades till en blandare i vilken komponenterna blandades mekaniskt tills kompositionen föreföll likformig.

Kompositionerna tillsattes till blandningsanordningen i den ordnings- fölga som anges 1 tabellen, Tabell V Komponent Sammansättning å Natriumsilikat (förhållande SiO2/Na20 = 2:1, 18 % vatten) 27 . Natriumkarbonat, vattenfritt 15 Nenjeniekt ytekcivt meaell 5 Neurlumcflpelyfeefet, veecenfrict 2 35 Natriumsulfat, vattenfritt 15,2 Natriumdiklorisocyanurat~dihydrat 2,8 l0xietylerad alkohol med rak kedja (Plurafaáâ RA 43-Wyandotte Chemical Corp., A.f.s.) Tabell VI l. Anjoniska ytaktiva medel som är lämpade för användning enligt uppfinningen innefattar både tvål och detergentföreningar av icke-tvà1- typ. Exempel på lämpliga tvalar är natrium-, kalium-, ammonium- och alkylolammoniumsalter av högre fettsyror (C10-C20). Särskilt lämpliga 7310666-8 ll är natrium- eller kaliumsalter av den ßlandning av fettsyror som härrör från kokosnötolja och talg, dvs. natrium- eller kaliumtalgtvàl och -kokosnöttvàl. Exempel på anjoniska organiska detergenter av icke-tvål- typ är vattenlösliga salter, alkalimetallsalter eller organiska sulfure- rade (sulfuric) reaktionsprodukter som i molekylstrukturen innehåller en alkylgrupp innehållande från ca 8 till ca 22 kolatomer samt en grupp som kan utgöras av sulfonsyragrupp och svavelsyraestergrupp. (I beteck- ningen alkyl innefattas även alkyldelen av högre acylgrupper.) Viktiga exempel på syntetiska detergenter som kan utgöra en del av kompositioner enligt uppfinningen är natrium- eller kaliumalkylsulfater, i synnerhet sådana som erhålles genom sulfatering av högre alkoholer (C8-Cl8-kol- atomer) som framställes genom reduktion eller spaltning av glycerider av talg eller kokosnötolja; natrium- eller kaliumalkylbensensulfonater, exempelvis de som beskrives i amerikanska patentskriften 2 220 009 och 2 477 583 i vilka alkylgruppen innehåller från ca 9 till ca 15 kolatcmer; andra exempel på alkalimetallalkylbensensulfonater är sådana i vilka alkylgruppen är en alifatisk grupp med rak kedja innehållande från ca lO till ca 20 kolatomer, exempelvis 2-fenyl~dodekansulfonat och 3-fenyl- -dodekansulfonat; natriumalkylglyceryletersulfonater, i synnerhet de etrar av de högre alkoholerna som härrör från talg och kokosnötolja; natriumkokosnötoljefettsyramonoglyceridsulfater och -sulfonater; natrium~ eller kaliumsalter av svavelsyraestrar av reaktionsprodukten av l mol av en högre fettalkohol (exempelvis talg- eller kokosnötoljealkoholer) och ca l - 6 mol etylenoxid; natrium- eller kaliumsalter av alkylfenol- etylenoxidetersulfater med ca 1 till ca 10 enheter etylenoxid per mole~ kyl och i vilka alkylgrupperna innehåller ca 9 till ca 12 kolatomer; reaktionsprodukten av fettsyror förestrade med isetionsyra och neutrali~ serade med natriumhydroxid varvid exempelvis fettsyrorna härrör frán kokosnötolja; natrium- eller kaliumsalter av fettsyraamider av en metyl~ taurid i vilken fettsyrorna, exempelvis härrör från kokosnötolja; och andra tidigare kända föreningar av vilka ett flertal anges i amerikanska patentskrifterna 2 486 921, 2 486 922 och 2 396 278. 2. Nonjoniska ytaktiva ämnen som är lämpade för användning enligt uppfinningen kan allmänt definieras såsom föreningar av alifatisk eller alkylaromatisk typ som icke joniseras i vattenlösning. Såsom exempel kan nämnas att en välkänd typ av nonjoniska_syntetiska detergenter finnes tillgänglig i marknaden under handelsbeteckningen "Pluronic". Dessa föreningar framställes genom kondensering av etylenoxid med en hydrofob bas som bildas genom kondensation av propylenoxid med propylenglykol.

