SE412341C - Profileringsanordning - Google Patents

Description

7806191-8 Föreliggande uppfinning tar sikte på att förbättra ytslätheten hos profilför- sedda, av lättbetong framställda formkroppar i riktning mot en fulländning.

Detta ernås med hjälp av en profileringsanordning som i enlighet med upp- finningen närmast kännetecknas av att åtminstone en jämförelsevis tunn tråd, vilken på i och för sig känt sett sträcker sig mellan fria ändar eller änd- partier av ett antal profilfonnen bestämmande, lämpligen nålartade stödelement, är zickzackfonnigt arrangerad på så sätt att det enskilda trådparti som sträcker sig mellan två närbelägna stödelement är snedställt i förhållande till rikt- ningen för förutnämnda relativrörelse mellan formkroppen och profileringsan- ordningen.

Genom de båda svenska patentskrifterna l05 237 och l06 l54 är det visserligen tidigare känt att anordna en tråd mellan fria ändar av ett antal nålartade stödelement och utnyttja detta arrangemang för bearbetning av ännu ohärdad gas- betong. I dessa fall är det emellertid icke frågan om att forma profiler i yt- skiktet hos de formkroppar som bearbetas, utan fastmer att stycka upp en större kropp i mindre stycken med i allt väsentligt parallellepipedisk form. Till den änden sträcker sig skärtråden linjärt, varvid densamma med hjälp av de stöd- element på vilka den fasthålls trycks inti gasbetongkroppen i riktning vinkel- rätt mot längdutsträckningen av tråden. Någon snedställning av partier av tråden såsom föreliggande uppfinning föreskriver föreligger sålunda icke.

Med hänvisning till bifogade ritningar följer nedan en närmare beskrivning av ett såsom exempel valt utförande av uppfinningen. På ritningarna är fig l en vy framifrån av den uppfinningsenliga anordningen, som här visas i samband med ett sektionerat parti av en form- eller lättbetongkropp, fig 2 en sidovy II-II i fig l, fig 3 en sidovy av ett i anordningen ingående stödelement i förstorad skala, fig 4 en ändvy IV-IV i fig 3, fig 5 en delvis avskuren sidovy liknande fig 3, men illustrerande en andra typ av stödelement, och fig 6 en vy från sidan av ett parti av en lättbetongkropp under profilering enligt uppfinningen. I Innan själva profileringsanordningen enligt uppfinningen beskrivs mer detaljerat skall i korthet påpekas att den egentliga profileringsoperationen kan genom- föras på inom tekniken vedertaget sätt, såtillvida att den kropp som skall formas bringas att passera på ömse sidor om kroppen placerade, stationära ståndare på vilka profileringsanordningarna är uppburna. Teoretiskt är det även tänkbart att låta rörliga profileringsanordningar passera en stilla- stående formkropp eller att låta såväl formkroppen som profileringsanordningarna röra sig samtidigt. Det väsentliga är sålunda att enrelativrörelseåstadkoms i '7806191-8 mellan formkroppen och profileringsanordningarna. Denna relativrörelse är vanligtvis, men ej nödvändigtvis horisontellt orienterad.

Den i fig l och 2 visade anordningen innefattar en i sin helhet med l betecknad tråd vilken sträcker sig mellan de fria ändarna av ett antal stöd- eller hållar- element betecknade 2 resp 3. Dessa element bestämmer genom sin placering i rumnet konfigurationen hos tråden l och därmed profilformen hos den generellt med 4 betecknade lättbetongkropp som är under formning. Elementen 2, 3 är med fördel extremt smala eller fina vid sina fria ändpartier för att hålla tråden l utan att själva ge några spår eller intryckningar i kroppen 4.

En stomme i fonn av ett plattjärn 5 uppbär stödelementen 2, 3. I just det visade exemplet utgörs dessa av nålar av två olika typer vilka åskådliggöres i detalj i fig 3-5 till vilka nu hänvisas. Den i fig 3 och 4 visade första nåltypen 2 uppvisar en utåt öppen, tråden mottagande försänkning 6 i det allra yttersta fria ändpartiet 7 av nålen. Ändpartiet 7 är dessutom fasat eller sned- slipat så att det slutar i en extremt fin kil eller spets (fig 4). Den i fig 5 visade nålen 3 har i stället för en försänkning en långsmal öppning 8, vilken är utåt sluten och lokaliserad i omedelbar närhet av nålens fria ände. Även här är nålens fria ände med fördel snedslipad för att bilda en fin spets.