Den hydrofoba delen av molekylen som givetvis uppvisar vattenolöslighet, har en molekylvikt av från ca 1500 till 1800. Tillsatsen av polyoxiety- lengrupper till denna hydrofoba del ökar vattenlösligheten hos molekylen <4 1.4 1 _vs1osse-s 12 såsom helhet, och vätskeegenskaperna hos produkten bibehâlles upp till en punkt vid vilken polyoxietylenhalten är ca 50 % av den totala vikten av kondensationsprodukten.

Andra lämpliga nonjoniska syntetiska detergenter innefattar: (a) Polyetylenoxidkondensater av alkylfenoler, exempelvis kondensations- produkter av alkylfenoler med en alkylgrupp innehållande från ca 6 till 12 kolatomer i antingen rak kedja eller grenad kedja, med etylenoxid, varvid etylenoxiden förefinnes i mängder motsvarande l0 - 25 mol etylen- oxid per mol alkylfenol. Alkylsubstituenten i sådana föreningar kan härröra exempelvis från polymeriserad propen, diisobuten, okten eller nonen. (b) Föreningar erhållna genom kondensation av etylenoxid med den produkt som erhålles från reaktion av propenoxid och etylendiamin. Såsom exempel kan nämnas föreningar innehållande från ca HO till ca 80 % poly- oxietylen, räknat på vikten, och med en molekylvikt av från ca 5000 till ca llOOO, som erhållits genom reaktion av etylenoxidgrupper med en hydro- fob bas bestående av reaktionsprodukten av etylendiamin och överskott av propylenoxid, varvid den hydrofoba basen har en molekylvikt av stor- leksordningen 2500 till 5000. (c) Kondensationsprodukten av alifatiska alkoholer med från 8 till 18 kolatomer i antingen rak kedja eller grenad kedja, med etylenoxid, exempelvis kokosnötalkohol~etylenoxidkondensat med från 10 - 50 mol ety- lenoxid per mol kokosnötalkohol, varvid kokosnötalkoholfraktionen inne- håller från 10 till lä kolatomer. (d) iLångkedjiga tertiära aminoxider motsvarande följande allmänna formeln, RlR2R5N-e0, i vilken Rl är alkylgrupp med från ca 8 - 18 kol- atomer, samt'R2 och H5 vardera betecknar metyl eller etyl. Pilen i for- meln representerar på konventionellt sätt en semipolär bindning. Exempel på aminoxider som är lämpade för användning enligt uppfinningen är di~ metyldodecylaminoxid, dimetyloktylaminoxid, dimetyldecylaminoxid, dime- tyltetradecylaminoxid, dímetylhexadecylaminoxid. ~ 0 (e) Långkedjiga tertiära fosfinoxider motsvarande den allmänna for- meln RR'R"P-+0, i vilken R betecknar alkyl, alkenyl eller monohydroxi- alkylgrupp med från 10 - 18 kolatomer i kedjelängden och R'samt R" var- dera betecknar alkyl eller monohydroxialkylgrupper innehållande fràn 1 - 3 kolatomer, Pilen i formeln representerar på konventionellt sätt en semipolär bindning. Exempel pá lämpliga fosfinoxider är: V 4 Dimetyldodecylfosfinoxid, 'aimetyitetradecyifosfinoxid, etylmetyltetradecylfosfinoxid, _cetyldimetylfosfinoxid, dimetylstearylfiosfinoxid, '7310666-8 15 cetyletylpropylFosfinoxid, dietyldodecylfosfinoxid, dietyltetradecylfosflnoxid, bis(hydroximetyl)dodeeylfosfinoxid, bis(2-hydroxietyl)dodecylfosfinoxid, 2-hydroxipropylmetyltetradecylEosfincxid, dimetyloleylfosfinoxid, och dimetyl-2-hydroxidodecylfosfinoxid. (f) Dialkylsulfoxider