Nålelementen 2, 3 är svängbart såväl som skjutbart rörliga mellan olika, fixer- bara inställningslägen relativt det stombildande plattjärnet 5. Detta förverkligas i praktiken genom att nålen anordnas i en borrning 9, vilken går tvärs igenom en tapp 10, uppvisande dels en skalle ll, dels en gänga 12 i den motsatta änden (se fig 3). Tappen l0 är införd i en distanshylsa l3 som bestämmer nålens av- stånd från plattjärnet 5. På gängdelen l2 av tappen är påsatt en mutter l4 för fixering av tappen och nålen relativt plattjärnet 5. Nålen 2 (eller 3) är fritt skjutbar fram och åter i borrningen så länge muttern ej är åtdragen, varigenom ändpartiets 7 avstånd från tappens centrumlinje kan varieras. Vidare kan tappen vridas relativt plattjärnet, varigenom nålen kan svängas mellan olika lägen i rummet. Detta medger åstadkonmande av många olika profilformer hos tråden l.

Fixering av nålen i önskat läge sker genom åtdragning av muttern 14 på baksidan av plattjärnet 5.

Det skall observeras att distanshylsan i fig 3 visas vriden ett kvarts varv i för- hållande till sitt normala läge, för att på så sätt illustrera ett i hylsans ände urtaget spår l5 för nålen. Det skall även observeras att spåret l5 ej är djupare än att nålen kläms fast mellan hylsan l3 och skallen ll då muttern dras åt. 7806191-8 Nu hänvisas åter ti11 fig 1 och 2 som visar hurusom tråden 1 vid sin enat i- detta fa11 undre ände är fäst vid en fast knast 16, medan den vid sin andra ände är ans1uten ti11 en fjäder i form av en dragfjäder 17 som i sin tur är fäst vid en fast andra knast 18. Tråden är fritt rör1ig re1ativt nå1arna e11er närmare bestämt re1ativt försänkningen 6 resp öppningen 8 i ifrågakommande nå1.

Genom denna kombination av fri rör1ighet och fjäderbe1astning kommer samt1iga de me11an närbe1ägna nå1ar befint1iga trådpartierna att hå11as propert sträckta.

Fjäderarrangemanget medför även1edes betyd1igt minskad risk för trådbrott.

Nå1arna 2, 3 är, såsom bäst framgår av fig 2, arrangerade på ett sådant sätt, att de o1ika raka trådpartier som sträcker sig me11an närbe1ägna nålar konmer att snedstä11as i förhå11ande ti11 vertika1en och/e11er horisonta1en. Genom dennasnedstä11ninge11er zickzackkonfiguration har det visat sig möj1igt att ernâ mycket s1äta ytor även vid profi1ering av e1jest svårbearbetade materia1, såsom vit 1ättbetong, d v s 1ättbetong baserad på sand e11er annat kvartshaïtigt materia1. Snedstä11ningsvinke1n hos trådpartierna varierar givetvis i beroende fav-den önskade profi1en (som ger o1ika 1ägen hos nå1arna), men eftersträvansvärd är vinke1n 450 e11er däromkring.

In1edningsvis omnämndes att tråden 1 bör vara tunn. Praktiska försök har visat att optima1a resultat med avseende på yts1äthet/trådbrott erhå11s ned en piano- tråd med diametern 0,20 mm. Det är eme11ertid möj1igt att använda så tunna trådar som 0,15 e11er t o m 0,10 mm under förutsättning att ett ökande anta1 trådbrott kan accepteras. Färre trådbrott inträffar vid tråddiametrar på 0,30 resp 0,40 mm, men denna förde1aktiga effekt ernås på bekostnad av yts1ätheten.