motsvarande den allmänna formeln RR'S 0, 1 vilken R betecknar alkyl, alkenyl, beta- eller gammâ-monohydroxialkyl- grupp eller alkyl- eller beta- eller gamma-monohydroxialkylgrupp inne- hållande en eller tvà andra syreatomer i kedjan, varvid R-grupperna in» nehåller från 10 till 18 kolatomer i kedjelängd,och varvid R' betecknar metyl eller etyl. Exempel på lämpliga sulfoxidföreningar är: Dodecylmetylsulfoxid, tetradecylmetylsulfoxid, 3-hydroxitridecylmetylsulfoxid, 2-hydroxídcdecylmetylsulfoxid, 3-hydroxi-4-dekoxibutylmetylsulfoxid, 3-hydroxi-4-dodekoxibutylmetylsulfoxid, 2-hydroxi-5-dekoxipropylmetylsulfoxid, 2-hydroxi-3-dodekoxipropylmetylsulfoxid, dodecyletylsulfoxid, och 2-hydroxidodecyletylsulfoxid. 5. Katjoniska ytaktiva medel som är lämpade för användning en- ligt uppfinningen utgöres av föreningar med en av följande generiska formler R\\\ ///a /fN*\ R" \b X, i vilka R och R' är hydrofcba alkyl- eller alkylarylgrupper innehållande 10 eller fler kolatomer, a, b och c betecknar metylfi etyl-eller bensyl- grupper, Ar är en kvävehaltig aromatisk grupp, samt X betecknar haloge- nid, sulfat, metosulfat eller etosulfat. Exempel på R och R' är mättade och omättade alkylgrupper med 10 till 18 kolatomer (cetyl, lauryl, myristyl, stearyl, oleyl) och blandningar av sådana, exempelvis sådana som härrör från naturliga produkter, t.ex. talg och mono- samt dialkyl- bensylgrupper; exempel pà Ar är pyridin och isokinolin samt liknande.

Typiska exempel pá katjoniska ytaktiva medel är följande kvaternära ammoniumföreningar: Trimetylmetyldodecylbensylammoniumklorid, trimetylcetylammoniumklorid, /a R-N a-b X, R-Ar-x “C -al- mi. ,7s1os6s-a 14 trimetylstearylammoniumklorid, trimetyltalgfettammoniumkloríd, dímetyldíoktylammoniumklopíd, dimetyloktyldecylammoniumkloríd, dimetyldidecylammoniumklorid, dímetyloktyldodecylammoniumklorid, dïmetyldistearylammoniumklorid, dimetyletylcetylammoniumklorid, dimetyldodecyl-2-fenoxietylammoniumklorid, dimetyl-dí(talgfett)ammoniumk1orid, dímetylbensyltalgfettammoniumklorid, dimetylbensylcetylammoniumklorid, dimetylbensyllaurylammoniumklorid, dimetylbensylmyristylammoniumklorid, dímetylhensylstearylammoniumkloríd, dimetylbensyl-dí-(ísobutylkresoxietoxi)-etylammoniumklorid, dímetylbensyl-di-(isobutylfenoxietoxi)-etylammoniumkloríd, laurylpyyídininiumkloríd, cetylpyrídiniumkloríd, laurylísokinolíníumklorid, dioktyldímetylammoniumklorid, didecyldimetylammoniumkloríd, didodecyldimetylammoniumklorid, ditetradecyldimetylammoniumklorid, dihexadecyldimetylammoniumklorid, dioktadecyldimetylammoniumklorid, dioleyldimetylammoniumkloríd, _ di(hydrogenerat talgfett)dimetylammoniumklorid, di(tallolja)dimetylammoníumklorid, di-kokosdímetylammoniumklorid, bensyldídodecylmetylammoniumkloríd, bensyldikokosmetylammoniumklorid, bensyldi(hydrogenerat talgfett)metylammoniumk1oríd, trioktylmetylammcniumklorid, - tridodecylmebylammoniumklorid, tríkokosmetylammoniümkloríd, dodecyltrimetylammoniumklorid, tetradecyltrímetylammohiumklorid, hexadecyltrimetylammoniumkloríd, 9-oktadecenyltrimétylammoqiumklgrid, oktadecyltrimetylammoníumklpfidfiffl vsmsaë-sí 15 talgfett~brímetylammoniumk1oríd, soJatrimetylammoniumklorid, bomullstrimetylammoniumklorid, talloljatrimetylammoniumklorïd, kokostrimetylammoniumklorid, dodecylbensyldimetylammoniumklorid, kokosbensyldimetylammoniumklorid, hydrogenerad talgfettbensyldimetylammoníumklorid, dodecylbensyl-hydrogenerat talgfett-dimetylammoniumklorid och dodecylbensyltri(oktyldecyl)ammoniumklorid.