Det såsom stomme tjänande p1attjärnet 5 visas fastsatt på en stândare 19 av t ex fyrkantjärn, med hjä1p av skruvar 20 1oka1iserade i s1itsar 21 i p1att- järnet. I praktiken kan på varje dy1ik ståndare 19 vara anbragta ett f1erta1 p1attjärn e11er stommar 5 med ti11hörande profi1trådar 1. Lämpligen p1aceras då den ena stommen på den ena sidan av ståndaren och den nästkommande (ovan- för1iggande resp under1iggande) stommen på den motsatta sidan under erhå11ande av ett zickzackformigt arrangemang. Varje enski1d stomme svarar härvid mot exempe1vis en enski1d, i kroppen 4 ingående tak- e11er bjä1k1agsp1atta såsom antyds mede1st de streckade 1injerna 22 i fig 1. .78Û6191~8 Nu hänvisas till fig 6 som illustrerar att ståndaren 19 med tillhörande profil- trâd eller -trådar är anordnad efter (jämför med pilen) en med 23 betecknad första profileringsanordning som är anordnad att bibringa kroppen 4 initiella eller förfonmade, grova profiler. Dessa förfonmade profiler, som i fig l är antydda med den streckade linjen 24, kan i praktiken ligga ca 3 nm utanför de slutliga ytor som erhålls medelst de uppfinningsenliga profiltrådarna l. Vilken typ av profileringsanordning som används för denna förformning är av underordnad betydelse. Det kan således vara frågan om en roterbar fräs exempelvis av det slag som är beskriven i svenska utläggningsskriften 307098 eller en stationär anordning av den i fig 6 antydda typ som arbetar med bandartade knivar. Även andra anordningar är tänkbara. Det väsentliga är att så mycket material som möjligt bortskalas i förväg för att på så sätt reducera påkänningarna på de tunna trådarna i slutprofileringssteget.

Det är underförstått att de båda i fig 6 visade profileringsanordningarna har sina motsvarigheter på den motsatta sidan av lättbetongkroppen 4, varvid de visade anordningarna är avsedda för profilering av spontar i lättbetongen, medan de på den motsatta sidan ger notar.

Under profileringen bör lättbetongkroppens framdrivningshastighet uppgå till 0.l5 m/s eller däromkring.

Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till det ovan beskrivna och på ritningarna visade utförandet. Sålunda är det exempelvis tänkbart att istället för just nålar såsom stödelement för tråden använda lämpligenblad- tunna plattor vilka lokaliseras parallellt med relativrörelseriktningen nellan formkropp och profileringsanordning, varvid en typ av plattor i sin ytterkant har en eller eventuellt flera försänkningar av det i samband med nålen 2 be- skrivna, medan en andra typ har en eller flera perifert placerade öppningar liknande öppningarna 8 i nålarna 3. Vidare är det tänkbart att tillämpa upp- finningstanken i samband med profilformning av andra godtyckliga,plastiska eller halvplastiska material än just ohärdad lätt- eller gasbetong.

Claims (1)

1. 412 341 6 Patentkrav 1. För formning av profiler i ytan hos formkroppar (4) av plastiskt eller haivpiagtiskt material, t ex ohärdad gasbetong, avsedd profileringsanordning av det slaq som arbetar med en relativrörelse mellan formkroppen och själva profileringsanordningen i och för åstadkommande av profilerna ifråga, k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone en jämförelsevis tunn tråd (1), vilken på i och för sig känt sätt sträcker sig mellan fria ändar eller spetsar (7) av ett antal profilformen bestänmande nålar (2, 3), är sicksackformigt arrangerad på så sätt att den enskilda trådpart som sträcker sig mellan två närbelägna nålar är snedställd i förhållande till riktningen för ovannämnda relativrörelse mellan formkroppen och profileringsanordningen, att nålarna är av två olika typer, nämligen dels en första typ (2) uppvisande en utåt öppen, tråden mottagande försänkning (6) i nålens fria spets (7), vilken försänkning tillåter spänning av två trådparter i en från nålens spets mot dess fixerade ände divergerande vinkel, dels en andra typ (3) uppvisande ett utåt slutet, likaledes tråden mottagande hål (8) lokaliserat i omedelbar närhet av nålens fria spets (7), vilket hål tillåter spänning av två trådparter i en utåt från nålens spets divergerande vinkel, och att nålarna (2, 3) är såväl svänghart som skjutbart rörliga mellan olika, fixerbara inställninqslägen relativt en stomme (5). Profilerinqsanordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nålen (2, 3) är anordnad i en borrning (9) som går tvärs igenom en gängad tapp (10) på vilken är påträdd en distanshylsa (13) och med vars gänga (12) samverkar en mutter (14), varvid tappen är instucken i ett hål i stommen (5) och säkrad vid denna genom åtdragriing av muttern (14). Profileringsanordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att stommen (5) är anbragt på den ena sidan av en väsentligen vertikal ståndare (19) på vars motsatta sida en eller flera analoga stommar är anbragta. . Profilerinusanordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k- n a d därav, att densamma är anordnad efter en första profileringsanordning (23), t ex av det slag som arbetar med fasta knivar eller av det slag som arbetar med roterande frästrådar, anordnad att bibringa formkroppen (4) initiella, grovt formade profiler (24).