Claims (10)

'i 7310666-8 i 16 PATENTKRAV
1. l. ~ Förfarande för beredning av bleknings-, sterilise- rings-, desinfektions- och rengöringskompositioner, vilka beredes genom sammanblandning av en blekmedelsförening som ger aktiv klor i vatten och en komponent som väljes bland detergentuppbyggnadsmedel, anjoniska, nonjoniska eller kat- joniska ytaktiva medel och detergentfyllmedel, varvid brand- risken under beredningen minskas genom tillförsel av en obrännbar komponent med nedsatt elektrostatisk laddning, k ä n n e t e c k n a ty därav, att man tillför blekmedels- föreningen från en bulklagringszon i form av obrännbart dihydrat av natriumdiklorisocyanurat till en blandningszon, i vilken blandning av komponenterna genomföres.
2. 2. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k ~ n att därav, att natriumdiklorisocyanurat-dihydratet till- föres i blandning med natriumdiklorisocyanurat innehållande mindre mängd bundet vatten än_dihydratet, så att medelhalten av bundet vatten i blandningen överstiger ll %.
3. 3. _Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder en diskmedelskomposition för automatiska hemdiskmaskiner innehållande från 0,5 till l0 % natriumdiklorisocyanurat-dihydrat.
4. 4. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder en diskmedelskomposition för kommersiella diskmaskiner innehållande från 0,5 till 10 % natriumdiklorisocyanurat-dihydrat.
5. 5. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder ett skurpulver innehållande från 0,4 till 4 % natriumdiklorisocyanurat-dihydrat.
6. 6. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder ett torrt hushållsblekmedel innehållande från 5 till 80 % natriumdiklorisocyanurat-dihydrat. 7310666 '8 17 i
7. 7. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder ett kommersiellt tvättblekmedel innehållande från 10 till 90 % natriumdiklorisocyanurat- -dihydrat.
8. 8. Förfarande enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder ett rengörings-saneringsmede1 (detergent-sanitizer) innehållande från 5 till 50 % natrium- diklcrisocyanurat-dihydrat.
9. 9. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder ett saneringsmedel (sanitizer) innehållande från 5 till 80 % natriumdiklorisocyanurat- -dihydrat.
10. 10. Förfarande enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a t därav, att man bereder en bredspektrumbiocid inne- hållande från 10 till 90 % natriumdiklorisocyanurat-dihydrat och från 0,4 till 10 % katjoniskt ytaktivt medel, varvid viktförhållandet katjoniskt ytaktivt medelznatriumdiklorisc- cyanurat~dihydrat icke överstiger l:24. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: